Professor Diane Grayson är verksam vid University of Pretoria. Hon har varit gästforskare/-professor i Australien, Malaysia och Japan.
Diane Grayson är en ledande forskare i naturvetenskapernas didaktik i Sydafrika. Hon har besökt Umeå universitet under flera tillfällen. Hennes föreläsningar och seminarier om naturvetenskaplig didaktisk forskning och forskningsmetodik har attraherat lärare och forskare inom naturvetenskapernas didaktik och inspirerat till nya forskningsprojekt. Hon har på så sätt bidragit till kompetensutvecklingen och förstärkning av forskningen vid institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap inom det naturvetenskapliga didaktiska forskningsfältet.
Förra chefredaktören Lena Fejan Ljunghill har som skoljournalist, redaktör och författare verksamt bidragit till debatten om skola och läraryrke. Hon inledde sin karriär som vikarie på Svenska Dagbladet och skrev bl.a. en stor artikelserie om elevdemokrati. Sedan hon anställdes på dåvarande Lärartidningen har hon författat ett stort antal artiklar i Sveriges Lärarförbunds, sedermera Lärarförbundets, organ Lärartidningen, Lärarnas Tidning, Specialpedagogen och pedagogiska magasinet. Genom åren har hon också varit ledare för åtskilliga utbildningsdebatter mellan politiker och forskare.
Lena Fejan Ljunghill tog initiativ till tidskriften Pedagogiska magasinet, vars första nummer kom ut 1996. Hon var under en tioårsperiod Pm:s chefredaktör och ledarskribent. Pedagogiska magasinet är sedan länge den viktigaste tidskriften i Sverige för att föra ut forskningsrön och debatt i skolfrågor bland pedagogiskt verksamma. Till tidskriftens spridning har inte bara innehållet, utan också en medvetens estetik och ambitiös bildjournalistik, bidragit.
Lena Fejan Ljunghills intensiva engagemang i skolfrågorna framkommer inte minst i hennes båda böcker: ”En skola för alla – vad blev det av visionerna” (1995) och ”Motbok – om det ideologiska sveket mot skolan” (2006, tillsammans med Sten Svensson).
Kontaktinformation
För mer information om Diane Grayson, kontakta:
Christina Ottander, prodekanus
Tel: 090-786 71 24 eller 070-520 71 24
För mer information om Lena Fejan Ljunghill, kontakta:
Lisbeth Lundahl, professor vid institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning
Tel: 090-786 69 20
VTI, har i samarbete med Lunds universitet, på uppdrag av Banverket, undersökt hur mycket inandningsbara partiklar som sprids från järnvägstrafik. Partiklarna uppkommer i första hand vid inbromsning samt vid slitage av hjul och räl.
Partiklar är skadliga att andas in men studien visar att halterna på järnvägsstationer ovan jord inte överskrider den norm som finns för luftkvalitet, 50 mikrogram per kubikmeter. Dygnsmedelvärdet av inandningsbara partiklar varierar mellan 19 och 25 mikrogram per kubikmeter på de undersökta stationerna. På dessa stationer, ovan jord, ventileras partiklarna bort ganska effektivt varför högre koncentrationer endast uppstår under mycket korta tidsperioder.
Dygnsmedelkoncentrationen på perrongerna i de underjordiska stationerna är däremot betydligt högre, men dagens miljökvalitetsnorm gäller inte i tunnlar. På stationerna under Arlanda flygplats, Arlanda C, som trafikeras av fjärrtåg och Arlanda S, som trafikeras av pendeltåget mellan Arlanda och Stockholm är dygnsmedelvärdet 237 respektive 88 mikrogram per kubikmeter.
– Även om miljökvalitetsnormen inte gäller i tunnlar finns all anledning att tillämpa försiktighetsprincipen och försöka minimera partikelhalterna på stationer i tunnlar. Då resultaten så entydigt pekar ut tågtrafiken som källa till partiklarna, bör möjliga åtgärder kunna beröra såväl materialval och teknik som ventilation och körmönster, säger Mats Gustafsson, som ansvarat för studien på VTI.
På Banverket tar man rapporten på stort allvar. Det är positivt att miljökvalitetsnormen inte överskrids på järnvägsstationer ovan jord. Vad gäller halterna på stationer i tunnlar så vet vi i dagsläget för lite om hälsoeffekterna av att vistas kortare perioder i järnvägstunnlar. Banverket tar självklart sitt miljöansvar och går vidare med forskning runt detta, säger Banverkets miljöchef Sören Dahlén.
Resultatet av VTI-studien ska följas av ett treårigt forskningsprojekt där Karolinska Institutet ska studera hälsoeffekter av järnvägspartiklar.
I tunnelmiljöerna på Arlanda finns ett tydligt dygns- och veckomönster för partikelhalten som har ett påtagligt samband med tågtrafiken. Ombord på tåg under färd är partikelhalterna generellt låga, men de stiger vid stopp på stationer, framför allt i tunnlarna under Arlanda flygplats.
Fotnot:
Partiklarnas sammansättning domineras kraftigt av järn men även andra metaller, som koppar, zink, krom, nickel och antimon förekommer i förhållandevis hög koncentration. Många tåg avger även ultrafina partiklar, vars källa, sammansättning och hälsoeffekter ännu är okänd.
PM10: Partiklar som är mindre än 10 µm (PM10) brukar kallas inandningsbara och fastnar beroende på storlek, andningsväg, andningsmönster och eventuell luftvägssjukdom i större eller mindre andel i olika delar av luftvägarna. Generellt kan sägas att ju mindre partiklarna är desto längre ut i luftvägarna kan de transporteras. De allra minsta partiklarna kan även ta föras vidare från lungblåsorna ut i blodbanorna.
Dygnsmedelhalterna (med standardavvikelser) av PM10 på de olika stationerna var under mätperioderna:
Linköping 23 ± 5 μg/m3
Arlanda C 237 ± 75 μg/m3
Arlanda S 88 ± 22 μg/m3
Stockholm C 25 ± 7 μg/m3
Lund 19 ± 4 μg/m3
Eslöv 19 ± 4 μg/m3
Kontaktinformation
För mer information
Mats Gustafsson, forskare VTI, 0709-430 445, 013-20 4326
Banverket
Sören Dahlén, Miljöchef, 0243 – 44 54 66
Helena Tilander, Pressansvarig, 070 – 724 55 72
Gunilla Hultén har i sin nyligen framlagda avhandling vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, analyserat rapporteringen om invandring i de fyra dagstidningarna Arbetarbladet, Borås Tidning, Vestmanlands Läns Tidning och Dagens Nyheter. Tonvikten har legat på de lokala tidningarna som kommer ut i regioner som upplevt såväl arbetskraftsinvandring fram till början av 1970-talet, som senare tids flykting- och anhöriginvandring.
Under de senaste 60 åren har förutsättningarna för och karaktären av invandringen till Sverige förändrats starkt, vilket också avspeglas i rapporteringen.
– Landsortstidningarna har en stark lokal förankring där den lokala identiteten har stor betydelse. Deras skildringar är positivare, mer inneslutande och mindre konfliktinriktade än huvudstadstidningen Dagens Nyheter, säger Gunilla Hultén.
Ändå menar Gunilla Hultén att det finns en förvånansvärd varaktighet i framställningen av främlingen genom åren. Journalistiken och Sveriges migrationspolitik är nära förbundna med varandra och löper i parallella spår genom åren.
Tidningarnas skildringar av invandring kan också ses som berättelser om den svenska självuppfattningen. Genomgående framträder en självbild av Sverige som ett i grunden gott, fördomsfritt, rättvist och jämlikt land befolkat av välvilliga och rättrådiga medborgare.
– Journalistiken om invandring omges av en seg nationell hinna, säger Gunilla Hultén.
Fram till 1970-talet beskrevs de inflyttade utlänningarna som en resurs i välfärdsbygget. I de senare texterna sätter de istället välfärdssamhället på prov genom att utmana dess sammanhållning och betraktas som problem eller slumrande hot.
– Välfärdsretoriken är resonansbotten i båda textgrupperna och det retoriska skiftet från resurs till belastning finns såväl i journalistiken som i migrationspolitiken. Tanken om ett tryggt folkhemssverige lever vidare. Nationsbygget i journalistiken är inte avslutat, säger Gunilla Hultén.
Avhandlingens titel: Främmande sidor. Främlingskap och nationell gemenskap i fyra svenska dagstidningar efter 1945.
Mer information:
Gunilla Hultén, tfn 0702-411421, e-post hulten@jmk.su.se
För bild på Gunilla Hultén, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Totalt kommer centrets forskningsverksamhet att omfatta ungefär 210 miljoner kronor genom engagemang från medverkande akademiska och industriella aktörer. Mobile Life Centret är ett av femton centra som valts ut bland 84 ansökningar. När det är fullt utbyggt kommer industrin, universitetet och VINNOVA att vardera finansiera en tredjedel av verksamheten.
– Vi är mycket glada att få möjlighet att förstärka den pågående forskningen. Sverige har goda möjligheter att vidareutveckla den konsumentorienterade mobila tekniken genom att kombinera vår tradition och kunskap om användarorienterad forskning med områden där vi har stark teknisk kompetens, framförallt i utvecklingen av nya produkter baserat på existerande teknologier. Ett långsiktigt samarbete mellan industri och forskning är en förutsättning för att skapa ett brett framtida utbud mobila tjänster och applikationer som människor vill ha och gillar, säger Kristina Höök, professor i människa-maskin interaktion vid Stockholms universitet.
Centret kommer att utgå från ett användarperspektiv på teknikutvecklingen där forskare och industrier kan mötas för att till exempel skapa nya tjänster, förbättra interaktionsstöd anpassat för mobil användning, samt utöka vår kunskap om hur mobilitet inverkar på människors liv. Samarbetet mellan akademi och näringsliv ska också möjliggöra utarbetandet av nya affärsmodeller som ökar utbudet av tjänster och applikationer.
Förutom professor Kristina Höök kommer centret att ledas av docent Lars Erik Holmquist, docent Oskar Juhlin och tekn dr. Annika Waern.
Centret kommer att etableras vid Campus IT-universitetet i Kista, Stockholms universitet, i samarbete med de svenska IT-instituten inom SICS-gruppen och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Ett flertal andra aktörer deltar, bland annat Ericsson, SonyEricsson, TeliaSonera, Microsoft Research, Stockholm Innovation and Growth och Stockholms stad.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Kristina Höök, professor människa-maskin interaktion, mobil 070-5617035 e-post kia@dsv.su.se, webbsida www.dsv.su.se/~kia
Oskar Juhlin, Docent, Interactive Institute, mobil 070-379 39 64, e-post oskarj@tii.se
Lars Erik Holmquist, docent, Viktoria Institute, mobil 0703-55 85 00, e-post leh@viktoria.se
Annika Waern, tekn dr., Swedish Institute of Computer Science, tfn 08-6331618, mobil 070-3363916, e-post annika@sics.se
– Den här kursen är en skänk från ovan. Inför höstens studier har jag varit väldigt oroad över mina rostiga mattekunskaper, säger Freja Gunell från Göteborg som just nu läser kursen.
Johan Thorbiörnson, lektor och ansvarig för KTHs internetkurser i matematik, menar att många helt enkelt inte klarar högskolematten utan den här överbryggningen från gymnasiet in i högskolan.
– Flera utbildningar kräver vissa basfärdigheter i matematik. Personer som redan är inne i arbetslivet känner också ibland att de behöver fräscha upp sina mattekunskaper och kursen fyller därmed ett stort folkbildningsbehov, säger han.
KTH gav sina första nätkurser i matematik av den här typen sommaren 2004. I den vanliga skolan har man ofta 30 elever i en klass med en lärare, men i sommar räknar man med över 5 000 deltagare i en och samma klass.
Universitet och högskolor har tillsammans med NCM (Nationellt centrum för matematikutbildning) ställt sig bakom kursen för att i ett nationellt samarbete uppfylla regeringens beslut från i våras om att en webbaserad överbryggningskurs i matematik ska erbjudas alla blivande högskolestudenter. Kursen är kostnadsfri, den utrustning som behövs är en dator och en internetuppkoppling.
Studierna, examinationen, och all support sker på nätet i ett sinnrikt system som möjliggör ett mycket stort antal deltagare. Man kan börja kursen när man vill genom att fylla i ett formulär på webben och studerar sedan helt flexibelt i den takt som passar en själv.
– Kvaliteten i kursen blir faktiskt högre om det är fler deltagare. Det blir som ett jättelikt community där studenterna har stor nytta av varandra, de kan chatta, ställa frågor och på så vis hjälpa varandra. Dessutom har de roligt medan de gör det. Alla elever har också en personlig mentor som finns till hands via Internet, säger Johan Thorbiörnson.
I sommarmattekurserna samarbetar KTH med NTI-skolan som är ett av Sveriges ledande privata utbildningsinstitut med stor erfarenhet av nätbaserat lärande.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Johan Thorbiörnson, KTH Matematik, 070 – 337 11 00, johanthor@kth.se
Nära samverkan mellan universitet och näringsliv, och tillämpningar med fokus på ett uthålligt samhälle är ett par gemensamma drag för de forskningsmiljöer som nu utsetts till VinnExcellence Centres på KTH.
Intelligenta förpackningar, nya material från skogsindustrin och nya sätt att designa industriella konstruktionsmaterial finns bland de fem forskningsområden som får stöd. Forskningen bedrivs i nära samarbete med industrin, som också kommer att stå för en del av finansieringen.
– Vinnovas nya centra bygger på den starka tradition av samverkan med näringslivet som alltid varit central för KTH. Långsiktigheten med tioåriga anslag ger oss den stabilitet som krävs för att kunna utveckla radikalt nyskapande teknik. För KTH är detta strategiska satsningar som kommer att stärka profileringen av vår forskning, säger KTHs rektor Anders Flodström.
Hur media och kommunikation ska kunna bidra till ett uthålligt samhälle och proteinteknologins potential för medicin- och biotekniksektorn är övriga två forskningsmiljöer på KTH som fått Vinnovas stöd. De bidrar till att ge KTHs redan starka position inom ICT och bioteknikområdet ännu större internationell slagkraft.
Ytterligare ett centrum med KTH-medverkan är Mobile Life, vid Institutionen för data- och systemvetenskap som är en delad institution mellan Stockholms universitet och KTH
Nu vidtar ett stort arbete med att planera och dra igång verksamheten och få de slutliga avtalsförhandlingarna med alla parter i de nya centren i hamn till 1 januari 2007. Flera av centren ligger dock långt framme och kan starta sin verksamhet redan under hösten.
Kontaktinformation
Mer information
Anders Flodström, rektor KTH, 08-790 7001, rektor@kth.se
Gunnar Landgren, vicerektor för forskning, 08-790 4222, gl@kth.se
Se referenslänk nedan för mer information om centren.
Satsningen innebär att den statliga myndigheten Vinnova under tio års tid ger projektet 70 miljoner kronor och att universitet, företag och hälso- och sjukvård skjuter till ytterligare 140 miljoner under samma period.
– Nu kan vi lägga in en ny växel för vårt forsknings- och utvecklingsarbete, en satsning där vår ambition är att bli världsledande. Kompetensen här i Göteborg kan samverka med svensk industri på ett nationellt plan för att utveckla nästa generation implantat och proteser, säger professor Peter Thomsen som ska leda forskningen vid det nya Biomatcell VINN Excellence Center för biomaterial och cellterapi.
Varje år får miljontals människor nya implantat och proteser. De medicintekniska produkterna ska klara att ständigt vara i kontakt med kroppsvävnader och kroppsvätskor utan att framkalla immunreaktioner eller inflammation. Proteser och implantat kan bland annat ersätta en försliten höftled eller en förlorad tand. Pacemaker är ett annat vanligt implantat.
Det nya nationella kunskapscentrumet vid Sahlgrenska akademin har en spännvidd från atom till patient. Forskningen ska leda till nya intelligenta material med biologiska komponenter, där kroppens egen förmåga att regenerera vävnad stimuleras. Framtidens implantat kan ha en yta av stamceller som kommunicerar med kroppens egna celler så att läkningen går snabbare efter ingreppet.
– Istället för att vara passiva implantat kommer man att kunna specialanpassa materialens sammansättning efter varje individ, säger Peter Thomsen.
Målet är också att ge läkare och tandläkare större möjligheter att följa upp vad som händer med implantatet sedan det satts in i patienten.
Vid Göteborgs Universitet finns en lång forskningstradition inom biomaterial. Här gjordes de första upptäckter som så småningom ledde fram till titanimplantaten och storföretaget Nobel Biocare.
– I Göteborg har vi också en unik miljö där akademi, näringsliv, sjukhus och tandvård är integrerade inom ett och samma geografiska område med allt vad det betyder av gränsöverskridande idéutbyte och kreativitet, säger Peter Thomsen.
Vinnova är med och finansierar ytterligare 14 VINN Excellence Centers, och av dessa har Biomatcell tydligast medicinteknisk inriktning. Centret är en samverkan mellan Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Chalmers, forskningsinstituten IBCT, SP, IVF/SCI, IFP samt en rad företag inom life scienceområdet. Satsningen stöds även av Buisness Region Göteborg, Västra Götalands regionen samt flera sådd- och riskkapitalföretag.
Högupplösta bilder på Peter Thomsen finns att ladda ner på www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/temp
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Peter Thomsen, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för biomaterialvetenskap, telefon: 070-525 55 54, 031 – 773 29 64, e-post: peter.thomsen@biomaterials.gu.se
Forskarna har studerat bakterien Chlamydia trachomatis, som är en sexuellt överförd parasit och bara kan växa inuti cellerna. En sådan infektion är en vanlig orsak till blindhet eller sterilitet. Studierna visar nu att bakterien har utvecklat en hittills okänd form av enzymet ribonukleotidreduktas, som förser alla organismer med byggstenar för arvsmassan DNA.
Alla tidigare kända ribonukleotidreduktaser använder s.k. fria radikaler för att omvandla ribonukleotider till deoxyribonukleotider. Den fria radikalen sitter oftast på en aminosyrerest. Den form av ribonukleotidreduktas som forskarna upptäckt i Chlamydia trachomatis använder istället järn – i form av ett s.k. FeIII-FeIV-kluster – för att starta processen. Förklaringen skulle enligt forskarna kunna vara att bakterien därigenom blir mindre känslig för värdcellernas kväveoxidbaserade försvarssystem.
Medförfattare till artikeln är gästforskaren Vladimir Domkin och professor Lars Thelander vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. De har samarbetat med den tidigare Umeå-professorn Astrid Gräslund och hennes forskargrupp vid Stockholms universitet om publiceringen i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Artikeln har titeln ”Chlamydial ribonucleotide reductase: Tyrosyl radical function in catalysis replaced by FeIII-FeIV cluster” (N. Voevodskaya, A.-J. Narvaez, V. Domkin, E. Torrents, L. Thelander, A. Gräslund).
Läs mer om Lars Thelanders forskning på Plussidan:
http://www.info.umu.se/plussidan/Plusprojektsida.aspx?id=46
Kontaktinformation
Vidare upplysningar: Professor Lars Thelander, Inst. för medicinsk kemi och biovetenskap, tel. 090-786 67 42, e-post: Lars.Thelander@medchem.umu.se.
Tore Anderssons pris för epidemiologisk forskning finansieras genom en donation av Folksam. Försäkringsbolaget har sedan många år engagerat sig i forskning kring orsaker till olyckor och sjukdomar samt aktiva åtgärder för prevention, särskilt i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. I samband med att Tore Andersson lämnade posten som VD beslutade bolaget att donera medel till Karolinska Institutet för att under fyra år (2005-2008) dela ut ett pris i hans namn för epidemiologisk forskning med inriktning på prevention inom folkhälsoområdet.
Priset ska ges till en internationellt framstående forskare inom epidemiologi. Professorer vid Karolinska Institutet har inbjudits att nominera kandidater från hela världen. Den utsedda pristagaren, professor Hans-Olov Adami, har varit kliniskt verksam som specialist i kirurgi i främst Uppsala och Karlstad. År 1997 flyttade han med sin forskargrupp till Karolinska Institutet, där han byggt upp och utvecklat den nya Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, MEB.
Motiveringen lyder bland annat:
”Hans-Olov Adami har gjort enastående insatser för svensk epidemiologi genom att grunda och utveckla MEB där ett betydande antal forskare utbildats och utvecklats och bedriver högklassig epidemiologisk forskning. Han har också varit drivande när det gäller att utnyttja hälsoregister och befolkningsregister i forskningen samt främja deras utveckling och tillgänglighet.
Hans-Olov Adami har medverkat i banbrytande forskning inom ett flertal områden, framför allt inom cancerepidemiologin. Ett huvudområde under hela karriären har varit bröstcancer och bröstcanceretiologi och bland annat betydelsen av hormonsubstitution. Han har också gjort stora insatser till exempel vad gäller prostatacancer och cervixcancer. Han har publicerat över 500 artiklar och är citerad över 10 000 gånger.”
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Jan Carlstedt-Duke, dekanus för forskning, tfn 08-52486470, 0707-924085, e-post jan.carlstedt-duke@ki.se
KI pressjour, tfn 08-524 860 77 (numret gäller v 25-28, 2006)
Det finns samband mellan flera organisatoriska aspekter och utfall som rör hälsa och effektivitet och sambanden är fler och starkare med utfallet effektivitet i studerade mindre företag. Förändringsarbete med fokus på både arbetsmiljö och individen och där delaktigheten är hög från ledare och medarbetare ger mer positiva effekter jämfört med förändringar där de anställdas inflytande är lägre.
– En paradox är de mindre företagens låga sjukfrånvaro mot bakgrund av att de prioriterar teknik och kvalitet framför psykosociala förhållanden, och att de använder experter och system för arbetsmiljö och hälsa i låg grad, säger Stig Vinberg.
– Några förklaringar kan vara att arbetet innehåller flera utvecklade aspekter och att man trots allt arbetar med arbetsmiljöfrågor på ett informellt sätt tillsammans med verksamhetens övriga frågor. Jämförelser med små offentliga arbetsplatser visar på skillnader när det gäller sjukfrånvaro, arbetskrav och utvecklande aspekter i arbetet till fördel för de mindre företagen.
Resultaten i avhandlingen (Health and performance in small enterprises; Studies of organizational determinants and change strategy) pekar på betydelsen av faktorer som rör arbetsorganisation, ledarskap, psykosocial arbetsmiljö och lärande för småföretagsutveckling. Dessa aspekter måste ges ett ökat fokus bland de beslutsfattare, praktiker och forskare som intresserar sig för de mindre företagen. Förändringsarbeten med en bred strategi och hög involvering från medarbetare och ledare kan användas i små företag och bidra till att förbättra deras hälsa och effektivitet. För att nå framgång måste integrerade strategier och modeller utvecklas och anpassas till de mindre företagens mer begränsade resurser och starka orientering på nuläget.
Stig Vinberg är född och uppvuxen i Örnsköldsvik och tog sin civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet. För närvarande är han anställd som utvecklingsledare vid Arbetslivsinstitutet i Östersund.
Upplysningar: Stig Vinberg, tel. 070-316 61 63, stig.vinberg@arbetslivsinstitutet.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
De behandlingar som finns idag är först och främst inriktade på att begränsa det största och mest kända symptomet på sjukdomen, det vill säga minnesbortfallet. Något botemedel eller behandling av själva sjukdomen finns inte. Flera undersökningar pekar på att inflammation i hjärnan spelar en roll i sjukdomsförloppet, men om inflammationen orsakar sjukdomen eller bidrar till den är ännu inte fastställt.
Linda Fisher har i sin avhandling studerat de mekanismer som ligger bakom inflammationen i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Hon har vidare undersökt möjligheten att blockera de inflammatoriska proteinerna som hon anser kan orsaka sjukdomen och därmed möjligen också hjärncelldöden.
– Det är av stort intresse att testa olika möjligheter att blockera denna inflammation. Om vi kan minska inflammationen är det möjligt att förlusten av hjärnceller minskar och därmed skulle även uppkomsten av Alzheimers sjukdom kunna stoppas. Vi har ännu inte kommit till någon produkt för kliniska tester, men vi är angelägna om att gå vidare med denna studie för att kartlägga möjligheterna till att kunna kontrollera inflammationen i hjärnan och dess möjliga inverkan på sjukdomen, säger Linda Fisher.
Fakta om Alzheimers sjukdom
Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i ett eller flera områden av hjärnan. I dessa områden finns bland annat minnet. Alzheimers sjukdom innebär alltid att minnesfunktionen störs samtidigt som man får nedsatt uppmärksamhetsförmåga och språkförståelse, svårare att uttrycka sig, sämre lokalsinne och svårare att utföra ändamålsenliga kroppsrörelser.
Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp och det kan gå ett till två år innan man uppsöker vård och får en korrekt diagnos. I dag har ungefär 70 000 personer i Sverige Alzheimers sjukdom. Sjukdomen drabbar främst äldre, men någon enstaka gång kan personer under 60 år få sjukdomen.
Ännu så länge kan man inte bota Alzheimers sjukdom. Däremot kan man lindra symtomen och bromsa sjukdomsförloppet. Det läkemedel som framför allt används hör till gruppen kolinesterashämmare. Det signalsystem som skadats i hjärnan förstärks av denna medicin. Koncentrationsförmågan, minnet och språket kan förbättras av läkemedlet. För patienter med mer långt gången sjukdom finns läkemedel som dämpar signalsystem som är överstimulerade.
Källa: Vårdguiden, Stockholms läns landsting
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Linda Fisher, Institutionen för neurokemi, Stockholms universitet, tfn 08-16 41 87 / 16 25 89, mobil 070-3719681, e-post lindah@neurochem.su.se
För bilder eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Mittuniversitetet har i samarbete med regionala företagare arbetat fram projektet Peak of Tech Adventure. Projektet skall stärka samarbetet mellan forskningen vid Mittuniversitetet och företagen i länet genom uppbyggnaden av ett så kallat regionalt innovationssystem. Anslaget som är på 1 miljon kronor om året under en tvåårsperiod kan efter de inledande åren komma att handla om betydligt större pengar.
− Gör vi det här bra så kan det bära väldigt långt och skapa en ny dynamik i regionen som bygger på ett nära samarbete mellan universitetet och det regionala näringslivet, säger Bo Svensson vid Mittuniversitetet. Det finns en stark tradition och framstående företag inom det här produktområdet redan idag och nu får vi möjligheter att ytterligare stärka den här utvecklingen.
Redan nu är Östersund/Åre en av de internationellt ledande och mest spännande miljöerna för besök, forskning och företagsutveckling inom sport, friluftsliv och upplevelser. Av åtta svenska företag som tillverkar produkter för fritidsaktiviteter utomhus, Outdoor Equipment, är fem från Jämtland.
− Nu gäller det att få företagen och Mittuniversitetet att samarbeta och stärka den miljö som redan finns, säger Kjell-Ove Wiklund vid Peak of Tech Adventure AB. Möjligheterna i regionen är enorma och forskningen är viktig för utvecklingen samtidigt som den skall kunna omsättas i praktisk tillämpning när det gäller produkt och affärsutveckling. Redan nästa år kommer nya företag att etablera sig i regionen.
VINNOVAs program VINNVÄXT är en konkurrensutsatt tävling för regioner. Programmet ska främja hållbar tillväxt i regioner genom att utveckla internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer inom specifika tillväxtområden. Programmet förutsätter en aktiv medverkan av aktörer inom näringsliv, forskning samt politik och offentlig verksamhet. Området prioriteras i tillväxtprogrammet för Jämtlands län.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Bo Svensson, projektledare, 070 280 9944, bo.svensson@miun.se
Kjell-Ove Wiklund, Peak of Tech Adventure AB, 070 511 6375, kjellove.wiklund@nordanalys.se
Gustavo Gil Barros har studerat hur papprets topografi inverkar på kvalitén i flexografiskt tryck. Han har använt och vidareutvecklat mätmetoden OptiTopo, som är en snabb och precis metod för att skapa en tredimensionell bild av en pappersyta för vidare analys av olika kvalitetsparametrar. Bland annat undersöktes varför tryckkvalitet kan variera mellan till synes likadana kartongprover. Kartongprovernas råhet kunde inte skiljas åt statistiskt med traditionella metoder. Ändå fanns det både mätbara och synbara skillnader i tryckets flammighet mellan proverna.
Försöken visade på variationer i tryckresultatet som inte kan skyllas på tryckprocessen. Små skillnader i papprets ytråhet orsakade av fluktuationer i papprets tillverkningsprocess var tillräckligt för att skapa synbara skillnader i tryckkvalitet. Papprets topografi kan skapa problem med flammighet som man bara delvis kan komma till rätta med i tryckprocessen. Det finns alltså anledning att skaffa sig en ökad kontroll över den ytstruktur som skapas i pappersindustrins maskiner.
Fakta: Gustavo Gil Barros arbetar på STFI-Packforsk och har varit doktorand vid Karlstads universitet. Den 15 juni försvarade han sin avhandling ”Influence of Substrate Topography on Ink Distribution in Flexography”. Forskningsprojektet har ingått i det nationella programmet för ytbehandlingsforskning vid Karlstads universitet och har finansierats av KK-stiftelsen, Vinnova, Skogsindustrierna och STFI-Packforsk. Projektet har varit associerat till det trycktekniska forskningsprogrammet T2F.
Kontaktinformation
Dr Per-Åke Johansson, STFI-Packforsk, 08-676 70 00
Karl Oskar Källsner, informatör, Karlstads universitet, 054-700 10 00
– Det är en ära för både mig och Chalmers, som är långt framme på hållbar utveckling, säger John Holmberg om utnämningen.
Hans professur är Sveriges första Unesco-Chair i lärande för hållbar utveckling. Tidigare innehavare är Kanada och Tyskland. En Unesco-Chair innebär att man ingår i ett globalt nätverk av universitet och lärosäten som främjar ett visst ämne, i detta fall hållbar utveckling.
John Holmberg kommer att inrikta Unesco-professuren på att göra Chalmers till ett globalt positivt exempel på hur man bäst lär sig om hållbar utveckling samt att kommunicera dessa erfarenheter med andra universitet runt om i världen – inte minst i utvecklingsländerna.
– Här ger Unesco-nätverket enorma möjligheter. Egentligen är hela frågan om en hållbar utveckling en stor samhällelig lärprocess, säger John Holmberg.
Lärande för hållbar utveckling handlar väldigt mycket om hur man tar sig an kunskap, vilken världsbild man utgår ifrån och hur man strukturerar kunskapen.
– Vi ska klara klimatfrågan samtidigt som en växande befolkning måste ur fattigdomen. Detta är inte alls omöjligt, men det kommer att kräva mycket engagerat arbete, förklarar han.
John Holmberg är professor i fysisk resursteori vid Institutionen för energi och miljö vid Chalmers samt ställföreträdande föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum GMV, där han har särskilt ansvar för grundutbildningsfrågor.
Han är känd för de principer för hållbart lärande han tagit fram i sitt doktorsarbete. Dessa trycktes på mjölkpaket och användes av flera stora företag och organisationer runt om i världen. Han var också med om att bygga upp ”Det naturliga steget” i början av 1990-talet. Hans nuvarande forskning är främst inriktad mot energieffektivitet och hållbar konsumtion.
Svenska Unescorådet ger råd till regeringen när det gäller Unescos globala verksamhet inom utbildning, forskning, kultur och kommunikation och ska även informera om och väcka intresse i Sverige för Unescos arbete.
– Vi driver frågan om hållbar utveckling och vi ser fram emot ett aktivt samarbete med Chalmers Unesco Chair. Utnämnandet är en viktig markering av Sveriges prioritering av hållbar utveckling inom Unesco säger Johan Lindell, Generalsekreterare för Svenska Unescorådet.
Ladda ned bild på John Holmberg här:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildspel.jsp?article=7419&category=212
Kontaktinformation
Mer information:
John Holmberg, Avdelningen för fysisk resursteori, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers
Tel: +46 31 772 31 45, 0706-45 72 66
E-post: john.holmberg@chalmers.se
Johan Lindell, Swedish National Commission for UNESCO
Tel: +46 8 405 1951, +46 709 521 381
E-post: johan.lindell@educult.ministry.se
Elever vill ha och erbjuds också ofta inflytande över sin undervisning. Både lärare och elever vill att eleverna ska vara med och bestämma över vad som tas upp i undervisningen och hur man ska arbeta.
Men i praktiken är frågan om elevinflytande ofta mycket diffus. Det är inte tydligt, varken för elever eller lärare, var gränserna går. Vad är det mera exakt som elever kan ha inflytande över, och hur?
Ragnhild Swahn, själv lärare och lärarutbildare, har undersökt hur elevinflytandet ser ut i några centrala ämnen på gymnasiet. Hon följde en klass på gymnasiets omvårdnadsprogram under en termin och specialstuderade elevinflytandet i ämnena matematik, medicinsk grundkurs och svenska.
Hon kommer fram till att förutsättningarna för elevinflytande är mycket olika i de tre ämnena.
-I medicinsk grundkurs, som är en yrkesförberedande kurs, är det själva yrket som sätter ramarna för vad man måste kunna, konstaterar hon. Vissa saker går inte att välja bort. För att eleverna ska kunna utöva ett meningsfullt inflytande måste de vara medvetna om dessa ramar.
Ämnet matematik, i sin tur, har en detaljerad kursplan som ger mycket klara ramar för vad som ska läras in. Ämnets karaktär, där kunskaperna hela tiden bygger på tidigare kunskaper, gör också att det inte är möjligt att fritt välja eller välja bort delar av matematiken.
Annorlunda är det med svenska. Där lämnar kursplanen stor frihet i att utforma undervisningen, och elevernas inflytande skulle kunna vara stort.
– Där är det istället läroböckerna som sätter ramar för vilken litteratur som tas upp, säger Ragnhild Swahn. Skolans ekonomi begränsar också. Oftast har skolan inte pengar till att köpa in hela klassuppsättningar av en bok, även om eleverna skulle vilja det.
Det är svårt att prata om inflytande generellt, konstaterar hon, det måste sättas i relation till ämnet, kursplanen, andra styrdokument och målen för utbildningen.
Ragnhild Swahn är imponerad av hur seriösa eleverna är och hur sunt de resonerar kring dessa frågor. De vill ha tydliga ramar för sitt inflytande.
– Både elever och lärare är positiva till att ta och ge inflytande. Men eleverna behöver hjälp för att kunna utnyttja sitt inflytande meningsfullt. Och där är handledning och dialog med läraren centralt.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Gymnasieelevers inflytande i centrala undervisningsfrågor”. Ragnhild Swahn disputerade den 26 maj. Hon nås på telefon 013 281064, 0702 811551, och e-post: ragsw@iuv.liu.se
