Seminariet bygger på boken ATT UNDERHÅLLA BOSTADSDRÖMMEN som Forskningsrådet Formas och SABO gemensamt tagit fram och ges ut i samband med seminariet med samma namn på Tensta Boutställning. Arkitekterna Laila Reppen och Sonja Vidén har skrivit boken och under många år arbetat med ombyggnads- och bevarandefrågor som praktiker respektive forskare. Vid seminariet lyfter de upp exempel ur boken och presenterar ett rikt bildmaterial från olika bostadsområden runt om i Sverige för att inspirera och ge idéer om hur man kan gå tillväga för att komma tillrätta med fel och brister och samtidigt tillvarata befintliga kvaliteter i detta stora fastighetsbestånd.
Tid: Tisdagen den 22 augusti 13.30-16.00
Plats: Konferenslokal i Tensta. Registrering vid Tensta Träff
Arrangörer: Formas, SABO och Svenska Bostäder
OBS Pressleg medtages för fri entré.
Kontaktinformation
För anmälan kontakta:
Marika Lundin, SABO
08-406 55 36
marika.lundin@sabo.se
För mer information:
Ulla Save-Öfverholm, Formas
08-775 40 01
ulla.save@formas.se
Ett ihållande bråkigt och störande beteende i barndomen är en kraftfull riskmarkör för kriminalitet och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Att tidigt upptäcka pojkar med förhöjd risk för framtida problem är därför viktigt för att kunna hjälpa dem och deras familjer med specialiserade insatser.
Sedan några år tillbaka finns en checklista kallad EARL-20B till hjälp. EARL-20B (Early Assessment Risk List for boys) består av 20 risk/behovsfaktorer där pojkars utagerande beteende, familj, vänner och miljö värderas. Pia Enebrink, psykolog och forskare vid Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet, är en av de första att undersöka hur väl EARL-20B fungerar för pojkar mellan sex och tolv år.
– Resultaten visar att EARL-20B är tillförlitligt och användbart för att värdera olika riskfaktorer och att den kan hjälpa oss att hitta de pojkar som verkligen behöver hjälp och fokusera på de risker och behov de behöver hjälp med, säger Pia Enebrink.
Undersökningen följde 76 svenska pojkar inom den öppna barnpsykiatrin, och EARL-20B jämfördes med vanliga kliniska bedömningar. Efter 6 samt 30 månader följdes pojkarna upp.
– EARL-20B är ett lovande hjälpmedel för professionella inom BUP och kan göra dem säkrare i sitt jobb. Motsvarigheten för att bedöma riskfaktorer för flickor heter EARL-21G, men den har ännu inte testats i Sverige, säger Pia Enebrink.
Publikation:
”Predicting aggressive and disruptive behavior in referred 6- to 12-year-old boys. Prospective validation of the EARL-20B risk/ needs checklist”, av Pia Enebrink, Niklas Långström och Clara H Gumpert, Assessment 2006;13:356-367.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Pia Enebrink, psykolog och enhetschef för BUP Signal, tfn 08-514 531 51, 070-771 44 43, e-post pia.enebrink@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Barnen i studien har sedan 1970 deltagit i en stor återkommande befolkningsundersökning i Storbritannien. Relevanta uppgifter har samlats in i samband med barnens födsel och i åldrarna fem och tio år. Föräldrar, lärare, barnmorskor och annan vårdpersonal har fått svara på frågor. Materialet omfattar bland annat information om barnens födelsevikt, huruvida de fick bröstmjöl eller inte, samt en rad stressrelaterade faktorer, så som depression hos mamma, föräldrarnas utbildningsnivå, socialgrupp och rökvanor.
Barnens lärare ombads också gradera nivån av oro och stress som barnen uppvisade när de nått tio års ålder, på en skala från noll till femtio. Samtidigt fick föräldrarna svara på frågor om familjeproblem av typen skilsmässa eller andra trauman som kan ha påverkat barnen mellan åldrarna fem och tio år.
När alla data hade analyserats visade resultatet inte oväntat att risken för stress och oro var större hos barn vars föräldrar var frånskilda eller separerade. Men barn som hade ammats var signifikant mindre stressade än barn som inte fått bröstmjölk. Flaskmatade barn hade också svårare att klara föräldrars skilsmässa än spädbarn som ammats. Resultatet är statistiskt säkerställt.
Forskarna understryker att studien inte visar att bröstmjölken i sig gör att barnen klarar stress bättre senare i livet. Snarare är den en markör för andra viktiga faktorer när det gäller föräldraskap. Forskning på djur visar exempelvis att fysisk kontakt mellan mor och barn under barnets första fem dagar i livet kan påverka den neurologiska och hormonella utvecklingen hos barnet, som i sin tur är kopplad till stresstolerans. Amning kan också påverka de nära känslomässiga banden mellan mor och barn, något som kan ge effekter på barnets förmåga att hantera stress senare i livet, tror forskarna.
Projektet är finansierat av the British ESRC Capability and Resilience Network.
Publikation:
“Breast feeding and resilience against psychosocial stress” av S. Mongomery mfl., Archives of Disease in Childhood, online edition, 3 augusti 2006,
Doi: 101136/adc.2006.096826
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Scott Montgomery, Institutionen för medicin, Solna,
tfn 070-46 125 97, e-post scott.montgomery@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
Som huvudregel gäller att god redovisningssed är styrande för den skattemässiga periodiseringen, det vill säga för frågan om vilket beskattningsår en viss inkomst eller utgift ska hänföras till. Den traditionella uppfattningen är att redovisningen, förutom periodiseringen, inte påverkar beskattningen.
− Min avhandling visar att detta är en förenkling. Redovisningen kan få betydelse för beskattningen även i andra situationer än vid periodiseringen. Detta gäller till exempel för frågan om en inkomst är skattepliktig och om en utgift är avdragsgill, säger Jan Bjuvberg.
Det starka samband som råder mellan redovisning och beskattning skapar problem vid beskattningen. Det beror framförallt på den pågående internationaliseringen av det svenska redovisningssystemet, som lett till ett ökat utrymme för företagen att värdera tillgångar till verkligt värde i redovisningen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Jan Bjuvberg, Handelshögskolan i Stockholm
Mobil: 070-757 55 42
Docent Miia Kivipelto och hennes kollegor utgick från studien CAIDE (Cardiovascular Risk Factors, Aging and Dementia). Projektet är ett samarbete mellan Aging Research Center vid Karolinska Institutet, universitetet i Kuopio, Finland, samt finska motsvarigheten till Folkhälsoinstitutet. I studien deltog 1409 personer i åldrarna 65-79 år från östra Finland. Dessa hade när de var i 50-årsåldern fått vikt, längd och blodtryck dokumenterat inom ramen för bland annat FINMONICA-studien 1972, 1977, 1982 och 1987. Ungefär 20 år efter den tidigare studien hade forskarna också gjort nya undersökningar efter tecken på demens.
Forskargruppen har därefter utvecklat ett enkelt scoringtest för att bedöma risken att medelålders personer med en viss uppsättning riskfaktorer drabbas av demens. Testet tar hänsyn till variabler som är signifikant kopplade till ökad risk för demens senare i livet, såsom ålder, utbildning, blodtryck, kolesterolvärden, BMI och fysisk aktivitet.
Artikelförfattarna menar att detta nya sätt att mäta risken för demens tydligt visar betydelsen av livsstilsrelaterade faktorer i sjukdomsförloppet. Testet kan vara ett sätt att identifiera personer i riskzonen som skulle vara behjälpta av rådgivning om kost och motion samt förebyggande medicinering. Men författarna påpekar också att testet måste utvärderas och utvecklas genom att fler variabler läggs in för att på så sätt öka träffsäkerheten ytterligare.
Publikation:
“Risk score for prediction of dementia risk in 20 years among middle-aged people: a longitudinal, population based study.”
Miia Kivipelto, Tiina Ngandu, Tiina Laatkainen, Bengt Winblad, Hikka Saininen och Jaakko Toumietho.
Lancet Neurology online, 3 augusti 2006, DOI:10.1016/S1474-4422(06)70537-3
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Miia Kivipelto, Aging Research Center,
tfn 073-9940922, e-post miia.kivipelto@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
e-post Katarina.sternudd@ki.se
Trots en världsomfattande minskning av antalet fall av magsäckscancer under de senaste 50 åren är sjukdomen fortfarande den fjärde vanligaste cancerformen. På grund av sin dödlighet är det den näst vanligaste orsaken till cancerrelaterad död. Cirka 700.000 personer världen över dör av denna cancerform varje år.
Charkuteriprodukter är ofta saltade, rökta eller tillsatta med nitrit för att öka hållbarheten. Detta skulle kunna öka risken för magsäckcancer, men de studier som gjorts tidigare har visat motsägelsefulla resultat.
– Vi beslutade oss för att göra en meta-analys, det vill säga sammanställa all forskning om charkuterivaror och magsäckcancer som vi kunde hitta, förklarar Susanna Larsson, doktorand under professor Alicja Wolk på Institutionen för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Sammanlagt 15 studier utförda på totalt 4704 personer mellan åren 1966 och 2006 hittades, och siffrorna är tydliga: vid en ökad konsumtion med 30 gram charkuterivaror per dag (ungefär en halv portion) ökar risken för magsäckcancer med mellan 15 och 38 procent.
– Ingen har gjort den här typen av analys av charkuteriprodukter och magsäckscancer tidigare. De siffror vi fått fram är alltså ett medelvärde som väldigt tydligt visar sambandet mellan en ökad konsumtion av charkuteriprodukter och magsäckcancer, säger Susanna Larsson.
– Framtida studier kan förhoppningsvis klargöra samspel mellan konsumtion av charkuteriprodukter och andra faktorer, som till exempel vilken övrig kost en person har, och hur olika bakterier påverkar uppkomsten av magsäckcancer, säger hon.
Publikation: ”Processed Meat Consumption and Stomach Cancer Risk: A Meta-Analysis” av Susanna C. Larsson, Nicola Orsini och Alicja Wolk i Journal of the National Cancer Institute, volym 98, nummer 15, augusti 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Susanna Larsson, doktorand, telefon: 08-52486059,
e-post susanna.larsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95
mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
– Sjukdomsförloppet hos dessa möss är till förväxling lik människans sjukdom, säger professor Lars Olson vid Institutionen för Neurovetenskap.
I den musmodell som forskarna har tagit fram klipps en gen kallad TFAM automatiskt bort ur arvsmassan endast i dopamin-cellerna. Utan TFAM kan mitokondrierna inte fungera normalt. Den så kallade andningskedjan fungerar inte som den ska och energiproduktionen sjunker kraftigt i dopamin-nervcellerna.
De nya mössen föds från friska, men genetiskt förändrade, föräldrar och utvecklar spontant sjukdom. Tidigare studier inom området har skett genom att forskarna tillfört nervgift. Men i detta fall utvecklar mössen sjukdomen under längre tid på samma sätt som människor, något som i sin tur kan underlätta fortsatt forskning kring nya läkemedel och andra terapier.
– Vi ser att de dopaminproducerande nervcellerna i hjärnstammen långsamt degenererar. I mikroskopet kan vi se att mitokondrierna är svullna och hur klumpar av ett protein, troligen alfa-synuklein, börjar inlagras i cellkropparna. Inlagringar av just detta protein i form av så kallade Lewy-kroppar är typiskt för sjukdomen hos människa, säger professor Nils-Göran Larsson vid Institutionen för Laboratoriemedicin.
Orsakerna till Parkinsons sjukdom har länge varit en gåta för forskarna. Såväl arv som miljö tycks spela roll, men på senare tid har ärftliga riskfaktorer fått allt större uppmärksamhet. Man har funnit att mutationer i en rad olika gener i vissa fall direkt leder till sjukdom, i andra fall ökar risken att insjukna. En minsta gemensam nämnare för flera av dessa gener är att de anses behövas för normal mitokondriefunktion.
– Precis som patienter kan mössen behandlas med l-dopa, ett förstadium till den förlorade signalsubstansen dopamin. Såväl symptomförlopp som hjärnförändringar hos denna mus liknar Parkinsons sjukdom bättre än andra djurmodeller. Detta stöder antagandet att genetiska riskfaktorer är viktiga, säger Nils-Göran Larsson.
– Liksom hos patienter dör dopamin-nervcellerna i dessa möss i en bestämd ordning. Vi hoppas musen ska hjälpa oss förstå varför vissa dopamin-nervceller är mer känsliga än andra så att vi ska kunna utveckla mediciner som fördröjer eller till och med hindrar nervcellsdöden, säger Lars Olson.
Projektet, som är ett samarbete mellan Nils-Göran Larssons och Lars Olsons forskningsgrupper och där professor Staffan Cullheims grupp bidragit med elektronmikroskopiska undersökningar, publiceras i dagarna i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS. Samarbete pågår även med professor Barry Hoffer vid National Institutes of Health i USA.
Publikation:
“A pathophysiological link between respiratory chain dysfunction and parkinsonism with synuclein inclusions”
Mats I. Ekstrand, Mügen Terzioglu, Dagmar Galter, Shunwei Zhu, Christoph Hofstetter, Eva Lindqvist, Sebastian Thams, Anita Bergstrand, Fredrik Sterky Hansson, Aleksandra Trifunovic, Barry Hoffer, Staffan Cullheim, Abdul H. Mohammed, Lars Olson och Nils-Göran Larsson
PNAS, Early edition, juli 2006
För mer information om djurförsök: http://www.djurforsok.info
Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Professor Lars Olson, tfn 08-524 87050 eller 070-670 3388, e-post Lars.Olson@ki.se
Professor Nils-Göran Larsson, tfn 08-585 837 24, e-post Nils-Goran.Larsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, e-post Katarina.sternudd@ki.se
Biomonitoring (kallas även biologisk exponeringsmätning eller biologisk övervakning) innebär att man mäter ämnen (biomarkörer) i biologiskt material, exempelvis ett blodprov eller ett hårstrå. Metoden kan användas för att följa upp trender eller effekter av miljöåtgärder såsom införandet av blyfri bensin eller rökstopp på restauranger. Biomonitoring kan även användas för att upptäcka ”nya” miljögifter och hur de lagras upp i människan.
I takt med den tekniska utvecklingen och med allt känsligare kemiska metoder hittar forskarna fler och fler miljögifter och biomonitoring utförs i ökande omfattning. Detta ställer ökade krav på att studierna utförs på ett bra sätt och att fynden tolkas korrekt. Såväl allmänheten som beslutsfattarna har rätt att få veta både vad resultaten kan säga och vad de inte kan säga. Men möjligheterna att påvisa miljögifter i låga nivåer har sprungit förbi kunskapen om hur sådan lågdosexponering ska översättas till hälsorisker. Att man påvisat ett ämne i blodet behöver inte betyda att det finns en hälsorisk.
Den nu framlagda rapporten är en beställning från USAs kongress till amerikanska vetenskapsakademin. Kommittén som står bakom består av en rad forskare och experter, främst från USA och en vardera från Kanada, Storbritannien och Sverige. Från Sverige medverkar professor Gunnar Johanson vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Rapporten är av intresse även för Sverige, bland annat när det gäller det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och Naturvårdsverkets programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Liknande program diskuteras även inom EU.
Kommittén anser att bättre strategier behövs för vilka miljögifter som ska ingå i program för biomonitoring. Bland annat föreslås en indelning av biomarkörer i sju kategorier, baserat på hur mycket man vet om sambanden mellan förekomst i miljön, nivåer i kroppen och hälsoeffekter. Man betonar också att farmakokinetiska modeller behöver utvecklas, som beskriver hur ämnena tas upp av kroppen, fördelas, bryts ner och utsöndras
Den snabba utvecklingen av kemiska analysmetoder väcker etiska frågor. Den kanske största utmaningen är att kommunicera resultaten på ett effektivt sätt. Biologiska mätdata innebär alltid en stor eller liten osäkerhet om vilka hälsorisker dessa medför. Här behövs både mer forskning om riskkommunikation och strategier för denna.
För mer information:
Rapporten Human biomonitoring for environmental chemicals, är på 215 sidor och finns tillgänglig på http://www.nas.edu/. En sammanfattning kan laddas ner gratis från http://newton.nap.edu/execsumm_pdf/11700.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Gunnar Johanson, IMM, tfn sommarbostaden 0174-23151, arbetet 08-5248 7752, mobil 070-524 6476, e-post gunnar.johanson@ki.se.
Informatör Anna Persson, IMM, tfn 08-524 875 05, mobil 070-658 75 05,
e-post anna.persson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet, tfn 08-524 838 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
− Populära managementmodeller får betydligt större spridning och möter ett mindre motstånd än vad man skulle kunna förvänta sig. Det är förvånande att vissa managementmodeller kan accepteras i så många olika sammanhang under en viss period, säger Martin Rogberg, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS).
En förklaring till detta fenomen är att det är ledningen snarare än övriga organisationen som attraheras av budskapen, det vill säga att det handlar mer om förändrad retorik än om förändrad praktik.
I sin avhandling ”Den modeföljande organisationen” visar dock Martin Rogberg att de studerade managementmodellerna inte bara accepterades av ledningen under en begränsad period, utan också i stor utsträckning både accepterades av andra och tillämpades i verksamheten.
− Det beror bland annat på att de lokala aktörerna kan utnyttja de populära modellernas allmängiltiga status, samtidigt som modellerna också kan framställas som användbara eller åtminstone inte oanvändbara i den operativa verksamheten.
Trots att vissa managementmodeller kan få en närmast global utbredning, finns det ändå en stark tendens att avfärda dessa som ”bara moden”. Det beror bland annat på att man föreställer sig att modellerna kommer och går utan att påverka verksamheten i någon större utsträckning.
I kontrast till denna föreställning visar dock Martin Rogberg att populära managementmodeller utan tvivel omgärdas av mycket prat, men också tenderar att leda till en hel del verkstad när de införs. Han menar därför att managementmodet inte bör ses som något oväsentligt, utan istället som en ständigt närvarande utgångspunkt för organisationsförändring väl värd att ta på fullaste allvar.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Martin Rogberg, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 070-557 32 46
Verse ersätter besvärliga filöverföringar mellan grafikprogram genom realtidskommunikation. I stället för att lagra 3D-objekt i filer lagras objekten i en server som antingen kan köras lokalt eller på en dator på en annan plats. Applikationer som är anslutna till servern får automatisk aktuella kopior av objekten i servern. Ändringar skickas ut direkt när de görs, vilket gör att alla applikationer kan arbeta tillsammans med uppdaterade 3D-objekt.
– Förutom att användare på olika platser kan samarbeta med att utveckla en 3D-värld, kan Verse användas för att koppla samman olika 3D-programvaror på samma dator. Olika applikationer kan därmed fungera ihop som om de vore en del av samma program, säger Gert Svensson, forskare på KTH och projektledare för Uni-Verse.
Verse-protokollet, liksom de flesta verktygen som utvecklas inom projektet, bygger precis som operativsystemet Linux på öppen källkod (open source). Användare kan alltså programmera sina egna versioner och förbättringar och dela med sig över nätet. I projektet utvecklas också avancerade verktyg för ljud och akustiksimulering. Exempel på områden där Uni-Verseverktyg och Verse-protokollet passar bra är utveckling av 3D-innehåll för spel, animerad film, virtual reality samt arkitektur.
Vid till exempel ett byggprojekt där en arkitekt gör den grundläggande geometrin och någon annan väljer material och färger kan båda arbeta samtidigt och lättare diskutera med varandra med hjälp av Verse. Tidigare har de varit tvungna att spara filer som skickats fram och tillbaka. För att undvika problem har man då ofta valt att arbeta med samma programvara.
Med Verse lagras i stället resultatet i en server och båda har samtidig tillgång till senaste versionen. Uppdragsgivaren kan också koppla upp sig när han vill och ge synpunkter på resultatet. Med hjälp av akustiksimuleringen kan arkitekten få en uppfattning om byggnadens akustik vilket man tidigare varit tvungna att anlita speciella akustikkonsulter för att uppnå. Nu kan arkitekten flytta en vägg eller ändra materialet och direkt höra resultatet.
30 juli – 3 augusti deltar Uni-Verseprojektet i SIGGRAPH, en stor konferens och utställning om datorgrafik i Boston.
– Vi kommer dels att ställa ut i Open Source-paviljongen, dels att ordna en informell session. I samband med konferensen kommer vi också att göra den andra och hittills största releasen av programvara. Den innehåller applikationer som är specialutvecklade för Verse, som ett modelleringsverktyg och ett renderingsverktyg, säger Gert Svensson.
Dessutom släpps Verse-kopplingar för det största kommersiella modelleringsverktyget Autodesk 3D Studio Max samt det största open source-verktyget Blender.
Övriga partners: Interactive Institute, Stockholm, Fraunhofer-institutet, Tyskland, Blender Foundation, Holland , Helsingfors tekniska högskola, Minusplus, arkitektfirma i Ungern samt Paregos Mediadesign, Stockholm.
Kontaktinformation
Mer information
Gert Svensson, KTH, 08-790 7884, gert@pdc.kth.se
Vad är allergi? Inom vilka områden är allergi vanligt? Vad kan vi göra för att minska problemen med överkänslighet i arbetslivet? Det är några av de frågor som boken tar upp.
Allergier på arbetsplatsen ställer ökade krav på förebyggande insatser. Några av de områden som boken belyser är kontaktallergier, allergier i livsmedelsindustrin, problematiken kring isocyanater i bland annat bilverkstäder och skumplasttillverkning och sjukahus-besvär. Forskarna ger här en rad exempel på vad som gjorts och görs för att lösa problemen med överkänslighet i arbetslivet.
– Genom bland annat svensk forskning har vi ökat kunskapen om vissa allergier så att vår förmåga att göra något i praktiken för de drabbade förbättrats, säger Bengt Järvholm, professor i folkhälsa och klinisk medicin vid Norrlands universitetssjukhus.
Beställningsinformation
Allergier på jobbet – vad kan vi göra?
beställs på www.fas.se eller genom Hellmans förlag,
tfn: 0150-78 880, info@hellmansforlag.se
Pris: 79kr, porto tillkommer.
ISBN 91-89602-27-7
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet
som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja
människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ______________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm, tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se
www.fas.se
Org.nr: 202100-5240
Restless legs syndrome (RLS) drabbar 7-10 procent av befolkningen och är alltså vanligt förekommande. Tillståndet innebär kroniska besvär som ofta tilltar med åldern. Obehagen uppträder framför allt under kväll och tidig natt och bidrar bland annat till störd sömn.
Med hjälp av PET (positronemissionstomografi) och radioaktivt märkta spårämnen som binder till mottagarmolekyler (receptorer) för dopamin i olika delar av hjärnan har forskarna sett tydliga skillnader mellan RLS-patienter och friska försökspersoner. I studien ingick 16 personer i varje grupp. Undersökningen gjordes på kvällen då symtomen är mest kännbara.
– Vi såg att patienterna hade en högre bindning av spårämnet vilket tyder på låga egna dopaminnivåer. Det gällde särskilt de områden i hjärnan som bearbetar känselintryck, vilket kan förklara de karaktäristiska känselupplevelserna vid restless legs syndrome, säger forskaren Simon Cervenka vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Studien stöder dopaminsystemets roll i sjukdomsprocessen. Idag finns läkemedel som stimulerar systemet genom att verka på dopaminreceptorerna. Simon Cervenka hoppas att resultatet ska leda till utveckling av nya läkemedel med andra verkningsmekanismer och minskade biverkningar.
Publikation:
“Support for dopaminergic hypoactivity in restless legs syndrome: a PET study on D2-receptor binding”
Simon Cervenka, Sven E. Pålhagen, Robert A. Comley, Georgios Panagiotidis, Zsolt Cselényi, Julian C Matthews, Robert Y.Lai, Christer Halldin, Lars Farde.
Brain, juli 2006
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Simon Cervenka, institutionen för klinisk neurovetenskap, tfn 0709-944226, e-post Simon.Cervenka@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Resultaten presenteras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science.
– Vi har kartlagt 3-D-strukturen på den första jonkanalen som transporterar metalljoner som magnesium, zink och kobolt (så kallade divalenta joner), även kallad CorA. Kanalen finns framförallt hos bakterier, men liknande proteiner, som kontrollerar magnesiumhalten i cellen, har konstaterats hos människan. Rapporten är första steget mot att förstå mekanismen med vilken dessa kanaler kontrollerar transporten av divalenta metalljoner och därmed jonhalten i en cell, säger Said Eshaghi, PhD vid Karolinska Institutet och en av medhuvudförfattarna till artikeln.
Det finns dussintals sådana jonkanaler hos alla sorts organismer, men hittills har det inte fastställts hur någon av dem ser ut och därför har det också varit okänt hur de fungerade. De svenska forskarna kan nu, samtidigt som en kanadensisk grupp, beskriva 3-D-strukturen av en sådan
jonkanal i detalj genom så kallad röntgenkristallografi. Den mänskliga varianten av CorA kan förknippas med Leighs syndrom, som är ett allvarligt tillstånd hos små barn med karakteristiska förändringar i hjärnan. Strukturella studier av medicinskt relevanta proteiner i kombination med biokemisk karakterisering är en viktig del av grundforskningen mot sjukdomsbehandling och, i ett senare skede, medicin-tillverkning.
– Svårigheten är att jonkanaler är membranproteiner som sitter i cellens eller cellorganellers membran, som i sin tur består av fett. Att isolera och kristallisera membranproteiner är ytterst komplicerat. Vår rapport förklarar hur detta protein ser ut och vilka delar av proteinet som kan styra reglerings- och transportmekanismer. Men det krävs fortsatta studier för att få en djupare förståelse för hur proteinet egentligen
fungerar, säger Damian Niegowski, doktorand, Institutionen för biokemi, Stockholms universitet, medhuvudförfattare till artikeln.
Said Eshaghi och Damian Niegowski tillhör en forskargrupp som leds av professor Pär Nordlund vid Karolinska Institutet.
Sedan tidigare har några få monovalenta metalljonkanaler varit kända – däribland kaliumkanalen vars struktur löstes av den amerikanske forskaren Roderick MacKinnon. År 2003 fick han nobelpris i kemi för sitt arbete. Upptäckten har gett upphov till ett antal mediciner.
Artikel: Crystal Structure of a Divalent Metal Ion Transporter CorA at 2.9 Angstrom Resolution , /Science, nr 18.
Författare: S. Eshaghi, D. Niegowski, A. Kohl, D.M. Molina, S.A. Lesley, P. Nordlund
Fakta om jonkanaler och divalenta metaller:
Divalenta metaller som magnesium, zink och kobolt har stor betydelse för alla levande organismer. Metallerna förekommer som joner i lösning och tas i denna form upp av cellen som är direkt beroende av dessa joner för sin överlevnad. Metaboliska reaktioner, energiproduktion, bildning och stabiliteten av DNA och cellmembranets stabilitet är några viktiga områden där det krävs magnesium och zink. Underskott av magnesium i mitokondrien, cellens energi-producerande organeller, kan orsaka yttre skador på ett eller flera områden i centrala nervsystemet, så kallat Leighs syndrom. Zinkunderskott orsakar sämre immunförsvar, störning i hjärnas utveckling, försämrad skelettbildning och DNA skador som kan resultera i prostata- och bröstcancer. Kobolt är en viktig komponent hos vitamin B-12, och är därför livsnödvändig för människan. Höga halter av kobolt kan dock ha negativ påverkan på lungor och hjärta. Cellerna har därför utvecklat transportsystem, så kallade jonkanaler, för att kontrollera import och export av sådana joner. Idag har man kunnat identifiera över 400 jonkanaler hos människa, men bara en handfull av dessas bakteriella varianter har studerats i detalj.
Fakta om röntgenkristallografi:
Röntgenkristallografi är en fysikalisk metod som används för att bestämma den tredimensionella strukturen för ett visst protein. Metoden kan användas för att hitta 3d-strukturen för proteinet. Först produceras stora mängder av det
protein som ska bestämmas. Om proteinkristaller uppstår är nästa steg att ta fram ett diffraktionsmönster för kristallen genom att belysa kristallen med röntgenstrålning och fånga upp diffraktionspunkterna på en skärm. Diffraktions-punkterna anger atomernas relativa positioner. Information om punkternas intensitet används för att konstruera en elektrondensitetskarta. När elektron-densitetskartan finns tillgänglig används ett datorprogram för att bygga upp 3D-modellen av proteinet.
Kontaktinformation
Said Eshaghi, PhD, Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik (MBB), Karolinska Institutet, tfn 08-524 868 63, mobil 0709-282861 e-post: Said.Eshaghi@ki.se
Damian Niegowski, doktorand, Institutionen för biokemi, Stockholms universitet, tfn 08-524 86895, mobil 073-617 28 64, e-post Damian.Niegowski@ki.se / damian@dbb.su.se
Membranproteiner utgör en tredjedel av alla proteiner i en cell. De är instuckna i cellernas membran och sköter framför allt kommunikationen mellan cellerna och omvärlden. Som transportörer och signalförmedlare är de eftertraktade måltavlor för olika läkemedel och omkring hälften av alla läkemedel riktar in sig på dem. Eftersom membranproteinerna är så ”feta” är de dock svåra att studera.
Joy Kim, Karin Melén, Marie Österberg och Gunnar von Heijne vid det nystartade Centrum för Biomembranforskning vid Stockholms universitet rapporterar i veckans nummer av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) om en storskalig studie av nära 600 membranproteiner från bagerijästen Saccharomyces cerevisiae. De har med hjälp av molekylärbiologiska tekniker tagit reda på hur vart och ett av proteinerna sitter orienterat i jästcellens membran, en information som är avgörande om man vill försöka förutsäga struktur och funktion hos ett membranprotein.
De data man tagit fram för jästproteinerna går också att överföra till många av människans membranproteiner och kommer att få stor betydelse för läkemedelsindustrin.
Tillsammans med Jonas Warringer och Anders Blomberg vid Göteborgs universitet har gruppen i Stockholm också studerat membranproteinernas betydelse för jästcellernas tillväxt i olika miljöer. Detta ger indikationer om funktionen hos många s.k. hypotetiska membranproteiner, alltså proteiner med ännu okänd funktion.
Artiklarna “A global topology map of the Saccharomyces cerevisiae membrane” och “Phenotypic effects of membrane protein overexpression in Saccharomyces cerevisiae” publiceras i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Science (PNAS). Centrum för Biomembranforskning finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter: Joy Kim nås på 0739-229686 och Gunnar von Heijne på 070-394 1107. För bild på Joy Kim och Gunnar von Heijne, kontakta universitetets presstelefon på 08-164090.
Vår förmåga att röra oss beror till stor del på olika klasser av motorneuroner som finns i ryggmärgen och därifrån styr muskelkontrollen. Hur denna del av centrala nervsystemet bildas under fostertiden har emellertid varit okänt.
Edlunds forskargrupp har nu identifierat i vilket skede ryggmärgen och motorneuroner börjar bildas och även de signalmolekyler som styr denna process. Sammantaget har gruppens forskning vid det här laget klarlagt hur de olika delarna av centrala nervsystemet intialt bildas under fosterperioden. Identifieringen av signalmolekylerna och hur de verkar har också gjort det möjligt att omprogrammera framhjärneceller till att bilda alla övriga delar av centrala nervsystemet, inklusive motorneuroner i ryggmärgen.
Artikeln, med titeln ”An Early Role for Wnt Signaling in Specifying Neural Patterns of Cdx and Hox Gene Expression and Motor Neuron Subtype Identity”, publiceras i senaste numret av tidskriften PloS Biology. Medförfattare är doktoranderna Ulrika Nordström och Esther Maier, båda vid UCMM.
Kontaktinformation
Ytterliggare upplysningar kan lämnas av professor Thomas Edlund, tel. 090-785 44 16, mobil 073-316 94 52, epost: Thomas.Edlund@ucmm.umu.se
Trots att KOL och astma är två av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige såväl som i resten av världen är kunskapen om sjukdomarnas samhällsekonomiska konsekvenser begränsad. Detta gäller särskilt för KOL som i de flesta fall diagnostiseras först när sjukdomsförloppet har fortskridit under en relativt lång tid. De flesta tidigare studier av sjukdomarnas ekonomiska konsekvenser har baserats på olika sjukvårdsregister och har därför inte kunnat ge en komplett bild av effekterna på samhällsekonomin.
I en ny avhandling från Karolinska Institutet har samhällets kostnader för de båda sjukdomarna beräknats utifrån ett representativt urval av den allmänna befolkningen i Sverige. Eftersom studien inte baserades på patientregister syns även de fall som inte har registrerats av sjukvården i resultatet. Genom telefonintervjuer har forskarna samlat information om hur personer med KOL och astma använder resurser både direkt, genom att använda sjukvården, och indirekt, genom sjukersättning för uteblivet arbete.
Studien visar att den samhällsekonomiska kostnaden för astma i Sverige uppgår till cirka 3,7 miljarder kronor per år för åldersgrupperna 25-56 år. Varje person med astma kostade i genomsnitt samhället 15 919 kronor per år. Kostnaden för personer med svår astma var dock 10 gånger högre jämfört med personer med mild astma. Den indirekta kostnaden var högre än den direkta och uppgick till 69 % av den totala kostnaden.
Kostnaden för KOL i Sverige varje år beräknades till totalt cirka 9,1 miljarder kronor eller drygt 13 000 kronor per person med KOL. I likhet med kostnaderna för astma var de svåra fallen av KOL mer än 10 gånger så dyra som de milda fallen. Eftersom KOL till stor del är en underdiagnostiserad sjukdom så fördelades kostnaderna bland personer med och utan en läkardiagnostiserad KOL. Kostnaderna för dem utan läkardiagnostiserad KOL uppgick till ungefär 40 % av de totala kostnaderna.
Studien visar också att KOL är mycket kostsamt under de så kallade exacerbationerna, det vill säga under de perioder då symtomen förvärras akut för att sedan bli bättre igen. Svåra exacerbationer var 60 gånger så dyra som milda/medelsvåra exacerbationer. De indirekta kostnaderna stod för 58 % av den totala kostnaden för KOL.
Avhandling:
”Health economic epidemiology of obstructive airway diseases”
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sven-Arne Jansson, Institutet för Miljömedicin, Lung- och Allergiforskning, tfn 090-776841, 070-6747924 e-post svenarne.jansson@holmsund.nu
KI pressjour, tfn 08-524 860 77(endast v 25-28)
