Frågan om skolval berör inte bara de vuxna, som formellt är de som väljer skola för sina barn, utan det är i hög grad en väsentlig del i barnens identitetsarbete. Katarina Gustafson har i sin avhandling jämfört 11-12-åringars identitetsskapande i två olika stadsdelar; ett egnahemsområde och ett multikulturellt område. Hon visar att barnen förhåller sig till rådande områdesdiskurser – de sätt på vilka man diskuterar och förstår sitt eget och andras bostadsområde – och därmed blir delaktiga i att konstruera både skolor och områden som så kallade ”no-go-areas”. Segregation visar sig vara en process där olika aktörer, även barn, är delaktiga i att skapa och upprätthålla en rumslig åtskillnad mellan olika grupper. I den processen ingår skapandet av ”vi” och ”dom” – något som förstärker skillnader mellan olika grupper oavsett om det sker på en skolgård eller i en förorts olika stadsdelar.
– Det var så oerhört tydligt att segregation är en process. Barnen i egnahemområdet var oerhört uppfyllda av skolvalet, medan det för barnen i det multikulturella området inte ens var en fråga, säger Katarina Gustafson.
Svaren på till synes enkla frågor som ”var barnen brukar vara eller inte vara, vilka som är deras favoritplatser, vad de gör vid de olika platserna och tillsammans med vilka” ger i Katarina Gustafsons studie inblick i de komplexa processer som identitetsarbete utgör. I analyserna studeras barns agerande och berättelser, i form av fotografier, intervjuer och kartor.
Studien bygger på ett flerårigt fältarbete i en förort med segregerade skolor och stadsdelar. Barn tillbringar stor del av sin vardag i skolan och stadsdelen. Här samspelar de med andra – både barn och vuxna – på lektioner och raster, på väg till och från skolan, i parker och köpcenter. Skolan och stadsdelen är sammanhang som på många sätt är väsentliga i barns liv, som har många beröringspunkter och som påverkar varandra.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Katarina Gustafson, tel: 018-471 16 82, 0708- 288 360 eller via e-post: katarina.gustafson@ped.uu.se
Vissa elakartade hjärntumörer som kan drabba både vuxna och barn tror man uppstår från hjärnans stamceller (omogna celler). Dessa tumörer har mycket dålig prognos, trots intensiva forskningsinsatser. Det finns flera likheter mellan hjärnans stamceller och cancerceller; de växter snabbt, kan spridas i vävnaden och kan bilda flera olika sorters celltyper. Celler med stamcellsliknande egenskaper har också kunnat isoleras från patienter med hjärntumörer vilket stärker sambandet. Det finns signalvägar som styr tillväxt och mognad i normala celler och som i förändrad form kan bidra till att cancer uppstår. Det kan t ex ske genom onormal celldelningskapacitet då stamcellerna istället borde sluta dela sig och mogna till funktionella celltyper i hjärnan. En sådan signalväg är stimulering med tillväxtfaktorn PDGF (platelet-derived growth factor). Denna molekyl har tidigare kunnat kopplas till hjärntumörer.
Den aktuella studien visar tydligt att stamceller från hjärnan använder sig av PDGF för att reglera sin tillväxt under normala förhållanden och att denna reglering är viktig för balansen mellan stamcellers celldelning och deras mognad till bl a nervceller.
– Om vi ökade dosen PDGF i en stamcellsodling blockerades mognadsprocessen, som normalt leder till ett stopp för fortsatt celldelning. Om vi tvärtom blockerade PDGF på kemisk väg snabbades mognadsprocessen på. Stamcellerna slutade då att dela sig och antog direkt egenskaper hos mogna hjärnceller, säger Karin Forsberg-Nilsson, som lett studien.
Med en ny metod, som utvecklats av forskare i Uppsala och kan detektera små mängder protein, kunde även produktion av PDGF från cellerna mätas. Att en cell kan stimulera sin egen tillväxt är ett fenomen som tillskrivits cancerceller. Det krävs dock ett flertal genetiska förändringar innan en cancer kan uppstå och det räcker sannolikt inte med att producera för mycket PDGF för att orsaka en hjärntumör, menar Karin Forsberg-Nilsson.
– Men vår hypotes är att om balansen förskjuts mot omogna celler kan en ökad mängd förstadieceller utgöra en grogrund för omvandling till cancerceller.
Forskningen syftar till att bättre förstå hur hjärntumörer uppkommer, med det långsiktiga målet att hitta nya diagnostiska verktyg och behandlingsmetoder. Kunskap om hur normala stamceller reglerar sin tillväxt innebär möjligheter att hitta nya vägar att blockera oönskad celldelning.
Kontaktinformation
För mer information: Karin Forsberg-Nilsson, mobil: 070-373 45 18 eller via e-post: karin.nilsson@imbim.uu.se
Den årliga forsknings- och tillämpningskonferensen i Logistikföreningen PLANs regi hålls denna gång på Högskolan Väst, Campus Trollhättan.
– Det utmärkande för konferensen är kopplingen mellan forskning och praktisk tillämpning. Forskningsresultaten som presenteras är tämligen jordnära, säger Oskar Jellbo, konferensansvarig och universitetslektor i industriell logistik vid Högskolan Väst.
Konferensens tema är ”Effektivitet och samverkan i försörjningskedjor”.
– Samverkan är svårt och är inget självändamål. Det intressanta är när man genom samverkan inom och mellan företag når en ökad effektivitet, säger Oskar Jellbo.
Lars Pejryd från Volvo Aero och adjungerad professor vid Högskolan Väst talar om samverkan i försörjningskedjor och dess roll i kompetens- och innovationsförsörjning.
Ett av konferensens underteman är outsourcing. En session visar hur motsatsen, insourcing, blir lönsammare än outsourcing tack vare processkalkylering och effektiv produktion. Exemplet är hämtat från företaget VBG i Vänersborg som tillverkar släpvagnskopplingar.
– Det finns risker med att separera utveckling och produktion inom företag. Beaktar man faktorer som kostnader för transporter, styrning och dessutom väger in ökade genomloppstider och försvårad kundanpassning kan insourcing visa sig mer lönsamt, säger Oskar Jellbo.
Effektivitet i form av ”lean production” tas upp i ett anförande där erfarenheter från vägen mot lean production på Thule Sweden presenteras. Erik Sveide från Saab Automobile talar om lean production på Saab.
Kontaktinformation
För fullständigt konferensprogram för PLAN:s konferens, se kalendarium på www.hv.se
Tid: onsdag 23 augusti, 08.30-16.40, torsdag 24 augusti, 08.30-13.30
Plats: Högskolan Väst, Campus Trollhättan, Gärdhemsvägen 4, Trollhättan, sal C118/C120
För mer information, kontakta Oskar Jellbo, 0520-223471, 0708-898483, oskar.jellbo@hv.se
Pressmeddelandet skickat av Torsten Arpi, Informationsavdelningen, 0733-975134, torsten.arpi@hv.se
Den typ av idiom som avhandlingsförfattaren behandlar i studien är verbalidiom, som består av ett verb och ett substantiv, till exempel break the ice och swim against the current. I undersökningen användes British National Corpus, som innehåller 100 miljoner ord modern brittisk engelska. Sökningar i korpusen gav över 7000 träffar som kategoriserades i kanoniska och icke-kanoniska former av idiom. De kanoniska formerna av idiom är de som finns nedtecknade i lexikon. Icke-kanoniska former avviker på något sätt från den kanoniska formen. Ungefär 1500 av träffarna innehöll icke-kanoniska former.
I studien behandlas ett antal icke-kanoniska former: Ellipser som midnight oil använt utan sitt kanoniska verb burn; ersättningar som kill two birds with one shock-horror proposal där det kanoniska substantivet stone är utbytt; bestämningar som swim against the political tide och keep one’s head down politically; avledningar som fence-sitter; passiver som humble pie had to be eaten, och omflyttningar som a sheep in wolf’s clothing.
Bestämningar av idiom har länge intresserat språkforskarna. Elisabeth Gustawsson föreslår i sin avhandling en alternativ modell för att mäta ett idioms genomskinlighet samt en indelning av bestämningar. Med hjälp av denna modell och det omfattande analyserade materialet kastas nytt ljus på bestämningar av idiom. Bland annat kan modellen användas för att förklara hur ordvitsar som the surgeon finds the operating tables turned fungerar.
Avledningar av idiom har uppmärksammats betydligt mindre inom idiomforskningen. I studien beskrivs utförligt substantiv som knitting-sticker och kite-flying, adjektiv som hell-raising, adverb som side-splittingly, och sammansatta verb som whistle-blow, avledda från verbalidiom.
De icke-kanoniska formerna diskuteras först utifrån hur de har skapats, därefter utifrån förekomst, och slutligen efter betydelse och funktion. Faktorer som underlättar och hämmar omvandling till icke-kanoniska former behandlas. En del resultat var lite oväntade, inte minst den stora mängden gränsfall, av vilka många diskuteras ingående. Undersökningens resultat är intressanta för alla som är intresserade av engelska.
Avhandlingens titel: Idioms Unlimited. A study of non-canonical forms of English verbal idioms in the British National Corpus.
Opponent: Professor Elisabet Engdahl, Göteborg
Disputationen äger rum lördagen den 2 september 2006 kl. 13
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Elisabeth Gustawsson, tel. 031-773 10 75 (arb), 0733-25 80 53 (mobil), e-post: elisabeth.gustawsson@eng.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Sjukdomar som astma och allergier blir allt vanligare i västvärlden och samtidigt menar många att vi lever allt mer stressade liv. Ny forskning från Karolinska Institutet ger nu ytterligare stöd för det många anat – att det finns viktiga kopplingar mellan psykiskt betingad stress och de komplicerade fysiska inflammationsreaktioner som kännetecknar allergier.
För att klargöra sambanden mellan stress och allergi har forskarna undersökt hur en större tentamen vid läkarutbildningen på Karolinska Institutet påverkar stressupplevelse, stresshormoner, immunsystem, och lungfunktion hos studenter med och utan allergi. De omfattande testerna genomfördes vid två tillfällen, först när studenterna befann sig i en lugn studieperiod utan någon tentamen i sikte och sedan strax före en stor tentamen. 22 studenter med hösnuva och/eller astma och 19 studenter utan sådan allergi deltog i undersökningen.
Forskarna kunde för första gången någonsin visa att en grupp celler som är mycket viktiga i människans immunsystem, så kallade regulatoriska T-celler, tycks öka kraftigt i antal som respons på psykisk stress. Regulatoriska T-celler är en sorts vita blodkroppar som kontrollerar aktiviteten hos en rad andra typer av immunceller. Ökningen sågs både hos de allergiska och icke-allergiska studenterna.
Studien visade också att de allergiska studenterna hade förändrade nivåer i blodet av en grupp inflammationsprodukter som kallas cytokiner. Hos de allergiska studenterna försköts cytokinbalansen mot ett mönster som är förknippat med allergisk inflammation medan det förblev normalt hos de icke-allergiska studenterna.
Enligt Mats Lekander och Caroline Olgart-Höglund som leder forskningsstudien kan det mycket väl finnas ett samband mellan de två fynden.
– Mycket tyder på att de regulatoriska T-cellerna är dysfunktionella hos allergiker. När människor blir stressade ökar de i antal och har normalt en anti-inflammatorisk verkan. Om detta inte fungerar hos allergiker skulle det kunna förklara den förändrade cytokinbalansen vi ser hos dem, säger Mats Lekander.
Publikation:
“Changes in immune regulation in response to examination stress in atopic and healthy individuals”
Höglund, C. Olgart, Axén, J., Kemi, C., Jernelöv, S., Grunewald, J., Müller-Suur, C., Smith, Y., Grönneberg, R., Eklund, A., Stierna, P. & Lekander, M
Clinical & Experimental Allergy 36 (8), 982-992
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mats Lekander, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Tel: 08-524 824 45 eller 070 389 33 41
E-post: mats.lekander@ki.se
Caroline Olgart Höglund, Institutionen för medicin, Solna
Tel: 08 517 706 63 eller 070-662 90 39
E-post: caroline.olgart@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Den aktuella studien, av docent Niklas Långström vid Centrum för Våldsprevention på Karolinska Institutet och Michael C. Seto i Toronto, Canada, omfattar 2450 slumpvis utvalda svenska män och kvinnor i åldern 18-60 år. 1996 svarade de på ett omfattande batteri av frågor om sexualitet och hälsa.
Kartläggningen visar bland annat att 13 procent av männen och fyra procent av kvinnorna blivit sexuellt upphetsade av att i hemlighet kika på när andra har sex. Fyra procent av männen och två procent av kvinnorna uppgav att de någon gång blivit upphetsade av att faktiskt blotta sitt kön för en främling. Uppgifterna kompletterar den bild man tidigare haft.
– Så gott som alla tidigare studier baseras på personer som sökt hjälp för exempelvis exhibitionism eller voyeurism eller på personer som dömts för brott med sådana inslag. Det riskerar att ge en snedvriden bild av dem med dessa sexuella beteenden. Den här studien är unik både till sin storlek och för att deltagarna är slumpvis utvalda svenskar i befolkningen, säger Niklas Långström.
Det fanns inte några enskilda dominerande riskfaktorer för dessa sexuella beteenden. De som tänt sexuellt på dessa – eventuellt kriminella – exhibitionistiska eller voyeuristiska handlingar var i övrigt huvudsakligen ”vanliga”, välanpassade medborgare. Däremot var det, förutom manligt kön, något vanligare att de hade psykiska problem och ett större alkohol- och drogintag. De var också generellt mer sexuellt intresserade och experimenterande än resten av befolkningen.
Publikation online: ”Exhibitionistic and Voyeuristic Behavior in a Swedish National Population Survey” av Niklas Långström och Michael C. Seto i Archives of Sexual Behavior nummer 35, 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Niklas Långström, docent, Centrum för Våldsprevention (CVP)
Tfn: 08-517 70 560 eller 070-425 41 33
E-post: niklas.langstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Tid: Måndag den 4 september klockan 14.00 – 17.00
Plats: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Kräftriket, Philipssalen.
På seminariet medverkar bland andra:
Mikael Holmqvist, docent, Stockholms universitet.
Christian Maravelias, ekonomie doktor, Stockholms universitet.
Karin Johannisson, professor, Uppsala Universitet.
Anders Isaksson, journalist och författare.
Mats Börjesson, professor, Mälardalens högskola.
Seminariet inleds med presentationer av antologins teman av fyra av de medverkande författarna. Därefter följer en paneldiskussion med bland andra Karin Johannisson och Anders Isaksson om de problem och frågeställningar som antologin tar upp. Seminariet är relevant för dig som är intresserad av nya perspektiv på viktiga problem i den aktuella debatten och forskningen om hälsa och ohälsa i arbetsliv och samhälle.
Kontaktinformation
För frågor och anmälan:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Mikael Holmqvist, tfn 08-16 46 27, mobil 073-047 17 01 e-post mih@fek.su.se
Klangbotten i boken Oväntad död – förväntad sorg är berättelser från drabbade kvinnor. Den berättar om deras erfarenheter, men säger också något allmängiltigt om de sätt som död och sorg ges uttryck i Sverige idag. Britta Lundgrens perspektiv är etnologiskt och kulturvetenskapligt. Hon vill skapa en förståelse för vad som händer när människor skall fortsätta leva efter att ha drabbats av närståendes död.
– Det är angeläget att reflektera över sorgeprocesserna, säger Britta Lundgren, både teorierna om dem och hur sörjandet försiggår i vardagen. Döden nalkas eller döden rammar – den kommer in i vårt liv på olika sätt och följer människor på alla tider och alla platser.
När människor i boken berättar om sina upplevelser är det påfallande hur döden, trots sin iögonenfallande närvaro, ändå är fullständigt osannolik och omstörtande när den blir till verklighet i det enskilda levnadsödet. Britta Lundgren diskuterar därför både den närvarande och frånvarande döden för att förstå de kollektiva tankemönster som efterlevande aktualiserar i sina berättelser.
Forskning kring sorg och sörjande har dominerats av strömningar inom psykologi och psykiatri och koncentrerar sig på individernas känslor hellre än sociala och kulturella sammanhang. Men känslor är komplexa och människors upplevelser av sorg säger mycket om värderingar och trossystem som möjliggör och giltiggör denna sorts känslor. I varierande utsträckning möter de efterlevande utsagor, regler, förmaningar och påbud om hur man skall bearbeta, hantera och genomleva sorgen för att återfinna livets stadga.
– Det kulturella trycket kring sorg är starkt, ibland bedövande eller rentav förtryckande, förklarar Britta Lundgren. Sorgen har också en stark genusmärkning, det är kvinnors uttryck som huvudsakligen förmedlas och ibland förekommer också tydliga stereotypiseringar kring ”kvinnligt” och ”manligt” sörjande, stereotypiseringar som bidrar till att såväl kvinnors som mäns uttryck kring sorgen mäts och bedöms.
I studien diskuteras den terapeutiska kultur som i allt vidare utsträckning leder till att samhället och experter på olika sätt ges stort inflytande och stor tilltro när det gäller att hantera människors känslor. Har vi en övertro idag på att alltid kunna få hjälp eller guidning även i de svåraste av mänskliga erfarenheter? Leder i så fall denna övertro till att tilliten förläggs till myndigheter eller experter och vad händer då med tilliten till den egna personen och det nära sammanhanget, till de egna reaktionerna, handlingarna, tankarna?
Britta Lundgren är professor i etnologi vid Umeå universitet och dekanus vid dess humanistiska fakultet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad på det genusteoretiska fältet och Cultural Studies. Hennes doktorsavhandling (1990) hade titeln Allmänhetens tjänare. Kvinnlighet och yrkeskultur i det svenska postverket och senare har hon bland annat skrivit boken Den ofullkomliga vänskapen. En etnologisk studie av nutida vardagsrelationer (1995). Britta Lundgren har också varit redaktör för böckerna Akademisk kultur. Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning (2002), Bestämma, benämna, betvivla. Perspektiv på politik, kön och sexualitet (2001) samt Familj och kön. Etnologiska perspektiv (1999).
Oväntad död – förväntad sorg. En etnologisk studie av sörjandets processer är ett delresultat i forskningsprojektet ”Tillit under omprövning. Överlevnad efter våldsbrott, sjukdom och olycksfall” och är utgiven vid Carlssons bokförlag . För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Britta Lundgren på
tel 090-786 62 43, 070-651 68 22 eller e-post britta.lundgren@kultmed.umu.se
Det innebär att 140 mjölkkor och lika många ungdjur kommer att avlivas och destrueras. Inget av djuren kommer att användas inom livsmedelsindustrin.
För snart ett år sedan kom det första utbrottet av salmonella av typen typhimurium bland mjölkkobesättningen på SLU:s försöksgård Mellangård i Alnarp. Trots en grundlig sanering har man inte lyckats få bort smittan.
Vid den senaste provtagningen, som gjordes för några veckor sedan hade flera av djuren drabbats av salmonella thompson, en ovanlig smitta hos nötkreatur som det är svårt att komma till rätta med. Nu har Jordbruksverket beslutat att samtliga djur måste avlivas. Totalt handlar det om 280 nötdjur, varav hälften är mjölkkor och resten ungdjur.
– Smittan finns i alla djurgrupper i besättningen. Därför ser vi det inte längre som försvarbart att fortsätta på det här sättet utan har beslutat om avlivning av hela besättningen, meddelade Elöd Szántó vid Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet i ett pressmeddelande som skickades ut den 16 augusti.
Vid Mellangård har det bedrivits forskning om bland annat olika golvsystem och golvunderlag, utformning av liggbås samt foderförsök för mjölkkor.
– All forskning avbröts i samband med det första salmonellautbrottet den 2 september 2005, och har legat nere sedan dess. Vår förhoppning är förstås att kunna starta om med nya djur, säger Anders Herlin, en av forskarna vid SLU i Alnarp.
Huruvida om och när forskning samt mjölkproduktion kan komma igång igen vid Mellangård, beror på flera framtida beslut.
-Det är ännu oklart vad som kommer att hända med anläggningen i Alnarp, då vi ännu inte till fullo kan se de ekonomiska konsekvenserna av salmonellautbrottet, säger Stefan Lindqvist, chef för SLU:s egendomsförvaltning. I enlighet med lagstiftningen om zoonoser ersätter Jordbruksverket upp till 50 procent när det gäller sanering och etablering av ny djurbesättning. Resterande är en ersättningsfråga som handläggs av Kammarkollegiet som sköter statens försäkringar.
-Först när vi vet den totala kostnadsbilden för sanering och återuppbyggnad av en ny mjölkkobesättning – och hur stor andel av den kostnaden som Jordbruksverket och Kammarkollegiet ersätter – kan SLU fatta beslut om återuppbyggnad av besättningen. Ett är säkert – det kommer innebära stora kostnader innan en besättning kan finnas på plats igen, säger Stefan Lindqvist vid SLU.
För mer information:
Stefan Lindqvist, chef för SLU:s egendomsförvaltning 070-63 12 533(angående fastigheten Mellangård)
Anders Herlin, forskare SLU i Alnarp 070-45 55 194 (angående forskning vid Mellangård)
Martin Wierup, veterinär och prefekt vid inst för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU 070-53 99 295 (angående sjukdomen salmonella)
Lennart Ehlinger, politisk oddssättare, Unibet
Erik Lundbom, medieanalytiker, Observer
Nicklas Källebring, opinionsanalytiker, Synovate Temo
Jonas Hellman, seniorkonsult, United Minds
Sofia Strömberg, Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR, Stockholms universitet
Först ut är Lennart Ehlinger som berättar om hur politisk vadslagning går till och om aktuella odds inför valet. Politisk vadslagning har flera gånger visat sig ge säkrare valprognoser än opinionsmätningar, till exempel Junilistans framgång i EU-valet 2004.
Plats: Harlem på Nalen, Regeringsgatan 74
Datum: fredag den 1 september
Tid: 14.00-16.00
Seminariet riktar sig i första hand till journalister och informationsansvariga med intresse för politisk kommunikation och med fokus på valet 2006.
Platserna är begränsade. Intresseanmälan ger förtur.
Kontaktinformation
För intresseanmälan, närmare information eller bokning av intervjuer med någon av talarna i samband med presseminariet, kontakta Tom Andersson på e-post tom.andersson@gi-ihr.su.se eller mobil 070-594 43 23
Istället för att genomföra en behövlig förändring i ett informationssystem väljer ofta småföretagen andra vägar. Ett exempel är att göra dubbelarbete istället för att integrera två informationssystem. Ett annat exempel är att införa regler för hur informationen ska användas och tolkas istället för att sätta restriktioner i informationssystemet. Man lyckas genomföra förändringen, men i slutändan kan det kosta mer än det smakar.
− Att arbeta på det här sättet kan visa sig vara ett tveeggat svärd. Det går snabbt att samla hela personalen och säga: ”nu gör vi så här istället”. Men studien visar att lösningarna lätt kan leda till negativa bieffekter. Exempel på det är merarbete, stress, ökad osäkerhet och tekniska problem, säger Lasse Lychnell.
Eftersom bieffekterna kan uppstå i andra delar av företaget än den del som ska förändras är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv. Först då kan man göra en rimlig bedömning om det är värt att tillsätta extra resurser, sänka ambitionsnivån eller hitta alternativa lösningar.
Det här sättet att arbeta med IT-relaterade förändringar är djupt rotat och svårt att ändra. Risken med alternativa lösningar är att företaget på sikt kan fastna i en komplex väv av lösningar, baserade på en logik som inte längre är aktuell. Och därmed riskerar småföretagen att förlora en del av sin flexibilitet.
– För småföretag som vill förbättra sitt förändringsarbete räcker det alltså inte att bara ta hänsyn till traditionella framgångsfaktorer, säger Lasse Lychnell. De måste också ifrågasätta hur det egna, invanda sättet att arbeta med IT-relaterad förändring påverkar möjligheterna att genomföra både aktuella och framtida förändringar.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Lasse Lychnell, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 32
Mobil: 070-839 79 70
Förutsättningarna för detta behandlas i två rapporter som publiceras i den högt ansedda tidskriften Langmuir. Bakom rapporterna står forskare i biomedicin och kemi vid Högskolan i Kalmar i samarbete med forskare från Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet
Att utveckla så små analys- och syntessystem är av värde för t ex billigare läkemedelsutveckling, snabbare och effektivare diagnos av sjukdomar och i miljöövervakning.
– Idén att använda molekylmotorer för att transportera kemiska ämnen i sådana system är nyskapande med en del intressanta fördelar jämfört med traditionella metoder. Exempel på fördelar är möjligheterna till separation och exakt förflyttning av enstaka molekyler, t ex markörer för sjukdomar, som också kan fångas upp i en mycket liten provvolym, förklarar Alf Månsson, docent i kemi och biomedicinsk vetenskap vid Högskolan i Kalmar. Han tillägger att en svensk patentansökan för de nämnda systemen är nära godkännande.
Han tar fram proteiner från djurmuskler som sedan rör sig i spår i nanoplattor skapade på LTH. Om man tillför ATP – bränsle för levande celler – så transporterar molekylmotorerna fram sina aktintrådar på ett sätt som normalt sker då en muskel drar ihop sig. Genom ett spännande, tvärvetenskapligt samarbete har forskarna i Kalmar och Lund lärt sig att kontrollera rörelseriktning hos aktintrådar placerade på ett chip. Detta gör det möjligt att för enstaka molekyler av olika ämnen att lastas på trådarna och styras exakt till exempelvis olika sensorer i nanoskala (miljarddelar av en meter).
Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategiska forskning, SSF, Carl Tryggers stiftelse och Craafords stiftelse. Vissa läkemedelstillämpningar har dessutom stöd av KK-stiftelsen.
Kontaktinformation
För information om studien och kommentarer nås de vetenskapliga ledarna på Högskolan i Kalmar: docent Alf Månsson (alf.mansson@hik.se) på tel 0480-470018 eller 0708-866243
respektive på Lunds Universitet: professor Lars Montelius (lars.montelius@ftf.lth.se) på tel 046-2224125 eller 0705-224147.
Susanne Åkesson och hennes kollegor gjorde sina experiment på den amerikanska Savannahsparven i samband med Beringia 2005, en internationell forskningsexpedition till östra Ryssland och Alaska organiserad av Sveriges Polarforskningssekretariat. Forskarna studerade hur infångade Savannahsparvar betedde sig i burar där fåglarna kunde se himlen. Man vet från tidigare experiment att fåglarna liksom många insekter kan se mönster av polariserat ljus.
– För oss är detta mönster osynligt. För de djur som uppfattar mönstret ser det ut som parallella mörka och ljusa band orienterade vinkelrätt mot solens position och särskilt framträdande vid soluppgång och solnedgång. Vi fann att det just var vid solens uppgång och nedgång som fåglarna ”läste av” mönstret, berättar Susanne Åkesson och fortsätter:
– Vi vet också att fåglarna använder sig av jordens magnetfält för att orientera sig. De känner av hur de magnetiska kraftlinjerna böjs av mot jordytan och kan då ta ut sin kompasskurs. Men problemet är att på många platser och speciellt långt norrut sammanfaller inte informationen från solen med den från det jordmagnetiska fältet. Den geografiska nordpolen och den magnetiska nordpolen ligger ju inte på samma ställe och dessutom flyttar sig den magnetiska nordpolen hela tiden. Det brukar röra sig om 2-3 mil om året men de senaste fem åren har magnetpolen förflyttat sig mer än fem gånger längre årligen.
– Vad vi fann var att det polariserade ljuset nära horisonten ger den kompasskurs efter vilken fåglarna ställer om sin magnetkompass. Det tycks vara den den gemensamma referenspunkten för alla de kompasser Savannahsparvarna använder, sammanfattar Susanne Åkesson.
Förhållandet mellan himmelskompassen och den magnetiska kompassen är en av de knäckfrågor som Thomas Alerstam behandlar i sin översiktsartikel i samma nummer av Science. Efter ett par hundra års forskning finns det en rad motstridiga forskningsresultat när det gäller djurens navigationsförmåga – trots ringmärkning och trots att man numera kan följa fåglarna med radar och satellit eller göra experiment där man stör det ena eller andra kompassystemet.
En annan knäckfråga är hur unga fåglar klarar av sin allra första flyttning. Många forskare antar att förklaringen är genetisk; fåglarna har ett nedärvt program som hjälper dem att hålla rätt kurs. Men då borde det finnas en spridning av resvägen ju längre fåglarna färdats. Istället konvergerar banorna på vissa ställen så att fåglarna rastar på samma plats.
Det är också svårt att förklara hur den inlärning som uppenbarligen finns hos äldre djur går till. På sköldpaddor och brevduvor har man satt magneter som stör det jordmagnetiska fältet – ändå har djuren hittat rätt kurs. Alerstam anser att man inte ska underskatta djurens förmåga att komma ihåg och känna igen landmärken och dofter.
– Vi kan lära oss mer genom att studera geometrin i själva förflyttningen. Likaså kan mycken ny kunskap vinnas genom att följa enskilda individer och deras förflyttningar under hela livscykeln, menar professor Alerstam.
Artiklarna är Rachel Muheim, John B Phillips och Susanne Åkesson: Polarized Light Cues Underlie Compass Calibration in Migratory Songbirds samt Thomas Alerstam: Conflicting Evidence About Long-Distance Animal Navigation.
Kontaktinformation
För mer information: Susanne Åkesson nås på tel 046 222 3705 eller 046 148460 och Thomas Alerstam på 046 222 3785.
Att hjärnbarkens nervceller saknar förmåga att förnyas har många misstänkt under lång tid. Samtidigt har studier på apor och gnagare indikerat att hjärncellerna trots allt kan nybildas i däggdjur – och kanske då också i människan. Ett problem med rönen har dock varit forskningsmetoden. Det vanligaste sättet att mäta åldern på nervceller är synnerligen komplicerat, särskilt på människor, och leder dessutom till resultat som är osäkra och lämnar rum för kontroverser.
Förra året presenterade stamcellsforskaren Jonas Frisén vid Karolinska Institutet ett sätt att avgöra frågan med hjälp från oväntat håll: kärnvapenprovsprängningarna under kalla kriget. Det handlar om en variant av den välkända kol-14-metoden som tar fasta på att de atmosfäriska nivåerna av kol-14 hastigt ökade under kalla krigets provsprängningar för att sedan börja sjunka igen. Genom att jämföra halten av kol-14 i växt- och djurceller med halterna i atmosfären är det möjligt att med hög exakthet fastställa tidpunkten för cellers födelse.
Jonas Frisén har nu i samarbete med Peter Erikssons forskargrupp från Göteborgs universitet samt australiska och amerikanska forskare mätt halterna av kol-14 i nervceller från hjärnbarkens alla lober hos vuxna individer. Det visade sig att halterna av kol-14 i nervceller från hjärnbarkens samtliga delar var lika höga som halterna i atmosfären var vid individens födelse. Annorlunda uttryckt hade inga celldelningar ägt rum i hjärnbarken under individens livstid, räknat från kort efter födseln.
Forskarna understryker att metoden har vissa begränsningar. Det är möjligt att nybildade nervceller inte kan upptäckas om dessa har utgjort mindre än en procent av det totala antalet nervceller under individens liv. En annan möjlighet, som har indikerats vid försök på apor, är att nya nervceller kan födas men att de är tillfälliga och snabbt dör igen. Forskarna lämnar denna möjlighet öppen med reservationen att nybildade celler, om de har funnits, inte har levt längre än 4,2 månader. Studien utesluter inte heller att hjärnbarken har förmåga att bilda nya nervceller när den utsätts för patologiska situationer som stroke.
Andra studier visar att de flesta typer av vävnad har en förnyelsecykel av varierande längd. Cellerna som täcker insidan av magen lever bara några dagar, det yttre lagret av huden byts ut varannan vecka, medan skelettet tros vara helt förnyat ungefär var tionde år. Nu använder forskarna den nya metoden för att studera nervcellsnybildning i andra delar av hjärnan, både hos friska personer och vid sjukdomar.
Publikation:
“Neocortical neurogenesis in humans is restricted to development”
Ratan D. Bhardwaj, Maurice A. Curtis, Kirsty L. Spalding, Bruce A.
Buchholz, David Fink, Thomas Björk-Eriksson, Claes Nordborg, Fred H. Gage, Henrik Druid, Peter S. Eriksson och Jonas Frisén
PNAS Online Early Edition, 7-11 augusti 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Jonas Frisén, Institutionen för Cell- och Molekylärbiologi,
tfn 08-524 875 62 eller 070 4451142, e-post Jonas.Frisen@ki.se,
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
Inom sjöfarten är det välkänt att man i ett i övrigt normalt vågsvall helt plötsligt kan stå öga mot öga med 25 till 30 meter höga vågor, så kallade monstervågor. Till skillnad från en tsunami, som bildas av exempelvis kraftiga jordskalv på havsbotten, uppstår monstervågor ute till havs bland vanliga vågor som skapats av vindar. Monstervågorna tros vara orsaken till att många skepp förlist genom åren och det är välkänt att oljeplattformar, bland annat utanför Norges kust, då och då skakas av dessa vågor.
Nu har Padma Shukla, Bengt Eliasson, Mattias Marklund och Lennart Stenflo vid Umeå universitet samt Ioannis Kourakis vid Ruhr-Universität Bochum, Tyskland, visat att normala slumpmässiga små vågor, från t.ex. vindbyar, helt plötsligt kan ge upphov till monstervågor. Om förhållandena är de rätta växer dessa monstervågor till genom att ”låna” energi från omgivande vågor, en så kallad ickelinjär effekt, och forskarna har genom bland annat datorsimuleringar kunnat ta fram bilder av hur dessa vågor skapas. Umeåforskarnas resultat visar också att sådana vågor växer till enorm storlek flera gånger snabbare än vad man tidigare trott.
– Konsekvenserna av möten med monstervågor är ödesdigra för dem som arbetar på fartyg och oljeplattformar. De nya forskningsresultaten kan fördjupa vår förståelse för hur och varför monstervågor uppstår. Sådan detaljerad kunskap är en grundsten i framtida metoder för att förutsäga vågornas framfart, säger Mattias Marklund, professor i fysik vid Umeå universitet.
Eftersom monstervågorna verkar uppstå ur tomma intet och inte har de egenskaper man normalt förknippar med vågor så har historier om monstervågor tidigare betraktats som skrönor. Under senare år har man dock med hjälp av satelliter kunnat göra observationer av hur dessa vågor hastigt uppstår för att sedan lika snabbt försvinna. Resultatet av dessa observationer är insikten att monstervågor förekommer långt oftare än man någonsin kunnat ana.
Resultaten presenteras i facktidskriften Physical Review Letters.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mattias Marklund, professor i fysik
Telefon: 090-786 96 82
E-post: mattias.marklund@physics.umu.se
− Det är tydligt att värderingar om frihet, jämlikhet, inflytande och respekt för den enskilde ger en särskild förväntan på hur arbetssituationen ska se ut. Detta är viktigt att förstå för en ny utländsk ägare för att kunna skapa en god relation till medarbetarna och för att kunna integrera svenska företag på ett smidigt sätt, säger Magnus Frostenson.
När ett svenskt företag får nya utländska ägare innebär det ofta stora förändringar för medarbetarna. De nya ägarna behöver det informella mandat som krävs för att kunna leda och verka med stöd av medarbetarna i stället för att utkämpa en kamp emot dem.
Nyckeln till den interna legitimiteten finns i ett antal faktorer. Bland annat är det viktigt att kunna behålla en viss frihet och ett inflytande över den egna arbetssituationen. De svenska medarbetarna tycks kräva ett stort mått av delaktighet och möjlighet att påverka det egna arbetet. Det är också viktigt att de nya ägarna motsvarar ofta högt ställda krav på kunskap och kompetens som kan komma den svenska organisationen till del.
− Det visar sig att förändringar av själva arbetsinnehållet är svårare att acceptera än förändringar av rutiner och organisationens utseende. Detta har att göra med att en förändring av själva meningen med arbetet är svårare än förändringar av dess yttre former, säger Magnus Frostenson.
Ägaren måste också ha status, och här ser man en nationell rangordning. Ju mindre kunskap man har om de nya utländska ägarna, desto större vikt får nationella stereotyper. Här tycks anglosaxiska länder har högre status bland de svenska medarbetarna än Tyskland och Finland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Magnus Frostenson, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 51
Mobil: 070-344 45 37
