De doser som ges till patienter vid strålbehandling av cancer är i allmänhet mycket höga, helt enkelt därför att låga doser inte förmår utplåna tumören. Alltför höga doser kan emellertid resultera i allvarliga komplikationer vilket betyder att utrymmet för misstag är minimalt. De höga dosnivåerna leder också till att behandlingen bara kan ges en gång, det finns ingen andra chans. Strålbehandling av cancer innehåller därför ett stort mått av säkerhetstänkande där man bl.a. vill verifiera att den stråldos som ges till patienten verkligen överensstämmer med den planerade. Goda behandlingsresultat kräver ofta att avvikelsen inte blir större än någon enstaka procent.
De senaste 5-10 åren har allt mer avancerade tekniker utvecklats, mest uppmärksammad är s.k. intensitetsmodulerad strålbehandling (IMRT). Dessa behandlingstekniker ställer emellertid nya krav på de modeller som används vid beräkningen av stråldoser. Vanliga förenklingar i de etablerade beräkningsmodellerna riskerar att orsaka fel i stråldosen hos patienten. I avhandlingen utvecklas och utvärderas mer moderna och effektiva beräkningsmodeller, framför allt de metoder som används kliniskt för kvalitetssäkring av enskilda behandlingsplaner. Särskild vikt har lagts vid att förenkla användningen utan att för den skull göra avkall på noggrannheten hos beräkningsresultaten. Jämförelser med experimentdata visar också att detta fungerar.
Avhandlingen omfattar även en systematisk kartläggning av de återstående osäkerheter som är kopplade till de nya beräkningsmodellerna. Detta möjliggör säkrare kliniska rutiner där risken för oacceptabla avvikelser, dvs. behandlingar med bristande kvalitet, kan minimeras. Arbete pågår med att överföra resultaten till ett datorprogram som är anpassat för kliniskt bruk.
Jörgen Olofsson är uppvuxen i Vännäs och tog 1996 en fil. mag. i fysik med inriktning mot medicinsk strålningsfysik vid Umeå universitet. Han arbetar som leg. sjukhusfysiker vid Radiofysiska laboratoriet, Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå. Hans e-postadress är jorgen.olofsson@vll.se, tel. 090-785 84 31, mobil 070-604 39 30.
Avhandlingen läggs fram fredagen den 22 september vid Inst. för strålningsvetenskaper, Radiofysik, Umeå universitet, och har titeln Developing and evaluating dose calculation models for verification of advanced radiotherapy. Svensk titel: Utveckling och utvärdering av dosberäkningsmodeller för verifikation av avancerad strålbehandling.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 244 (Lionssalen), by. 7 (Jubileumskliniken), Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är docent Crister Ceberg, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Bränsleceller är ett av de teknikslag, som kan komma att bidra mest till att ersätta olja och andra fossilbränslen. Konferensen, Nordic PEM Fuel Cell Conference 2006, kommer att handla om olika sätt att förverkliga framtidens bränsleceller – nya membran, nya katalysatorer, vätgaslagring, modellering på cellnivå, nedbrytningsprocesser m.m.
– Det satsas årligen mellan 30 och 38 miljarder kronor på bränslecellsforskning i världen, varav fordonsindustrin står för mer än tre fjärdedelar. Användandet av bränsleceller i bilar kommer på sikt radikalt att minska miljöbelastningen och oljeberoendet, säger Göran Johansson, Volvo.
Men bränsleceller skall inte bara ses som en miljövänlig ersättning för olja och kol i nuvarande energisystem. De ger också möjligheter till att täcka nya behov i form av nya produkter och ny design av befintliga produkter.
– En av de produkter som kommer tidigast är så kallade APUer – bränsleceller som genererar el till hjälpsystemen i lastbilar, till exempel klimatanläggningar och lyftanordningar. Lastbilar med APUer behöver inte ha motorn på när de står stilla för att generera el. Det blir tyst och ger mindre koldioxidutsläpp, säger Göran Johansson.
En vanlig syn på bränsleceller har varit att de kommer att slå igenom stort om tio år – så har man sagt sedan 1950-talet, men det har inte skett ännu. Faktum är emellertid att de tekniska och ekonomiska hinder som funnits krymper allt mer.
Nu finns bränsleceller att köpa på en marknad som växer stadigt varje år. Några tillverkare av bränsleceller och delar till bränsleceller kommer också att visa sina produkter i anslutning till konferensen.
Nordic PEM Fuel Cell Conference 2006 organiseras av MISTRAs bränslecellsprogram i samarbete med det nordiska forskarnätverket Nordic Fuel Cell Net.
Tid: 25-27 september
Plats: Lindstedtsvägen 26-28, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt: Bengt Steen, Chalmers tekniska högskola, 031-7722177, bengt.steen@chalmers.se
Studien presenteras i nätupplagan av den ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology. Ekologerna Maj Rundlöf och Henrik Smith har granskat 24 skånska jordbruk, varav hälften har ekologisk inriktning. De senare använder alltså varken konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Sex av de ekologiska jordbruken ligger i intensivodlade områden med många och vidsträckta åkrar och få betesmarker. De sex övriga ligger i ett mer varierat landskap med betesmarker och mindre åkrar, en miljö där odlingen är lågintensiv. Samtliga tolv ekologiska jordbruk har matchats mot jämförbara jordbruk som ligger i samma område men där man använder konventionell odlingsteknik.
– Vi har undersökt förekomsten av fjärilar, en klassisk och ofta använd indikator på miljöförändringar, berättar Maj Rundlöf. Som väntat finner man fler fjärilar på de ekologiskt odlade jordarna än där konventionell teknik använts. Däremot visar det sig att skillnaden mellan de två typerna av jordbruk inte är så stora i de varierade, lågintensivodlade landskapen som i de högavkastande jordbrukslandskapen.
Vinsten i biologisk mångfald blir alltså större i det ekologiska jordbruket i ett högintensivt odlingsområde när man jämför med motsvarande gård med konventionellt jordbruk. I det varierade landskapet är den biologiska mångfalden i det konventionella jordbruket nästan lika stor som i det ekologiska jordbruket.
– Det är just det som är problemet: de flesta ekologiska jordbruken som får EU-stöd ligger i de varierade jordbrukslandskapen. Anslagen skulle ha bidragit till större biologisk mångfald om fler jordbruk i de intesivodlade högavkastande odlingslandskapen lagt om till ekologisk produktion, sammanfattar Maj Rundlöf.
Kontaktinformation
Rundlöfs och Smiths artikel heter The effect of organic farming on butterfly diversity depends on landscape context. Maj Rundlöf nås på tel 046 222 37 07 eller 073 90 94 577, Henrik Smith på tel 046 222 93 79 eller 0709 782056.
I avhandlingen God förvaltning i EU och i Sverige undersöks hur denna europeisering av medlemsstaternas förvaltningsrätt ser ut, vilken som är dess rättsliga grund och vad utvecklingen innebär för Sverige. Föremålet för utredningen är den gemenskapsrättsliga principen om god förvaltning, en princip som tar sikte på processuella regler för administrativa organ när de vidtar åtgärder gentemot enskilda. Tre delar av principen studeras närmare: utredningsskyldigheten, rätten att bli hörd samt motiveringsskyldigheten.
Undersökningen visar att europeiseringen av den svenska förvaltningen har varit påtaglig inom vissa områden, såsom en ökad rätt att få beslut från förvaltningen överprövade av domstol. Vad gäller andra förvaltningsprocessuella regler är utvecklingen mindre tydlig. Å ena sidan innehåller EU:s lagstiftning allt oftare regler för hur myndigheter skall handlägga ärenden, såsom i det kommande tjänstedirektivet. EG-domstolen har därutöver krävt att nationella myndigheter upprätthåller vissa generella krav på ett öppet och förutsebart förfarande, liksom på motivering av beslut. Å andra sidan är kraven i allmänhet så flexibelt utformade att medlemsstaterna kan anpassa dem till sin egen nationella förvaltningstradition. Likväl kan EU-rätten medföra att ett nytt tankemönster introduceras i svensk förvaltningsrätt, genom dess tolkning av god förvaltning som individuellt utformade krav vilka enskilda kan rikta mot myndigheter som handlägger deras ärenden.
Jane Reichel är jur kand och verksam som forskare vid Juridiska Institutionen, Stockholms universitet. Disputationen äger rum torsdagen den 21 september klockan 10.00 i
G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Stockholms universitet, Frescati. Opponent är docent Pär Hallström, Juridiska Institutionen, Umeå Universitet.
Kontaktinformation
Jane Reichel nås på tel 08-16 34 29 eller e-post: jane.reichel@juridicum.su.se
Rötterna hos de flesta odlade och vilda växter lever i symbios med svampar, s.k. mykorrhiza. Växten förser svampen med energirika ämnen från fotosyntesen och får i utbyte ta del av den näring som svampens vittförgrenade hyfer (?rötter?) tar upp ur marken. Denna symbios är ofta livsviktig för växternas tillväxt och allmänna hälsotillstånd.
Forskningen om mykorrhizasvampars samspel med den omgivande miljön och de mikroorganismer som lever där är fortfarande ung, men nya resultat visar att vissa bakterier ofta frodas i hyfernas närhet. Bakterierna livnär sig på energirika kolhydrater, exudat, som utsöndras av svamparna. I utbyte kan bakterierna hjälpa svamparna med näringsupptaget och motverka angrepp från organismer som är skadliga för växternas rötter.
Jonas Toljander har i sitt doktorsarbete funnit tydliga skillnader mellan olika grupper av bakterier som lever intill svamparnas hyfer. De har olika stark vidhäftningsförmåga och medan somliga tycks vara anpassade till levande hyfer tycks andra utnyttja döda hyfer. Vidare visade det sig att vissa bakterier hämmades av svamparnas utsöndringar, medan andra stimulerades. En analys av de ämnen som utsöndrades av hyferna visade att det främst rörde sig om kolhydrater som glukos, acetat och formiat.
Jonas Toljanders studier visar att samspel mellan mykorrhiza och bakterier kan vara vanligare än man tidigare trott och att interaktionerna kan vara mycket specifika mellan olika svampar och bakterier.
Eftersom markens mikroorganismer har stor betydelse för faktorer som bördighet och växtsjukdomar ville Jonas Toljander undersöka hur olika odlingsstrategier påverkar livet i rotzonen. Ett försök i fält visade då att valet av gödselmedel (mineralgödsel1 eller organisk gödsel2) påverkade de naturliga samhällena av både mykorrhizasvampar och bakterier. I allmänhet hade organisk gödsling och ett högt pH-värde i marken en gynnsam effekt på båda organismgrupperna, medan lågt pH och låg mullhalt hade en negativ effekt.
Resultaten ger en ökad förståelse för de biologiska processerna i marken. Jonas Toljander och hans kollegor hoppas att den fortsatta forskningen kan visa vilka odlingsåtgärder som bäst gynnar de mykorrhizasvampar och bakterier som ger växterna optimala tillväxtförhållanden och skydd mot skadliga organismer.
1) ammoniumsulfat, 2) stall- eller gröngödsel
Biolog Jonas Toljander, institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU, försvarade fredagen den 9 juni 2006 kl. 9.15 sin avhandling ”Interactions between Soil Bacteria and Arbuscular Mycorrhizal Fungi” vid SLU i Uppsala. Opponent var Dr. Wietse de Boer, NIOO-KNAW, Centre for Terrestrial Ecology, Heteren, Nederländerna.
Kontaktinformation
Jonas.Toljander@mykopat.slu.se
018-67 27 20
Ett av kapitlen i boken beskriver samhällets kapplöpning med sina miljöproblem. Bland de övriga 24 kapitlen finns följande:
Blir spermierna sämre av kemikalier?
Nya metaller hotar oss – ska vi vinna kapplöpningen?
Sill är okej – strömming kräver kostråd
Bekämpningsmedel på villovägar
Bromerade flamskyddsmedel skadar nyfödda hjärnor
Fläckfritt och regnsäkert – till vilket pris?
Nanopartiklar – positiv utveckling eller nytt miljöhot?
Reach ger oss inte giftfri miljö
Kemikaliepolitiken – ett svårskött pastorat
Pocketboken Giftfri miljö – utopi eller verklig chans ges ut av Formas förlag och kostar 51 kronor inkl moms. Boken kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008. Formas pocketboksserie är ett led i Formas arbete att kommunicera forskningsresultat. Serien är ett debattforum där forskare klargör dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor. Tidigare utkomna pocketböcker är Är Eko Reko? Genklippet? Torskar torsken? Myter om maten, Sopor hit och dit, Spelet om Staden, Bevara arter – till vilket pris?, Djuren i människans klor samt Östersjön – hot eller hopp.
Kontaktinformation
För mer information:
Birgitta Johansson, redaktör, 08-775 4003, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 4038, emilie.von.essen@formas.se
− En faktor som är viktig för att vi ska skänka pengar är att vi vet att pengarna når fram, säger Anna Breman. Vi vill också kunna styra vad pengarna används till. Samtidigt är det viktigt att poängtera att generositeten inte ökar ju mer givaren känner till om mottagaren. Men förvånande nog är det många fadderorganisationer som ändå arbetar på just detta sätt.
Som individer tenderar vi generellt att skjuta upp kostsamma utgifter som vi betalar för idag, men som ger resultat först i framtiden. Detta beteende blir ett dilemma för välgörenhetsorganisationerna då många av deras projekt är av den arten att tydliga resultat inte märks på kort sikt. Exempel på sådana långsiktiga projekt är miljöarbete och utbildningsinsatser.
− Min studie visar att en lösning på detta problem är att be månadsgivare via autogiro att öka sina donationer från ett framtida datum, säger Anna Breman. De väljer då dessutom att höja månadsbeloppet betydligt mer än de som ombeds höja beloppet samma dag som de kontaktas av välgörenhetsorganisationen. Eftersom månadsgivare tenderar att ge pengar under flera år är denna lösning mycket lönsam.
Anna Bremans avhandling visar också att det finns en stark tendens till paternalism bland givare, det vill säga att givarna anser att de vet bättre än mottagarna, vad mottagarna behöver.
− Vi lät i ett experiment givare välja om de ville ge malariamyggnät eller pengar till mottagare i Zambia, berättar Anna Breman. Trots att givarna visste att mottagarna helst ville ha pengar var det ändå många fler som skänkte myggnät än pengar.
Du träffar Anna Breman på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg den 21 september i monter C01:30. Ett samtal med henne om avhandlingen ”The Economics of Altruism, Paternalism and Self-Control” äger rum kl. 14.30. Annas avhandling finns att beställa från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS, e-post: efi@hhs.se
Kontaktinformation
Anna Breman, institutionen för nationalekonomi vid HHS
Tel: 08-736 9275
E-post: Anna.Breman@hhs.se
________________________________
Forskartorget, Fredag den 22 september kl. 14.30-14.50
Får man bidrag när man dör?
En ny analys av sambanden mellan ohälsa och ekonomiskt välstånd i Sverige visar att bostadsorten kan vara avgörande för om en cancerpatient överlever eller ej. Är det så att norrlänningarna går och dör inte för att de är sjuka utan för att kunna kvittera ut ett särskilt bidrag?
Medverkande:
Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet och forskningsledare på Institutet för Framtidsstudier
Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi och riksdagsledamot
____________________________
Forskartorget, Fredag den 22 september kl. 16.00-16.20
Varför är det fortfarande så ont om kvinnliga professorer?
Av dagens professorer är bara 16 procent kvinnor. Med nuvarande takt kommer det att ta ytterligare femtio år innan det är jämställt i toppen. Vad gör vi åt det?
Medverkande:
Christina Florin, professor i historia vid Stockholms universitet och forskningsledare på Institutet för Framtidsstudier
Yvonne Hirdman, professor i historia vid Stockholms universitet
_______________________________
Internationella torget, Stora scenen, Fredag den 22 september kl. 18.00-18.20
Afrika – Europas framtid
Europa skulle kunna hitta den arbetskraft man behöver i Afrika och ge ökad välfärd till alla.
Medverkande:
Bo Malmberg, Institutet för Framtidsstudier och Stockholms universitet
Carin Norberg, Nordiska Afrikainstitutet
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier och Nordiska Afrikainstitutet
_________________________________
Internationella Torget, Lördag den 23 september kl. 10.20-10.40
Migranters rättigheter
I dag finns 200 miljoner migranter i världen och siffran ökar varje år. Hur tillgodoses deras rättigheter?
Medverkande:
Jan O Karlsson, f.d. statsråd och ordf. GCIM
Joakim Palme, VD för Institutet för Framtidsstudier
Arrangör: Palmecentret
________________________________
Internationella Torget, Lördag den 23 september kl. 13.40-14.00
Imperierna kommer och går
Vilka står på tur? Arne Jernelöv och Torbjörn Lodén diskuterar tillsammans med Carl Tham om USA:s och Kinas makt. Varför går supermakter under?
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
_________________________________
Yttrandefrihetstorget, Fredag den 22 september kl. 16.00-16.20
Kommer Taiwan att överleva?
Om Kina, Taiwan och yttrandefriheten
Medverkande:
Lung Yingtai, författare och professor i journalistik vid Tsing Hua-universitetet i Taiwan
Moderator: Joakim Palme, VD för Institutet för Framtidsstudier
Arrangör: IPA/PEN i samarbete med Institutet för Framtidsstudier
_______________________________
Yttrandefrihetstorget, Lördag den 23 september kl. 16.00-16.20
Hotar medierna demokratin?
Om fallet Fi och andra drev
Medverkande:
Carl Tham, f.d. ambassadör
Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap
Arrangör: IPA/PEN i samarbete med Institutet för Framtidsstudier
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Sedan början av 1990-talet har forskning och försöks-verksamhet inom ekologisk produktion fått öronmärkta medel av Formas/SJFR samt av Jordbruksverket. I januari 2006 påbörjades, på Formas initiativ, en internationell utvärdering av denna forskning för perioden 1997-2004. Det är den första internationella utvärderingen av forskning inom ekologisk produktion som utförts. En grupp framstående utländska forskare har utvärderat forskningens vetenskapliga kvalitet och en rådgivargrupp har utvärderat dess relevans och nytta.
Båda grupperna rekommenderar fortsatt öronmärkt finansiering, inte minst mot bakgrund av de höga ambitioner som den svenska regeringen har vad gäller ekologisk odling och djurhållning. Fortsatt forskning inom området kan sannolikt leda till ett mera hållbart nyttjande av mark och andra naturresurser, enligt grupperna.
Utvärderingen visar att den vetenskapliga kvaliteten varierade mycket. Hälften av projekten hade en vetenskaplig kvalitet av god internationell klass. Nästan en tredjedel bedömdes dock vara bristfälliga framförallt beroende på liten eller utebliven vetenskaplig publicering. Särskilt inom det socioekonomiska området fanns många svaga projekt.
Utvärderarna var imponerade av de goda möjligheter till forskning inom ekologisk produktion som finns i Sverige. Forskningens resultat behöver dock spridas utanför landet och forskarpanelen rekommenderar mer internationell vetenskaplig publicering och mer samarbete med utländska forskare. Dessutom framhävs särskilt behovet av fler goda projekt med inriktning på marknads- och socioekonomiska frågor och projekt som tar ett helhetsgrepp på produktion, ekonomi och miljö.
Rådgivargruppen konstaterade att relevansen generellt var bra i de utvärderade projekten, men att en relativt liten andel av projekten genererade nya resultat av stort praktiskt intresse. Forskarna ansågs överlag vara dåliga på att delge avnämarna sina resultat.
– Formas kommer att ta initiativ till ett uppföljande möte med finansiärer, forskningsutförare och näringen för att diskutera vilka åtgärder som är behövs med bakgrund mot utvärderingens slutsatser och rekommendationer, säger Hans-Örjan Nohrstedt, tf huvudsekreterare på Formas.
Utvärderingen har skett i samarbete med Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, Jordbruksverket, SJV, och SLUs program Ekoforsk som alla har finansierat forskning och försöksverksamhet inom området. Utvärderingen har avsett 104 projekt med en finansiering om totalt 241 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Emilie von Essen, 08-775 40 38, 0733 50 31 61, eve@formas.se
För att ställa rätt diagnos måste patienter ofta delas in i olika grupper. Förutom kön, ålder, och nationalitet kan patienterna till exempel behöva sorteras ut om de röker, om de är överviktiga, eller om de äter vissa mediciner.
– Idag används otillräckliga kriterier inom laboratoriemedicin för att avgöra om det är nödvändigt att dela in patientunderlaget i grupper. Man tar bara hänsyn till två kriterier i taget men ofta måste man räkna med många fler, säger Martin Gellerstedt som är verksam vid Högskolan Väst.
Det är inom framförallt laboratoriemedicin som personalen kan behöva mer avancerade metoder som kan utvärdera flera grupper av patienter samtidigt. Tillsammans med sin kollega Will Jobe har Martin Gellerstedt tagit fram ett nytt datorprogram som klarar detta, och som också kan skräddarsy tolkningar av laboratorieresultaten.
– De statistiska sambanden är komplicerade men med hjälp av det nya datorstödet kan forskarna skriva in data från olika patientgrupper. Programmet ger sedan en överblick över eventuella skillnader mellan grupperna och tänkbara konsekvenser för diagnostik, säger han.
Liknande datorprogram skulle också kunna användas i andra sammanhang där vårdpersonal måste ställa diagnoser och göra prioriteringar. I en av sina studier undersöker Martin Gellerstedt vad det hade kunnat betyda om personalen på SOS-alarm hade tillgång till ett bra datorstöd när de ska avgöra om de ska skicka en specialutrustad ambulans eller inte till den som ringer 112 med bröstsmärtor. Resultaten pekar på att betydligt fler patienter med hjärtinfarkt skulle kunna få rätt ambulans med hjälp av ett sådant datorprogram.
– Om operatören skriver in kompletterande information i datorprogrammet blir det lättare att avgöra vem som behöver hög prioritet. Min studie visade att de fall där personalen missbedömt en patient som visat sig ha hjärtinfarkt hade kunnat halveras med hjälp av rätt datorstöd, säger Martin Gellerstedt.
Laboratoriepersonal har ännu inte börjat använda programmet, men inom kort kommer det att finnas att ladda ner gratis på Internet.
– Det är viktigt att individuella egenskaper inte försvinner i den generella statistiken. Med hjälp av statistiska analyser kan både diagnosen och behandlingen bli mer individanpassad, säger Martin Gellerstedt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin.
Avhandlingens titel: Interpretation of diagnostic information given patient characteristics
Avhandlingen försvaras tisdagen den 19 september, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Martin Gellerstedt, medicinsk statistiker, telefon: 070-605 88 20, e-post: martin.gellerstedt@hv.se
Handledare:
Docent Martin Rydmark, telefon: 031- 773 37 62, e-post: martin.rydmark@mednet.gu.se
Folsyra är en B-vitamin som finns i höga mängder i gröna grönsaker. Många tidigare studier har visat minskad risk för cancer hos personer som äter en folsyrerik kost, men i en av delstudierna i avhandlingen var både höga och låga nivåer av folsyra kopplade till minskad risk för tjocktarmscancer. Personer med nivåer ”mitt emellan” löpte alltså den högsta risken. I en annan delstudie sågs inget tydligt samband mellan folsyra och prostatacancer, men personer med höga nivåer av vitamin B12 – som hjälper folsyran att göra sitt jobb i kroppen – hade en betydligt högre risk att få prostatacancer.
Några stora internationella studier har inte kunnat visa att B-vitamintillskott skyddar mot hjärt-kärlsjukdom. Det har gjort att många forskare har ifrågasatt detta. Försöken pågick dock under relativt kort tid och baserades på personer som redan hade hjärt-kärlsjukdom. Därför är det fortfarande oklart om ett högt intag av folsyra under många år verkligen kan förebygga hjärt-kärlsjukdom. Resultaten i avhandlingen visade minskad risk för hjärnblödning och hjärtinfarkt hos personer med högre nivåer av folsyra, vilket stöder antagande om att det finns en skyddade effekt.
Blodprover och data i avhandlingen har samlats innan patienterna insjuknade, vilket gör resultaten mer tillförlitliga. Men eftersom det inte går att veta i förväg vilka som kommer att få en viss diagnos, är det viktigt i denna typ av studie att rekrytera så många deltagare som möjligt. I det avseendet är norra Sverige världsledande genom Medicinska biobanken. I Sverige, i synnerhet i Norrland, är folsyrenivåerna i allmänhet relativt låga. Även om vanorna håller på att ändras innehåller kosten fortfarande mycket kött och potatis men lite frukt och grönsaker. Det ger andra möjligheter att studera riskförhållanden vid lågt folatstatus än t.ex. i USA, där berikning av mjöl med folsyra lagstadgades i slutet av 1990-talet.
Bethany Van Guelpen är doktorand vid Inst. för medicinsk biovetenskap, enheten för patologi, tel. 090-785 44 81, epost: bethany.van.guelpen@medbio.umu.se
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Avhandlingen läggs fram fredagen den 22 september vid Inst. för medicinsk biovetenskap och Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, och har titeln ”Folate in cancer and cardiovascular disease; prospective studies from the population-based Northern Sweden Health and Disease Study”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal Betula, by. 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är prof. Åke Bruce, Livsmedelsverket, Uppsala.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag och antalet kvinnor som insjuknar varje år fortsätter att stiga. Exponering för könshormoner, både kroppsegna och sådana som tillförs vid hormonbehandling, ökar risken. Hur dessa hormoner påverkar kärltillväxt (angiogenes) i bröstet är ofullständigt känt. I bröstet samverkar olika vävnader – fett, körtel och bindväv – vilket gör det svårt att studera normal bröstvävnad i konstgjorda modellsystem.
Med hjälp av nyskapande metoder har doktoranden Stina Garvin och docent Charlotta Dabrosin vid Avdelningen för onkologi lyckats visa att östrogen ökar mängden av en tillväxtfaktor, VEGF, som i sin tur stimulerar blodkärlens tillväxt.
VEGF (vascular endothelial growth factor) är en av de viktigaste faktorerna bakom kärlnybildning, och höga tumörnivåer av VEGF är förknippade med sämre överlevnad hos bröstcancerpatienter. Syftet med Stina Garvins doktorsavhandling var att undersöka effekterna av könshormonerna östrogen och progesteron samt anti-östrogenet tamoxifen på VEGF och dess receptorer.
För att studera effekterna i normalt bröst har en ny metod för att odla bröstvävnad i laboratoriet utvecklats. Traditionell cellodling och en musmodell har använts för att undersöka effekterna av östrogen och tamoxifen på biologiskt tillgänglig VEGF i bröstcancer. För att jämföra nivåerna i normal bröstvävnad med tumörer på plats i kroppen hos bröstcancerpatienter har forskarna använt mikrodialys, en metod som liknar ett konstgjort blodkärl.
Resultaten tyder på att kärlnybildning stimuleras av östrogen men hämmas av tamoxifen. Östrogenbehandling ökade också mängden biologiskt tillgänglig VEGF i bröstcancerceller och i bröstcancertumörer hos möss. Tillskott av progesteron varken stimulerade eller motverkade östrogenets effekt på utsöndringen av VEGF i normal bröstvävnad.
Avhandlingen Effects of sex steroids and tamoxifen on VEGF in the breast läggs fram vid disputation 22 september kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Lars Holmgren, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Stina Garvin nås säkrast via e-post stiga@ibk.liu.se, alternativt på telefon 013-223817
– Lingonen tycks inte ha lidit av torkan i södra Sverige i samma utsträckning som blåbären, säger Ola Langvall, som ansvarar för bärobservationerna på SLU:s skogliga försöksparker.
Eftersom lingonen mognar senare än blåbären, kan de ha haft nytta av den senare tidens regn och därför kunnat utvecklas i stort sett normalt. Jämfört med de tre föregående åren verkar det finnas ungefär dubbelt så mycket lingon att plocka i södra Sverige, medan Svealand och Norrland får finna sig i skördar som är ungefär lika stora som de tre senaste åren.
– Tillgången på bär varierar dock stort mellan olika områden, varnar Göran Kempe, ansvarig för bearbetningen av den landsomfattande provyteinventeringen som ligger till grund för skattningen av bärtillgången och som görs av riksskogstaxeringen vid SLU.
Även om till exempel Svealand i stort har riklig tillgång, kan det lokalt vara stor brist på bär. Det bästa är att rådfråga någon med lokal kännedom, om man vill få kännedom om tillgången inom ens eget område.
Liten blåbärdsskörd
– Att lokala variationer har stor betydelse för bärtillgången på olika håll visade sig tydligt i blåbärstillgången i sommar, säger Ola Langvall. Vår prognos i början av juli visade ju på möjligheterna till en ovanligt riklig blåbärsskörd i hela landet, men på grund av den långvariga sommartorkan blev tillgången på bär mycket dålig, åtminstone i södra Sverige. Här försvann många blåbärskart innan de mognat till bär, samtidigt som de bär som mognade i många fall blev mycket små.
– I norra Sverige blev blåbärstillgången inte heller riktigt vad vi förväntade oss, men ett bottenår som i södra landsänden är det absolut inte fråga om, enligt Göran Kempe.
En uppskattning av storleken på bären visar att man kunde behöva plocka nästan 900 bär för att få ihop ett kilo blåbär i de torra delarna av Götaland, medan man i delar av Norrland med mer normala väderförhållanden bara behövde plocka ca 150 blåbär! Men den som letade upp mer fuktiga skogspartier kunde faktiskt hitta rikligt med normalstora bär även i södra Sverige. Totalt sett blev blåbärstillgången mycket dålig i Götaland, medan Svealand och Norrland i stort sett uppvisade något större tillgång på blåbär än under åren 2003-2005.
Mer information Göran Kempe, försöksledare vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, enheten för skoglig statistikproduktion, SLU, tel 090-786 82 98. E-post: Goran.Kempe@resgeom.slu.se
Ola Langvall, försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning, Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation, SLU, tel 070-600 52 26. E-post: ola.langvall@esf.slu.se
Kartor med lingontillgången finns att hämta på länken: http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/Prognoslingon2006.jpg
Professor Harden belönas för sitt nyskapande sätt att påverka medicinsk undervisning. Hans idéer och forskningsresultat när det gäller examination, bedömning av medicinsk kompetens och utformning av undervisningen har fått genomslag i den medicinska utbildningen världen över.
– Det som är intressant med Ronald Hardens pedagogiska metoder är att han mycket effektivt kopplar samman teori och praktik. Det stämmer väl överens med det svenska sättet att se på pedagogik inom det medicinska området, där vi satsar mycket på verksamhetsförlagd utbildning, säger Vivi-Anne Sundqvist, dekan för utbildning vid Karolinska Institutet.
Professor Harden studerade medicin i Glasgow och var verksam som endokrinolog innan han började arbeta på heltid med utbildningsfrågor. För närvarande är han utbildningschef vid International Virtual Medical School (IVIMEDS) i Skottland. Han är också generalsekreterare för Association for Medical Education in Europe (AMEE).
Karolinska Institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik delades ut första gången 2004. Priset har initierats och finansieras av Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborgs stiftelse.
– Förr eller senare blir vi alla patienter. Den medicinska utbildningen är grunden för kompetensen hos dem som då vårdar oss. Med det här priset vill vi uppmärksamma att den medicinska utbildningen är viktigare än många tror, och samtidigt uppmuntra och hedra forskare som bidrar till att kvaliteten förbättras, säger Gunnar Höglund, professor emeritus, Centrum för utbildning och lärande vid Karolinska Institutet.
Tillkännagivandet av årets pristagare skedde i samband med en konferens för AMEE i Genua i helgen. En öppen föreläsning med pristagaren kommer att hållas i anslutning till prisutdelningen i början av november.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Vivi-Anne Sundqvist, dekan för utbildning, tfn 08-524 860 78, e-post vivi-anne.sundqvist@ki.se
Kirsti Lonka, ordförande i priskommittén, tfn +358 50 5249147, e-post kirsti.lonka@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95 eller 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Ur innehållet:
Sveriges nya geografi
Statlig service på reträtt? En studie av statens geografi
Hur kan trenden brytas? Ett regionalt perspektiv på befolkningsutvecklingen till 2025
Nätverksstyrning – statens sätt att reformera kommunsverige
Rörlighetens omvandling. Svenska ungdomars resor och virtuella kommunikation
Ett kreativt samhälle
Recensioner, notiser
Du kan beställa ditt exemplar på www.framtidsstudier.se
_______________________________
Framtider ges ut av Institutet för Framtidsstudier och utkommer med fyra nummer per år.
I varje nummer kombineras specialteman med en bred bevakning av svenska och internationella framtidsfrågor.
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Med syftet att bidra till en fördjupad förståelse av förhållandet mellan policy och praktik i termer av lärande, presenterar Håkansson en analys av lärandeaspekterna i policydokumenten. Han lägger också vikt det lärande som kan knytas till personalens aktiviteter i anslutning till policys genomförande. De tre reformprocesserna har studerats utifrån breda och samhällsteoretiska perspektiv på utbildningspolitik och lärande, men också inspirerats av en kritisk aktionsforskningsansats. Jan Håkansson har på nära håll följt, medverkat och studerat reformerna genom möten, diskussioner och samtal med ett stort antal lärare och rektorer i såväl grundskola som gymnasieskola.
Resultaten visar på mångtydiga och motsägelsefulla relationer mellan policy, praktik och lärande. Det som i avhandlingen benämns skapande lärandeaspekter framträder i samtliga tre delstudier, men tydligast i den som handlar om lärares kompetensutveckling. De bevarande lärandeaspekterna som samspelar med en sluten eller oklar policy, framträder starkast kring införandet av kvalitetsredovisning inom skolan samt projektarbetet i gymnasieskolan. Samtidigt finns i det praktiska arbetet stora möjligheter att inrikta arbetet mot lärandeaspekter som förstärker fördjupad reflektion och lärande för personalen.
Avhandlingens resultat pekar vidare på att styrningen av skolan aldrig kan betraktas som linjär eller på förhand given. Det finns dock en potential för utvidgad delaktighet med hjälp av utvidgade kommunikationsmöjligheter, vilket är väsentligt att ta hänsyn till i framtida reformarbete.
Jan Håkansson har en yrkesbakgrund som lärare i grundskolan och som utbildare och rådgivare kring kvalitetsarbete i kommuner och skolor. Han arbetar sedan 1999 på deltid vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Lärande mellan policy och praktik. Kontextuella villkor för skolans reformarbete” försvaras fredagen 22 september, 2006, kl. 10:15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är professor Glenn Hultman, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Jan Håkansson, telefon: 0470-70 82 63, 0708-34 24 98 eller e-post jan.hakansson@vxu.se
Beställ boken från: Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
