Trots att över 30 000 grekiska vaser finns bevarade uppskattas detta motsvara endast en procent av den faktiska produktionen. Sådana kvantiteter tyder på att det handlar om en populär konst jämförbar med dagens massmedia. Bilder hade en stor makt i Grekland, eftersom en bild inte bara kunde avbilda, utan även ansågs kunna framkalla gudarnas närvaro. Antika bilder innehåller information som återgavs av ett konventionellt bildsystem som utan tvivel förstods av sin samtida publik.

Eftersom flertalet av vaserna användes som vinkärl så var vinguden Dionysos och hans följe ett populärt vasmotiv. Menaden utgjorde ett av de vanligaste motiven från denna tid. Då största delen av det material som finns bevarat är ikonografiskt, har många frågetecken uppstått kring de riter och myter som omgärdar dessa kvinnliga ”Dionysos-dyrkare”. Däremot är det tydligt att bilderna av de dionysiska kvinnorna på ett markant sätt bryter mot dåtidens kvinnoideal. Menaderna har därför varit ett kontroversiellt ämne inom antikforskningen sedan början av 1900-talet. Det är fortfarande omtvistat huruvida dessa kvinnor bör ses som mytiska varelser eller som verkliga kvinnor som dyrkade Dionysos. Vilka var dessa kvinnor och varför uppkom denna företeelse?

För att närmare belysa denna fråga har Viveca Olsson valt att studera Lenaia-vaserna, vars scener avbildar kvinnor som utför en ritual framför en kultbild av Dionysos. Analysmaterialet består av bilder som återfinns på 50 vaser från ca 500-400 talet f kr. De avbildade kvinnorna dricker vin och offrar kött, vilket inte var tillåtet för ärbara kvinnor i det antika Grekland. Frågan är vilket budskap bilderna hade och vilken deras funktion var i samhället. En annan intressant aspekt är bildernas förhållande till myt och verklighet. Finns det belägg för att den avbildade ritualen utövades i det antika Grekland?

Efter en ikonografisk undersökning av Lenaia-vaserna, där både kvinnornas roll och funktion samt bildernas rituella komponenter analyseras, föreslår avhandlingsförfattaren en bakgrund till Lenaia-vaserna, som även kan belysa identiteten av den dionysiska kvinnan generellt. Den rituella kontext som avbildats ligger till grund för förslaget hur dessa bilder, och kärlen som dessa bilder fanns på, rent praktiskt användes. Resultaten av denna undersökning indikerar att den avbildade ritualen hade sitt ursprung i Delphi och utfördes av Thyiader, en kvinnlig religiös församling som verkade här. Det är troligt att vasernas bilder hade ett informativt syfte och att vaserna själva hade en rituell funktion. Många av vasmotiven är ovanligt detaljerade och beskrivande, de avbildar bland annat ett rituellt användande av keramiska kärl av just samma typ som de är avbildade på. Lenaia-vaserna har hittats i gravar i Grekland, i grekiska kolonier och i Etrurien, vilket kan tyda på en utspridd kännedom om den illustrerade ritualen. Eftersom vasernas motiv beskriver en ritual nära förknippad med död och återfödelse, är detta också ett troligt skäl till varför de ansågs vara passande gåvor till den avlidne.

Avhandlingens titel: The Lenaia Vases revisited. Image, Ritual and Dionysian women.
Opponent: Professor Britt-Mari Näsström
Disputationen äger rum lördagen den 30 september 2006 kl. 13.15
Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Viveca Olsson, tel. 0300-778 25,
e-post: viveca.olsson@class.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Viveca Olsson, tel. 0300-778 25,
e-post: viveca.olsson@class.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Under 1990 och 2000-talet har feministiska fanzines fått ett uppsving. Etnologen Jenny Gunnarsson Payne fokuserar i sin doktorsavhandling på dessa små, icke-kommersiella medier, fanzines som publicerats i Sverige mellan åren 1997 och 2003.

Jenny Gunnarsson Payne visar i avhandlingen att de feministiska fanzinen, trots att de skiljer sig åt på betydande punkter, lyckas hålla samman med hjälp av en gemensam uppfattning om vikten av ”systerskap”. Denna föreställning fungerar som ett slags sammanbindande kitt för fanzinen, trots att även åsikterna om vad detta systerskap är eller bör vara, paradoxalt nog, ofta skiljer sig åt. Fanzinen bildar tillsammans en gemensam politisk plattform där olika feministiska frågor diskuteras. Trots att de olika fanzinen delar vissa grundläggande feministiska åsikter, fungerar denna plattform minst lika ofta som en plats där radikalt motsatta åsikter kan mötas.

Fanzines skiljer sig från de kommersiella medierna genom att de istället för att drivas av vinstintresse och höga upplagor strävar efter att nå ut med politiska åsikter som vanligtvis inte kommer till uttryck i andra medier. De sprids också genom alternativa distributionskanaler, som till exempel vänsterpolitiska nyhetsbrev eller gratisannonser i andra fanzines.

Fredagen den 22 september försvarade Jenny Gunnarsson Payne, institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Systerskapets logiker. En etnologisk studie av feministiska fanzines. Fakultetsopponent var professor Mats Lindqvist, institutionen för genus, kultur och historia, Södertörns högskola.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Jenny Gunnarsson Payne på tel 070-646 38 03 eller via e-post jenny.gunnarsson@kultmed.umu.se

InPro står för information och processer, målet för projektet är att på olika sätt bidra till ett paradigmskifte som revolutionerar den tidigare projekteringen av byggnader. Det innebär bland annat att utveckla dagens projekteringsprocesser mot en öppen informationsplattform där alla parter i ett byggprojekt deltar interaktivt.
Genom att koppla information till varje objekt i 3D-ritningarna, exempelvis ett fönsters egenskaper eller inköpsavtal, öppnas möjligheterna att förutsättningslöst modellera fram de bästa och samtidigt mest prisvärda konstruktionerna.

Luleå tekniska universitets deltagande är en del av ett av våra fokusområden, kundanpassat byggande.
– Nya kurser och nytt material ska utvecklas inom projektet, och resultatet kommer att påverka både vår nya civilingenjörsutbildning i arkitektur och den inom väg- och vattenbyggnad, säger professor Thomas Olofsson.

Upplysningar: Professor Thomas Olofsson, tel. 0920-49 13 62, 070-589 33 62 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 lena.edenbrink@ltu.se

Tid: Onsdagen den 11 oktober klockan 15-17
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet

I panelen:
Carl Bennet, industriman
Lena Ek ( c ) EU-Parlamentariker
Dan Brändström, VD för Riksbankens Jubileumsfond
Professor Carl-Henrik Heldin, svensk ledamot i det Europeiska forskningsrådet
Professor Barbara Wohlfarth, Stockholms universitet
Professor Dag Broman, Stockholms universitet

Moderator:
Professor Sven Lidin, Stockholms universitet

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mikael Gröning, EU-forskningshandläggare, Stockholms universitet, tfn 08-16 49 40, mobil 070-779 14 94, e-post mikael.groning@forskningsservice.su.se
Maria Erlandsson, pressekretare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Årshögtiden är den första sedan Mitthögskolan blev universitet den 1 januari 2005. Att växa in i rollen som universitet har bland annat inneburit stora satsningar på forskning och forskarutbildning. Nu installeras 12 nya professorer och promoveras 5 nya doktorer som disputerat vid Mittuniversitetet. Dessutom promoveras två hedersdoktorer, Bodil Malmsten och Bengt Saltin.

Bodil Malmstens utnämning motiveras med att ”Bodil Malmsten i sitt skrivande med skärpa, humor och språklig sinnrikhet skildrat relationer och livsvillkor i Norrlands inland och fjälltrakter. Genom att hon i sitt omfattande författarskap håller sina rötter till Jämtland levande, är hon en utmärkt kulturell företrädare för regionen och Mittuniversitetet.”

Bengt Saltin tilldelas utnämningen till hedersdoktor ”för sin enastående forskargärning inom fysiologiområdet och för att han generöst delat med sig av sina erfarenheter och med stort engagemang deltagit i arbetet med att bygga upp en idrottsprofil vid Mittuniversitetet”.

De tolv professorerna representerar skilda ämnen som:
elektroniksystemkonstruktion, Mattias O´Nils
fasta tillståndets elektronik, Ulf Lindefelt
historia, Roland Anrup och Börje Harnesk
medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot politisk kommunikation, Lars Nord och Jesper Strömbäck
miljövetenskap, Inga Carlman
organisk kemi, Erik Hedenström
rehabiliteringsvetenskap, Mikael Nordenmark och Kristina Schüldt Ekholm,
sociologi, Roine Johansson
växtekologi, Bengt Gunnar Jonsson

Utöver detta uppmärksammas 36 doktorer som disputerat vid andra universitet och 9 lärare/forskare som uppnått docentkompetens. Högtidligheten avslutas med utdelning av stipendier.

Kontaktinformation
Maria Nyberg Ståhl, 063-16 54 27, 070-666 5427, Maria.Nyberg-Stahl@miun.se

Rebecca Stern har under sitt avhandlingsarbete undersökt barns rätt till respekt för sina åsikter och till deltagande i beslutsprocesser, såsom rättigheten formuleras i artikel 12 i FN:s Barnkonvention och andra internationella instrument om mänskliga rättigheter. Denna rättighet är också en av Barnkonventionens huvudprinciper. Tyngdpunkten i analysen ligger på de demokratiska aspekterna av barns deltagande i beslutsprocesser på olika nivåer i samhället. Hon undersöker dels den teoretiska grunden (med ett särskilt fokus på hur olika sociala maktstrukturer påverkar hur rättigheten tillgodoses i praktiken), dels hur olika stater faktiskt implementerar denna rättighet. Praxis från såväl FN:s Barnkommitté som andra övervakningsorgan för mänskliga rättigheter har studerats. En aspekt som särskilt lyfts fram är i vilken mån traditionella attityder och ”kultur” påverkar staternas implementering. Indien används som ett exempel på hur ett land som ratificerat Barnkonventionen kan argumentera i denna fråga.

Den slutsats som dras är att hindret för en effektiv implementering av barns rätt till deltagande i beslutsprocesser inte består i att så kallade ”traditionella” kulturer/samhällen skulle tendera att i mindre utsträckning än moderna stater vilja implementera dessa rättigheter för barn. Synen på barnet och på vad barn kan och bör göra eller inte göra är i mycket densamma, oavsett samhälle.

– Det har mer att göra med hur vuxna generellt ser på barn än i vilken kultursfär rättigheten skall implementeras. Utmaningen ligger alltså i att förändra vuxnas attityder till barn och den vikt som skall läggas vid deras åsikter och inflytande i beslutsprocesser, säger Rebecca Stern.

Hon presenterar också ett antal förslag – med utgångspunkt i ett folkrättsligt perspektiv – på hur den politiska viljan hos stater kan uppmuntras till att lägga större vikt vid en effektiv och djupgående implementering av konventioner och andra instrument rörande mänskliga rättigheter och därmed, i förlängningen, hur gapet mellan teori och praktik kan överbryggas.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rebecca Stern på 018-471 26 52, 070-868 78 05 eller via e-post: Rebecca.Stern@jur.uu.se

Christina Allards doktorsavhandling – Two sides of the coin: Rights and duties. The interface between environmental law and Saami law based on a comparison with Aoteoaroa/New Zealand and Canada – är den första svenska juridiska avhandlingen i ämnet.
Kortfattat behandlar studien förhållandet mellan miljölagstiftning och traditionella samiska rättigheter baserade på urminnes hävd. Avhandlingen analyserar och diskuterar även frågan om hur lagstiftningen kan bidra till ett hållbart bruk av mark och vatten inom det samiska kärnområdet, alltså renskötselområdet.
Det finns således både ett rättighetsperspektiv och miljöskyddsperspektiv.
Fokus i projektet har även förändrats under årens gång där det miljörättsliga inslaget initialt var större.

– Ganska snart förstod jag att det var nödvändigt att analysera den rättsliga grunden för de samiska sedvanerätterna djupare eftersom de är oklara och en viktig del av problembilden. Som bekant karaktäriseras renskötselområden av flera aktörer med många olika intressen som typiskt sett står i konflikt; det gäller både exploaterings- och bevarandeintressen och lagstiftningen är långt ifrån tydlig när det gäller hur en intresseavvägning ska ske. I avhandlingen är det området där renskötsel bedrivs som står i fokus, vilket innebär att jag också analyserat de miljökrav som ställs på rennäringen, säger Christina Allard.

Avhandlingen inkluderar en omfattande jämförelse med rätten i Nya Zeeland och Kanada, vilket varit befruktande för forskningsprojektet. Liknande markanvändningskonflikter är tydliga även i dessa båda länder, men olika rättsliga lösningar har utvecklats.

– I alla tre länderna har det varit svårt att rättsligt förklara urbefolkningarnas rättigheter. Alla tre rättsordningarna använder gamla fastighetsrättsliga begrepp som inte är anpassade till urbefolkningarnas traditionella markanvändning. I Sverige används främst urminnes hävd, men denna rättsfigur har utvecklats inom bondekulturen och det föreligger flera oförenligheter, något som fått mig att dra slutsasen att en anpassning är nödvändig, säger Christina Allard.

Jämförelsen har tydliggjort att kolonisationsprocessen inte är rättsligt relevant i det svenska rättssystemet, till skillnad från i de två andra länderna. Den svenska rätten erkänner alltså inte att samerna därigenom har en särskild ställning jämfört med andra grupper i samhället, något som får viktiga följdeffekter i utformningen av lagstiftningen, till exempel för samråd vid exploateringar.

– I kanadensisk rätt är det tydligt att staten har ett särskilt ansvar att upprätthålla ”the honour of the Crown” i alla frågor som rör urbefolkningen, kommenterar Christina Allard.

Christina Allard menar även att det finns stora brister i den fysiska planeringen inom det svenska renskötselområdet. Det finns ingen bra strategisk miljöplanering där samverkande miljöfaktorer kan bedömas. De bindande planerna innefattar endast mindre markområden och förutsätter en koppling till bebyggelse. Den övergripande kommunala översiktsplanen är inte juridiskt bindande och omfattar endast en kommun, medan samebyarnas betesmarker oftast omfattar flera kommuner och bristen på adekvat planering har även negativa effekter på möjligheter att utöva renskötselrätten, som inkluderar jakt- och fiskerätt. Lagstiftningen är alltså inte ändamålsenligt utformad för dessa vidsträckta områden med lite bebyggelse och stora, relativt orörda områden.

Christina Allard påbörjade sina forskarstudier hösten 1999 och har under tiden fram till disputationen också hunnit med att få en son. Hennes handledare är professor Gabriel Michanek och professor Bertil Bengtsson, före detta justitieråd i Högsta domstolen och domare i det så kallade Skattefjällsmålet har fungerat som biträdande handledare.

Upplysningar: Christina Allard, tel. 0920-49 13 79, christina.allard@.ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

– Då vattensystemet inte fungerar som det är tänkt, måste konsumenterna ordna med vatten bäst de kan. Dels vänder man sig till vattenförsäljare, dels handlar det om att komma åt vatten från ledningsnätet, ibland på illegalt sätt. Att man har sönder ledningarna för att komma åt vatten får allvarliga konsekvenser för hela systemet, menar Marianne Kjellén. Ett grundläggande problem är bristen på investeringar, liksom obalansen i den befintliga infrastrukturen. Överföringen från vattenkällorna till Dar es Salaam är relativt väl utbyggd, men distributionsledningar till olika bostadsområden inne i staden saknas ofta. Många hushåll väljer ändå att till en mycket hög kostnad ansluta sig med uppåt kilometerlånga anslutningsledningar. De många och långa parallella anslutningarna bildar ett spagettiliknande ledningssystem.

Det är avsaknaden av ett fungerande distributionsnät som öppnat upp för den småskaliga privatiseringen. Privata vattenförsäljare vidaredistribuerar vatten till majoriteten av befolkningen som inte har råd att ansluta sig till rörsystemet. Vattenförsäljarna säljer stationärt från egen kran eller levererar till hemmet med handdrivna kärror eller tankbil. Vattendistribution utan ledningar är dock kostsamt och de informella vattenpriserna blir därför höga.

– Att vatten är så dyrt och svåråtkomligt bidrar till allvarliga hälsoproblem, och gör hushållsarbete tyngre än vad det behöver vara, säger Marianne Kjellén. Många hushåll har inte råd att använda tillräckligt med vatten som behövs för att uppehålla god hygien och hälsa. Det är framför allt barn som drabbas av ohälsa, och kvinnor som bär den tyngsta bördan i hushållet.

Inte heller den storskaliga privatiseringen som genomfördes 2003 har lyckats lösa problemen. För att vända utvecklingen krävde Världsbanken, som villkor för ett större lån till att rusta upp Dar es Salaams vattensystem, att man skulle låta ett privat företag sköta driften. Då företaget som skulle leasa systemet på 10 år låg efter med betalningarna och inte ansågs ha investerat tillräckligt sades avtalet dock upp i förtid. Det brittiska vattenföretaget, Biwater, som ledde konsortiet ligger nu i tvist med den tanzaniska staten.

Avhandlingen analyserar tre parallella privatiseringstrender: spagettiseringen av ledningssystemet, den informella vattenförsäljningen, och den officiella utlejningen av vattenverksdriften.

Avhandlingens titel: From Public Pipes to Private Hands: Water Access and Distribution in Dar es Salaam, Tanzania. Den går att ladda ner i sin helhet från http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=1212

Mer information:
Marianne Kjellén, Kulturgeografiska institutionen, tfn 073-948 48 99, e-post marianne.kjellen@humangeo.su.se

För bild, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se