23 chefer vid flera olika offentliga förvaltningar och privata företag har deltagit i en fokusgruppstudie där de diskuterat hur de ser på sitt ansvar och sina möjligheter att hjälpa anställda tillbaka till arbete när de är långtidssjukskrivna. Alla chefer i studien pekade på vikten av att som chef vara ett stöd för den sjukskrivne medarbetaren.
– Chefernas stora engagemang och ansvarstagande var oväntat men glädjande. Det är viktigt att ta tillvara på utvecklingen i samarbetet vid rehabiliteringen av sjukskrivna, säger arbetsterapeuten Kristina Holmgren som genomfört studien.

Studien publiceras i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Journal of Occupational Rehabilitation. I en tidigare studie har Kristina Holmgren kunnat konstatera att långtidssjukskrivna kvinnor tycker att det är viktigt att med chefens stöd i tillfrisknandet, en bild som nu stöds av cheferna själva. Både cheferna och de långtidssjukskrivna tryckte på vikten av att kommunikationen mellan arbetsgivare och arbetstagare måste fungera.
– Cheferna poängterade att de kunde stötta den sjukskrivne i ett tidigt skede och ha en tät kommunikation med den anställde. Men de tyckte också att arbetskamraterna och den sjukskrivnes egen motivation var viktig, säger Kristina Holmgen.

Många av cheferna tyckte också att samarbetet med Försäkringskassan blivit bättre under senare år.
– De upplevde att Försäkringskassan fått en syn som var mer samspelt med deras egen och många av dem tyckte att det var bra att Försäkringskassan nu ställer krav på att också den sjukskrivna ska delta i rehabiliteringsprocessen mer aktivt.

I Sverige är arbetsgivaren enligt lag skyldig att göra en rehabiliteringsplan för anställda som är långtidssjukskrivna, men mindre än hälften av arbetsgivarna skickar in en sådan plan till Försäkringskassan. Alla chefer i Kristina Holmgrens studie hade dock erfarenhet av att upprätta rehabiliteringsplaner.
– Långtidssjukskrivningarna är i mångt och mycket en samhällsfråga som måste lösas på politiskt. Det är svårt för enskilda chefer att ta hand om problemen utan att riskera att spräcka sin budget eller påverka andra delar av verksamheten, säger Kristina Holmgren.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kristina Holmgren, leg. arbetsterapeut, telefon: 070-492 84 32, e-post: kristina.holmgren@vgregion.se
Universitetslektor Synneve Dahlin-Ivanoff, telefon 031-773 57 39, e-post: synneve.dahlin-ivanoff@fhs.gu.se

– Idag är många överens om att jämställdhet är viktigt och som vi ser i politiken har det för de flesta partier blivit nödvändigt att åtminstone göra en läpparnas bekännelse till en feministisk hållning. Däremot visar de könskvoteringsdebatter som jag har studerat i min avhandling att det finns tydliga gränser för vad jämställdhetspolitiken får göra. Lite tillspetsat kan man säga att det är när den inte utmanar den rådande ordningen som förändringar välkomnas. Det som gör kvoteringsfrågan så intressant är att den visar när det bränner till, när vi hamnar i ett läge där jämställdhetspolitiken inte automatiskt gynnar alla utan synliggör dolda makt- och intressekonflikter, säger sociologen Maria Törnqvist.

Den ena debatten som studerats handlar om en varannan damernas princip för att öka andelen kvinnor i politiken och den andra de så kallade Thamprofessurerna, en åtgärd med syftet att öka andelen kvinnliga professorer med hjälp av positiv särbehandling.

– Fallen visar så tydligt på vikten av gångbara översättningar. Medan en kvoteringsprincip kunde bli en självklar del av den parlamentariska politiken som redan införlivat kvoter när det gäller regioner och fackförbund, kunde universitetsvärlden inte acceptera att kön skulle tillmätas betydelse i tillsättningsprocesserna och att en statlig forskningspolitik skulle ges inflytande över det akademiska livet, säger Maria Törnqvist.

Studien visar inte bara att kvotering befinner sig på gränsen till den önskvärda jämställdhetspolitiken utan också att frågan finns i mittfåran.

– Det kan inte vara en slump att könskvotering av kvinnliga politiker och professorer blir en fråga under nittiotalet. Att det nu är kvinnor i samhällets övre maktskikt som är måltavlan för satsningarna visar delvis på en svängning i synen på vad jämställdhet ska vara. Från att under 1970-talet ha handlat mer om att förändra villkoren för de kvinnor som har det tuffast ekonomiskt, blir jämställdhet i nästa så kallade ”feministiska våg” en fråga om att förbättra villkoren för kvinnor på väg uppåt i samhällshierarkin. Tanken är att framgångarna ska sippra ner och gynna alla kvinnor, säger Maria Törnqvist.

Maria Törnqvist menar att det också är intressant att representationsfrågan med sådan självklarhet står i centrum för jämställdhetspolitiken.

– Det kan vara ett resultat av byråkratiseringen av politiken som ställer hårdare krav på uppvisade resultat. Könsfördelningsfrågor är helt enkelt lättare att definiera, åtgärda och utvärdera än mer sammansatta problemkomplex.

Avhandlingens titel: Könspolitik på gränsen. Debatterna om varannan damernas och Thamprofessurerna.

Disputationen äger rum fredag den 29 september kl 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet.

Ytterligare information:
Maria Törnqvist, Sociologiska institutionen, nås på e-post maria.tornqvist@sociology.su.se eller tfn 0736-22 38 83 (numret gäller endast till och med 9 oktober, därefter kan nytt nummer fås via e-postadressen ovan).

I det samtal som förs om miljöledningssystemen råder det osäkerhet om och på vilket sätt användningen spelar roll i arbetet för en hållbar utveckling. Det gäller såväl hur principerna tolkas och omsätts i praktiken som hur konsekvenserna för miljön i form av reducerade flöden ser ut.

Avhandlingen visar att implementeringen av ett miljöledningssystem leder till en långvarig process där lokala aktörer spelar viktiga roller. Betydelsefulla energi- och materialflöden effektiviseras och många utsläpp reduceras. Miljöledningssystemet är framgångsrikt men stelnar efter ett tag i sin egen framgång. Efter ett inledande fokus mot lokala och interna verksamhetsprocesser, synliga och relativt lätt åtgärdade miljöproblem, riktas också blickarna mot andra delar av produktionssystemet som är svårare att åtgärda, till exempel transporter och insatsvaror.

– Miljöledningssystemet skapar en anda av miljötänkande som går utöver ISO-standardens ramar, säger författaren Ulf Ernstson. Det leder till aktiviteter och åtgärder inom områden som från början inte var avsedda att påverkas av miljöledningssystemet, vilket ger synbara resultat utan att de uttryckligen nämns i de styrande dokumenten i miljöledningssystemet. Själva innehavet av ett miljöledningssystem genererar alltså nya aktiviteter och åtgärder som påverkar den totala belastningsbilden i en positiv riktning.

Avhandlingen handlar om de svenska företagens och organisationernas miljöarbete, primärt spridningen, implementeringen och räckvidden av miljöledningssystemet ISO 14001. Särskilt uppmärksammas lokala förhållanden och handlingar som leder fram till miljöförbättringar.

Under de första åren av innovationsförloppet i Sverige var det främst större företag (sett till antal anställda) som var framträdande med att certifiera hela eller delar av sin verksamhet. Likaså dominerade de tillverkningsinriktade branscherna. Dessa är fortfarande tongivande sett till antal certifikat, men övriga branscher är på frammarsch, främst de inom tjänste- och servicesektorn.

Tid för disputation: torsdag 28 september kl 13
Plats: sal B32, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: ”Kontrakt med naturen. Om spridning och implementering av miljöledningssystem”.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ulf Ernstson, telefon 031-773 1422, mobil 070-529 9146,
e-post ulf.ernstson@geography.gu.se

Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Zeoliter är det lite exotiska klingande namnet på kristallerna som Xiaodong Zou, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet, forskar om. Definitionen är att de har hålrum där mindre molekyler kan fångas in eller fås att reagera. De porösa zeoliterna är mycket heta internationellt. Zeoliter används bland annat som katalysatorer i raffinaderier för att bryta ned kolkedjorna i tjockolja. De finns också i tvättmedel där de fångar in metaller och motverkar hårt vatten. Att lagra vätgas i framtidens energisysystem är en kommande användning.

– Det är intressant att kristallerna har så många olika tillämpningar. Men jag tycker också om kristallerna för att de är så vackra, säger hon.

Xiaodong Zou och hennes grupp har framställt fyrtio olika kristaller varav några helt nya typer av zeoliter. Forskningen får nu stöd som ett så kallat Berzelii Centra av Vinnova och Vetenskapsrådet. Satsningen ger tio miljoner kronor årligen fram till 2017. Stödet gör att Xiaodong Zou räknar med att nyanställa 15 personer vilket möjliggör en utökad forskning på området.

– Kristallerna är som små byggnader. Vi kan styra vilka ämnen som ska komma in utifrån storlek, laddning och form, och vad som händer med ämnet inne i zeoliten. Våra ”nanodockskåp” kan bli fabriker som ska tillverka något eller lager där ämnens ska fastna, säger Xiaodong Zou.

Användningsområdena för specialdesignande zeoliter är stort. Intresset märks genom att flera företag är med i forskningscentrat, bland andra Perstorp och AstraZeneca.

En viktig del i Xiaodong Zous forskning är att utveckla zeoliter som kan styra reaktioner mer selektivt. Här är även läkemedelsindustrin en intressent. Förutom billigare processer är den stora vinsten att få fram sina produkter i så ren form som möjligt, något som är extra viktigt för läkemedel eftersom föroreningar kan ge oönskade medicinska bieffekter.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Xiaodong Zou, professor stukturkemi, tfn 08-16 23 80 mobil 076-216 88 20, e-post zou@struc.su.se

Richard Falk är Professor in International Law and Practice, emeritus, Princeton University, och Visiting Professor, Global Studies, University of California at Santa Barbara. Han är en av USA:s mest kända folkrättsjurister internationellt och har under lång tid varit aktiv i den vetenskapliga debatten om folkrättens roll och funktion. Hans analyser av folkrättens relevans för utformningen av den nationella politiken har haft stor betydelse för utvecklingen av folkrättsdoktrinen. Richard Falks framträdande ställning beror inte enbart på hans mycket omfattande vetenskapliga produktion och hans stora inverkan på utvecklingen av folkrättsdoktrinen, utan också på hans stora intresse för viktiga världspolitiska frågor såsom kärnvapennedrustning och främjandet av internationell fred och demokrati. Hans böcker om Vietnamkrigets folkrättsliga aspekter, studien om lagligheten i hot eller bruk av kärnvapen och den kända rapporten om Kosovo-bombningarnas legitimitet kan nämnas i detta sammanhang.

Richard Falk promoveras till hedersdoktor vid Stockholms universitets promotions- och installationshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus fredagen den 29 september.

Välkommen till gästföreläsningen i Reinholdsalen, Juristernas Hus, Stockholms universitet, måndagen den 2 oktober kl 16-18.

Kontaktinformation
För information, kontakta professor Said Mahmoudi, tel 16 26 10 eller informatör Elisabeth Hansson, tel 16 12 82/ 070-558 25 89

– Vi är stolta och glada över att Harvard på det här sättet väljer Karolinska Institutet som ett av de lärosäten i Europa som man vill hämta inspiration ifrån. Hans-Olov kommer att behålla sin anknytning till KI och vi räknar med att träffa honom ofta även i fortsättningen, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor.

Hans-Olov Adami är en av förgrundsgestalterna inom svensk forskning när det gäller medicinsk epidemiologi. I januari i år lämnade han jobbet som prefekt för Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB) vid Karolinska Institutet, en verksamhet som han under det senaste decenniet har byggt upp från grunden. För sin insats belönades han med Tore Anderssons pris för epidemiologisk forskning 2006.

– Jag är 64 år och hade väl räknat med att trappa ner mitt yrkesliv något. Men så fick jag ett minst sagt omvälvande telefonsamtal från universitetsledningen i Boston. Jag känner mig mycket hedrad av förtroendet, säger Hans-Olov Adami.

Karolinska Institutet har sedan tidigare ett omfattande samarbete med Harvard, både när det gäller utbyte av studenter och forskare. Sedan 1992 har Hans Olov Adami varit adjungerad professor vid Harvard School of Public Health, något som bidragit till de goda relationerna mellan de båda universiteten.

Parallellt med förordnandet som prefekt för Department of Epidemiology vid Harvard kommer Hans-Olov Adami att behålla delar av sin forskning på KI, och pendla en gång i månaden mellan Stockholm och Boston.

– Det var en av förutsättningarna för att jag skulle ta jobbet och det gick de med på, säger han.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Krisberedskapmyndigheten har beviljat pengar för att stärka och vidareutveckla den forskning kring risker och kriser som påbörjades för några år sedan, men också att förmedla forskningens resultat till det omgivande samhället.

– Vi startar därför ”Träffpunkt KRIHS”, som blir en mötesplats för forskare och myndighets-representanter på nationell och regional nivå med intresse för samhällsvetenskapliga aspekter av kriser och risker, säger Anna Olofsson som är projektledare i forskargruppen. Temat för träffarna blir ”Kris och risk i det heterogena samhället” och de kommer att arrangeras i Östersund en gång om året.

Med heterogenitetsperspektiv menas att man studerar vilken betydelse etnicitet, ålder, sexuell läggning och funktionshinder har när det gäller uppfattning om risker, agerande vid kriser och kriskommunikation. Kunskapsspridningen är viktig eftersom kommuner och andra ansvariga myndigheter inte alltid har så mycket kunskap om dessa frågor.

Utöver ”Träffpunkt KRIHS” startar forskargruppen regelbundna seminarier där forskningen presenteras för kritisk granskning av andra forskare och experter. Ett elektroniskt nyhetsbrev till forskare och offentliga aktörer finns också med i planeringen. Anslaget för kunskapsförmedlingen är 175 000 kronor per år i tre år.

– Det är viktigt att sprida den kunskap som vår forskning ger. Vi är därför mycket glada för att arbetet med att bygga upp forskningen på området ger resultat och att vi nu får möjligheten att fortsätta med att stärka forskningsmiljön vid Mittuniversitetets institution för samhällsvetenskap, Avdelningen för sociologi, säger Anna Olofsson.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Anna Olofsson, 063-16 55 67, 070-676 0264, anna.olofsson@miun
Susanna Öhman, 063-16 54 85, 070-667 5485, susanna.ohman@miun.se

I den läsforskning som Jonsson redovisar tycks det som om läsforskare har ett vagt intresse för bilder. Visserligen förekommer bilder som en ganska självklar del i läsmetodiska program, i läsläror och andra läromedel, i läsdiagnoser och i samband med barnets muntliga och skriftliga berättande. Men kunskaper om bilder och bild-textrelationer har låg prioritet. Bilderna finns där samtidigt som de osynliggörs. En förklaring till ointresset för bilder är argumentet att den mångtydiga bilden kan leda barnet bort från effektiv läsning. Det hindrar inte att bilder används i såväl traditionella läsläror som diagnostiska sammanhang utifrån antagandet att den mångtydiga bilden både kan och ska tolkas entydigt. Carin Jonsson menar att det inte är bilden i sig som kan ställa till problem för läsningen, snarare hur och varför den används. I samband med att barn skriver används bilder antingen som ett lekfullt och illustrativt medium, eller som ett instrumentellt och pekande verktyg.

Barn betraktas indirekt som kompetenta och spontana bildanvändare i läs- och skrivsammanhang. Barnet förväntas förstå och använda bilder som stöd för något specifikt och redan förutbestämt, till exempel ett bokstavsljud eller en ordbild. Jonsson analyserar barns berättande i text och bild. Hon visar att barn förstått och lärt sig hantera bilderbokens sätt att låta bild och text samverka och tillsammans bli något mer än delarna. Den traditionella läslärans upplägg erbjuder inte barnet dessa tolkningsmöjligheter.

– Barnen kodar och avkodar oavsett om de håller på med bild eller text. De bollar spontant över planket mellan innehåll och form genom att använda sina kunskaper och erfarenheter. Att inte tillvarata den kompetensen är att gå över ån efter vatten när det gäller barnets skriftspråkstillägnande, menar Carin Jonsson

Hon har analyserat elva svenska avhandlingar publicerade mellan 1996-2003. Jonsson har funnit att i både teori och praktik finns skillnader mellan hur skriv- och läsområdena förklaras och hanteras, vilket påverkar synen på lärande och undervisning. Trots den etablerade idén om att det råder enighet kring läs- och skrivinlärning, menar Jonsson att läs- och skrivundervisning knappast kan ses som ett enhetligt pedagogiskt och ämnesdidaktiskt område vare sig i teori eller i praktik.

Forskare som väljer att undersöka läsning och läsundervisning, respektive skrivning eller skrivundervisning är i första hand hänvisade till delvis olika kunskapsområden.

Carin Jonsson efterlyser en bredare syn på läs- och skrivinlärning. Läs- och skrivforskare tycks välja att fokusera på antingen läsning eller skrivning.

Fredagen den 29 september försvarar Carin Jonsson, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Läsningens och skrivandets bilder. En analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling. Disputationen äger rum kl: 10.00 i Sal 205h, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Anna-Lena Østern, Pedagogiska fakulteten, Åbo akademi, Vasa.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=862

Kontaktinformation
För mer information kontakta Carin Jonsson på:
Tel: 090-786 71 84
E-post: carin.jonsson@educ.umu.se

Den 1 oktober 2002 infördes nya regler om utbyte av läkemedel. Det innebär att apotekspersonalen byter ut det läkemedel som läkaren ordinerat mot det billigaste av de läkemedel som har samma verksamma innehåll och som anses likvärdiga. Patienten kan välja att ändå köpa det läkemedel som läkaren skrivit ut, men får då själv stå för mellanskillnaden.
– Samhällets kostnad för läkemedel stiger inte längre i samma omfattning som förut och vi kan se att också patienterna tjänat på förändringen. Deras genomsnittliga kostnad för läkemedel har till och med sjunkit något, säger Karolina Andersson.

I sin avhandling har Karolina Andersson studerat apotekets försäljnings- och leveransstatistik. Hon har jämfört effekter av olika läkemedelsreformer som genomförts i Sverige de senaste 20 åren. Resultaten visar att de flesta läkemedelsreformerna mellan åren 1986 och 2000 inte gav någon långvarig effekt.
– Vi fick en tillfälligt bromsad kostnadsökning när staten införde ett nytt förmånssystem 1997 men efter bara några få år ökade kostnaden lika snabbt igen, säger Karolina Andersson.

Tre av reformerna innebar att patienten själv skulle betala en större del av priset, men den förändringen hjälpte inte heller mot kostnadsökningen.
– Patienterna kan ofta inte påverka vilka läkemedel som läkaren skriver ut och det är också svårt för de flesta patienter att vara medvetna konsumenter när det gäller läkemedel. Innan apoteket blev ålagt att informera om möjliga alternativ kunde patienten inte byta till ett billigare preparat utan att läkaren ändrade ordinationen, säger Karolina Andersson.

Den senaste reformen från 2002 fungerar fortfarande väl. Enligt studien kan många patienter tänka sig att betala lite extra för att behålla sitt orginalläkemedel, men om mellanskillnaden är mer än 50 kronor går de flesta med på att byta läkemedel.

Det är bara äldre läkemedel som förlorat sina patent som kan bytas ut mot likvärdiga preparat med ett lägre pris. Avhandlingen visar att läkarna skriver ut mer av de utbytbara läkemedlen sedan reformen genomfördes 2002. Försäljningen av de nyare preparaten har inte ökat i samma omfattning.
– Reformen gör det lättare för läkarna att vara kostnadsmedvetna. Tidigare var de tvungna att hålla reda på vilka produkter som var billigast men nu behöver de bara ha koll på vilka läkemedel som är utbytbara. Dessutom tycks läkemedelskommittéerna och landstingen ha lyckats bra med att föra ut sitt budskap, säger Karolina Andersson.

Mest positivt inställda till reformen är de offentligt anställda läkarna. Enkätsvar från nästan 900 läkare i Västra Götaland visar att de privatpraktiserande läkarna är mer skeptiska.

Subventionerade läkemedel på recept kostar årligen omkring 24 miljarder kronor. Samhället betalar ungefär 80 % av kostnaden och resten får patienten själv stå för.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Swedish Pharmaceutical Benefit Reforms – Analyses of implementation, pharmaceutical sales patterns and expenditures

Avhandlingen försvaras fredagen den 22 september, klockan 09.00, sal 2119, Hälsovetarbacken, hus 2, plan 1, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Karolina Andersson, farmacie magister, telefon: 031-773 68 75, e-post: karolina.andersson@socmed.gu.se

Handledare:
Medicine doktor Anders Carlsten, telefon: 031- 775 42 51, e-post: anders.carlsten@apoteket.se
Docent Knut Lönnroth, telefon: +41 22 791 16 28, e-post: lonnrothk@who.int
Professor Peter Allebeck, telefon: 08- 737 38 34, e-post: peter.allebeck@phs.ki.se

Med en doktorstitel i fysik från universitetet i Zagreb sedan tidigare har nu Gordana Dodig-Crnkovic på ett mångvetenskapligt och gräns-överskridande tillvägagångssätt genomfört undersökningar i informations-semantik (hur man skapar mening från en datamängd) och dataetik (värdegrunder och praktik). Inom etikområdet studerar Gordana dels personlig integritet, dels bevakning, aktuella frågor i och med dagens användning av informations- och kommunikationsteknologi. Dataetik är ett nytt och viktigt ämne för framtida tekniker, och forskningsresultatet kommer att användas som ett underlag för beslut inom både design och användning av datorer.

Den grundläggande idén i avhandlingen är att hela vårt universum består av information som genomgår förändringar genom fysikaliska processer, vilka i sig är beräkningsprocesser. Alltså ses allt som finns i universum som ett resultat av beräkningsprocesser som pågår i en informationsstruktur.

Gordana undersöker i avhandlingen grunderna till nya beräknings-processer och möjligheter för något som kallas ”Natural Computation eller Unconventional Computing”, vilket kommer att leda till en helt ny förståelse om vad beräkning är, hur man beräknar, vad som går att beräkna, vad information är och hur den är relaterad till beräkningsprocesser. Detta kan tillämpas direkt inom kognitiv robotik och intelligenta system.

Disputationen av ”Undersökningar i informationssemantik och dataetik” äger rum fredagen den 29 september, Mälardalens högskola, Högskoleplan, Västerås, sal Beta, klockan 13.30

Kontaktinformation
Gordana Dodig-Crnkovic
Institutionen för datavetenskap och elektronik
Mälardalens högskola
tfn: 021-151725,
e-post: gordana.dodig-crnkovic@mdh.se

Global Competitiveness Report ges ut av World Economic Forum och är en omfattande rapport som baseras på nationalekonomiska data från124 länder och enkätsvar från 11 000 företagsledare. Den svenska studien har genomförts av professor Örjan Sölvell och dr Christian Ketels vid Handelshögskolan. De är båda verksamma vid högskolans ”Centre for Strategy and Competitiveness”, World Economic Forums partnerinstitut i Sverige.

Resultaten i rapporten kommer visa hur väl Sverige står sig i ett internationellt perspektiv vad gäller ekonomisk konkurrenskraft och tillväxt. Vid pressträffen kommer Örjan Sölvell och Christian Ketels att ge sina kommentarer kring detta och belysa andra intressanta delar av rapporten.

Tid: 27 september kl. 14.00-14.45
Plats: Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65, Direktionsrummet, Plan 1

Om du vill boka en intervju med professor Örjan Sölvell eller dr Christian Ketels, vänligen kontakta Love Centerwall.

Kontaktinformation
Love Centerwall, Corporate and Alumni Relations, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9077
E-post: love.centerwall@hhs.se

Drygt var femte VAB-krona betalas ut i onödan
I studien skattas överutnyttjandet av VAB till 22,5 procent av varje utbetald krona, vilket kan jämföras med Försäkringskassans tidigare uppskattningar på 6 till 10 procent. Det nya resultatet betyder att cirka 650 miljoner VAB-kronor betalas ut årligen i onödan. Studien finner två huvudorsaker till överutnyttjandet: den första är att föräldern jobbar trots VAB-anmälan; den andra är att föräldern är frånvarande från jobbet medan barnet är kvar i förskola/skola.

Överutnyttjandet högre bland män
Männen överutnyttjar förmånen i högre utsträckning än kvinnor: 28 procent av varje utbetald krona utgör överutnyttjande. Motsvarande siffra för kvinnor är 19 procent. Risken att en given VAB-krona är utbetalad på felaktiga grunder är alltså nästan 50 procent större om den går till en man. På grund av att kvinnor tar ut flest VAB-dagar så utjämnas emellertid denna skillnad räknat i kronor.

Ny metod baserad på ett kontrollerat experiment
I slutet på mars 2006 informerades slumpvis utvalda individer via brev att deras (eventuella) uttag av vård av barn skulle kontrolleras extra under de kommande två månaderna. De som överutnyttjat förmånen förväntas då i högre utsträckning följa förmånens regler och sänka sitt uttag. En sådan nedgång tolkas som överutnyttjande. Vanliga slumpmässiga kontroller har också genomförts, vilket utgör en ytterligare komponent till skattningen av överutnyttjande. Kontroller kan aldrig vara helt tillförlitliga och riskerar att underskatta förekomsten av felaktiga uttag. Metoden identifierar en större del av överutnyttjandet, vilket är huvudorsaken till att studien finner högre siffror än tidigare studier.

Inte bara kontroller mot arbetsgivaren
Försäkringskassan har i denna studie, till skillnad från tidigare studier, genomgående kontrollerat om barnet har varit hemma från förskola/skola när vårdnadshavaren anmält vård av barn. Studien finner att andelen som fastnar i kontroller fördubblas när man även kontrollerar förskola/skola jämfört med att bara kontrollera mot arbetsgivaren, vilket också bidrar till att denna studie finner högre siffror än tidigare studier gjort.

Rapport 2006:9 ”Överutnyttjande i tillfällig föräldrapenning för vård av barn” är författad av Per Engström, Patrik Hesselius och Malin Persson. Alla verksamma vid IFAU.

Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Per Engström via tel: 018-471 15 65, e-post: per.engstrom@ifau.uu.se, eller Patrik Hesselius via tel: 018-471 15 92, e-post: patrik.hesselius@ifau.uu.se.

Genom storskaliga provtagningar av vilda änder vid Ottenby Fågelstation har man funnit att omkring 20% av fåglarna bär på någon form av influensavirus. Detta stämmer väl med tidigare kunskap från Nordamerika, men vad som framkommit i denna studie är att influensavirus även förekommer hos änderna under vårflyttningen, vilket man tidigare inte kunnat visa.

– Detta är oerhört viktig information, det talar för att olika influensavirus cirkulerar kontinuerligt hos änderna under hela året säger Anders Wallensten. Tidigare har det varit något av en gåta hur viruset kunnat sprida sig mellan år och olika hypoteser har förts fram, alltifrån att virus skulle kunna övervintra i frusna sjöar till att andra fågelarter, exempelvis vadare, skulle härbärgera viruset under vintern och våren.

Bland de många virus som isolerats från vilda änder på Ottenby har en stor mängd olika varianter hittats, men än så länge inga aggressiva varianter.

– Det känns ju betryggande säger Anders Wallensten, men vi har funnit varianter av virus som är närbesläktade med dem som orsakar utbrott bland fjäderfä.

Influensavirus delas in i olika varianter efter två ytproteiner på viruset, hemagglutinin och neuraminidas som förkortas som H och N. Dessa förekommer i olika kombinationer till exempel H5N1 – den variant som orsakade de utbrott som spridit sig från Asien till Europa. Forskarlaget i Kalmar, under ledning av professor Björn Olsen vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, har tillsammans med sina medhjälpare vid Erasmus Medical Center i Rotterdam funnit en helt ny variant av influensavirus, H16. Denna variant hittades hos skrattmåsar vid Ottenby och är besläktade med influensavirus som sprids framför allt hos måsar.

I prover från sillgrisslor provtagna på ön Bonden utanför Umeå hittades en virusvariant med gener från både Amerika och Eurasien. Detta är ovanligt då fågelpopulationerna på dessa kontinenter normalt inte har så mycket kontakt. Det är därför ett mysterium hur de amerikanska virusgenerna hamnat hos fåglar i Östersjön.

– Vi spekulerar om att sillgrisslorna kan ha smittats med detta virus från någon annan art,som kan ha stött på virus från amerikanska fåglar, säger Anders Wallensten. En tänkbar kandidat är silvertärnan som övervintrar så långt bort som Antarktis och som potentiellt kan träffa amerikanska fåglar under flyttningen.

Anders Wallensten disputerar på avhandlingen ”Influenza A virus in wild birds” vid Linköpings Universitet. Disputationen äger rum fredagen den 29 februari kl 09.00 i hörsalen Fullriggaren, Sjöfartshögskolan, Landgången 4, Kalmar. Opponent är Mikael Berg från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Kontaktinformation
Anders Wallensten
mobil: 073-3261119
e-post: AndersWal@ltkalmar.se

Den universella pingströrelsen är den del av den protestantiska kyrkan som växer kraftigast i världen, framför allt i Afrika, Latinamerika och Asien. I Sydafrika, där ca 80 procent av befolkningen tillhör någon form av kyrka, utgör pingströrelsen en viktig samhällsfaktor.

Baserat på fältarbete och kvalitativa intervjuer visar kulturantropologen Kristina Helgesson hur erfarenheter från apartheidåren formar upplevelser av tillhörighet och utanförskap, synen på nutid och framtid, samt hur den religiösa övertygelsen yttrar sig bland medlemmar i två församlingar i Durban. Båda församlingarna tillhör ”Assemblies of God”, ett av de äldsta och största pingstsamfunden i Sydafrika. Den ena församlingen har vita medlemmar, den andra församlingen färgade. Trots att apartheid är avskaffat lever segregationen vidare inom många sydafrikanska kyrkor och samfund, säger Kristina Helgesson.

Avhandlingen visar på det sydafrikanska samhällets komplexitet och på den svårighet det är för många sydafrikaner, både vita, svarta och färgade, att finna sig till rätta i det ”nya” demokratiska Sydafrika. I den processen spelar kyrkan en viktig roll dit människor kan komma och känna tillhörighet, men det är inte självklart att kyrkan fungerar som en enande faktor över gränserna.

Flera teman diskuteras i avhandlingen: erfarenheterna som vit och som färgad i apartheidtidens Sydafrika; den religiösa omvändelsens betydelse; formella och informella maktstrukturer i församlingarna; synen på manligt och kvinnligt i församlingarna; hur församlingarna agerar lokalt, nationellt, samt globalt genom internationella nätverk.

– Inte minst den vita församlingens pro-israeliska engagemang visar på hur internationella nätverk agerar samt på den starka kopplingen mellan religion och politik, säger Kristina Helgesson.

Avhandlingen erbjuder både forskare, beslutsfattare och organisationer en djupare analys och förståelse för den religiösa tillhörighetens komplexitet, samt en analys av religionens starka roll för människor och samhällen, både på ett lokalt plan, men också internationellt.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kristina Helgesson på telefon: 018-471 22 90, 073-360 93 19 eller via e-post: kristina.helgesson@antro.uu.se

Cirka år 180 varnade kyrkofadern Irenaeus sina trosfränder för att läsa Sanningens evangelium, en text som då användes bland de gnostiska kristna som vi idag kallar valentinianer. Liksom många andra gnostiska texter försvann dock Sanningens evangelium då den katolska tron blev statsreligion i romarriket. Men i det stora skriftfynd som gjordes 1945 nära den egyptiska staden Nag Hammadi, återfanns en text som forskare nu i mer än femtio år tvistat om. Kan det vara texten som Irenaeus nämnde? Är den till och med skriven av den store gnostiske läraren Valentinus själv? Vissa menar att Sanningens evangelium är en senare text som inte kan knytas till Valentinus.

Men forskare har ofta tagit sin utgångspunkt i kyrkofädernas uppfattningar i sina analyser av texterna, trots att många texter anses vara valentinianska. Detta kan ha dolt sådant som var angeläget för valentinianerna själva, menar Jörgen Magnusson som har läst Sanningens evangelium i ljuset av andra valentinianska texter. Han har lagt särskild vikt vid sådana ställen som vållat översättare stora svårigheter och på detta sätt upptäckt en diskussion om den judiska lagen som tidigare varit okänd. Han visar att Valentinianerna tog avstånd såväl från en lagstiftning som grundar sig på vedergällningsprincipen som ifrån ett egoistiskt och hänsynslös liv.

– De var alltså inte såsom ofta hävdats ointresserade av etik, men de ville inte grunda sin moral i ett världsligt system som de som gnostiker ansåg sig ha lämnat, säger Jörgen Magnusson.

Han finner ett starkt missionspatos i texten, men den återspeglar en situation där församlingen uppmanas att dra sig undan de många strider som tycks ha plågat omgivningen. Man skulle i stillhet förmedla andlig insikt till dem som sökte, men avstå från stridigheter med andra församlingar. Enligt Jörgen Magnusson är Sanningens evangelium inte bara en mycket tidig text, utan Valentius eget tal till sin församling.

– Det är svårt att föreställa sig att någon annan tidig valentinian än Valentinus själv skulle ha haft auktoritet nog att uppmana församlingen att dra sig ur de konflikter som utmärkte hundratalets Rom.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jörgen Magnusson på 018-55 19 23, eller Jorgen.Magnusson@teol.uu.se

Christofer Willmans avhandlingsarbete har handlat om att utveckla mätmetoder för det nationella och internationella arbetet för att kontrollera och övervaka att ett lands kärnkraftproduktion endast används i fredliga syften, s.k. kärnämneskontroll eller safeguards. Under drift produceras plutonium i kärnbränslet, varav det mesta används av reaktorn för energiproduktion. Men en liten andel kvarstår i det använda bränslet och även om detta plutonium är mycket svårt att extrahera för kärnvapenframställning är det ändå föremål för kontroll och övervakning. En av de utvecklade metoderna syftar till att avslöja huruvida bränslet har använts på ett sätt som är förenligt med energiproduktion och inte för militära ändamål.

Ett led i kärnvapennedrustningen är att frigöra plutonium från vapnen och istället använda det som bränsle för energiproduktion. Plutonium för energiproduktion extraheras även från använt kärnbränsle i syfte att minska avfallsmängden och öka bränsleutnyttjningen. I båda fallen används detta plutonium som bränsle i s.k. Mixed Oxide Fuel eller MOX-bränsle. Ur ett safeguardsperspektiv är det viktigt att veta att allt plutonium använts på avsett sätt och en av de metoder Christofer Willman varit med och utvecklat har syftat till att kunna särskilja MOX-bränslen från de väsentligt mer vanliga uranbränslena.

Han presenterar också en metod för att mäta värmeutveckling från använt kärnbränsle, vilket är viktigt för att optimera ett framtida djupförvars funktion och storlek. Med metoden, som bygger på mätning av den strålning som kommer från den radioaktiva restprodukten cesium-137 i det använda bränslet, kan man snabbt (inom några minuter) bestämma värmeutvecklingen.

Metoderna har utvecklats för att användas av de kontrollerande myndigheterna; Statens kärnkraftinspektion, SKI, i Sverige och internationellt av FN via det internationella atomenergiorganet, IAEA.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christofer Willman på tel: 018-471 58 28, 073-623 40 03 eller via e-post: Christofer.Willman@tsl.uu.se