Svår blodbrist, andningsproblem och hjärnpåverkan är vanliga och livshotande följder av svår malariainfektion. Sjukdomstillstånden uppkommer i samband med att P. falciparium, parasiten bakom sjukdomen, infekterar röda blodkroppar varpå dessa ansamlas i stora mängder och hindrar blodflödet genom de fina blodkärlen i hjärnan och andra organ.
Anledningen till att blodkropparna klibbar ihop och fastnar i kärlen är att parasiten inne i blodkroppen producerar proteiner som fungerar som ett klister – proteinerna sticker ut från blodkroppens yta och binder till receptorer på andra röda blodkroppar och i blodkärlsväggen. Forskarnas utmaning har varit att lösa upp bindningarna så att de infekterade blodkropparna kan följa med blodflödet till mjälten och förstöras.
Forskargruppen, som leds av professor Mats Wahlgren, har nu utvecklat en substans som hindrar infekterade blodkroppar från att binda till varandra och till blodkärlen. Substansen lösgör dessutom blodkroppar som är bundna sedan tidigare. Med den nya metoden har forskarna effektivt kunnat behandla svår malaria hos råttor och primater och det återstår att se om samma goda resultat gäller för människor.
– Det saknas idag ofta behandling som kan rädda den svårt malariasjuke. Vi har utvecklat en substans som kan komma att hjälpa dessa patienter, säger Mats Wahlgren.
Tidigare användes en anti-koagulerande substans med namnet heparin i behandling mot svår malaria. Heparin hade förmåga att lösgöra blodkropparna men togs snabbt ur bruk när det visade sig att substansen orsakade inre blödningar. Den nya substansen är en vidareutveckling av heparin med den viktiga skillnaden att den inte påverkar blodets normala koagulering.
Studien, som är finansierad delvis av SIDA och Dilafor AB, presenteras den 29 september i PLoS Pathogens.
Publikation:
”Release of sequestred malaria parasites upon injection of a glycosaminoglycan” av Anna M. Vogt, Fredrik Pettersson, Kirsten Moll, Cathrine Jonsson, Johan Normark, Ulf Ribacke, Thomas G. Egwang, Hans-Peter Ekre, Dorothe Spillmann, Qijun Chen och Mats Wahlgren, PLoS Pathogens, September 2006, Vol. 2, Issue 9, e100.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Mats Wahlgren
Tel: 08-524 872 77, 070-556 12 46
E-post: Mats.Wahlgren@ki.se
Postdoc Anna Vogt
Tel: 08-457 25 09, 070-320 48 73
E-post: Anna.Vogt@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Dr Göran Carstedt är ordförande i Det naturliga steget och en tongivande medlem i den världsomspännande Society for Organizational Learning som ägnar sig åt oberoende utveckling av människor och deras organisationer.
Göran Carstedt är också konsult och rådgivare åt organisationer i Europa och USA. Han är ordförande och ledamot i ett antal bolagsstyrelser och har tidigare varit chef för IKEA i Nordamerika, samt Volvos svenska och franska dotterbolag. Carstedt erhöll sin doktorsgrad vid Umeå universitet 1974. Det var i sitt arbete i IKEA:s verkställande ledning (1990-97) och som chef för IKEA Nordamerika (1990-95) som han fick erfarenhet av att omsätta Det naturliga stegets grundtankar till industriellt ledarskap.
The Karlskrona Dialogues är en serie offentliga föreläsningar inom ämnet hållbarhet. Onsdagen den 4 oktober kommer Göran Carstedt att hålla föreläsningen ”Ekonomi och Ekologi – vi börjar se sambanden, men det behövs ett nytt sätt att tänka” på Wämö Center.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar kan fås av David Waldron, programansvarig för Strategic Leadership Towards Sustainability, telefon: 0709-22 02 45. Eller gå in på
Det är en av de nyheter som presenteras vid det s k Spiderman-konsortiets årliga konferens, som hålls 29-30 september i Uppsala.
Bland övriga nya forskningsrön från konsortiet kan nämnas:
• Konstgjord spindeltråd har inte gett några negativa effekter på levande celler. Tvärtom tycks spindeltråd och celler kunna samsas sida vid sida.
• Konstgjord spindeltråd kan användas som byggnadsställning för tillverkning av syntetiskt brosk och ben. Detta är ett mycket viktigt genombrott t ex för tumör- och plastikkirurgin.
• En helt ny arsenal av tekniker för att testa hur väl nya material tolereras av kroppen har tagits fram.
Spiderman är en av EU-kommissionens allra största forskningssatsningar där man samlat universitet och bioteknikindustrier från England, Tyskland, Nederländerna och Sverige i ett konsortium för att massframställa spindeltråd. Syftet är att kunna använda spindeltråden för att tillverka nya reservdelar för människan. Svenska deltagare är SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och bioteknikföretaget Q-Med. Spindeltråden är ett unikt material eftersom det är starkare än alla kända material som stål, kolfiber och Kevlar. Spindeltråd är dessutom elastisk vilket gör den teoretiskt sett lämplig att använda t ex för att bygga upp konstgjorda senor och korsband. Dessutom tolereras spindeltråd väl när den opereras in i försöksdjur och inga tecken på inflammation eller avstötning har hittills kunnat påvisas.
Kontaktinformation
Prof Wilhelm Engström, tel 073-705 40 20, wilhelm.engstrom@bvf.slu.se
Studien är genomförd vid Östra sjukhuset i Göteborg. Totalt ingår 112 äldre patienter som kommit in till akutmottagningen med bruten höft. Hälften av patienterna fick den vård som ges i normala fall vid höftfraktur. De övriga 56 patienterna möttes av en ny vårdmodell som utgick från varje patients individuella förutsättningar.
– Tillsammans med sjukhusets egen personal planerade och genomförde jag flera mindre förändringar längs patientens hela vårdväg. Med enkla medel förbättrade vi vårdsystemet mycket både vad gäller kvalitet och effektivitet, säger sjuksköterskan Lars-Eric Olsson som genomfört studien.
De patienter som fick den vanliga vården var i genomsnitt kvar på sjukhuset i 26 dagar. Bara 5 % av dessa patienter kunde återgå till ett helt oberoende liv efter sin sjukhusvistelse. De patienter som möttes av den nya vårdmodellen kunde lämna sjukhuset redan efter 12 dagar och 20 % av dem klarade sig sedan helt utan hjälp.
– Vad som främst förvånade mig var att förbättringen kom så snabbt. Så snart sjukhuspersonalen började arbeta efter den nya vårdvägen märktes förändringarna tydligt, säger Lars-Eric Olsson.
Den stora skillnaden mellan de två patientgrupperna handlade om hur snabbt rehabiliteringen inleddes och hur personalen följde upp patienternas träning. Små förändringar i rutinerna på akutintaget och ändrad prioritering till operation gjorde att patienterna kunde sättas upp i sina sängar inom ett par timmar efter operationen. De flesta av patienterna klarade också att ta en kort promenad.
– Äldre patienter tappar sin fysiska styrka oerhört snabbt om de blir liggande i sängen och den styrkan kommer aldrig tillbaka. Tidigare studier har visat att några få dagars stillaliggande kan vara avgörande, säger Lars-Eric Olsson.
De nya riktlinjerna innebar att patienterna fick fler tillfällen att träna sin styrka än tidigare.
– Genom att till exempel undvika att sätta en kateter på patienterna blev den korta promenaden till toaletten en del i rehabiliteringsprocessen. Patienter fick också gå hela eller delar av sträckan till lunchrummet för att äta, säger Lars-Eric Olsson.
Personalen arbetade också medvetet för att motivera patienterna under rehabiliteringen. Redan före sin operation fick patienterna veta hur deras tid på sjukhuset skulle se ut. Patienterna intervjuades noggrant när de kom till akutintaget och varje patient fick sedan ett individuellt anpassat vårdprogram som bland annat beskrev hur snabbt de kunde börja röra på sig efter operationen, hur länge de kunde vänta sig att de skulle bli kvar på sjukhuset och hur mycket hjälp de skulle behöva när de skrivits ut.
– Patienterna i studien var i genomsnitt 84 år gamla och många av dem trodde att de aldrig mer skulle klara sig själva efter sin höftfraktur. Vårdprogrammet hjälpte dem att se att det var möjligt för dem att återhämta sig, säger Lars-Eric Olsson.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
Avhandlingens titel: Patients with acute hip fractures; motivation, effectiveness and costs in two different care systems
Avhandlingen försvaras fredagen den 6 oktober, klockan 13.00, hörsal 2118, Academicum, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Arvid Wallgrens backe, hus 2.
Kontaktinformation
För information kontakta:
Lars-Eric Olsson, leg. sjuksköterska, telefon: 0520-65 20 45, e-post: lars-eric.olsson@vgregion.se
Handledare:
Universitetslektor Inger Ekman, telefon: 031- 773 60 14, e-post: inger.ekman@fhs.gu.se
Adjungerad professor Jón Karlsson, telefon: 031- 343 40 94, e-post: jon.karlsson@vgregion.se
Jan Erik Solem ingår i en forskargrupp i tillämpad matematik som bland annat sysslar med bildanalys och datorseende. I sin avhandling visar han hur man genom matematiska metoder kan få datorer att skapa tredimensionella modeller av föremål eller personer med utgångspunkt från vanliga fotografier.
Enkelt uttryckt handlar det om att räkna ut var kameran stått i förhållande till föremålet och sedan utnyttja geometri, säger Jan Erik Solem.
– För ansikten går det i princip att skapa tredimensionell data utifrån ett enda fotografi, men oftast har vi jobbat med 5-10 stillbilder eller med filmsekvenser.
Tekniken går att använda inom en rad olika områden, menar Jan Erik Solem.
– Mycket av det vi forskat kring syftar till att automatisera arbetet i datorn. Inom till exempel stadsplanering och arkitektur lägger man idag ner många arbetstimmar på att manuellt skapa tredimensionella modeller. Kan man förenkla den processen finns det otroligt mycket pengar att spara.
– Ett annat tänkbart användningsområde är inom spelbranschen, där man med den här tekniken enkelt kan föra in föremål i den virtuella världen genom att fotografera dem, säger han.
Snart hoppas Jan Erik Solem själv också bli ett levande bevis på att resultaten från avhandlingen går att kommersialisera. Han har startat företaget Polar Rose, som utvecklat en teknik för ansiktsigenkänning baserat på forskningsrönen. Produkten – den webbaserade sökmotorn – blir den första i världen som söker på bilder och inte på text.
Sökmotorn ska inom kort testas av ett antal pilotanvändare, och kring årsskiftet ska den sedan lanseras på bred front, berättar Jan Erik Solem.
– Eftersom det idag inte finns en sådan söktjänst ska det bli riktigt spännande att se hur den tas emot. Och blir det en succé så får vi det lyxproblemet att vi plötsligt konkurrerar med jättar som Google, Microsoft och Yahoo.
Jan Erik Solem försvarar sin avhandling ”Variational Problems and Level Set Methods in Computer Vision – Theory and Applications” fredagen den 29 september klockan 13:15. Platsen är Östra Varvsgatan 9 A (Ubåtshallen), sal U:301, Malmö.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan Erik Solem, jan.erik.solem@ts.mah.se, eller 0735-282453.
Det finns en allmän föreställning om att staten har tagit huvudansvaret för kulturarvet. Men det stämmer inte. I sin avhandling, den första vid Tema Kultur och samhälle, kartlägger Magdalena Hillström Nordiska museets tillblivelse och tidiga historia. Hon visar hur museet kom till på ett privat initiativ och ägdes privat innan det övertogs av en stiftelse, som för övrigt fortfarande äger museet.
Artur Hazelius, Nordiska museets och även Skansens grundare, var en samlare av rang, vilket också museets samlingar genom tiderna vittnat om. Här fanns plats för allt, för ”samlingar i oändlighet”. Någon bärande idé eller genomtänkt strategi om vad som skulle visas upp fanns inte.
– Det var ett mångtydigt museum, säger Magdalena Hillström, något som också gjorde det lätt att försvara. Vilken inriktning man än efterlyste så fanns det alltid något att visa upp
Frågan om vem som vårdar vårt kulturarv är inte överspelad. Exempelvis arbetar 10 000-tals engagerade människor ideellt i stiftelser och föreningar, med bruks- industri- och arbetsmuseer av olika slag. Frågan om statens ansvar är inte besvarad, konstaterar Magdalena Hillström.
Wera Grahn, som disputerar vid Tema Genus, har också granskat Nordiska museet, men ur ett genusperspektiv. Hon visar hur museet i sina utställningar upprepar stereotypa bilder av vad kvinnor och män får göra och inte göra. Kvinnor knyts till hemmets sfär, de återges ofta i passiva positioner, de omskrivs med bara förnamn och om de rör sig i den offentliga sfären så är det mestadels som offer.
– Det är helt okej att kalla Selma Lagerlöf för bara Selma, men vem skulle komma på idén att kalla Strindberg för bara August? frågar Wera Grahn retoriskt.
Män, däremot, erövrar världen, skapar välstånd, bygger nationer, har titlar och en mängd olika yrken. Deras privatliv berörs inte, de omskrivs med både för- och efternamn och behandlas på det hela med större respekt än kvinnor, hävdar Wera Grahn.
– Kring kvinnors prestationer berättar utställningstexterna gärna på ett raljerande och nedsättande sätt, säger hon, och tar som exempel beskrivningen av modeskaparen Gunilla Ponténs produktion av ”tokroliga hattar”.
Museer fortsätter att reproducera gamla tankemönster, som förminskar kvinnor, är Wera Grahns slutsats. Detta trots att de är ålagda att ge nyanserade skildringar av kvinnors och mäns liv i historien. Problemet är att de museiansvariga inte riktigt vet hur de ska omsätta detta i praktiken. De saknar verktygen, menar Wera Grahn.
– Det handlar inte bara om att synliggöra kvinnor, säger hon, utan också om hur de synliggörs.
Kontaktinformation
Magdalena Hillström disputerar den 29 september vid Tema Kultur och samhälle. Avhandlingen heter Ansvaret för kulturarvet. Hon nås på telefon 011 363411 eller 0707 771715, e-post: maghi@isak.liu.se
Wera Grahn disputerar den 6 oktober vid Tema Genus. Avhandlingen heter ”Känn dig själf”. Telefon 08-748 04 80 eller 070-775 63 73, e-post: wergr@tema.liu.se
Det visar resultaten av en av de första studierna av de ekologiska följderna med genetiskt modifierade träd. De genetiskt modifierade asparna innehöll en förändrad sammansättning och högre halter av försvarssubstanser, fenoler, som ger träden skydd mot växtätare och svampangrepp. Dessa förändringar var oväntade och illustrerar en viktig princip – man kan inte förändra en sak i ett träd utan att det samtidigt får andra följdverkningar.
Studien, som är gjord av forskare vid SLU i Umeå och Umeå universitet, har publicerats i Journal of basic and applied ecology.
Professor Joakim Hjältén och doktoranden Anna Lindau, båda vid SLU:s institution för skoglig zooekologi, har deltagit i studien.
– De ekologiska riskerna med genetiskt modifierade träd diskuteras alltför sällan, anser de och efterlyser fler riskanalyser. Riskanalyser är enligt en utredning som Naturvårdsverket nyligen presenterat lågt prioriterade i dagens forskningspolitik.
Anders Wennström, docent i växtekologi vid Umeå universitet, instämmer: – Vår studie visar att vi behöver bättre kunskaper om ekologiska risker med genmodifiering. Idag satsas huvuddelen av forskningsmedlen på att utveckla teknologin och tekniken för att göra genmodifierade organismer. Endast en bråkdel av medlen går till att studera riskerna. Jag är övertygad om att det kommer att bli svårt att få acceptans bland allmänheten för genmodifiering innan vi förstår riskerna.
– Vi är inte emot genmodifiering men studien visar att innan vi börjar använda det i stor skala bör riskerna utvärderas grundligt. Sedan får man väga riskerna mot de fördelar som användningen av transgener medför, säger Anders Wennström och Joakim Hjältén.
Kontaktinformation
Joakim Hjältén, professor, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå, tel 090-786 84 00, 070-317 81 83. E-post: Joakim.Hjalten@szooek.slu.se
Anders Wennström, docent, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, tel 090-786 62 25, 070-272 01 47. E-post: anders.wennstrom@adm.umu.se
– Intresset för konferensen är stort från flera grupper – såväl från studenter, lärare och forskare i norden som från näringsliv och kulturinstitutioner. Det är ett privilegium för modevetenskapen vid Stockholms universitet att redan så här tidigt i centrets historia ha förmånen att samla så många av de mest framstående forskarna inom det modevetenskapliga fältet, säger Lizette Gradén, koordinator vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet.
Huvudtalare vid symposiet är Valerie Steele, verksam vid Museum at the Fashion Institute of Technology i New York.
Den första juli i år etablerades Centrum för modevetenskap vid universitetet. Under hösten antogs 400 studenter till en 5-poängs introduktionskurs och 25 studenter påbörjade en ettårig magisterkurs som kommer att byggas ut till ett mastersprogram. Även en kandidatutbildning
kommer att inrättas. En professur har utlysts internationellt. Utlysningen pågår till månadsskiftet och kommer att tillsättas under nästa år. En gästprofessor, Rebecca Arnold, är verksam vid centret sedan terminens början.
– Etableringen av modevetenskap vid Stockholms universitet har fått stor uppmärksamhet internationellt och flera utländska universitet har uttryckt intresse för samarbeten på området, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, som inleder symposiet.
Styrelseledamöterna i Centrum för modevetenskap blir enligt rektors beslut den 21 september:
– Professor Margaretha Rossholm Lagerlöf, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
– Docent Håkan Preiholt, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
– Ingrid Giertz-Mårtensson, VD, Swedish Vision AB
– Tom Hedqvist, rektor, Beckmans Designhögskola
– Lena Rangström, 1:e intendent, Livrustkammaren
Ordföranden i styrelsen är Astrid Söderbergh Widding, professor och prodekan vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet.
Fakta om modevetenskap:
Modevetenskap är en tvärvetenskaplig akademisk disciplin under uppbyggnad. Den studerar mode som fenomen, såväl ur ett historiskt som ur ett samtida perspektiv, med utgångspunkt exempelvis i estetiska vetenskaper, etnologi, företagsekonomi, genusvetenskap, historia, kulturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, socialantropologi och sociologi.
Kontaktinformation
För ytterligare information modevetenskap:
Lizette Gradén, koordinator, Centrum för modevetenskap, tfn 08-16 11 18, e-post lizette@fashion.su.se
Louise Wallenberg, koordinator, Centrum för modevetenskap, tfn 08-16 11 56, e-post louise@fashion.su.se
För pressbilder eller kontakt med föreläsarna:
Maria Erlandsson, pressekretare, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91,
e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Studien, som publiceras i oktobernumret av den ansedda amerikanska vetenskapliga tidskriften Hepatology, genomfördes på en stor grupp patienter med förhöjda levervärden som följdes i 14 år. Vid starten hade de inga sjukdomssymtom, men vid uppföljningen hade 78 procent av dem antingen diabetes eller förstadium till sjukdomen.
– Av stort intresse ur ett folkhälsoperspektiv är också det faktum att studien påvisar en ökad dödlighet bland personer med icke-alkoholorsakad fettlever. Den främsta orsaken är en fördubblad risk för dessa individer att dö i hjärt-kärlsjukdom, säger Stergios Kechagias, överläkare och universitetslektor i internmedicin och den som lett studien.
Utöver ovan nämnda medicinska risker visar studien också att fett kan skada levern. En mikroskopisk undersökning av vävnadsprov från levern avslöjade att 41 procent av personerna hade utvecklat ökande mängd ärrvävnad i levern. Störst risk löpte personer som under uppföljningen gick upp mer än 5 kg i vikt och de som hade stor mängd fett i levern.
Hos 5 procent av deltagarna i studien hade ärrvävnaden blivit så pass uttalad att de under uppföljningen utvecklade symtom och behövde sjukhusvård på grund av komplikationer orsakade av levercirros (skrumplever). Hälften av dessa personer hade även utvecklat levercancer.
Lätt förhöjda leverprover är ett mycket vanligt fynd vid analys av blodprover från även till synes helt friska personer. Den absolut vanligaste orsaken till att leverproverna är stegrade är fettansamling i levern, ett tillstånd som länge har varit förknippat med överkonsumtion av alkohol. Under senare år har det emellertid framkommit att övervikt, även lindrig sådan, är betydligt vanligare än alkoholmissbruk som orsak till fettlever.
En slutsats av studien bör vara att alla patienter med icke-alkoholorsakad fettlever rekommenderas att ändra sin livsstil med bland annat noggrann diet, skriver artikelförfattarna Mattias Ekstedt, Lennart E. Franzén, Ulrik L. Mathiesen, Lars Thorelius, Marika Holmqvist, Göran Bodemar och Stergios Kechagias.
Kontaktinformation
Dr. Stergios Kechagias, 013-228704 eller 013-222000 (vx), email stergios.kechagias@lio.se eller steke@imv.liu.se
– En långsiktig satsning på tvärvetenskaplig grundforskning inom detta område ger Uppsala en unik möjlighet, vilket förhoppningsvis skall kunna bidra till såväl medicinska framsteg som ekonomisk tillväxt i regionen, säger Fredrik Nikolajeff, docent vid Ångströmlaboratoriet och koordinator för det Berzelii Center som man igår fick klartecken för.
Uppsala universitet får ett av de fyra första Berzelii Centra som under tio år kommer finansieras från VINNOVA och Vetenskapsrådet för att ge stöd till excellenta forskningsmiljöer med stark näringslivskoppling.
Uppsala Berzelii Center, som kombinerar forskning inom biologi, kemi, farmaci, medicin, materialvetenskap och nanoteknik, kommer utveckla nya analysmetoder för proteinbaserad diagnostik och screening av komplexa neurorelaterade sjukdomar. Ett viktigt mål är att metoderna skall kunna ge ökad kunskap om vilka biomarkörer som kan användas för tidig diagnostik, vilket det idag finns bristande kunskaper om.
– Detta är ett stort problem för såväl sjukvården som läkemedelsbolagen. Idag är det tyvärr ofta så att komplexa sjukdomar som t.ex. Alzheimers och Parkinson upptäcks i ett sent skede. Kan vi veta vilka markörer som signalerar risk för en viss neurodegenerativ sjukdom så kan vi använda oss av dessa markörer för tidig diagnostik och kanske storskalig screening liknande den som görs för bröstcancer hos kvinnor (mammografi). Med tidig diagnostik är det dessutom lättare att sätta in en effektiv terapi baserad på individuell respons, säger Fredrik Nikolajeff.
Centret är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, GE Healthcare, AstraZeneca, Olink Bioscience, Affibody och Gyros. Centret finansieras under tio år med högst 100 miljoner kronor från Vetenskapsrådet och VINNOVA samt minst 70 miljoner kronor från universitetet, näringsliv och offentlig verksamhet.
Kontaktinformation
Mer information: Fredrik Nikolajeff
tel: 018-471 30 36 eller via e-post: fredrik.nikolajeff@angstrom.uu.se
Betydligt fler fordon skulle få plats och kunna lastas på och av snabbare, om de inte behövde surras. Surrningen kan dessutom orsaka ytliga skador, samt genom kraftig punktbelastning även skador i fordonens och fartygsdäckens konstruktion.
Junbo Jia har i sin doktorsavhandling undersökt hur ett surrningsfritt däck skulle kunna utformas. Med hjälp av datorsimuleringar har han tittat närmare på krafter, vibrationer och rörelser hos fordon och fartyg vid olika laster och väder. Stor hänsyn måste tas till att inte fordonen ska kunna röra sig, eftersom det kan orsaka instabilitet. Som typexempel har ett 6 000 – enheters RO-RO-fartyg använts.
Undersökningen visar att det är fullt möjligt att utforma däcket så att fordonen kan färdas säkert utan surrning, vid vissa rutter och i inte alltför hårt väder. Konstruktionen bör dock fortfarande ha fästhål för surrningar för att det är ska vara möjligt att säkra på vanligt sätt om det skulle behövas.
I avhandlingen har Junbo Jia, tillsammans med de medverkande partnerföretagen, tagit fram flera förslag på utformning av surrningsfria däck. Nästa steg på väg mot industriell produktion är att testa dem i verkligheten på oceangående fartyg.
Avhandlingen har titeln ”Dynamics of Vehicle-Deck Interactions” och den försvaras vid en offentlig disputation den 5 oktober kl 10.00 i hus Saga, Campus Lindholmen, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Junbo Jia, Avdelningen för fartygs utformning och konstruktion, Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers.
Tel: 031-772 14 67
E-post: junbo.jia@chalmers.se
Handledare: Anders Ulfvarson, professor, samt
Jonas Ringsberg, docent, Avdelningen för fartygs utformning och konstruktion, Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers.
Tel: 031-772 14 89
E-post: jonas.ringsberg@chalmers.se
Jimmy Pettersson har i ett doktorsarbete på Chalmers studerat dels hur enskilda beteenden kan skapas och optimeras samt hur dessa beteenden kan kombineras så att en robot utför sin syssla på ett tillfredställande sätt. För att roboten ska kunna välja mellan olika beteenden som till exempel undvika hinder, ladda batterier, navigera och veta var den är, används en metod som kallas nyttofunktionsmetoden. I denna metod väljs det beteende som för tillfället är förknippat med den största nyttan. Nyttan i sin tur bestäms av funktioner som tas fram med hjälp av beräkningar som är inspirerade av biologisk evolution, så kallade evolutionära algoritmer. Optimeringen görs i simulerade miljöer för att sedan implementeras i en riktig robot.
I avhandlingen redovisas basegenskaper hos nyttofunktionsmetoden samt hur metoden utvecklas genom introduktionen av generiska hormoner (artificiella känslor) – interna signaler i robothjärnan vilkas variation bestäms under optimeringen. Vid användning av liknande signaler är det annars vanligt att variationen är bestämd på förhand, det vill säga att ”hunger”, ”rädsla”, etc. varierar på ett förutbestämt sätt.
– I vår lösning kan man inte veta förrän efteråt om en signal kan kallas ”hunger” eller ”rädsla” eftersom vi inte vet hur de varierar innan optimeringen, säger Jimmy Pettersson.
– Nyttofunktionsmetoden har visat sig mycket användbar för att hitta lösningar på en mängd olika beteendeproblem. Vi har också framgångsrikt testat metoden i en robot tänkt för transport och leverans.
I samband med studierna kring nyttofunktionsmetoden har även ett mjukvarubibliotek (UFLib) utvecklats där en användare snabbt och relativt enkelt kan skapa anpassade datorprogram för framtagning av robothjärnor baserade på nyttofunktionsmetoden.
Avhandlingen ”Generation and Organization of Behaviors for Autonomous Robots” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 29 september kl 10.00 i sal HA1,
Hörsalsvägen 4, Chalmers, Campus Johanneberg, Göteborg
Jimmy Pettersson kommer från Nyköping. Efter doktorsexamen kommer han att fortsätta sina robotstudier som post-doc under ett år vid två japanska universitet, Future University i Hakodate och Waseda University i Tokyo.
Kontaktinformation
Mer information:
Jimmy Pettersson, Institutionen för tillämpad mekanik, Avdelningen för fordonssäkerhet, tel: 0155-227813, e-post: jimmy.pettersson@chalmers.se
Handledare: Mattias Wahde, Institutionen för tillämpad mekanik, Avdelningen för fordonssäkerhet e-post: mattias.wahde@chalmers.se
Tidigare forskning har visat att enskilda arter ofta är viktigare än artantalet i sig. Men att dra slutsatsen att betydelsen av den biologiska mångfalden är överskattad är farligt. Det menar Lars Gamfeldt, doktorand vid Göteborgs universitet som i sin avhandling presenterar resultat som visar det motsatta.
I sitt avhandlingsarbete har han undersökt olika aspekter av en förändrad biologisk mångfald i havet. Han har bland annat studerat huruvida det spelar roll om havstulpanens larver kommer från ett eller flera par föräldrar. Resultaten visade att larverna klarade sig bättre ju fler föräldrar som var med och lekte, och gynnas alltså av den biologiska mångfalden. Resultaten sammanfaller med andra studier som visar att det kan vara bra att bevara en hög variation inom arter.
I avhandlingen presenteras också resultat som tyder på att en mångfald av arter garanterar ett mer effektivt utnyttjande av byten och energiflöde uppåt i näringskedjan. Det visade sig nämligen att sammansättningen av encelliga alger och de rovdjur som äter algerna, ciliater, är beroende av varandra. De algsamlingar som består av många olika arter äts av en större rovdjursstam än de som består av färre arter. Om byten och rovdjur tilläts flytta runt mellan samhällen av olika artsammansättning blev resultatet att rovdjuren totalt sett blev mer effektiva och därmed höll nere antalet byten.
Genom att studera tidigare publicerade forskningsresultat och skapa en enkel modell, har Lars Gamfeldt sett indikationer på att ekosystem är mer känsliga för artförluster om man tar hänsyn till fler processer än en. Något som tidigare inte studerats i någon större omfattning. Exempel på viktiga processer i naturen är primärproduktion, omsättning av näringsämnen, biokontroll av ogräsarter och insekter samt klimatreglering. Eftersom olika arter ofta är viktiga för olika ekosystemprocesser är det troligt att en process kan påverkas negativt vid förlust av arter även om en annan inte påverkas alls.
– Det finns följaktligen många skäl till varför vi inte bör utrota arter om det kan undvikas. En biologisk mångfald är viktig, både i dag och imorgon, för att garantera väl fungerande ekosystem, säger Lars Gamfeldt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Lars Gamfeldt
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: 0526-686 84 eller 0703-393921
E-post: Lars.Gamfeldt@tmbl.gu.se
Handledare:
Per Jonsson
Tel: 0526-68627
E-post: Per.Jonsson@tmbl.gu.se
Avhandlingen har titeln: Biodiversity and Ecosystem Functions – the Importance of Marine Biodiversity for Ecosystem Functioning”
Disputationen äger rum: Fredagen den 29 september 2006, kl 10.00 på Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Hjärt- och kärlsjukdomar är idag en dominerande orsak till sjuklighet och tidig död i västvärlden och i många utvecklingsländer. Men medan industriländerna visar en dramatisk minskning av sjukdomsförekomsten har det skett en snabb ökning i många u-länder, samt i många migrerande befolkningar. Av Sveriges nästan nio miljoner invånare har fler än 1,6 miljoner svenskar sin bakgrund i 170 olika länder. Ungefär 12 procent av Sveriges befolkning är första generationsinvandrare och cirka 20 procent av befolkningen under 25 år har utländsk bakgrund.
Flera rapporter från Socialstyrelsen visar att invandrare generellt sett har sämre hälsa och mer omfattande sjukfrånvaro och förtidspensionering än infödda svenskar. I dessa rapporter visas stora skillnader i sjuklighet mellan män och kvinnor. Kvinnor är betydligt oftare sjuka än män.
– Därför är kartläggning av hälsotillståndet hos olika invandrargrupper angeläget, säger Achraf Daryani, som i sitt avhandlingsarbete har karakteriserat hälsotillståndet hos kvinnor som invandrat från Iran och Turkiet.
Hon har identifierat riskfaktorer och undersökt förekomst av hjärt- och kärlsjukdom, men också närliggande sjukdomar som fetma, hypertoni (högt blodtryck) och diabetes, och jämfört med svenskfödda kvinnor i samma ålder. Hon visar att invandrarkvinnor har högre BMI, mer bukfetma, mer ofördelaktiga blodfetter och mindre fysisk aktivitet på fritiden än svenskfödda kvinnor. Dessa ohälsosamma mönster innebär en ökad risk för hjärtkärlsjukdom och diabetes hos invandrarkvinnor. Det finns alltså ett behov av preventiva åtgärder för att främja hälsosamma livsstilsförändringar i högriskgrupper, till exempel kvinnor som invandrat från Mellanöstern, menar Achraf Daryani.
– Mer kraft måste också ägnas åt att öka kunskapen om livsstilsförändringars betydelse för hälsan inom invandrargrupper. Och detta måste ske på många olika sätt eftersom gruppen invandrare är ytterst heterogen beträffande bland annat utbildningsnivå och kulturell bakgrund, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Achraf Daryani på tel: 018-611 79 63 eller via e-post: Achraf.Daryani@pubcare.uu.se
Multinationella företag satsar alltmer på forskning och utveckling (F&U), men för att skapa och behålla konkurrensfördelar krävs mer än ett fokus på dessa tidiga stadier i utvecklingscykeln. Lika viktigt är förmågan att snabbt och effektivt sprida och överföra ny teknisk kunskap till olika delar av organisationen för kommersialisering.
Genom att följa ett antal tekniska innovationer från utveckling till implementering undersöker Magnus Persson hur ny teknisk kunskap överförs och sprids mellan olika affärsenheter i multinationella företag. Studien visar på ett gap mellan den faktiska och potentiella exploateringen ny teknik; endast omkring 43 procent av potentiella mottagare av ny teknisk kunskap tar faktiskt del av denna. Även i dessa fall finns det en stor variation i hur framgångsrikt överföringarna skett. Den affärsmässiga konsekvensen av bristande överföringsprocesser är att möjligheten att skapa nya intäkter baserat på ny teknik delvis går förlorad, menar Magnus Persson.
I sin studie har han undersökt ett antal olika organisatoriska faktorer som kan medverka till att förbättra eller försämra dessa överföringsprocesser. Genom att skapa lämpliga incitament och kontrollmekanismer för affärsenheter, samt genom att skapa anpassade samarbetsformer mellan dessa, kan företag öka spridningsgraden av ny teknisk kunskap.
Vidare visar studien att framgången av överföringar av ny teknisk kunskap påverkas positivt av inarbetade, ofta informella, samarbetsrutiner i organisationen. Men studien finner också stöd för att den formella strukturen, framförallt i termer av kontrollmekanismer mellan centrala ledningsfunktioner och affärsenheter, är en viktig faktor i detta sammanhang.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Persson på 018-471 13 88, 070-660 19 40 eller via e-post: Magnus.Persson@fek.uu.se
I Sverige finns de cirka 50 000 personer som lider av typ 1 diabetes. Sjukdomen karaktäriseras av total avsaknad av hormonet insulin, som kroppen är beroende av för upptag och lagring av socker. Vid typ 1 diabetes dödar det egna immunförsvaret av okänd anledning de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Det är framför allt barn som drabbas av sjukdomen och den kräver livslång substitution med insulin. Tyvärr återskapar inte regelbundna insulininjektioner den friska individens välreglerade blodsockernivåer, vilket resulterar i diabetiska komplikationer såsom njur- och synskador.
Idag är transplantation av insulinproducerande celler den enda behandlig som kan återskapa den friska individens blodsockerreglering och stoppa progressionen av diabeteskomplikationer. Antingen kan man transplantera hela bukspottkörteln alternativt endast bukspottkörtelns insulinproducerande cellöar. Transplantation av hela bukspottkörteln begränsas av en relativt hög risk för kirurgiska komplikationer, medan de insulinproducerande cellöarna sprutas in i levern med låg risk för komplikationer. Transplantation av insulinproducerande celler begränsas dock av nedslående långtidsresultat; 90 procent av patienterna måste inom 5 år efter transplantation återigen börja med insulinsprutor.
Kronisk syrebrist är en möjlig orsak till den dåliga långtidsöverlevnaden av transplanterade cellöar. Inför transplantation friprepareras cellöarna från resterande vävnad i bukspottkörteln, vilket medför att cellöarna transplanteras utan fungerande kärlsystem. Inom två veckor återskapas ett kärlsystem i de transplanterade cellöarna, men experimentella data tyder på att de nyskapade blodkärlen inte transporterar tillräckligt med syre. Richard Olssons avhandling visar att syresättningen av bukspottskörtelns insulinproducerande celler är mycket välreglerad, men att denna reglering förloras efter transplantation. Åtgärder som ökar syresättningen efter transplantation medför dock en förbättrad funktion hos de transplanterade cellerna.
– Fynden inger hopp om förbättrade långtidsresultat vid transplantation av insulinproducerande cellöar, säger Richard Olsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Richard Olsson på 018-471 40 33, 070-531 28 68 eller via e-post: Richard.Olsson@mcb.uu.se
