Patric Ljung, doktorand vid Institutionen för teknik och naturvetenskap i Norrköping, har ägnat en stor del av sitt avhandlingsarbete åt medicinsk visualisering och så kallade virtuella obduktioner. I dessa fall hämtas data från datortomografi (skiktröntgen).

Det första steget på vägen till en användbar bild är att strukturera om alla data, dela upp dem i små block – som sockerbitar i förhållande till en hel människokropp. Dessa block lagras på datorns hårddisk i flera upplösningsnivåer. Efter en analys av vad användaren vill se, anpassas detaljnivån i varje block så att den önskade bilden får tillräckligt hög kvalitet.

Genom att sortera bort information som inte bidrar till bilden, kan mycket stora dataset få rum på grafikkorten i vanliga spel- och multimediadatorer. I praktiken kan datamängden reduceras till mellan en tiondel och en trettiondel utan att ett mänskligt öga uppfattar någon kvalitetsförsämring.

Tack vare de nya metoderna kan läkare få allmän tillgång till verktyg för diagnos och analys i form av tredimensionell visualisering. En röntgenläkare kan till exempel undersöka en hel kropp, med en datamängd som motsvarar en tvåtimmars dvd-film (5-7 gigabyte), och steglöst zooma in enskilda detaljer i full upplösning. Metoderna medger också att originaldata bevaras, vilket är ett krav vid alla medicinska tillämpningar.

I avhandlingen presenteras också den rättsmedicinska tillämpningen med oblodiga, virtuella obduktioner. Hittills har i samarbete med Centrum för medicinsk bildbehandling och visualisering (CMIV) och Rättsmedicinalverket omkring 160 döda kroppar undersökts, som komplement och förberedelse till traditionell obduktion. På detta vis får man också ett objektivt dokument som utan åverkan på kroppen kan analyseras om och om igen. Med de nya metoderna kan dessa dataset visualiseras i helkroppsversion på vanliga persondatorer.

Avhandlingen Efficient methods for direct volume rendering of large data sets läggs fram vid disputation fredag 6 oktober kl 9.15 i sal K3, Kåkenhus, Bredgatan, Campus Norrköping. Opponent är professor Thomas Ertl, University of Stuttgart, Tyskland.

Kontaktinformation
Patric Ljung 011-363327, 0709-441100, plg@itn.liu.se

Immunförstärkare ges tillsammans med vaccin för att få ett bättre immunsvar och det är nödvändigt att ge immunförstärkare om vaccinet ska ges i form av nässprej eller dryck.

Genom att kombinera de två immunförstärkarna CTA1-DD och ISCOM har en ny effektiv immunförstärkare utvecklats. Utvecklingen har skett i samarbete med Göteborgs universitets vaccincentrum MIVAC och företagen Biovitrum AB och ISCONOVA AB.

Den nya vaccinkomponenten kallas CTA1-DD/ISCOM. Avhandlingen visar att komponenten skulle kunna fungera som en förstärkare vid vaccinering mot till exempel klamydia.
– I min forskning har jag funnit att den kombinerade vaccinkomponenten är en mycket effektiv stimulator av genital T-cellsimmunitet, vilket är viktigt för att öka skyddet mot sexuellt överförbara sjukdomar, säger Anja Helgeby.

Klamydiainfektioner är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i världen. Även om infektionen lätt kan behandlas med antibiotika visar en stor del av infektionerna inga symptom och förblir därmed obehandlade. Upprepade infektioner kan leda till vävnadsskador i underlivet och senare utomkvedshavandeskap och infertilitet.
– En klamydiainfektion kan också öka risken att smittas av HIV eftersom slemhinnan är mer mottaglig för virus under pågående infektion. Därför är ett vaccin mot klamydia önskvärt, säger Anja Helgeby.

Kombinationskomponenten CTA1-DD/ISCOM testas nu prekliniskt tillsammans med flera olika vaccinkandidater, som klamydia, influensa och tuberkulos. Resultaten har hittills varit mycket lovande.
– Vi har inte genomfört några prövningar på patienter ännu, men vår forskargrupp arbetar aktivt för att inom en snar framtid kunna börja med kliniska utvärderingar, säger Anja Helgeby.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: The development of a new combined adjuvant vector for mucosal immunization; CTA1-DD/ISCOM

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anja Helgeby, fil. mag., telefon: 031-773 63 33, 073-656 10 18, e-post: anja.helgeby@immuno.gu.se

Handledare:
Professor Nils Lycke, telefon: 031- 773 63 21, e-post: nils.lycke@microbio.gu.se

Irriterad tarm (irritable bowel syndrome, IBS) är en funktionell åkomma i mag-tarmkanalen som idag kan betecknas som en dold folksjukdom. Den drabbar relativt unga människor och särskilt kvinnor. Symtomen är antingen kroniska eller uppträder periodvis i form av magvärk, uppspändhetskänslor i magen, förstoppning och diarré.

10-20 procent av befolkningen har dessa besvär som i många avseenden speglar vårt moderna stressade liv. Orsakerna bakom IBS är många och behandlingen inom primärvården är oftast fokuserad på att lindra symtomen snarare än att bota sjukdomen. Trots att sjukdomen inte är livshotande blir det dagliga livet allvarligt påverkat för dem som drabbas.

Doktoranden Åshild Olsen Faresjö vid Avdelningen för socialmedicin och folkhälsovetenskap har granskat data från tre vårdcentraler under fem års tid. Dessa data kompletterades med en fallkontrollstudie bland 515 patienter med IBS och 4 500 i en kontrollgrupp.

Ett av avhandlingens huvudresultat är att kvinnor med litet inflytande i planeringen av sitt arbete, litet inflytande över sin arbetstid och små möjligheter att lära nya saker i arbetet, löper störst risk att drabbas av sjukdomen. Detta gäller även efter att data justerats för andra tänkbara inverkande faktorer.

Symtomen gör att patienter av båda könen påverkas i sitt dagliga yrkesliv. Kvinnliga IBS-patienter uppgav också betydligt lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med kvinnor i samma ålder utan denna sjukdom, och även jämfört med män som hade sjukdomen.

Avhandlingen ”Irritable bowel syndrome diagnosed in primary care – occurence, treatment and impact on everyday life” läggs fram vid disputation fredag 6 oktober 2006, kl 13.00 i Aulan, Hälsans Hus, Campus US, Linköping.

Kontaktinformation
Åshild Olsen Faresjö
e-post ashfa@ihs.liu.se
tel bostad 013-177502, mobil 070-3629593

– Min avhandling handlar om hur förbudet att sälja tobak till minderåriga har påverkat deras möjlighet att köpa tobak, säger Mona Sundh, som disputerade den 29 september. De resultat som presenteras i avhandlingen bygger bland annat på provinköp av tobak som genomförts med hjälp av ungdomar. Avhandlingen handlar också om hur efterlevnaden av lagen kan förbättras.

Den 1 januari 1997 infördes i Sverige en lagstadgad åldersgräns vid 18 år för inköp av tobak. Syftet var att minska tillgängligheten för ungdomar och därmed minska konsumtionen. I sin avhandlingen har Mona Sundh studerat om den svenska åldersgränsen påverkat ungdomars möjligheter att köpa tobak, hur efterlevnaden av åldersgränsen kan förbättras och hur man kan vidareutveckla metoder för att följa efterlevnaden av 18-årsgränsen. Det empiriska underlaget för avhandlingen har utgjorts av provinköp av tobak som genomfördes 1996, 1999, 2002 samt 2005 i Malmö, Värmland och Västernorrland.

Mona Sundh har i sin avhandling kommit fram till att åldersgränsen har begränsat ungdomars möjlighet att köpa tobak. Efterlevnaden av lagen är dock fortfarande bristfällig. 2005 kunde ungefär varannan provinköpare köpa tobak utan att behöva bevisa sin ålder. Sämst var efterlevnaden i Malmö. Andelen ungdomar som röker dagligen i årskurs 9 i grundskolan har minskat från 1996 till 2005 i Värmland och Västernorrland medan det inte skett någon förändring i Malmö.

Kontaktinformation
För mera information kontakta Mona Sundh, universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap, epost: Mona.Sundh@kau.se telefon: 054 700 25 01

Just nu pågår intensiv forskning inom områdena nano, teknik och hjärna i Lund och professor Lars Montelius från LTH vid Lunds Universitet kommer att berätta om de senaste rönen på Nanotec Forum i Älvsjö nu på torsdag och fredag.

Lars Montelius forskar och arbetar inom teknik och biomedicin vid Lunds Universitet, som har fått stora forskarpengar för att etablera ett internationellt ledande tvärvetenskapligt centrum, Neuronanoscience research center (NRC).

Inom centret arbetar man bl.a. med en helt ny generation av ultralätta flerkanalselektroder för stimulering och avlyssning av nervceller och dessa är utvecklade av Nanometerstrukturkonsortiet i Lund.
– Det är detta jag kommer att prata om dvs hur nano-tunna elektroder kan förankras i nervsystemet, säger Lars Montelius, som även kommer att berätta om andra nanovetenskapliga tekniker och applikationer.

En annan framstående forskare som framträder i Älvsjö är Åsa Nilsson, utexaminerad från Lunds Universitet. Hon är nu projektledare inom Cementa AB. Hon arbetar i ett projekt för att få fram ett nytt cement vars yta rengör sig själv efter regn och som bryter ned bilavgaser. Dessa lundensare blir ett par av huvudtalarna vid Nanotec Forum i Älvsjö, som i två dagar tar upp olika aspekter av nanotekniken, som kommer att få stor påverkan på samhället. Nanotekniken används redan inom delar av industrin.
Sverige och Norden ligger i täten av forskningen, men på mässan finns forskare och innovatörer från hela världen.

Nano betyder miljarddel av en meter.
Nanotekniken handlar om manipulering av olika material på atomnivå.

Kontaktinformation
Lars Montelius nås här:
Lars Montelius, Tel +46-(0)46-222 4125, mobil: +46-(0)70-522 4147
e-mail:lars.montelius@ftf.lth.se

Åsa Nilsson: (0)708-361558
e-mail: asa.nilsson@cementa.se
På Nanotec Forum möts forskare och företag och för medias representanter har ett speciellt presscenter inrättats.

Barn som omhändertas av staten är individer som oftast har allvariga och komplexa psykosociala problem. Det kan gälla barn som utsatts för vanvård, övergrepp eller har föräldrar som inte kan ta hand om dem. Men det kan också gälla barn som glidit in i missbruk, kriminalitet och därför har svårt för det sociala samspelet i skolan och i samhället. Detta är unga människor som har klara svårigheter att leva i en värdig uppväxtmiljö.

Elisabeth Willumsen har granskat hur det tvärprofessionella samarbetet ser ut och fungerar runt ungdomar, åldrarna 12-18 år, med psykosociala problem som är omhändertagna på institution hos det norska Barnevernet. Barnevernet motsvarar den svenska socialnämnden och kommunernas individ- och familjeomsorg IFO.
– Det är viktigt att yrkesgrupperna kring dessa ungdomar har en beredskap och är öppna för andra samarbetspartners och även för föräldrarna. Det räcker inte med standardiserade lösningar, det behövs mycket kreativitet över gränserna, säger Elisabeth Willumsen.

Hon har tittat närmare på institutionschefernas roll och där funnit att de har en viktig funktion i att bygga broar mellan externa och interna resurser och på så sätt skapa ett gynnsamt arbets- och samarbetsklimat. Genom att som chef ta en aktiv roll i att skapa och understödja dessa nätverk ökar möjligheterna för att ungdomarna skall få rätt hjälp och att resurserna utnyttjas på bästa sätt.

Det övriga teamet ”Ansvarsgruppen” runt varje ungdom, med psykologer, socialarbetare och annan personal, bidrar sedan med sin unika kunskap om varje individ och ser till att utforma både de legitima besluten och de konkreta åtgärder som är nödvändiga. De har också en central roll i att få med sig ungdomarna i ett aktivt deltagande.
– Även föräldrarna vill ta en mer aktiv roll genom att återta föräldraskapet, stötta barnet och på sikt själva kunna söka den hjälp och de tjänster som behövs av samhället, säger Elisabeth Willumsen.

Avhandlingen visar att ett öppet tvärprofessionellt samarbete måste ha fungerande strukturer och att institutionscheferna har en betydelsefull roll i detta. Resultaten är givetvis av betydelse även för andra organisationer inom hälso- och sjukvården menar Elisabeth Willumsen.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Elisabeth Willumsen, Universitetslektor Universitetet i Stavanger, Norge. telefon: 00 47 97754729 (mob.), 00 47 51831000 (jobb). e-post elisabeth.willumsen@uis.no

Doktorsavhandlingen har finansierats av Norges Forskningsråd och Universitetet i Stavanger med stöttning av Rogaland Fylkeskommune.

Handledare:
Professor Elisabeth Severinsson, tlf. 00 47 97501822 (mob.). elisabeth.severinsson@uis.no

Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Interprofessional Collaboration in Residental Childcare

Avhandlingen försvaras fredagen den 6 oktober, klockan 13:00, NHV´s Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg

Glutenintolerans, eller celiaki, är en autoimmun sjukdom som innebär att man inte tolererar glutenproteiner i kosten från sädesslagen vete, råg och korn. Man beräknar att minst 1 % av befolkningen i västvärlden är drabbad av sjukdomen. Symtomen hos små barn utgörs främst av mag-tarmsymtom men ibland också fördröjd tillväxt.

Tidigare forskning om celiaki har visat att patienterna har glutenspecifika vita blodkroppar (T-lymfocyter) i tunntarmen, d.v.s. de har en oönskad immunitet mot gluten. När patienten äter gluten reagerar dessa T-lymfocyter som producerar signalsubstanser, s.k. cytokiner. Man har tidigare trott att främst T-lymfocyter som befinner sig djupare ner i tarmväggen orsakar tarmskada och därmed symptom, men Göte Forsbergs resultat motsäger alltså detta.

I sin avhandling visar Göte Forsberg att den kraftigaste reaktionen mot gluten sker nära tarmens yta. Processen engagerar såväl de T-lymfocyter som uppehåller sig i epitelet, själva gränsskiktet, och de ytliga epitelcellerna själva. Barn med celiaki har ofta bakterier som sitter på epitelcellerna i tunntarmen även när de är behandlade med en glutenfri diet. Hos friska barn är detta mycket ovanligt. Att bakterierna kan fästa mot tarmcellerna kan vara orsakat av ett förändrat medfött lokalt immunförsvar i tarmen där vi bl.a funnit att vissa ytstrukturer på epitelcellerna är förändrade. Hos friska barn visar vi att det pågår en ständig immunologisk aktivitet i tarmen med uttryck från T-lymfocyterna av ett flertal cytokiner. Vid celiaki ökar produktionen av vissa av dessa cytokiner kraftigt och utrycks främst i de T-lymfocyter som befinner sig emellan och nära intill epitelcellerna. Det mest framträdande cytokinet, interferon-gamma, som är ett aggressivt inflammatoriskt ämne, produceras i kraftigt ökad mängd vid aktiv sjukdom och fortsätter produceras i förhöjda mängder trots glutenfri kost.

De flesta T-lymfocyter som finns i tunntarmen bildas i benmärgen och mognar, d.v.s. får sina immunologiska egenskaper, i tymus innan de färdas till tunntarmen. Vissa T-lymfocyter kan dock gå direkt till tunntarmen och mogna där eller till och med förändra sin immunologiska specificitet när de kommer dit. Hos barn med celiaki förefaller det som om denna förmåga att utveckla T-lymfocyter lokalt i tunntarmen är kraftigt nedsatt vilket kan innebära att viktiga T-lymfocyter inte kan nedreglera immunsvaret mot gluten på ett normalt sätt. Detta kan vara förklaringen till att patienten får den oönskade immuniteten mot gluten.

Fredag den 6 oktober försvarar Göte Forsberg, Inst för klinisk vetenskap och Inst. för mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Innate and adaptive immunity in celiac disease. Disputationen äger rum klockan 13.00 i Astrid Fagréus-salen, by. 6, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Ricardo Troncone, University Federico II, Neapel, Italien.

Kontaktinformation
Göte Forsberg har utfört sitt avhandlingsarbete vid Institutionen för klinisk vetenskap och Inst. för mikrobiologi, Umeå universitet. Han är på resande fot under tisdagen, men kan eventuellt ändå nås på e-post gote.forsberg@pediatri.umu.se eller mobiltelefon 0738-24 88 72.