Leena Peltonen är en internationellt känd molekylärgenetiker och den första kvinna som ensam fått Fernströmstiftelsens stora nordiska pris. Prismotiveringen nämner ”hennes klarläggande av molekylära, genetiska och funktionella orsaker till svåra ärftliga sjukdomar”.
Leena Peltonen är verksam vid Helsingfors universitet och finska Folkhälsoinstitutet. Hennes nuvarande forskning är inriktad på att hitta de genetiska varianter som bidrar till folksjukdomar som multipel skleros, schizofreni, bipolär sjukdom och förhöjda blodfettshalter. Vissa av dessa sjukdomar förekommer särskilt ofta i vissa delar av Finland.
Tidigare studerade Leena Peltonen bland annat de speciella ärftliga sjukdomar som finns i Finland, vars befolkning på grund av många århundradens relativa isolering är ovanligt homogen. Så sent som på 1100-talet anses bara ungefär 50 000 personer ha bott i landet, och den glesa befolkningen ledde på många håll till ingiften. Därför är det inte mindre än 35 ärftliga sjukdomar som förekommer oftare i Finland än någon annanstans, och det finns t o m en särskild webbplats för finska genetiska sjukdomar (Finnish Disease Heritage). Leena Peltonen och hennes medarbetare har i drygt hälften av fallen lyckats identifiera den genvariant som ligger bakom sjukdomarna och utvecklat ett sätt att ställa DNA-diagnos på dem. Forskningen om den molekylära bakgrunden till dessa ovanliga sjukdomar har också gett ny kunskap om kroppens komplicerade ämnesomsättnings-nätverk.
Leena Peltonen har fått en lång rad internationella utmärkelser. Hon är också bl.a. president för den internationella HUGO-organisationens (The Human Genome Organisation), styrelseledamot i European Research Council och medlem i både den finska och den europeiska vetenskapsakademin. Hon leder ett Nordic Centre of Excellence in Disease Genetics som stöds av Nordiska ministerrådet, och även ett stort EU-program kallat GenomEUtwin. Det senare syftar till att kombinera tvillingstudier med forskning i epidemiologi och molekylär genetik för att få ökad kunskap om kombinationen av arv och miljö bakom olika viktiga sjukdomar.
Eric K. Fernströms stiftelse delar årligen ut dels det ”stora nordiska priset” till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna, dels lokala priser till yngre forskare från varje medicinsk fakultet i Sverige. Priserna delas ut i samband med det populärvetenskapliga arrangemanget Forskningens dag i Lund, som i år har temat Cancer och äger rum den 1 november.
Bilder på pristagaren finns att ladda ner från kl 13 på adressen www.med.lu.se/genvaegar_foer_media/fernstroem
Mer information:
Leena Peltonens hemsidor – www.leenapeltonen.eu och www.helsinki.fi/biocentrum/palotie.html
Finnish Disease Heritage – www.findis.org
Nordic Centre of Excellence in Disease Genetics – www.ncoedg.org
GenomEUtwin – www.genomeutwin.org/
Artikel i Discover Magazine från våren 2005 – www.discover.com/issues/apr-05/features/finlands-fascinating-genes
Konferensen ”The Design of Prosperity” ska sätta Borås på världskartan – målsättningen är att göra Borås till ett nytt Davos. Den ekonomiske rådgivaren Jeremy Rifkin, fotografen Oliviero Toscani, kulturprofilen Joe Friggieri, konstnären och designern Lucy Orta, är bara några av de världskända föreläsarna inom sina områden som kommer till Borås. Egentligen är det helt unikt att så många välkända profiler från så vitt skilda områden samlas under en dag.
– Det är mycket på grund av att toppmötet hålls i Borås som föreläsarna blivit nyfikna och tackat ja, berättar professor Simonetta Carbonaro som står bakom konferensen. Hon har valt samtliga föreläsarna med stor omsorg.
– Jag är en ”insider outsider” i Sverige och det här toppmötet är mitt bidrag till Textilhögskolan och Sverige. Efter begreppen ”value for money” och ”value for time” kommer nu ”value for sence”, vilket är en utmaning för design och marknaden.
Exklusiva intervjuer
Endagarskonferensen beräknas locka över 500 deltagare. Det första året är deltagandet i konferensen kostnadsfritt. Flera av landets toppchefer och europeiska företagsledare har redan tackat ja till inbjudan. Det som lockat flera av dem är att i en mindre workshop, dagen efter konferensen, fortsätta diskussionerna med föreläsarna. Konferensen genomförs på Åhaga. Konferensen är gratis, men lunch och fika bekostas av deltagarna. Under konferensen finns möjlighet för press och media att göra exklusiva intervjuer med föreläsarna.
Föreläsarna:
“…while the fossil-fuel era is entering its sunset century, and a new energy regime
is being born, Europe has become a giant laboratory for rethinking humanity’s future…”
Jeremy Rifkin är amerikansk professor och VD för Foundation on Economic Trends. Han är en välkänd debattör och författare, men också rådgivare åt amerikanska regeringen och politiska ledare i Europa. Han kommer att tala om: Rethinking humanity’s future. The end of the American Dream and the beginning of a New Energy Era
—
“..Creativity demands a state of non-control,
of boundless courage and that is why conformism is creativity’s worst enemy..”
Oliviero Toscani är italiensk fotograf och kommunikatör känd för sina provokativa bilder som bl.a. använts i modekedjan Benettons kampanjer. Han kommer att tala om: Creativity is the risk and opportunity of the real present
—
“…What is the ‘why’ of innovation? What is the ‘how’ of design?…”
John Thackara direktör för Netherlands Design Institute som länge varit en frontfigur inom design. I sin senaste bok ”In the Bubble” visar han hur vi via design kan förlita oss mindre på prylar och mer på människor. Hans fokus ligger på kopplingen mellan design, informationsteknologi och ekologi. Han kommer att tala om: Power Laws of Innovation
—
“…People need to believe that things can improve, that their life can take a turn for the better. Can we design such hope and keep it alive?..”
Joe Friggieri är professor i filosofi och prefekt vid Filosofi institutionen på University of Malta. Han är poet, pjäsförfattare, teaterdirektör och hängiven bidragsgivare av kulturprogram på teve och radio. Hans noveller, publicerade på originalspråket maltesiska, har blivit översatta till engelska, franska och tyska. I Borås kommer han att tala under rubriken ” The design of prosperity: beauty, happiness and hope”.
—
“…ethical and ecological products don’t need to look boring, nor ugly…”
Safia Minney är grundaren till ”Fair Trade Company” och ”People Tree”, två företag som specialiserat sig på ekologiskt och rättvist mode. Hennes företag arbetar i samarbete med producenter i Asien, Afrika och Latinamerika. Ett koncept som förbättrar situationen för världens allra fattigaste via rättvis marknad. I Borås talar hon om: ”People Tree, Fair Trade and Fashion Design: the Aesthetics of Ethics”.
“…my sole ambition is to predict the present: new rules are playing into the economy of networks …”
Derrick de Kerckhove chef för McLuhan programmet i kultur & teknologi och professor vid Franska institutionen på University of Toronto. Han kommer att tala om: ”Connecting intelligence to design and implement prosperity”.
“…evoking the need for change, poetically prefiguring reality and suggesting alternative lifestyles…“
Lucy Orta aktuell brittisk konstnär och designer med ovanligt arbetssätt med fokus på relationer och samhälle. Hon arbetar med allt från skulpturer och mode till performance. Hon kommer att tala om: Design with Soul and Social Link.
“…Marketing has not yet quite grasped how to properly deal with “sense” as a new customer need and continues to hold with nearly messianic conviction to the dogma of customer orientation…”
Christian Votava expert inom strategi och marknadsföring. Han är doktor i kemi och har en Master of Business Administration. Han har arbetat som ledande marknadskonsult både i Europa och USA. Idag är han delägare i marknadsföretaget Realise.
“…not Happiness nor Wealth, but Joy and Beauty are two of the major people’s demands…”
Det är budskapet som Raimon Panikkar kommer att fokusera kring. Han är vice VD vid ”The Parliament of the World´s Religions”. Han har varit professor vid universitet i Madrid, Rom, Karlifornien samt universitetet i Harvard. Han har en gedigen bokutgivning på över 40 böcker bakom sig. (OBS! Videointervju)
“..after the time of Design comes the time of Art ..” talar Nathalie du Pasquier om. Hon är designern som blev konstnär. Hon grundade designgruppen Memphis Group, men sedan 1987 arbetar hon enbart som konstnär.
Fakta Davos:
År 1971 sjösattes de senaste decenniernas omfattande nyliberala offensiv – i praktiken mot de framsteg som gjorts av världens befolkningar sedan andra världskriget. Det första World Economic Forum i schweiziska Davos var både symboliskt och konkret projektets jungfrutur. Davos skulle bli den globala mötesplatsen för världens mäktiga: de stora företagens och bankernas chefer, de politiska ledarna och mediavärldens nyckelpersoner. I Davos skulle de kunna rådslå med varandra, utforma passande retorik och samordna sina strategier.
Fakta Borås:
År 2006 sjösattes ”Design of Prosperity” som en ny mötesplats för världens industriledare, forskare, designers, beslutsfattare att diskutera kring de drivande krafterna bakom vår samhällsutveckling. Här kan de utbyta tankar och inspireras av varandra.
.
Kontaktinformation
Simonetta Carbonaro, professor på Textilhögskolan, tfn: 033-435 40 40
e-post: simonetta.carbonaro@hb.se
Agneta Nordlund-Andersson, projektledare på Textilhögskolan,
tfn: 033-435 41 64, mobil: 0705-73 96 68,
e-post: agneta.nordlund-andersson@hb.se
– Måns Lönnroth går nu i pension och styrelsen vill tacka honom för hans goda insats och starka engagemang och samtidigt hälsa Ola hjärtligt välkommen, säger Anneli Hulthén, ordförande i Mistras styrelse.
Ola Engelmark tillträder befattningen vid årsskiftet.
– Det här är förmodligen ett av de mest spännande arbetena inom miljöområdet just nu, säger han.
Ola Engelmark anser att Mistra redan idag har ett vinnande koncept – även om det går att förbättra.
– Det är en organisation som är mycket framgångsrik, men allt går naturligtvis att utveckla.
Han ser bland annat två områden där verksamheten går att utveckla.
– Dels hoppas jag på ett ökat samarbete med näringslivet där miljöfrågor kan bli utvecklingsmöjligheter som inte bara gynnar företagsvärlden – utan hela landet. Dels hoppas jag på att ytterligare utveckla hur samhällsvetenskap och humaniora kan bidra till miljöfrågorna.
Hans arbete vid Hållbarhetsrådet har omfattat regeringens särskilda uppdrag att samordna att landets forskare, företag, kommuner och regioner till att ställa om samhällsutveckling, produktion och konsumtion i hållbar riktning. Strategiska ledare och nyckelpersoner har varit de primära målgrupperna.
Dessförinnan, åren 1999-2004, var han utsedd av regeringen som myndighetschef för Institutet för ekologisk hållbarhet, IEH. Hans uppdrag var att bygga upp IEH som en ny statlig myndighet under Miljödepartementet med uppgift att bygga broar mellan forskare och praktiker för att integrera nya forskningsresultat i en hållbar samhällsutveckling. Det uppdraget fullgjordes inom regeringens satsning på de lokala investeringsprogrammen som sedan övergick till klimatinvesteringsprogrammen.
Ola Engelmark har under åren skaffat sig god överblick av miljöstrategiska forskningsbehov i Sverige. Han har omfattande nätverk i sektorn miljö och hållbar utveckling inom näringsliv, forskning, myndigheter och bland politiker på olika nivåer, främst i Sverige men också internationellt. Han medverkar regelbundet i konferenser i miljö och hållbar utveckling i Sverige, EU och i FN-länder.
Ola Engelmark som är 50 år är biolog, ekolog och har en bakgrund som skogsekologisk forskare – bland annat vid Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och Université du Québec à Montréal i Kanada – med fokus på naturlig och antropogen dynamik i skogsekosystem.
Kontaktinformation
Anneli Hultén, Mistras styrelseordförande, Kommunstyrelsen Göteborg, 031-61 25 37
Ola Engelmark, tillträdande vd Mistra, 070-643 33 66
Måns Lönnroth, avgående vd Mistra, 08-791 10 24, 070-592 01 01
– CTI-tekniken är stabil och har låga reparationskostnader. Vi anser att tekniken är mogen att introduceras i stor skala i svenskt skogsbruk, säger Magnus Thor på Skogforsk.
Slutsatsen bygger på erfarenheter från 12 testfordon som har kört fem miljoner kilometer med CTI, från Blekinge i söder till Västerbotten i norr. Rapporten visar att man förutom kraftigt ökad framkomlighet på mjuka vägar förbättrar förarens arbetsmiljö samtidigt som däckslitage och bränsleförbrukning minskar.
– Svenskt skogsbruk har länge varit intresserat av CTI-tekniken, men det har funnits frågetecken. Håller grejerna? Vad kostar det? Nu vet vi att tekniken håller och att CTI är bra för skogsbruket, säger Magnus Thor.
Nya regler
Som en följd av projektet kommer Vägverket att erbjuda nya villkor för fordon med CTI. Det kan bli aktuellt att tillåta 60 tons bruttovikt på vägar som annars är begränsade till 52 eller 38 ton. Vägverket kan även tillåta CTI-fordon med 60 tons bruttovikt på vägar som hittills varit avstängda under tjällossningen.
– Det är grönt ljus för CTI nu, men det handlar inte om att omedelbart utrusta alla Sveriges 1600 virkesfordon med tekniken. I första hand är det lämpligt att åkarna ”spetsar” sina fordonsflottor med någon eller några CTI-bilar som kan ta de besvärliga körningarna. Sedan växer säkert behovet i takt med erfarenheterna, säger Magnus Thor.
Fakta om CTI
Med CTI, Central Tyre Inflation, kan föraren av ett virkesfordon under färd variera däcktrycket. Detta ökar kontaktytan mellan däck och väg och minskar marktrycket ända ned till 200 mm djup, vilket gör att fordonet kan ta sig fram även på mjuka vägar. Tekniken används i dag i praktisk drift, framför allt i Nordamerika där CTI finns på ca 2500 fordon. Att utrusta ett fordon med CTI kostade i projektet 180 000-280 000 kr.
Läs mer i Resultat nr 10, 2006 som kan beställas på www.skogforsk.se eller på tel: 018-18 85 00.
Kontaktinformation
Magnus Thor, Skogforsk. Tel: 018-18 85 96, 070-598 85 96
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67
Många arter av vildbin har gått tillbaka på grund av odlingslandskapets förändringar. I arbetet med att rädda, vårda och bevara ekosystem i Europa spelar nödvändiga resurser för vildbin en viktig roll. Magnus Larsson har studerat denna insektsgrupp och hur deras pollination skiljer sig från andra insekters. I samband med det har han även utvecklat en metod där pollen används för att uppskatta vildbiets populationsstorlek.
Han mätte hur mycket pollen som fördes bort från blommornas ståndare och hur mycket som tillfördes blommornas pistiller och kunde visa att humlor och håriga tvåvingar var mest effektiva. Väddsandbiet, en art av vildbi som är specialiserad på att besöka väddväxter, förde bort stora mängder pollen, men besökte sedan inte honblommorna.
– Det innebär att detta bi kan ha negativ effekt på växtens pollinationsframgång, säger Magnus Larsson.
Metoden för att förutspå vildbins populationsstorlekar utgörs av ett slags pollenbudget där binas pollenbehov (som bestäms genom att mäta mängden pollen i boet) relateras till den totala pollenproduktionen (som bestäms genom att mäta mängden pollen i populationer av värdväxten). Han visar också att utnyttjandegraden (den del av den totala pollenproduktionen som samlas och används som larvföda i vildbinas bon) varierar mellan olika populationer.
Magnus Larsson föreslår också hur den idag vanligaste metoden för att uppskatta populationsstorlek för vildbin – ”märk-återfångst” – kan förenklas. Enkla observationer visade sig nämligen under studiens gång ge en bra uppskattning av populationsstorleken. Den mer tids- och kompetenskrävande proceduren med märkning och återfångst blir därmed ett överflödigt tillvägagångssätt när det handlar om att i stor skala uppskatta populationsstorlekar hos vildbin.
– Resultaten tyder på att båda dessa metoder har potential att bli nyttiga verktyg inom naturvården, säger han.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Magnus Larsson, tel: 018-471 28 70, mobil: 070- 975 89 67 eller via e-post: Magnus.Larsson@ebc.uu.se
Idag är ekonomijournalistik ett dagligt och utbrett inslag i svenska mediers nyhetsutbud. Ekonominyheterna har antagit en populariserad ton som påminner om kvällstidningarnas. Personfixeringen är utbredd och i mediedramat spelar vanligtvis börsbolagens vd:ar huvudrollerna. Samtidigt har medieaktiviteter blivit en självklar del av företagens verksamhet. Men knappt femtio år tillbaka i tiden fanns varken begreppet ekonomijournalistik eller yrkesgruppen ekonomijournalister i Sverige. Då var det också långt ifrån självklart vad ekonominyheter skulle innehålla och hur de skulle presenteras.
I syfte att hitta en förklaring till ekonomijournalistikens uppkomst har Maria Grafström undersökt tidsperioden när dagens affärstidningar grundades – 1960- och 1970-talen. Hon visar att den grundades före börsens expansion och det privata aktieägandets utbredning. Dessa faktorer brukar annars ofta lyftas fram som självklara förklaringar till det ökade utbudet av ekonominyheter.
Till stor del formades den tidiga utvecklingen på fem redaktioner: Veckans Affärer, Affärsvärlden, Dagens industri, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det fanns två olika grupper som definierade den tidiga ekonomijournalistiken: journalister som intresserade sig för att göra journalistik av ett nytt område – det svenska näringslivet – och civilekonomer som intresserade sig för företagsanalys och utvärdering och ville sprida information och kunskap om företag och företagande.
– Under denna tid fanns ingen gemensam och etablerad idé om vem som skulle producera ekonominyheter och vad dessa skulle innehålla. De två grupperna producerade helt olika typer av ekonominyheter. Journalister producerade mer populariserade och personorienterade nyheter med ett stort inslag av bilder, medan ekonomer gjorde företagsanalyser nästan helt utan bilder, säger Maria Grafström.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att framväxten av ekonomijournalistiken inte enbart kan förklaras med en ökad efterfrågan på ekonomisk information från allmänheten, utan att journalister, ekonomer och medieföretag hade egna ambitioner att utveckla och producera ekonominyheter långt innan börsens expansion.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Grafström, tel: 018-471 13 66, 070-741 46 50 eller via e-post: Maria:Grafstrom@fek.uu.se
De första mottagarna av anslag är reproduktionepidemiologerna Bengt och Karin Källén. Reproduktionsepidemiologi innebär studier på stora befolkningsunderlag inom områdena graviditet, förlossning och barnhälsa.
Lundaforskarna har bl a byggt upp en stor databas över sambanden mellan mammans användning av läkemedel och fostrets utveckling. Databasen är sökbar via nätet, men läkare och barnmorskor från hela landet ringer också direkt till Lund för att få råd om olika mediciner.
Hur det går med överlevnad, hälsa och utveckling hos för tidigt födda barn, om provrörsbefruktningar ger oönskade följder för mamman och fostret, och om illamående under graviditeten är ett bra eller dåligt tecken – det är andra frågor som kan besvaras utifrån det stora datamaterial som Bengt och Karin Källén (svärfar och svärdotter) har samlat in.
Sveriges första metadonprogram startade i Uppsala 1966, på initiativ av professor Lars Gunne som också medverkar vid konferensen. Behandlingsmetoden upptäcktes 1965 av de amerikanska forskarna Mary Jeanne Kreek, Marie Nyswander och Vincent Dole och har visat sig vara en av de mest verkningsfulla medicinska metoderna mot heroinmissbruk. Idag behandlas cirka 1 200 personer i programmet.
– Men vi har också utvecklat vårt program för en ny och växande grupp patienter, som fått ett opioidberoende framkallat av behandling för långvarig smärta. Vår långa erfarenhet och vårt goda samarbete med smärtkliniken gör att vi idag har verklig spetskompetens på detta område, säger Leif Grönbladh, verksamhetsansvarig.
Metadonbehandlingen har inte varit okontroversiell. Det har funnits en skepsis mot att en drog ska ersättas med en annan, och metadon betraktas fortfarande som ett narkotiskt preparat av många. Men det har vänt i takt med att den samlade evidensen ökat. Idag är metoden väl utvärderad och etablerad i ett 30-tal länder.
– Metadon passar in i hjärnans endorfinsystem, men till skillnad från narkotiska droger uppstår ingen toleransutveckling. Det krävs alltså inte ständigt ökande doser, utan ger istället balans i systemet, säger Leif Grönbladh.
– Heroin skapar däremot en obalans som vi kunnat visa aldrig normaliseras. Den förefaller vara livslång, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och moderator under första konferensdagen.
Konferensens syfte är att presentera programmets utveckling och forskningsresultat. Även nya rön, bland annat kring opioiders betydelse för beroendeutveckling och behandling av drogsug och abstinens, presenteras. Några av världens mest ansedda forskare på området, bland andra Mary Jeanne Kreek från Rockefeller University, New York, kommer att medverka.
Konferensen invigs av landshövding Anders Björck och rektor Anders Hallberg i närvaro av HM drottningen. Dag två inleds av sjukhusdirektör Erik Hemmingsson och vicerektor Ulf Pettersson.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Leif Grönbladh, forskare vid institutionen för neurovetenskap och föreståndare för metadonenheten, tel: 018-611 21 52, 070-325 23 91, via e-post: Leif.Gronbladh@neuro.uu.se
Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och moderator under konferensen, tel: 018-471 41 66, 070-817 41 66, e-post: Fred.Nyberg@farmbio.uu.se
Anna Ovanfors har i sin studie tittat närmre på samspelet mellan patienter, läkare och läkemedelsföretag inom astmaområdet. En tydlig tendens hon ser i sitt material är att de patienter som får bra och uppdaterad information om läkemedlet från sin läkare också får bättre kontroll över sitt sjukdomsförlopp. De uppsöker inte läkare och sjuksköterskor i samma utsträckning, de är inte inlagda på sjukhus lika ofta och de har lägre sjukfrånvaro jämfört med den grupp patienter som känner sig sämre informerade om det läkemedel de använder.
− Min studie visar att samhället skulle tjäna på ökade möjligheter för läkemedelsbolagen att nå ut till läkarkåren, säger Anna Ovanfors. Patienterna måste få bättre bemötande och bättre utbildning av läkarna i samma takt som läkemedlen förbättras. Annars riskerar man att läkemedlens möjlighet till samhällsvinster, i form av färre sjukskrivningar och färre sjukvårdsbesök, uteblir.
Idag är det dock inte lätt för läkare att hålla sig välinformerade om nya läkemedel. Antalet utbildningsdagar för läkare har skurits ned och kontakten mellan läkare och läkemedelsföretagen är hårt reglerad. Anna menar att en ”neutral” myndighet som filtrerar information mellan läkemedelsföretagen och läkarna skulle kunna vara en lösning på problemet.
Studien omfattar nära 600 personer i Sverige och har utförts på både astmacentra och vårdcentraler.
Anna Ovanfors avhandling spänner över två delområden, hälsoekonomi, inkluderat den studie som omskrivs ovan, samt icke-linjär tidsserieanalys. Avhandlingens titel är ”Essays on Nonlinear Time series Analysis and Health Economics” och kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm: e-post efi@hhs.se
Kontaktinformation
Anna Ovanfors, ekonomie doktor
Tel: 08-470 67 01 / 070-220 71 73
E-post: ovanfoa@wyeth.com
PROFESSOR ADRIAN LUSSI är verksam vid universitetet i Bern, Schweiz. Med sin forskning har han framförallt ökat våra kunskaper om kariessjukdomen och vad som blivit ett allt ökande problem, nämligen dental erosion. Adrian Lussi har på ett systematiskt och konsekvent sätt analyserat mekanismerna bakom dentala erosionsprocesser, deras uppkomst och förebyggande, vilket resulterat i kliniskt tillämpbara profylaktiska metoder. Han har dessutom medverkat vid utveckling och utprovning av ny metodik för tidig kariesdetektion och kvantifiering samt bedrivit olika studier inom kariesprofylaktik. Som redaktör och författare till den första internationella läroboken inom området dental erosion har han bidragit till ytterligare spridning av kunskap.
PROFESSOR JORMA TENOVUO är verksam vid universitetet i Åbo i Finland. Genom sin forskning om munhålans olika försvarssystem har han bidragit till en ökad och användbar kunskap, såväl basvetenskapligt som kliniskt, om tand- och munsjukdomarna. Jorma Tenovuo har genom systematiska och nydanande studier av salivens olika försvarsmekanismer mot patogena mikroorganismer bidragit till väsentligt ökade kunskaper om den orala ekologin. Detta har i sin tur omsatts i ett flertal profylaktiska tillämpningar för förebyggande av tand- och munsjukdomar. Han har därutöver bedrivit ett flertal kliniska studier beträffande kariesprofylaktik. Genom sin medverkan i flera uppskattade läroböcker har han bidragit till att ytterligare sprida kunskap.
Yngve Ericssons pris, tidigare kallat Patentmedelsfondens pris för odontologisk profylaxforskning, delas ut vart tredje år av Stiftelsen Patentmedelsfonden för Odontologisk Profylaxforskning och Karolinska Institutet gemensamt. Syftet är att belöna framstående insatser för att förebygga tandsjukdomar. Patentmedelsfonden instiftades 1963 på basis av intäkter från patent (främst patent på fluortillsats till tandkrämer i syfte att motverka karies). Fonden delar varje år ut cirka 1,5 miljon kronor som bidrag till forskning med syfte att förebygga tandsjukdomar.
Prisutdelningen äger rum den 2 november i Berwaldhallen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Birgit Angmar-Månsson, professor vid Karolinska Institutet och stiftelsens sekreterare
Tel: 08 – 524 882 61
E-post: Birgit Angmar-Mansson@ki.se
Anders Linde, professor vid Sahlgrenska Akademin och stiftelsens ordförande
Tel: 031 – 773 33 86.
E-post: linde@odontologi.gu.se
Katarina Sternudd, pressekreterare Karolinska Institutet
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Målsökande antikroppar är en metod som nu är i snabb utveckling. Tekniken går ut på att binda radioaktivt laddade molekyler till antikroppar som via blodbanan söker upp och fäster vid cellyteproteiner på just den tumörtyp man är ute efter. Därmed får strålbehandlingen en bättre och mer riktad effekt.
Syftet med avhandlingen är att öka kunskaperna om hur nya rekombinanta antikroppar (producerade med molekylärbiologiska, genmodifierande metoder) kan skräddarsys för att söka sig till tumörceller. Genom manipulation av den monoklonala antikroppen H7 skapades fyra olika konstruktioner som jämfördes i termer av löslighet, stabilitet, attraktionskraft och tillverkningsmöjligheter. Samtliga visade sig kunna söka upp experimentellt framkallade tumörer på möss, men med klara skillnader i bl.a. den tid de fäste vid tumörcellerna. Möjligheterna att behandla cancer med de konstruerade antikropparna studerades både med och utan kompletterande, vanlig strålbehandling. Den kombinerade behandlingen visade sig kunna ge en signifikant tillväxtminskning hos tumören och dramatiska utseendeförändringar samt celldöd. Resultaten stöder antagandet att målsökande antikroppar har möjlighet att bli viktiga verktyg i klinisk cancerbehandling.
Ali Sheikholvaezin är doktorand vid enheten för immunologi, tel. 090-785 26 66, epost ali.sheikholvaezin@climi.umu.se
Avhandlingen, som läggs fram fredagen den 13 oktober vid Inst. för klinisk mikrobiologi och Inst. för strålningsvetenskaper, har titeln Recombinant antibodies and tumour targeting.
Disputationen äger rum i Sal A103 (Astrid Fagraeussalen), by. 6, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Gregory P Adams, Fox Chase Cancer Center, Philadelphia, USA.
I studien fick 95 sjuksköterskor i Fyrbodalområdet ange vilka områden de ansåg borde prioriteras inom patientnära forskning.
– Sjuksköterskorna önskade mer forskning om hur man etablerar en vårdrelation som bevarar den enskilda människans integritet och värdighet, och får patienterna att känna sig respekterade och lyssnade till, säger Siv Bäck-Petterson.
Forskning kring betydelsen av beröring, näring, tröst, hopp, sömn och stimulans fanns alla med på sjuksköterskornas prioriteringslista. De ville också se forskning om vilken betydelse samverkan mellan olika vårdgivare har för patientens välbefinnande.
Avhandlingen pekar på att mänsklig omsorg är betydelsefullt för att främja patienternas aktiva medverkan i läkeprocessen och för att minska missnöjet med vårdkontakterna. Sjuksköterskornas professionella utveckling påverkas också positivt.
– De sjuksköterskor som blir berörda av sina patienter och möter patienten som en kompetent medmänniska lär sig att lättare hantera etiskt svåra situationer. Sjuksköterskan utvecklar då också ett förhållningssätt som präglas av närhet, förståelse och engagemang, säger Siv Bäck-Pettersson.
Siv Bäck-Petterson har också analyserat journaler för alla de patienter över 65 år som amputerades vid Uddevalla sjukhus under ett år. Hennes slutsats är att den mänskliga omsorgen inte skrivs in i journalerna. Det innebär att den sjukvårdspersonal som ger medmänskligt engagemang till sina patienter inte kan uppmärksammas för det arbete de utför.
– Det gör det också betydligt svårare att utvärdera vilken effekt omtanke, uppmärksamhet och hänsynstagande har för patientens tillfrisknande. Om journalerna också redogjorde för hur patienterna subjektivt upplever vården skulle det bli lättare att bedriva vetenskaplig forskning om omsorgens betydelse för vårdens resultat, säger Siv Bäck-Pettersson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Caring in research and practice- some nursing aspects
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Siv Bäck-Pettersson, leg. sjuksköterska, telefon: 0522-26 10 09, 070-646 51 92, e-post: siv.back-pettersson@vgregion.se
Handledare:
Professor Cecilia Björkelund, telefon: 031- 773 68 32, e-post: cecilia.bjorkelund@allmed.gu.se
Universitetslektor Evelyn Hermansson, telefon: 031- 773 60 95, e-post: evelyn.hermansson@fhs.gu.se
Resultaten i avhandlingen visar på den potential som finns när äldre är engagerade i aktiviteter. Resultaten kan därför skapa grund för både preventiva och rehabiliterande insatser för äldres hälsa. Engagemang i fritidsaktiviteter visar sig bidra till hälsan i minst lika stor grad som de så kallade ADL-aktiviteterna, d v s att ta hand om sig själv och sitt hem. Detta är särskilt intressant då dessa typer av aktiviteter traditionellt sett ägnas liten uppmärksamhet inom dagens vård och rehabilitering.
Avhandlingen bygger dels på kvalitativa intervjuer med äldre i samband med deltagande i ett gruppaktivitetsprogram och dels på datainsamling i samband med hembesök hos en grupp av personer i en tvärsnittsstudie av de allra äldsta, studien Umeå 85+.
I avhandlingen presenteras en utvärdering av ett instrument omfattande fritidsaktiviteter. Utvärderingen visar att instrumentet är trovärdigt, dvs mäter det som det är menat att mäta, men att instrumentet har lägre grad av känslighet dvs kan avspegla förändringar i nivå av fritidsengagemang hos de allra äldsta. Engagemang i aktiviteter beskrivs av äldre både utifrån handling, vilket innebär att känna en kreativ kraft och att vara i ett lärande sammanhang, men också en känsla av omvandling med nya erfarenheter och personlig syntes. Tillsammans skapar erfarenheterna av engagemang möjligheter och kraft för utveckling. Repertoaren av engagemang i fritidsaktiviteter visar sig främst innehålla sociala och kulturella aktiviteter, medan bollsporter och anläggningsidrott är mest sällsynt.
Att understödja och bibehålla god hälsa hos äldre är angeläget både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Ökade kunskaper om äldres engagemang i aktiviteter är angeläget då äldre är den grupp i samhället som ökar snabbast i antal och då engagemang i aktiviteter beskrivs i litteraturen vara kopplade till hälsofaktorer.
Fredag 13 oktober försvarar Ingeborg Nilsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Occupational engagment among older people – Evaluation, Repertoire and Relation to life satisfaction.
Disputationen äger rum fredagen den 13 oktober kl 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå Universitet. Fakultetsopponent är docent Ulla Sonn, Institutionen för arbetsterapi och fysioterapi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
Ingeborg Nilsson är uppvuxen i byn Bäsksjö utanför Vilhelmina. Som arbetsterapeut har hon arbetat i Östersund med rehabilitering av personer med hand- och armskador innan hon 1996 flyttade till Umeå för arbete inom kommunens äldreomsorg. Hon är verksam vid enheten för arbetsterapi och nås på telefon 070-560 4560 eller via e-post Ingeborg.Nilsson@occupther.umu.se.
Skämtpress upplevde sin storhetstid decennierna kring sekelskiftet 1900. Då fanns i Sverige ett 60-tal tidningar. I skämtpressen kommenterades med olika grad av humor dagsaktuella händelser samt kulturpersonligheter och politiker, kulturliv och världshändelser i form av kåserier, artiklar och skämthistorier, oftast illustrerade. Tidningarna anlitade ett flertal tecknare, många mer eller mindre bortglömda idag.
– Att bläddra igenom ett antal årgångar svenska skämttidningar är som att kliva in i sekelskiftets Sverige, det är som att befinna sig på gatan bland hästdroskor och skramlande spårvagnar eller i en salong med doft av te och ljud av porslin och frasande krinoliner, det är som att höra skrik och måsar och svordomar från hamnarna och skål och bubblande champagne från de fina salongerna, berättar Anne Banér och fortsätter:
– I detta myller finns också barnen, här konfronteras de med vuxna och med varandra i möten på stadens gator, de ses leva sina liv i borgerligt inredda salonger eller i mörka kyffen mot stinkande bakgårdar med utedass på rad. Barnen i skämtpressens värld har tillskrivits ett antal roller som dels på ett humoristiskt sätt bidrar till att belysa det omgivande samhället med dess sociala strukturer och moraliska värderingar dels till att rent allmänt i komikens form roa den vuxne läsaren.
Teckningar och anekdoter med barn i de två skämttidningarna Söndags-Nisse och Strix under åren 1894-1924 utgör materialet i avhandlingen. Huvudsyftet har varit att studera hur barn gestaltas och vilka roller de tillskrivits i de två tidningarna. Ett delsyfte har belyst relationen mellan text och bild och i samband med det har tecknarnas bidrag i skämtpressen analyserats. Ett tredje syfte har varit att sätta in skämten i ett humorteoretiskt perspektiv för att få svar på frågan om vilken typ av skämt som förekommer i tidningarna.
Materialet har analyserats i sju grupper utifrån de egenskaper barnen tillskrivits: Det avslöjande barnet, Det sanningssägande barnet, Det uppkäftiga barnet, Det smarta och fyndiga barnet, Det busiga barnet, Det elaka barnet och Det naiva barnet. I de fyra första grupperna träder ett starkt och upproriskt barn fram på tidningssidorna, ett barn som vågar gå emot vuxenvärlden och stå upp för sig själv. Dessa barn röjer mycket om den samtid de var en del av.
Det barn som mejslas fram i de andra grupperna utmärks inte av sådana starka karaktärer. Här skämtas det om barns elakhet, dumhet och naivitet, mer allmängiltiga begrepp. Dessa anekdoter och bilder har därför inte i lika hög grad kunnat ställas i relation till samtiden.
– Anekdoterna bygger på en dialog oftast mellan en vuxen och ett barn. Genomgående är det vuxna som frågar något och barnet som svarar. Det tolkas som ett uttryck för makt från de vuxnas sida gentemot barnen, säger Anne Banér.
De sju grupperna representerar två typer av skämt: satiriska och underhållande skämt. Undersökningen visar att i de satiriska skämten är barnens roll i första hand att i skämtets form informera om samtida förhållanden medan den i de underhållande skämten huvudsakligen är att roa den vuxne läsekretsen.
Avhandlingens titel: Uppkäftiga ungar och oförargliga barn: Barn i svensk skämtpress 1894-1924
Ytterligare information
Anne Banér, doktorand Konstvetenskapliga institutionen, tfn 0739-40 12 12, e-post anne.baner@barnkultur.su.se. Anne Banér är även författare till boken ”Bilden av barnet”.
För bild på Anne Banér, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.
Faktum är att inget av allt detta krävs för att två människor ska kunna gifta sig. Det formella krav som finns för en lagligt genomförd vigsel är att paret genomgått hindersprövning, att akten utförs av en auktoriserad vigselförrättare och att den övervakas av två vittnen. Ändå är det allt det där andra som förknippas med bröllop. En vigsel kräver få föremål medan bröllop kopplas samman med en mängd föremål, människor och föreställningar.
Eva Knuts har studerat bröllop som ett event och planeringen inför bröllop samt olika betydelser av och förståelser för alla de föremål som hör ett ”riktigt” bröllop till. Valet av inriktningen på studien hänger samman med hennes intresse för dels föremål, dels konsumtion. Hon har djupintervjuat par under planeringstiden om hur de skapar sina bröllop. Några aktörer i bröllopsfältet – såsom frisörer, de som möter kunderna i bröllopsbutiker, präster, guldsmeder och fotografer – har också intervjuats.
Avhandlingen är unik såtillvida att i den kombinerar klassiska intresseområden inom etnologi, såsom bröllop och föremålsforskning, med det med dagsaktuella fenomen som ”upplevelseekonomi” och konsumtion.
Avhandlingens titel: Något gammalt, något nytt – skapandet av bröllopsföreställningar.
Opponent: Fil. dr Cecilia Fredriksson, Lund
Disputationen äger rum lördagen den 14 oktober 2006 kl. 13.00
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Se ett inslag om detta från Vetenskapslandet 10/5 2006.
Gå in på:
https://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89232
Skrolla ner lite så hittar du ”Hur blir ett bröllop till?”
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Eva Knuts, 031-773 56 14,
eva.knuts@cfk.gu.se, http://www.evaknuts.se
Avhandlingen kan beställas via http://www.maraforlag.com
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-773 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Verbet få är ett mycket karakteristiskt ord i det svenska språket i kraft av sin höga frekvens och sin mycket komplexa användning. Vid sidan av sin användning som huvudverb med grundbetydelsen komma i besittning av (få en bok) kan det också användas som kausativt hjälpverb (få Kalle att arbeta, få huset målat), partikelverb (få upp dörren) och modalt hjälpverb (få gå hem). Undersökningen baseras på en svensk-fransk parallellkorpus (Corpus Parallèle Suédois-Français), som består av tio svenska och tio franska originaltexter med översättningar till respektive språk. Korpusen omfattar sammanlagt 2,8 miljoner ord. De 4 790 förekomster av verbet få som korpusen innehåller, belagda i original- och översättningstexter, analyserar Ramnäs i sin avhandling.
Utöver de vanligaste franska motsvarigheterna för varje användning – t.ex. verben avoir och recevoir för få komma i besittning av och verben devoir och pouvoir för modalt få – identifieras andra, mindre vanliga motsvarigheter, t. ex fall där få tillsammans med ett komplement svarar mot ett enkelt franskt verb (få sömn – dormir sova, osv.) eller då subjet och objekt byter roller (få en klocka – donner ge une montre, osv.).
Nollkorrespondens – det vill säga då det inte går att identifiera något element i franskan som direkt svarar mot verbet få – förekommer i högre eller lägre grad för alla användningar. När få används som huvudverb, som partikelverb eller som kausativt hjälpverb är nollkorrespondens relativt ovanlig och kan förklaras av generella strukturskillnader mellan de båda undersökta språken. När få används som modalt hjälpverb är nollkorrespondens mycket vanlig. Vissa användningar av få uppvisar stora skillnader mellan källspråkstexter och målspråkstexter. I korpusen är modalt få underanvänt i svenska målspråkstexter medan kausativt få är överanvänt. Som ekvivalenter till det svenska verbet få uppvisar på samma sätt även vissa franska verb och uttryck en stor skillnad i frekvens om man jämför käll- och målspråkstexter. I avhandlingen diskuteras faktorer som kan tänkas bidra till denna ojämna fördelning.
Avhandlingens titel: Étude contrastive du verbe suédois få dans un corpus parallèle suédois-français.
(En kontrastiv studie av det svenska verbet få i en svensk-fransk parallellkorpus.)
Opponent: Professor Hans Kronning, Uppsala
Disputationen äger rum lördagen den 14 oktober 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Mårten Ramnäs
031-773 18 09 (arb.), 0704-30 12 02
marten.ramnas@rom.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-773 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
