Juryns motivering lyder: ”Satoshi Kuribayashi får priset för att han med egenhändigt utvecklad fototeknik öppnar insekternas värld för människornas ögon. Med humor, medkänsla, skönhet och oöverträffad skärpa skildrar han både insekterna själva och den omgivning de lever i. Hans bilder ger ett nytt perspektiv på jordens ekosystem – där människor och insekter visar sig ha oväntat mycket gemensamt.”
Satoshi Kuribayashi är 67 år gammal och har arbetat som frilansfotograf sedan 1960-talet. Han har hittills gett ut ett fyrtiotal böcker och filmer. De handlar framför allt om insekternas ekologi. Hans unika teknik bygger till stor del på hans skicklighet att tillverka optik och annan fotoutrustning. Bland annat har han själv gjort om ett medicinskt instrument till en lins med bara tre millimeters diameter. Till hans senare verk hör boken In Front of the Ant och filmen Universe Among the Grass.
Lennart Nilsson Award har delats ut sedan 1998 för att hedra den legendariske svenske fotografen. Priset ska enligt stadgarna gå till någon som har arbetat i Lennart Nilssons anda, det vill säga som utvecklat det vetenskapliga fotografiet och visat det tidigare okända. Prissumman är på 100 000 SEK, eller cirka 13 500 USD. Överlämningen sker i Berwaldhallen i Stockholm den 2 november, på Karolinska institutets installationsceremoni, i närvaro av Lennart Nilsson själv.
För bilder, videosekvenser och mer information om priset: http://www.lennartnilssonaward.se
Kontaktinformation
Ytterligare frågor, kontakta:
Catharina Nilsson, styrelseledamot, Lennart Nilsson Award
Tfn: 08-10 32 15
E-post: catharina@lennartnilssonphoto.com
Staffan Larsson, sekreterare, Lennart Nilsson Award
Tfn: 070-319 3353
E-post: staffan.larsson@biosci.ki.se
Presskontakt Karolinska Institutet:
Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Hennes studie handlar om en grupp äldre finska invandrare i Eskilstuna. De flyttade på 1950-, 1960- och 1970-talen från Haapajärvi i Österbotten till Sverige. De fortsätter, decennium efter decennium, att upprätthålla sociala relationer med den gamla hemtrakten. Med tiden tunnas dock dessa relationer ut och den nya hemorten, Eskilstuna, blir liksom den gamla förknippad med minnen och känslor.
Men det handlar inte om att ersätta en hemort med en annan, betonar Mirjaliisa Lukkarinen kvist, snarare om att lägga ytterligare en tillhörighet till sin identitet.
– Framtiden finns i Sverige, säger hon. De har fött sina barn här och de ska åldras här. Ändå släpper de inte banden med Haapajärvi. De läser fortfarande lokaltidningen och håller telefonkontakt.
Med åren handlar dock dessa kontakter mer och mer om att läsa dödsrunor och besöka kyrkogården.
Man måste inte välja identitet och tillhörighet, säger Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, man kan ha flera.
– Vi formas av alla de platser vi bott på och alla de människor vi mött. Vi kan ha flera tillhörigheter, det är en rikedom.
Kontaktinformation
Mirjaliisa Lukkarinen Kvist disputerade den 29 september. Avhandlingen heter Tiden har haft sin gång. Telefon till Mirjaliisa Lukkarinen Kvist 0708-39 70 39 E-post: mirkv@isv.liu.se
– Svaret är att de försök till reglering jag studerat tar bort för mycket av det tillåtna och positiva. Regleringen går för långt. För att ta bort någonting vi inte tycker om, dödar vi också det vi måste ha. Det som återstår är att vi får lämna in deklarationen elektroniskt och läsa onlinetexter som regleraren skapat. Det är inte demokrati, så sluta hyckla! säger Klang.
”Disruptive Technology” handlar om de demokratiska effekterna av försöken att reglera teknologi. Och det handlar inte bara om reglering genom lagar och förordningar.
– Reglering kan vara vad som helst. Att ställa stolar på en viss plats uppmuntrar människor att sätta sig där. Det är reglering. Att IT-universitetet har dörrar med passerkort är också reglering. Det finns reglering i lagar, kulturella normer, arkitektur, datorprogram och ekonomi, säger Mathias Klang.
Han kommer också in på den aktuella fildelningsdebatten, och menar att fokus felaktigt ligger på att försöka förbjuda fildelningsprogrammen.
– Det är ingen lösning. Dessutom används huvuddelen av programmen till legal fildelning. Men vi vill gärna säga att ”det är hemskt med fildelning”. Vi ser ett problem som vi försöker reglera – och i regleringsförsöken förhindras en stor del av det positiva med teknologin. För att komma åt ett litet problem tar vi död på allt annat, säger Mathias Klang.
Han menar att det är som att bespruta ett fält för att utrota en skadeinsekt, även om det innebär att alla insekter försvinner.
– Jag säger i avhandlingen att man måste vara mer tolerant och tillåtande. Det är en uppmaning till dem som reglerar: om de vill att människor ska vara kreativa och använda teknologi på ickestandardmässiga sätt, måste de tillåta att även mindre bra saker händer.
Mathias Klang är verksam som forskare och lärare på IT-universitetet, som drivs gemensamt av Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Mathias Klang
031-773 55 63
0705-43 22 13
klang@ituniv.se
Michael Nystås
Informatör
031 772 2510
0730 79 43 27
www.ituniv.se
I stadsmiljöer är metallhalterna i marken ofta förhöjda, och det gäller även lekplatser där barn lätt får i sig jord när de stoppar smutsiga fingrar och leksaker i munnen. Detta är en större hälsorisk för barn än för vuxna av flera skäl, dels för att barn har känsligare nervsystem, dels för att metaller lättare tas upp i kroppen hos barn.
Karin Ljung har i sitt doktorsarbete undersökt halterna av hälsofarliga metaller i jord från tjugofem lekplatser i Uppsala. I ett antal fall innehöll jorden högre halter av bly, kadmium, arsenik, koppar, kvicksilver och nickel än vad som är rekommenderat i de generella riktlinjerna för metaller i jord. Men trots att halterna är för höga utgör de inte nödvändigtvis en hälsorisk för de lekande barnen.
– De generella riktvärdena bygger på antagandet att hundra procent av de metaller som finns i jorden kan tas upp i kroppen, det vill säga är biotillgängligt, och kan utgöra en risk för barns hälsa. Men ofta är det en betydligt mindre del av jordens metallinnehåll som är biotillgängligt, säger Karin Ljung.
Biotillgängligheten undersöktes med en holländsk metod som simulerar hur jordbundna metaller löses upp i mag-tarmkanalen. När jorden från lekplatserna i Uppsala testades visade det sig att bara ca 5 procent av jordens krom och nickel var biotillgängligt. När det gäller bly och kadmium rörde det sig om runt 10 respektive strax under 30 procent. Skälet till att en del av metallerna inte tas upp i kroppen är det förhållandevis höga pH-värdet i tarmarna. När jorden når den sura magsäcken löses metaller upp och frigörs, men i det betydligt mer neutrala tarmsystemet, där huvuddelen av metallupptagningen sker, återbinds metallerna till jordpartiklarna. Därmed passerar de tarmsystemet utan att tas upp.
– Eftersom en så stor del av metallerna i jorden inte tas upp i kroppen behöver överskridna riktvärden inte nödvändigtvis betyda att halterna är skadliga, säger Karin Ljung.
Samtidigt visade tester att jordens minsta partiklar, de som lätt fastnar på huden och som barn oftast får i sig, kan ha upp till dubbelt så höga metallhalter som jorden i sin helhet. Därför är en av avhandlingens slutsatser att de generella riktvärdena är osäkra och kan bidra till att riskerna med att barn får i sig jord både överskattas och underskattas.
– Det är riskabelt att plocka ut en tabell med siffror ur sitt sammanhang. För att riktvärdena ska kunna användas korrekt måste man förstå bakgrunden till hur de är satta. säger Karin Ljung. De generella riktvärdena var inte tänkta som absoluta gränsvärden, men de har ofta felaktigt används som sådana.
De tjugofem provtagna lekplatserna är fördelade mellan Uppsalas industriområden, centrum, gamla industritomter, skogsmark och trafiknära områden. Avhandlingen visar att den historiska markanvändingen inte har haft så stor inverkan på jordens metallhalt. Markens lerhalt (små lerpartiklar binder metaller effektivt) samt hur länge jorden funnits på samma plats och kunnat anrika metaller har haft större betydelse.
MSc Karin Ljung, institutionen för markvetenskap, SLU, försvarar torsdagen den 12 oktober 2006 kl. 9:15 sin avhandling ”Metals in Urban Playground Soils – Distribution and Bioaccessibility”. Disputationen äger rum i Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent är Professor Dr. Howard Mielke, College of Pharmacy, Xavier University of Louisiana, New Orleans, USA.
Pressbilder: (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Foto på Karin Ljung (fotograf Tobias Björklund)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/ljung/karin_ljung.jpg
Foto på barn med jordig mun (fotograf Karin Ljung)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/ljung/barn.jpg
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001193/
Kontaktinformation
Karin Ljung, 018-67 12 20
Karin.Ljung@mv.slu.se
Universitetslektor i psykologi, Jakob Håkansson Eklund, Mälardalens högskola, presenterar i en artikel i Scandinavian Journal of Psychology en ny metod för att mäta när vi ser på andra som objekt eller subjekt. Undersökningen kopplar också detta till empati och visar att se den andra som subjekt snarare än objekt är en förutsättning för empati. Det går inte att objektifiera en annan person och samtidigt känna empati.
Oavsett vilken situation hon befinner sig i kan en annan person objektifieras eller ses som ett subjekt. Resultaten av undersökningen visar dock att det är vanligast att empati väcks när en människa i svårigheter ses som ett subjekt. Empati väcks till exempel då en svårt sjuk människas situation upplevs som verklig.
Scandinavian Journal of Psychology publicerar originalarbeten från Skandinavien och övriga världen. Tidskriften täcker hela psykologiområdet och har ett speciellt fokus på experimentell psykologi. Tidskriften läses globalt av praktiserande psykologer, forskare och studenter.
Jakob Håkansson Eklund författade artikeln under sin doktorandperiod vid Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information:
Jakob Håkansson Eklund
Telefon: 016-153266
E-post: jakob.hakansson@mdh.se
Extrakt från totalt fem jordgubbssorter, ekologiskt respektive konventionellt odlade, hämmade ändtarmscancercellers tillväxt (sammantaget 53 procent) mer än bröstcancercellers (43 procent). Ekologiskt odlade jordgubbar innehöll mer antioxidanter, och hämmade också cancercellers tillväxt bättre i provrör, än extrakt från konventionellt odlade jordgubbar. En möjlig förklaring skulle kunna vara att mindre kvävegödsling ofta ger högre c-vitaminhalt i bären. Det var också viss skillnad på den cancerhämmande effekten i olika jordgubbssorter. De sorter som testades var Pavana, Cavendish, Dania, Korona och Honeoye.
Hur det kommer sig att jordgubbarna har denna effekt på cancercellerna är inte klarlagt, men man misstänker att det är bärens antioxidativa effekt som bland annat skyddar cellernas dna från att oxideras. Jordgubbar innehåller stora mängder ellagsyra, men också c-vitamin, antocyaner, flavonoider och andra antioxidanter. Cancerhämningen verkar vara en synergieffekt av flera av dessa komponenter i bären. Enbart c-vitamin hade inte denna effekt i provrör.
BILDTEXT (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-05/jordgubbar.jpg)
Extrakt från ekologiskt odlade jordgubbar hämmar cancercellers tillväxt bättre än extrakt från konventionellt odlade bär. Foto: Birgitta Svensson, SLU Rånna
Kontaktinformation
mailto:Marie.Olsson@vv.slu.se, 040-41 53 51, Journal of Agricultural and Food Chemistry 2006, 54
Biobränslen kan produceras på åkermark som energigrödor (raps och rörflen), som skördas varje år, eller energiskog, som skördas med 5-10 års intervall. I forskarnas beräkningar visar det sig att energiskogen binder mer koldioxid än alternativa ettåriga jordbruksgrödor skulle ha gjort. Ettåriga energigrödor binder ungefär lika mycket som andra jordbruksgrödor.
Om man tar ut mer biobränsle från skogen, dvs. om man tar tillvara grenar och toppar förutom stammarna, får man en viss ökning av koldioxidhalten i luften. I det långa loppet blir skillnaden dock mycket liten jämfört med om man lämnar hyggesresterna i skogen. Även detta biobränsleuttag kan därför betraktas som i stort sett koldioxidneutralt.
För att en stor del av kvävet ska bli kvar på växtplatsen rekommenderas att man lämnar barr och blad. En del kvävegödsling måste troligen ändå göras. Kalcium, magnesium och kalium finns till stor del kvar i askan efter förbränningen. Denna vedaska skulle kunna återföras till skogen eller energiodlingen.
Fakta Skog 3/2006* (http://www2.slu.se/forskning/2006/FaktaSkog/FS06-03 )
BILD 1: (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-05/grot.jpg). Ett ökat biobränsleuttag från skogen kan i långa loppet betraktas som koldioxidneutralt.
BILD 2: Energiskog skördas med 5-10 års intervall. (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-05/Energiskog.jpg ) Foto: Göran Ågren
Kontaktinformation
Göran Ågren, e-post Goran.Agren@eom.slu.se, 018-67 24 49, Riitta Hyvönen-Olsson; e-post Riitta.Hyvonen@eom.slu.se, 018-67 34 19
Kassavamosaikviruset tillhör familjen geminivirus, som finns spridd över större delen av världen. Vetedvärgvirus är ett geminivirus som ibland orsakar allvarliga skador på vete i Sverige. Det finns spritt över Europa, och har nyligen även upptäckts i Afrika och Asien.
Molekylär forskning vid SLU:s institution för växtbiologi och skogsgenetik visar nu att vetedvärgvirus kan delas in i två stammar, som infekterar främst vete respektive korn. Endast vetestammen verkar finnas i Sverige. Virusisolat från rågvete och vilda gräs visar nära släktskap med isolaten från vete, vilket tyder på att samma virustyper infekterar gräs och stråsäd.
SLU-forskarna håller även på att karaktärisera geminivirus i olika grödor som tomat, paprika, chilipeppar och okra från Turkiet, Nicaragua och Kamerun. Flera nya virusarter har då upptäckts. I Nicaragua infekterar ofta flera geminivirusarter samma växt. Samma virusart har också hittats i flera olika grödor. Nya virus har visats uppkomma genom utbyte av genetisk information mellan olika virusarter. En forskare i USA har sagt att arvsmassan i geminivirus är som LEGO-bitar, vilka kan sättas ihop till nya virus. För att kunna förebygga stora skördeförluster måste man därför fortlöpande följa geminivirusens evolution.
BILDTEXT (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-05/virus_vete.jpg ) Vetedvärgvirus kan orsaka allvarliga skördeförluster på vete runt om i Europa. Foto: Anders Kvarnheden
Kontaktinformation
epost: Anders.Kvarnheden@vbsg.slu.se
tel: 018-67 33 37
Handelshögskolan vid Umeå universitet, USBE, är en av tio ekonomutbildningar i Skandinavien som får denna prestigefyllda utnämning. Ackreditering av EFMD innebär att utbildningen håller världsstandard och befinner sig i samma division som andra högpresterande skolor i världen som till exempel London Business School, INSEAD, Melbourne Business School och ESSEC Business School i Paris.
– Det här är ett kvitto på att de ansträngningar vi har gjort för att höja kvaliteten i våra utbildningsprogram har varit en bra strategisk satsning. Personalen har jobbat hårt i flera år för att vi ska komma upp i den kvalitetsstandard som är nödvändig för att spela i samma division som de bästa handelshögskolorna i världen, säger Agneta Marell, rektor på Handelshögskolan vid Umeå universitet.
– Vi har nu ökade möjligheter att utveckla utbildningens kvalité, forskningssamarbeten, student- och lärarutbyte samt att bredda vår Executive Utbildning. Det är ett fantastiskt styrkebesked för Handelshögskolan och en utomordentlig utgångspunkt för nya strategiska mål. Nu spänner vi bågen för att bli ännu bättre, fortsätter Agneta Marell.
Kontaktinformation
Kontakt:
Agneta Marell, rektor Handelshögskolan vid Umeå universitet
Tel: 090 – 786 55 11
Mobil: 070-207 2002
Agneta.Marell@usbe.umu.se
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Öppen operation mot prostatacancer, så kallad radikal prostatektomi, innebär att urologen lägger ett snitt mellan navel och blygdben och tar bort den cancerangripna prostatan.
– Våra studier tyder på att det är ingreppet i sig som ger den ökade risken för ljumskbråck. Vi tror att den skyddande slutarmekanismen vid ljumskkanalen kan ta skada av snittet, säger urologen Johan Stranne.
Tidigare undersökningar har antytt att det finns en ökad risk att utveckla ljumskbråck efter prostatacanceroperation, men problemets omfattning har varit okänd. Avhandlingen visar att operationen ökar risken 15 gånger att utveckla ljumskbråck inom två år, jämfört med män som inte opererats. Risken ökar ytterligare om patienten är äldre eller haft ljumskbråck tidigare.
I studien ingick nästan 1300 patienter i Göteborg som opererats för prostatacancer eller som genomgått ingrepp med samma typ av snitt. De jämfördes med nästan 1000 män med diagnosen prostatacancer som inte opererats. Två år efter ingreppet hade 15 % av de opererade patienterna utvecklat ljumskbråck, jämfört med endast 1 % av de patienter som inte hade opererats.
– Radikal prostatektomi har blivit ett vanligare ingrepp och varje urolog har nu ett större patientunderlag. Detta har lett till att nya komplikationer har kunnat upptäckas, säger Johan Stranne.
Ljumskbråck är mycket vanligt. Enligt statistiken kan uppemot var fjärde man få ljumskbråck någon gång i sitt liv. Ljumskbråck innebär att en bit av bukhinnan letar sig ner genom en försvagning av ljumskkanalen, den väg testikeln vandrat från bukhålan till pungen i fosterlivet. Ljumskbråck är inte livshotande men kan vara smärtsamt. Det finns risk för komplikationer och patienten kan behöva operation.
Avhandlingen pekar på att över tusen ljumskbråcksoperationer varje år kan bero på tidigare operation med denna typ av snitt. Fortsatta studier pågår för att minska risken för ljumskbråck efter operation.
– I en studie med 350 patienter drar vi ihop ljumskkanalens inre öppning samtidigt som vi genomför prostatektomin. Studien är inte klar ännu, men resultaten verkar lovande, säger Johan Stranne.
Preliminära data från den studien kommer att presentera på en urologisk världskongress i Kapstaden i november.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi
Avhandlingens titel: Inguinal Hernia after Urologic Surgery in Males with Special Reference to Radical Retropubic Prostatectomy – A Clinical, Epidemiological and Methodological Study
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 oktober, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Johan Stranne, specialistläkare, telefon: 031-342 33 15, 070-955 88 65, e-post: johan.stranne@vgregion.se
Handledare:
Docent Pär Lodding, telefon: 031- 342 10 00, e-post: par.lodding@vgregion.se
Streptococcus agalactiae, även kallade grupp B-streptokocker (GBS), är en typ av Gram-positiva bakterier som kan orsaka allvarlig sjukdom, framför allt blodförgiftning, hos nyfödda, gravida och särskilt känsliga vuxna. Upp till 35% av befolkningen bär på dem utan att visa symtom. Hos vissa grupp B-streptokocker, serotyp III, har ett rörligt genetiskt element, GBSi1, identifierats som en möjlig markör för att identifiera de mer sjukdomsframkallande bakterietyperna.
Avhandlingen redovisar försök att med molekylärbiologiska metoder bestämma släktskap mellan bakterier som isolerats från patienter med blodförgiftning, personer med ytliga infektioner och friska bärare av bakterien. Syftet är att undersöka om de bakterier som har högre sjukdomsframkallande förmåga kan identifieras med molekylärbiologiska typningsmetoder. Med s.k. sekvenstypning analyseras totalt 314 aggressiva och icke-aggressiva isolat av S. agalactiae som samlats i norra och västra Sverige under perioden 1988-2004. I detta arbete beskrivs fem genetiska huvudtyper, kloner. Alla kan orsaka blodförgiftning, men deras sjukdomsframkallande förmåga varierade avsevärt. En typ, CC17, hade tydliga kopplingar till sjukdom hos nyfödda medan en annan, CC19, var lika vanlig vid sjukdom hos vuxna som hos spädbarn. Resultat från dessa studier kan ge bättre kunskap för att identifiera de kloner av GBS som har högre sjukdomsframkallande förmåga.
Shi-Lu Luan är doktorand vid avdelningen för biomedicinsk laboratorievetenskap, tel. 090-785 22 30, epost: shilu.luan@climi.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 20 oktober vid Inst. för klinisk mikrobiologi, klinisk bakteriologi, och har titeln Molecular Epidemiology of Streptococcus agalactiae: Mobile Elements as Genetic Markers.
Disputaitonen äger rum kl. 09.00 i Sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är dr Barbara Spellerberg, University of Ulm, Tyskland.
Genom en noggrann undersökning av tusentals arkeologiska krukskärvor från Köpingsvik och Ottenby Kungsgård på Öland har Ludvig Papmehl-Dufay vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, visat att den tidigare bilden av keramikhantverket inom den så kallade gropkeramiska kulturen som primitivt och simpelt inte stämmer.
Att de gropkeramiska krukorna domineras av en enda kärlform menar Ludvig Papmehl-Dufay inte betyder att hantverkstraditionen varit simpel, tvärtom.
– Kärlens formgivning har varit strikt reglerad av traditionsbundna normer och regler, och olika steg av tillverkningsprocessen var omgärdade av en uppsjö av regler och tabun, säger han.
Att vissa form- och dekorelement går igen på praktiskt taget varje kruka visar enligt Ludvig Papmehl-Dufay inte på en fantasilöshet utan på en djupt socialt förankrad och betydelsefull hantverkstradition. Likheter i formgivning över stora geografiska områden visar också att denna tradition var vida spridd, och att keramiker från olika områden träffat varandra och/eller inspirerats av varandras krukor.
Keramikerna på Öland har brottats med en ovanligt svår råmaterialsituation, men trots detta har stora mängder keramik tillverkats och man har känt till och använt sig av de mest optimala råmaterial som funnits till hands lokalt. Vid sidan av den keramik som producerats på plats har undersökningarna även visat att enstaka krukor har transporterats till Öland från mer avlägsna områden på fastlandet.
– Det finns flera möjliga orsaker: keramiken kan ha betraktats som ett värdefullt föremål i sig självt, men det är också möjligt att keramikkärl använts som behållare för transport av matvaror eller liknande. Det faktum att keramiken lätt går sönder vid långväga transporter kan ha gjort sådana kärl och deras innehåll ännu mera eftertraktade, säger Ludvig Papmehl-Dufay.
Keramikens användningsområde, som tidigare har diskuterats främst utifrån krukornas utseende, undersöks i avhandlingen med hjälp av kemiska analyser av absorberade fettrester inuti själva krukskärvorna. Ludvig Papmehl-Dufay visar att krukorna främst använts för tillredning av mat, och att menyerna varit varierande samt i viss mån skiljer sig åt mellan olika platser. I Köpingsvik har stenåldersmänniskorna nästan uteslutande använt keramiken för att koka fisk eller säl blandat med vegetabilier, medan man i Ottenby på öns sydspets i större utsträckning tillrett landlevande djur tillsammans med vegetabilier.
– I en av krukorna från Ottenby kunde förutom kött och vegetabilier även bivax påvisas, vilket utgör det äldsta belägget hittills i Sverige för honung i matlagningssammanhang. En smakrik kött- och grönsaksgryta sötad med honung, tillredd över öppen eld i en vackert dekorerad och skickligt formgiven kruka, serverad en augustikväll för 5000 år sedan vid den flacka stranden på Ölands sydspets, det låter väl inte så dumt? Säger Ludvig Papmehl-Dufay.
Faktaruta:
Under den yngre delen av stenåldern, för omkring 5000 år sedan, florerade i stora delar av östra Sverige en fiske- och säljägarkultur som i dagligt arkeologiskt tal går under namnet gropkeramisk kultur. Namnet kommer av seden att dekorera krukorna med horisontella rader av instuckna centimeterstora gropar tillsammans med andra mönster. Fyndplatserna, som återfinns i stort antal från nordöstra Skåne i söder till södra Hälsingland i norr, karaktäriseras av mycket stora mängder krukskärvor tillsammans med ben från fisk och säl. Tyngdpunkten på fiske och sälfångst står i kontrast till den jordbrukande så kallade trattbägarkulturen, vilken uppträder i Skandinavien för omkring 6000 år sedan. I tidigare forskning av den östsvenska gropkeramiken har man menat att denna är primitiv och enkel i förhållande till trattbägarkulturens keramik, vilken istället beskrivs som varierad och hantverksmässigt välgjord.
Avhandlingens titel: Shaping an Identity. Pitted Ware pottery and potters in southeast Sweden.
Ytterligare information
Ludvig Papmehl-Dufay, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, tfn 08-16 40 80, mobil 070-775 46 56, e-post ludvig.papmehl-dufay@arklab.su.se.
Bild på Ludvig Papmehl-Dufay eller på gropkeramisk kruka kan fås från Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77 e-post maria.sandqvist@eks.su.se.
Föreläsningarna handlar bland annat om:
Snabba förändringar i Östersjön (Henrik Österblom, marinekologi)
Vad gör en EU-byråkrat? (Renita Thedvall, socialantropologi)
Tävlingsnerver – ett hot mot idrottssegern? (Carolina Lundqvist, psykologi)
Dold rasism bakom röda fanor (Håkan Blomqvist, historia)
Hemlöshet – ett olösligt problem? (Martin Börjeson, socialt arbete)
Kemisk detektivjakt på miljömarodörer (Maria Linderoth, tillämpad miljövetenskap)
Tid: Onsdag den 18 oktober kl. 9.00-19.30, torsdag den 19 oktober kl. 9.00-19.00
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet
Forskardagarna är öppna för alla och besöktes förra året av 4 200 personer.
Hela programmet finns på www.su.se/forskardagarna.
Paneldebatt den 18 oktober: En källa till glädje eller verklighetsflykt?
Den 18 oktober klockan 18.00-19.30 hålls en paneldebatt i Aula Magna om unga människors relation till droger och alkohol. Frågor som tas upp är bland annat: Dricker unga mer alkohol än tidigare generationer? Varför dricker man och använder droger? Är det accepterat att göra det idag och hur kommer unga människors alkohol- och drogbruk att påverka vårt samhälle? Medverkar gör representanter från IOGT-NTO och Maria Ungdom samt forskare från Stockholms universitet. Moderator är Elisabeth Hedborg, frilansjournalist och f.d. korrespondent vid Sveriges Radio och Sveriges Television.
Ytterligare information
Jonas Åblad, projektledare Forskardagarna, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 21 72, e-post forskardagarna@su.se.
Maria Sandqvist, presskontakt, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.
Alzheimers sjukdom är ett tillstånd som allvarligt drabbar tänkande, inlärning och minne. De mediciner som idag används kan minska symtomen men påverkar inte den underliggande sjukdomsprocessen. Flera epidemiologiska studier har visat att regelbundet intag av fet fisk som innehåller mycket omega-3 fettsyror kan skydda mot insjuknande i Alzheimers sjukdom. Den svenska forskargruppen har därför frågat sig om omega-3 tillskott kan påverka sjukdomsförloppet.
Forskargruppen vid Karolinska Institutet och Uppsala Universitet har jämfört effekten av ett supplement innehållande två omega-3 fettsyror med placebo hos 204 patienter med Alzheimers sjukdom, av vilka 174 fullföljde hela studien. Under sex månader tog 89 patienter 1,7 gram dokosahexaensyra (DHA) och 0,6 gram eikosapentaensyra (EPA), medan 85 patienter fick placebo. Därefter fick båda grupperna omega-3 fettsyror i ytterligare sex månader.
Efter sex månader hade båda grupperna försämrats lika mycket i sin kognitiva funktion. I gruppen av 32 patienter med den mildaste formen av Alzheimers sjukdom var försämringen mindre uttalad hos dem som fick supplement jämfört med dem som fick placebo. I placebogruppen bromsades försämringen när de fick öppen omega-3 behandling under studiens andra 6-månadersperiod.
Mekanismerna bakom en eventuell effekt av omega-3 fettsyror vid tidig Alzheimers sjukdom är oklara. Anti-inflammatoriska effekter är en del av fiskoljans profil och kan vara en bidragande orsak till en möjlig positiv effekt vid tidig Alzheimers sjukdom. När sjukdomen är kliniskt tydlig är sannolikt den neuropatologiska processen för långt framskriden för att kunna påverkas av anti-inflammatorisk behandling.
Författarna betonar att dessa fynd inte kan tas till intäkt för generella behandlingsrekommendationer av tidig Alzheimers sjukdom med kosttillskott av DHA-rika fiskoljepreparat. Studier med större grupper av individer med mild kognitiv nedsättning, tidig Alzheimers sjukdom och personer med förhöjd risk för Alzheimers sjukdom behövs för att ytterligare undersöka möjligheten om omega-3 fettsyror kan fördröja insjuknande i sjukdomen.
Publikation: Omega-3 fatty acid treatment of 174 patients with mild to moderate Alzheimers disease (OmegAD): a randomized double-blind trial”, Yvonne Freund Levi, Maria Eriksdotter-Jönhagen, Tommy Cederholm, Hans Basun, Gerd Faxén Irving, Anita Garlind, Inger Vedin, Bengt Vessby, Lars-Olof Wahlund, Jan Palmblad, Archives of Neurology, oktober 2006, 2006;63:1402-1408.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Tommy Cederholm, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet.
Tfn: 070-2733192
E-post: Tommy.Cederholm@pubcare.uu.se,
Professor Lars-Olof Wahlund, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle/Geriatrik, Karolinska Institutet
Tfn: 070-7892045
E-post: Lars-Olof.Wahlund@ki.se,
Doktorand Yvonne Freumd-Levi, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle/Geriatrik, Karolinska Institutet
Tfn: 073-6841130
E-post: Yvonne.Freund-Levi@ki.se,
Pressekreterare:
Katarina Sternudd, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 828 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Att förstå dödlighetsmönster är grundläggande för att kunna agera för folkhälsan och för att utveckla evidensbaserad metodik. Den här typen av information är dock inte omedelbart tillgänglig i Vietnam. Dödlighetsstatistik och uppgifter om dödsorsaker hämtas enbart från sjukvårdsenheter medan de flesta dödsfall inträffar i hemmen utan att professionell vårdpersonal är närvarande. Data från vården är därför inte representativa för samhället i stort. I avhandlingen studeras fördelningen av dödligheten och dess samband med socioekonomiska förhållanden på den vietnamesiska landsbygden.
Studien genomfördes inom ett pågående folkhälsoövervakningsprojekt i Bavidistriktet, som ligger i Hatayprovinsen i norra delen av landet. Här används en teknik med s.k. verbal obduktion (eng. ”verbal autopsy”, VA; ett slags strukturerad intervju) för att identifiera dödsorsaker i en befolkning på ca 250 000 personer under femårsperioden 1999 t.o.m. 2003. Totalt noterades 1 240 dödsfall under perioden och bland dem kunde verbal obduktion genomföras för 1 220 fall. Resultaten visar att VA är en rättvisande och användbar metod för att att fastställda dödsorsaker när mer specifika data saknas. Dödlighetsmönstret avspeglade det typiska för s.k. transitionella länder, dvs. under övergång till ett mer i-landsliknande samhälle. Det betyder att hjärt-kärlsjukdomar var dominerande dödsorsak med 28,9% följt av tumörer, infektions- och parasitsjukdomar samt yttre orsaker, t.ex. olycksfall. När det gäller förtida dödsfall beräknas en förlust på 85 levnadsår per 1 000 individer för män och 55 per 1 000 för kvinnor – huvudsakligen pga. hjärt-kärlsjukdomar, tumörer, olyckshändelser samt händelser vid eller i nära anslutning till födseln. I allmänhet noterade män högre dödlighetstal än kvinnor. Den allmänt viktigaste faktorn för överlevnad var utbildning medan hög ekonomisk status verkade gynna män mer än kvinnor.
Avhandlingen är ett första försök att ta fram information om dödsfallsmönster i ett vietnamesiskt samhälle genom att under lång tid följa utvecklingen i en befolkningsgrupp. Det övergripande syftet är att förbättra det nuvarande systemet för att samla in dödsfallsdata och därmed ge säkrare grund för folkhälsoplaneringen och dess prioriteringar.
Dao Lan Huong är läkare och Master of Public Health, verksam vid Hälsoministeriet i Hanoi samt doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap. Han är engelskspråkig och kan nås på tel. 090-785 1219, mobil 076-274 3153, epost huongminhvn@yahoo.com
Avhandlingen läggs fram torsdag 19 oktober vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln Mortality in Transitional Vietnam.
Disputation äger rum kl. 13.00 i Sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är prof. Hans Rosling, IHCAR, Karolinska Institutet.
Biologiska rör transporterar syre, näringsämnen och nedbrytningsprodukter i organ som lungor och njurar. Om rören blir oregelbundna försämras flödet och organen kan inte fungera som de ska.
– Våra studier visar på ett helt nytt biologiskt koncept som styr expansionen av biologiska rör under embryots utveckling. Om vi vet mer om hur rören bildas kan vi bättre förstå varför rören ibland blir ojämna, säger biologen Anna Tonning.
Bananflugan har ett enkelt andningssystem som består av ett nätverk av rör som förser hela kroppen med syre. Anna Tonning och hennes kollegor har lyckats identifiera en gen som är avgörande för utvecklingen av bananflugans luftrör. Genen kodar för ett protein som gör att celler inuti flugans luftrör producerar långa kedjor av sockermolekylen chitin när röret utvecklas.
– Cellerna fyller röret med långa fibrer av sockerarten chitin medan röret byggs ut. Det verkar som att denna fyllnad fungerar som en mall för rörets storlek och form, säger Anna Tonning.
Studierna har visat att fibrerna i röret försvinner när röret är moget och redo för att transportera syre. Hos genförändrade bananflugor som inte skapade sockerfibrerna inne i sina luftrör blev rören ojämna med förträngningar och utvidgningar.
– Motsvarigheten till chitin hos människor kallas hyaluronan, men vi har ännu inte bevisat att celler hos människor bildar fyllning i rören på samma sätt som hos bananflugan, säger Anna Tonning.
Tidigare studier på ryggradsdjur har antytt att de också har en temporär fyllning när de biologiska rören utvecklas.
– Det är egentligen häpnadsväckande hur ett befruktat ägg kan utvecklas till en hel individ. Jag tycker att det är spännande att upptäcka basala mekanismer som styr embryoutvecklingen, säger Anna Tonning.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för medicinsk och klinisk genetik
Avhandlingens titel: Genetic and molecular regulation of epithelial tube morphogenesis
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 oktober, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Tonning, biolog, telefon: 031-773 37 07, 073-944 32 85, e-post: anna.tonning@medkem.gu.se
Handledare:
Medicine doktor Anne Uv, telefon: 031- 773 37 06, e-post: anne.uv@medkem.gu.se
