Orsakerna till de förvärvade hjärnskadorna har främst varit trafikrelaterade. En grupp som skadades i
Västra Götaland och Halland under åren 1987-1991 har undersökts 10 år efter olyckstillfället. Dessa personer uppger påtagligt sänkt hälsorelaterad livskvalitet jämfört med icke hjärnskadade personer.
De beskriver såväl fysiska som psykiska symtom. Begåvningsmässigt ligger de cirka 10-15 IQ poäng
under genomsnittet. De mest märkbara svårigheterna, som ger konsekvenser för vardagen är svårigheter med inlärning och minne, uppmärksamhet och koncentration. De barn som i akutskedet bedömts som svårast skadade förbättrades påtagligt över tid. De kognitiva skillnaderna mellan den svårast skadade gruppen och de måttligt skadade var mindre än förväntat.
Skador på den omogna hjärnan hos barn där många funktioner inte hunnit utvecklas leder till svårigheter, som blir märkbara långt efter skadetillfället, när hjärnan behöver arbeta på ett mer avancerat sätt. Därför är det viktigt med långtidsuppföljningar av barndomsskadade eftersom det dröjer lång tid innan de slutliga konsekvenserna blir märkbara. Detta är också viktigt att beakta vid planering av rehabiliteringsverksamhet för denna grupp.
Den andra gruppen som behandlats i denna avhandling är barn med missbildade kranier p.g.a för tidig sammanväxning av skallens ben. Detta leder inte bara till ett annorlunda utseende utan kan också leda till ett förhöjt tryck, som i sin tur kan förorsaka hjärnskada. Därför korrigeras kraniets form av ett plastikkirurgiskt ingrepp. Detta sker vanligtvis vid c:a 6 månaders ålder. De barn som undersöks visar normal utveckling såväl före som efter operationen. Den använda operationsmetoden bedöms som framgångsrik och säker.
Avhandlingens titel: Head Injury in Childhood. Cognitive Outcome and Health-Related Quality of Life.
Fakultetsopponent: Professor Vicki Anderson, University of Melbourne, Parkville, Victoria, Australien
Tid och plats för disputation: Fredagen den 27 oktober 2006, kl. 10.00, Sal F1,
Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Haraldsgatan 1, Göteborg
Avhandlingen kan beställas via: ann.backlund@psy.gu.se för 150 kronor exl moms och porto.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Göran Horneman
031-779 07 07(bost)
031-50 26 48(arb)
0708-30 64 60
g.horneman@telia.com
Monica Bengtson
Vik. informatör vid samhällsvetenskapliga fakulteten
773 48 41
0708-61 09 98
Tid: Torsdagen den 19 oktober 2006 kl 9.00-13.00
Plats: Socialhögskolan, Sveavägen 160, Aula Svea
Seminariet är öppet för media. Föranmäl gärna din ankomst.
Program:
9.30-10.00 Jenny Cisneros-Örnberg och Börje Olsson (SoRAD): En introduktion om alkoholpolitik och Europa
10.00-10.30 Sturla Nordlund (SIRUS): EUs innvirkning på alkoholpolitikken i et ikke-EU-land
10.30-11.00 Jonas Landberg och Nina-Katri Gustafsson (SoRAD): Europa i förändring och alkoholrelaterade problem.
11.00-11.30 Paus
11.30-12.00 Anders Ulstein (SIRUS): Utviklingen av alkoholpolitikken i den europeiske integrasjonens politiske dynamikk. Noen konsekvenser for nordisk strategisk tilnærming
12.00-12.30 Barbro Engdahl, Ulrika Boman och Mats Ramstedt (SoRAD): Sverige och illegal alkohol
12.30-13.00 Karl Erik Lund (SIRUS): Evaluering av statlige tobakkspreventive tiltak
Länkar för ytterligare information:
Om SoRAD, se http://www.sorad.su.se
Om CAN, se http://www.can.se/
Om SIRUS, se http://www.sirus.no/
Kontaktinformation
Klara Hradilova Selin, forskningsassistent, tfn 08-16 32 50, e-post klara.selin@sorad.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Beteendet hos djur i havet styrs till stor del av lukter. Kräftdjur känner till exempel igen varandra med hjälp av doftämnen i urinen, och beteendet att leta mat stimuleras av olika födoämnens lukt. Ett bra luktsinne är alltså förutsättningen för att kunna hitta mat och para sig. Anna-Sara Krång har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur föroreningar påverkar luktsinnet hos havskräfta, strandkrabba och slammärla, och resultaten visar att luktsinnet påverkas påtagligt.
Havskräfta, strandkrabba och slammärla är alla vanliga längs västkusten, och utgör bland annat betydelsefull föda för olika fiskar. Havskräftan är också en kommersiellt viktig art, som lever på mjukbottnar på över 20 meters djup. Tungmetallen mangan är normalt bundet i havsbotten, men vid syrebrist fälls höga halter av fria manganjoner ut i bottenvattnet och tas upp av bottenlevande djur. I avhandlingen presenteras resultat som visar att det tar mer än dubbelt så lång tid för havskräftor som utsätts för mangan att reagera på matlukt. Färre kräftor hittar dessutom fram till maten. En försämrad förmåga att hitta mat kan ha extra stor betydelse för redan stressade djur i syrefattiga områden.
Till skillnad från havskräftan lever strandkrabban och slammärlan i grunda, kustnära områden som ofta är hårt trafikerade av småbåtar. Läckage av giftiga ämnen från båtbottenfärger, som till exempel koppar, liksom utsläpp av bränsle innebär betydande miljöproblem runt hamnar och i områden med hög båttrafik. Resultaten visar att strandkrabbor, i likhet med havskräftan reagerar sämre på lukten av mat när de utsätts för höga halter koppar. Det tar också mycket längre tid för dem att undersöka maten och färre krabbor äter av den. Även strandkrabbans parningsbeteende påverkas av förhöjda kopparhalter. Anna-Sara Krång visar att hanar som utsätts för koppar har ett försämrat parningsbeteende, eftersom att de inte längre kan känna eller reagera på honlukt. Det tar också tre gånger så lång tid för krabborna att etablera par.
Slammärlan är ett litet kräftdjur som lever i små bohål på havsbotten. I avhandlingen visas att slammärlehanen använder sig av honlukter för att hitta honor att para sig med, men också att deras kommunikation med hjälp av lukter kan störas av föroreningar från båttrafik. Anna-Sara Krång har bland annat tittat på effekter av medetomidin, ett ämne som visat stor potential för användning i båtbottenfärger eftersom det mycket effektivt motverkar påväxt av främst havstulpan. Resultaten visar att medetomidin kraftigt minskar hanarnas reaktion på honlukt, vilket innebär att färre hanar söker efter honor.
– Även små beteendeförändringar kan ha stor betydelse för individer i en konkurrenssituation och därmed påverka populationernas utveckling i förorenade områden. Att medetomidin kan störa grundläggande beteenden hos andra kräftdjur än havstulpan är en av de bedömningsgrunder som måste beaktas innan ämnet kommer ut i handeln, säger Anna-Sara Krång.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anna-Sara Krång
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: 0523-18509, 070-437 97 65
E-post: a.s.krang@kmf.gu.se
Handledare: Susanne Pihl Baden, tel: 0523-18506, e-post: s.baden@kmf.gu.se
Avhandlingen har titeln: “Impact of pollutants on chemically mediated behaviour in benthic crustaceans”
Avhandlingen försvaras: Fredagen den 20 oktober kl. 10.00 vid Kristinebergs Marina Forskningsstation, Fiskebäckskil
Signalsubstansen serotonin spelar en viktig roll för hjärnans funktioner. Nivån av serotonin i hjärnan har visats påverka våra känslor och humör. Serotonin-nivån i hjärnan spelar en viktig roll i skyddet mot depression. Moderna mediciner mot depression, s.k. SSRI-mediciner (selektiva serotonin återupptagshämmare), verkar genom att höja nivån av serotonin i hjärnan. Proteinet TPH-2 (hjärnspecifikt tryptofan-hydroxylas) som är viktigt för regleringen av serotonin-nivån i hjärnan har länge misstänkts spela en viktig roll i utvecklingen av depression och manodepressivitet.
Studien som nyligt genomförts och publiceras i den ansedda tidskriften Archives of General Psychiatry bygger på att man undersökt vilka former av TPH-2 (på DNA-nivå) som finns bland friska personer och jämfört dessa med de former som finns bland personer med återkommande depressioner respektive manodepressiv sjukdom. De olika formerna av TPH-2 som man ärvt kan resultera i olika serotonin-nivåer i hjärnan och därmed ge olika bra skydd mot depression. Genom jämförelsen kunde man visa att TPH-2 formerna skiljde sig mellan friska och drabbade vilket betyder att TPH-2 är involverad i utvecklingen av dessa tillstånd. Vissa former var vanligare hos friska personer vilket tyder på att de har en skyddande effekt mot dessa tillstånd. Det finns ännu inga kliniska test för att undersöka olika TPH-2-former. Alla som deltog i studien var bosatta i norra Sverige.
Upptäckten av denna ärftliga skyddande faktor, som är en bland flera, är en viktig pusselbit i förståelsen kring uppkomsten och behandlingen av dessa sjukdomstillstånd. Ytterligare forskning och ekonomiska resurser krävs för att upptäckten skall kunna ge bättre behandling och hjälp till den drabbade.
Forskningen har genomförts som ett samarbete mellan en svensk forskargrupp under ledning av prof Rolf Adolfsson och post-doc Karl-Fredrik Norrback vid psykiatriska klinikens forskningsenhet i Umeå och Institutionen för klinisk vetenskap, avdelningen för psykiatri vid Umeå universitet och ett belgiskt forskarlag från Antwerpens universitet under ledning av prof Jurgen Del Favero och Phd Ann van Den Boogaert. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Archives of General Psychiatry (Brain-specific tryptophan hydroxylase, TPH2, is associated with unipolar and bipolar disorder in a northern Swedish isolated population, 2006).
Depression är en av västvärldens vanligaste sjukdomar och enligt WHO (World Health Organization) kommer den att vara den mest frekventa sjukdomen år 2020. 3 av 10 svenskar drabbas någon gång i livet av depression, men varför är fortfarande till stora delar okänt. Man räknar med att ca 10 % lider av återkommande depressioner och en lika stor grupp har sinnesstämningssvängningar med olika grader av manodepressiv sjukdom. Trots att dessa sjukdomar för med sig mycket lidande, ökad risk för självmord och förkortad livslängd samt medför stora socioekonomiska kostnader för samhället är orsakerna till dessa tillstånd till stora delar fortfarande ett mysterium. Att tillstånden utvecklas genom en kombination av arv och miljö såsom stress är dock forskare överens om. Alltför små forskningsresurser finns fortfarande tilldelade för vetenskapsmän/kvinnor som vill forska kring psykisk ohälsa även om attityden till forskning kring psykisk ohälsa håller på att förbättras.
Högupplösta porträttfotografier i färg finns att ladda ned på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder
En engelsk översättning av detta pressmeddelande återfinns på:
http://www.info.umu.se/Nyheter/PressmeddelandeEng.aspx?id=2141
Kontaktinformation
För mer information, var god kontakta:
Professor Rolf Adolfsson på mobiltelefon 070-573 40 50 eller e-post Rolf.Adolfsson@psychiat.umu.se
Forskare Karl-Fredrik Norrback på telefon 785 64 55 eller e-post Karl-Fredrik.Norrback@psychiat.umu.se
Genom att studera såväl nyhetsbyråartiklar som vetenskapliga studier av entreprenörskap problematiserar Frederic Bill bilden av den unika och upphöjda entreprenören. Han visar hur entreprenörskapet görs exotiskt, hur det flyttas bort från oss själva och därigenom blir något närmast ouppnåeliggjort. Entreprenören görs till bärare av egenskaper och förmågor som är exklusiva och svåruppnåeliga, snarare än sådana som är vardagliga och allmänt förekommande.
Frederic Bill visar hur man genom att urskilja av vissa individer som entreprenörer indirekt skiljer ur andra individer som icke-entreprenörer. I och med detta flyttas entreprenörskapet bort ur den vardagliga livsvärlden och mystifieras och exotifieras. Entreprenören konstrueras som varande någon annan än vi själva. Likväl som epitetet entreprenör förmår ge aspirerande (ny) företagare energi och motivation kan den också vara ett hinder för andra individer – för de som inte kan se sig själva som entreprenörer.
Frederic Bill är född och uppvuxen i Pjätteryd. Efter att ha studerat företagsekonomi och historia vid Växjö universitet och arkeologi vid Lunds universitet har han varit verksam som doktorand vid Entreprenörskapsprofilen och Ekonomihögskolan, Växjö universitet sedan 2000.
Avhandlingen ”The Apocalypse of Entrepreneurship” försvarades fredagen den 6 oktober kl. 13.00 i sal Wiksell, Växjö universitet. Opponent var professor Hervé Corvellec, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Frederic Bill, telefon: 0470-70 84 93 eller e-post frederic.bill@vxu.se.
Beställ boken från: Växjö University Press, 0470-70 82 67, eller e-post vup@vxu.se
Praktiska upplysningar: Anna Lindahl, 0470-70, eller e-post Anna.Lindahl@vxu.se
I sina studier av samband mellan stress och smärta visar Marina Heiden att människor som varit sjukskrivna under lång tid på grund av stressrelaterade besvär också har tydliga symtom på värk och smärta i muskler. Det kan vara en bidragande orsak till att det är svårt att rehabilitera de här människorna så att de återigen kan bli aktiva i arbetslivet, menar hon. När två typer av behandling mot stressrelaterade besvär – kognitiv beteendeträning och fysisk aktivitet – utvärderades fann hon att deltagarnas rapporterade smärta och smärtkänslighet inte nämnvärt förbättrades efter behandlingen. Ingen förändring sågs heller i deltagarnas återgång till arbete under studien.
Trots frånvaron av behandlingseffekter på smärta och arbetsåtergång fann man en förbättring av markörer för stress och utbrändhet under den tolv månader långa uppföljningstiden. Antalet deltagare som skattade lika god hälsa som friska individer ökade stadigt, och det uppskattades att ta ungefär tre år tills deltagarna uppnådde dessa nivåer av upplevd hälsa. Effekten av behandlingarna skulle alltså kunna uppträda först på längre sikt.
Deltagarna i studien hade varit sjukskrivna minst 50% från sitt arbete under minst en månad och högst två år. Orsaken till deras sjukskrivning var stressrelaterade besvär och utmattningssyndrom.
Marina Heiden är verksam i Umeå vid Belastningsskadecentrum, Högskolan i Gävle, och kan nås på tel. 090-10 60 67 eller e-post marina.heiden@hig.se.
Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten flör yrkesmedicin, Umeå universitet, och har titeln Psychophysiological reactions to experimental stress – relations to pain sensitivity, position sense and stress perception (Svensk titel: Psykofysiologiska reaktioner på experimentell stress, och deras samband med smärtkänslighet, positionssinne och stressupplevelse).
Disputationen äger rum den 19 oktober kl. 10.00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Ulf Lundberg, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Jiang Jingxiong har genomfört en serie undersökningar i Beijing, Kina, där övervikt hos barn idag är ett lika stort problem, som i många rika länder i västvärlden. En viktig orsak till övervikten är att det enda barn föräldrarna har ofta blir för väl omhändertaget av föräldrar eller morföräldrar. De senare har i många familjer ett stort inflytande när det gäller val av mat och hur barnen belönas.
Hennes undersökningar, som i vissa fall sträcker sig över flera år, visar att det går att få ned vikten hos barn som blivit överviktiga, men att det krävs relativt stora insatser. Det fungerar dock både genom att arbeta med barnen individuellt eller genom att undervisa alla barn i skolan. Med undervisning i skolan minskade också andelen barn som blev överviktiga under försöksperioden. Några negativa konsekvenser av insatserna kunde inte observeras.
Men för att lyckas med förebyggande arbete krävs att man tidigt kan påverka föräldrarnas och morföräldrarnas kunskaper och attityder. Särskilt gäller det hur man uppfattar hur kraftig en ”frisk och stark” pojke skall se ut. Sådana förebyggande insatser kan bli mycket kostnadseffektiva och hjälpa till att förebygga framtida besvär hos dessa barn. De löper annars en större risk att utveckla bland annat hjärtkärlsjukdomar, belastningssjukdomar och diabetes eftersom barnen för med sig sin tendens att vara överviktiga in i vuxen ålder.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jiang Jingxiong (OBS engelska), tel: 018-611 35 75, 073-736 87 80, e-post: Jiang.Jiangxiong@pubcare.uu.se, eller handledaren professor Urban Rosenqvist, tel: 018-611 35 67, 070-593 53 53, e-post: Urban.Rosenqvist@pubcare.uu.se
– Vi har framgångsrikt testat flygburen laserskanning på mindre skogsfastigheter i södra Sverige, men nu går vi över och gör ett storskaligt försök på landskapsnivå, säger Jörgen Wallerman vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Han är forskare och leder delprogrammet om datainsamling i forskningsprogrammet Heureka. Heureka är ett nytt datorbaserat hjälpmedel till stöd för skoglig analys och planering. Jörgen Wallerman är mycket intresserad av att använda det nya materialet som ett studieområde för modellutveckling och systemutprovning.
Nyligen skannades 6 800 hektar i Krycklan-området utanför Vindeln. I överlappande stråk över området flög ett flygplan utrustat med Optechs laserinstrument ALTM som skickar ut 100 000 pulser i sekunden. Genom att mäta den tid det tar för laserljuset att reflekteras, kan positioner för objekt på marken beräknas med en noggrannhet på 5-15 cm i höjdled. Vissa laserpulser reflekteras från marken och andra från trädkronorna. Därmed får man samtidigt en bild av både marken och träden i området.
Skanningen finansieras i huvudsak av forskningsprojektet ”the Krycklan Catchment Study” som leds av Hjalmar Laudon vid Umeå universitet i samarbete med SLU och flera andra universitet. Forskargruppen studerar vattenkvalitet, hydrologi, biodiversitet och klimateffekter här.
Det stora omfånget av data kommer att göra ”the Krycklan Catchment Study” unikt i hydrologiska forskningssammanhang. Laserdatat ska främst användas för att göra en detaljerad modell för markytan, med större precision än Lantmäteriets terrängdatabas. Målet är att bättre kunna modellera hur vattnet rinner i landskapet.
Forskarna inom Heureka vill skatta hur skogen ser ut i termer av till exempel virkesförråd, medelhöjd, täthet och skiktning. Syftet är att göra en sammanhängande skattning i ett stort skogsområde och prova till exempel Heurekas habitatmodeller för biodiversitet på landskapsnivå.
Med ungefär en markträff per kvadratmeter får man en rumsligt heltäckande bild av marknivå och krontakets höjd, men för att urskilja enskilda träd behövs en tätare skanning. Därför har man speciellt för Heureka-programmet flugit tio extra stråk på låg höjd med så hög punkttäthet som systemet tillåter.
Både i hela området och i de tätare stråken planeras dessutom en kompletterande fältinventering. Den ska användas för att göra modeller för skogliga data, givet laserdata av olika tätheter.
Vid SLU har man forskat om flygburen laserskanning sedan början av 90-talet. Tekniken är alltså inte ny, men först på senare år har skogsbruket fått upp ögonen för metoden i takt med att den blir allt billigare att utföra. Jörgen Wallerman tror att laserskanning kommer att bli en viktig metod i framtiden för att skatta skogen.
– Min vision är att laserskanning kommer att användas av skogsbolag och andra för att få mycket bra data till modellerna i Heureka-systemet.
För mer information:
Dr Jörgen Wallerman, 090-786 85 70
E-post: Jorgen.Wallerman@resgeom.slu.se
http://heureka.slu.se
DSVs historia i korthet
När datasystemen började komma på 1960-talet uppstod också behovet av kvalificerad akademisk utbildning inom området. I början var systemen kopplade till själva datamaskinerna. Men de blev alltmer generella redskap,
som kunde användas inom en rad tillämpningsområden. Den nya akademiska utbildningen avspeglade detta.
Någon gång i mitten av 60-talet ser vi ett nytt akademiskt ämne födas. En statlig utredning 1964 föreslår att ämnet ”administrativ databehandling” skulle inrättas på tre platser i landet. Ämnet kom att heta Informationsbehandling, särskilt den administrativa databehandlingens metodik. Den första undervisningen skedde inom KTH under 1965 för både
ingenjörsstudenter och studenter vid Stockholms universitet. Och året därpå bildades en institution med organisatorisk hemvist både på Stockholms universitet och på Kungliga Tekniska Högskolan med Börje Langefors som första
professor. Fr o m 1987 heter den Institutionen för data- och
systemvetenskap, DSV.
Från och med 90-talet börjar man allmänt att tala om IT (informationsteknik) istället för den tidigare förkortningen ADB. Numera håller vi på att glida över i ett språkbruk med ICT.
Ända sedan starten har dubbla organisationstillhörigheten funnits genom att DSV varit en institution inom både KTH och Stockholms universitet. Institutionen har funnits på tre olika Campus – först på KTHs Campus Valhallavägen, sedan Frescati och sedan 1990 i Kista.
Utvecklingen har sedan dess varit enastående – i grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Antalet studenter har 25-faldigats – det första året tog institutionen in 70 studenter – numera har man ca 1600 helårsstudenter och tar in ca 750 nya studenter varje höst! Det ökande
samhällsinflytande som följt av verksamheten under alla dessa år lägger en grund för det jubileum som firas 19 oktober 2006 med temat ”IT för människor”.
Program för Jubileumskonferens 19 oktober
http://www.it-univ.se/visa.html?artikelid=1249
Ytterligare bakgrundsfakta
Ordet dator är en nybildning för att efterlikna andra ord i svenska som motor och traktor. Dator kan härledas till det latinska ordet ”dare” som betyder ”giva”. Ordet är en svensk nybildning, som inte finns i grannspråken eller i latinet. Även om det nya ordet lanserades under senare halvan av
60-talet, kom det att dröja ända till 80-talet innan det slog igenom på bredare front.
Definition ur Nationalencyklopedin
dator, automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling. Benämningen avser nästan alltid en digital, elektronisk dator vars operationer styrs av ett i dess minne lagrat program. Den första svenska benämningen var matematikmaskin – populärt även “elektronhjärna”. Under 1950-talet tillkom beteckningen siffermaskin, och i början av 1960-talet lanserades data som förkortning av datamaskin. Alla dessa termer har nu i huvudsak ersatts med det av Börje Langefors föreslagna ordet dator, som är svensk standard.
Dator på andra språk
danska datamat
norska datamaskin
finska tietokone
isländska talva
tyska Rechner
ryska kompjuter
franska ordinateur, calculateur
spanska computadora, ordenador
italienska calculatore elettronico
Under den kommande tiden kommer en historisk webbsite växa fram. Här kommer text, foto, filmer från de 40 åren att finnas. Den kommer att nås via institutionens hemsida www.dsv.su.se
IBMs historik
Läs mer på http://www-03.ibm.com/ibm/history/
Kontaktinformation
Ytterligare information
Prefekt Anita Kollerbaur, 08-16 16 19
Impregnerat virke är en av de vanligaste källorna till förorening i träavfall från byggsektorn, föroreningar som leder till ökade utsläpp till miljön och begränsade möjligheter till återvinning, visar doktoranden Joakim Krook vid Avdelningen för industriell miljöteknik. I sitt avhandlingsarbete har han granskat de svenska strategierna för hantering av detta avfall. Resultaten visar bland annat att vi misslyckats med att skapa effektiva system för att sortera ut rena avfallsfraktioner.
Det träavfall som uppstår främst vid bygg- och rivningsarbeten används som biobränsle vid produktion av fjärrvärme. Men bränslet är förorenat på grund av att material som plaster, metaller och impregnerat trä ingår i avfallet. Om dessa föroreningar i stället sorterades ut skulle möjligheterna att begränsa utsläpp av tungmetaller till miljön öka, samtidigt som vi bättre skulle kunna nyttiggöra det uttjänta virket.
Detaljerade studier av avfallet från impregnerat trä visar att endast en tiondel sorteras ut – trots att det enligt lag ska hanteras som farligt avfall. Huvuddelen sprids i stället i flera typer av avfall, vilket gör det svårt att kontrollera utflödena av farliga ämnen. En betydande del verkar inte alls hamna i avfallshanteringssystemet, utan återfinns i kvarglömda konstruktioner eller hanteras av användarna själva.
De aktörer i energisektorn som förädlar och använder avfall för att producera fjärrvärme har små möjligheter att få bort förorenat material. Separeringen bygger i stället på källsortering, men aktörerna i avfalls- och byggsektorn saknar ofta incitament för sådana åtgärder – trots såväl lagstiftning som kundkrav. En orsak till detta är bristande uppföljning, konstateras i avhandlingen.
Avhandlingen Concentrate or dilute contaminants? Strategies for Swedish wood waste läggs fram vid disputation fredag 20 oktober kl 10.30 i sal A2, A-huset, Campus Valla, Linköping. Opponent är docent Stefan Anderberg, Köpenhamns universitet.
Kontaktinformation
Joakim Krook 013-288903, 073-3213699, joakr@ikp.liu.se
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar även unga kvinnor. I vissa släkter finns en stark ärftlighet för sjukdomen, vilket ibland leder till att bröst opereras bort i preventivt syfte. Ett förlorat bröst innebär för många att man dagligen påminns om sin cancer. Det kan bli svårt att glömma och gå vidare i livet.
Vid Uppsala universitets institution för kirurgiska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, har man sedan några år kunnat ge kvinnor nya bröst genom att forma dem av hud och underhudsfett från kvinnans buk. Resultaten har varit goda – brösten blir fina och kvinnorna nöjda. Men kollegor på andra håll i landet har varit återhållsamma, och ansett att operationen är för komplicerad. Den har nämligen tagit 6-7 timmar, ibland ännu längre, mot 1 ½ timmar för ett implantat (ofta siliconimplantat).
Men genom ett samarbetsprojekt mellan plastikkirurger och radiologer har nu metoden utvecklats och operationstiden halverats, samtidigt som säkerheten ökat.
– Det har gått mycket snabbt från idé till verklighet, säger Anders Liss, forskare och överläkare vid plastikkirurgen.
Det moment som tidigare varit tidskrävande och krångligt – att hitta lämpliga kärl i bukhuden – förbereds nu istället av radiologerna med hjälp av avancerad teknik. För att det nya bröstet ska fungera måste det få blodtillförsel och det gäller därför att hitta det bästa bland de mycket, mycket tunna kärlen. Patienten får genomgå en okomplicerad undersökning i en datortomograf, som synliggör kärlsystemet med kontrastmedel. Bilderna tolkas sedan av radiologerna i ett tredimensionellt koordinatorsystem placerat på en bild av kvinnans buk. Inför varje operation går radiologerna och kirurger tillsammans igenom patienterna. Ett bra kärl ska helst finnas nära bukens mitt och nedanför naveln.
– Vi visar var kärlen finns och då kan kirurgerna designa operationen efter det, säger Anders Magnusson, professor i diagnostisk radiologi, som tillsammans med röntgenläkaren Alina Dimopoulou ingår i projektteamet.
– Ja, när man vet vilka kärl som finns och exakt position är det lätt att göra den bästa dissektionen. Det kan inte bli bättre, konstaterar Rafael Acosta, den andre kirurgen i teamet och den som initierade samarbetet med radiologen.
Resultatet blir alltså en snabbare och säkrare operation. Man vet att man använt det bästa kärlet och ingreppet tar kortare tid, vilket minskar risken för propp och andra komplikationer. Hittills har man opererat 27 patienter och erfarenheterna är bara positiva. Teamet tror att det finns många ute i landet som kunde ha glädje av detta, som idag inte får möjligheten. I princip skulle själva datortomografiundersökningen kunna göras var som helst i landet, enligt ett körschema, men bearbetning och tolkning av bilderna kräver vana – och tid. Fördelen med ett universitetssjukhus är att det hittills har funnits tid för utvecklingsprojekt. I det här fallet har det snabbt inneburit stora besparingar i form av förkortad operationstid.
– Och vinsterna för kvinnorna är så stor så möjligheten borde komma fler till del, säger Rafael Acosta.
Bild 1 och 2 finns att ladda hem på (sök på ”cancer” bland bilderna): http://info.uu.se/fakta.nsf/sidor/pressbilder.id72.html
Bild 3 bifogas pressmeddelandet, via länk nedan.
Bildtexter:
Fig 1: 3D-rekonstruktion av en datortomografisk undersökning av bukens kärl. De båda markerade kärlen försörjer bukens muskulatur, fett och hud med blod.
Fig 2: 3D-rekonstruktion som visar två kärl som kommer ut genom bukmuskeln. Kärlen försörjer den tänkta lambån av vilken bröstet ska skapas.
Fig 3: Före och efter bröstrekonstruktion med vävnad tagen från buken. Den högra bilden är tagen 8 månader efter operation. Ärren kommer med tiden att blekna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Magnusson, professor i radiologi, mobil: 076-864 58 51, e-post: Anders.Magnusson@radiol.uu.se eller överläkare Rafael Acosta, tel: 018-611 37 57 eller Rafael.Acosta.Rojas@akademiska.se
Molekyler består av atomer som är uppbyggda av kärnor och elektroner. Kärnorna består i sin tur av protoner och neutroner. Ett mysterium med protonen är att den ”väger” för mycket. Förenklat är en proton uppbyggd av tre kvarkar som hålls samman av gluoner, som helt saknar massa. En vetenskaplig utmaning är dock att förstå varför de enskilda kvarkarna bara kan förklara cirka fem procent av protonens totala massa – så varifrån kommer resten?
– Det är som att köpa tre apelsiner i en påse med total vikt på ett kilo. Hemma tar man ut dem ur påsen och väger – fast nu blir resultatet sammanlagt 50 gram, säger Örjan Nordhage.
Med tanke på den ofantliga mängd existerande protoner i atomer, molekyler, världen och universum är det angeläget att studera detta problem. Detta är en av uppgifterna för det framtida experimentet PANDA i Darmstadt, Tyskland, med start 2012. Här ska en accelererad stråle av antiprotoner kollidera med protoner på ett mål som strålen riktas mot. Slutprodukten från kollisionen, ett sorts splitter av nya partiklar, ger utslag i en specialdesignad detektor. Beroende på vad som detekteras, och var, kan sedan kollisionsprocessen återskapas. Inför detta experiment undersöks flera alternativa mål som strålen ska riktas mot, så kallade strålmål.
Vid The Svedberglaboratoriet har ett speciellt strålmål med ”vätepellets”, frysta minikulor av väte, utvecklats och redan placerat Uppsala universitet på den internationella kartan när det gäller accelerator- och strålmålsteknik. De har använts i experiment i den egna anläggningen i Uppsala mellan 1999 och 2005 och Örjan Nordhage har undersökt möjligheterna att använda pellets även i PANDA-experimentet.
I sin avhandling presenterar han data som innebär att kraven på acceleratorn och strålens storlek kan definieras redan nu. Han visar också att användandet av pellets innebär att kortlivade partiklar kan detekteras mer än 30 gånger så effektivt jämfört med andra typer av strålmål. Ett led i arbetet har varit att bygga ett testsystem för att möjliggöra vissa unika försök. Eftersom väte normalt fryser vid 259 minusgrader krävs stor nedkylningskapacitet och Örjan Nordhage har med hjälp av testsystemet kunnat visa att prestandan höjs automatiskt om man gör nedkylningen vibrationslös.
– Om pellets används i PANDA-experimentet förstärks Uppsala universitets redan starka position för en lång tid framöver. Resultaten och de i denna avhandling föreslagna förbättringarna har ökat chansen för att så verkligen blir fallet, säger Örjan Nordhage.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Örjan Nordhage, tel: 018-471 32 52, 070-236 90 28 eller via e-post: orjan.nordhage@tsl.uu.se
På 2000-talet aktualiserades frågan igen, och den här gången blev anläggningen av. Den kritiska miljöopinion som försökte stoppa den var för svag. Dioxinerna betraktades inte längre som ett problem och andra invändningar mot anläggningen fick aldrig någon tyngd i debatten.
Robert Hrelja disputerar inom forskarskolan Energisystem, vid tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Han har analyserat de två skilda politiska processerna i Skövde, på 1980- respektive 2000-talen, som fick två så motsatta resultat.
I sin avhandling visar han hur förespråkare för anläggningen i den senare omgången lyckades föra bort frågan om dioxiner, och även andra miljöhot, från dagordningen. Hela diskussionen kom att handla om procedurer, närmare bestämt om ifall kommunen följde föreskrifterna i miljöbalken.
Motståndarnas större oro och tankar om behovet av ett kretsloppssamhälle rymdes inte i den aktuella politiska dagordningen. Miljöbalkens föreskrifter gjorde att diskussioner om anläggningens själva existens framstod som egendomliga och irrelevanta.
Robert Hrelja visar hur politiska motståndare kan utmanövreras genom att en fråga görs till en icke-fråga. Han belyser också alliansen mellan vetenskap och politik. Utsläpp av dioxiner anses idag kunna hanteras på ett säkert sätt, men fullständig visshet om detta finns inte och kan kanske aldrig nås. Politiska beslut måste alltid tas med ett mått av osäkerhet.
”Det föreligger överlag stor samstämmighet inom politik och naturvetenskaplig forskning om att det går att förena vetenskap och politik utan att politiken påverkar vetenskapens bedömningar. Avhandlingen har dock visat att vetenskapen är politiserad och påverkad av intressen och förhandlingar”, skriver Robert Hrelja.
I en annan aktuell avhandling vid LiU studeras miljöproblem som orsakas vid förbränning av impregnerat träavfall. Avhandlingen, med titeln Concentrate or dilute contaminants, läggs fram den 20 oktober vid Avdelningen för industriell miljöteknik, av Joakim Krook. Se även http://www.liu.se/liu-nytt/pressmed/pressmed?newsitem=5941
Kontaktinformation
Avhandlingen heter I hettan från ångpannan. Robert Hrelja disputerar den 13 oktober. Han nås på telefon 016-5442311 eller 0706-107744. E-post: robert.hrelja@energimyndigheten.se
Vi har nu har gränsvärden i EU som fastställer hur höga halterna av luftburna partiklar får vara i våra utomhusmiljöer. Gränsvärdena omvärderas ständigt i takt med att nya forskningsrön tillkommer.
För att diskutera dessa frågor samlas det svenska Partikelnätverket på LTH den 16 och 17 oktober. Detta nätverk bildades 2001 och arrangerar årliga symposier för att ge forskare, utvecklingsingenjörer, forskningsadministratörer och olika myndigheter möjlighet att mötas och utbyta erfarenheter rörande energi- och transportsektorernas hälso- och miljöpåverkan. Huvudvikten ligger på partiklar och deras hälsopåverkan.
Här sammanfattas kunskapsläget inom problemområden som emissioner, mätteknik, halter i olika miljöer, spridnings- och exponeringsmodeller och hälsoeffekter. Presentationerna vid mötet och samspelet mellan mötesdeltagarna identifierar kunskapsluckor, och avser att samordna forskningen inom befintliga eller framtida program. Mötet belyser olika svenska aktörers roll i arbetet med att förbättra luftkvaliteten och minska hälsoeffekterna orsakade av energi- och transportsektorerna.
Lokala arrangörer vid Lunds Tekniska Högskola är:
● Consortium for Aerosol Science and Technology at Lund University, CAST
● Avd. för Kärnfysik, Fysiska institutionen
● Avd. för Ergonomi och aerosolteknologi, Institutionen för Designvetenskaper
● Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS
●Energiportalen LTH
Symposiet äger rum i Stora Hörsalen, Ingvar Kamprads Designcentrum, Sölvegatan 26, Lund. Se detaljerat program i länken nedan.
http://www.fysik.lu.se/eriksw/natverket2006/lund-natverket2006.htm
http://www.itm.su.se/natverket/index.html
Program: http://www.fysik.lu.se/eriksw/natverket2006/program.htm
Närmare information ges av:
Prof. Erik Swietlicki, avd för Kärnfysik, LTH
tel: 046-2229680
e-post: Erik.Swietlicki@nuclear.lu.se
eller:
Prof. Mats Bohgard, avd för Ergonomi och aerosolteknologi, LTH
tel: 046-2228016
e-post: Mats.Bohgard@design.lth.se
Kontaktinformation
Närmare information ges av:
Prof. Erik Swietlicki, avd för Kärnfysik, LTH
tel: 046-2229680
e-post: Erik.Swietlicki@nuclear.lu.se
eller:
Prof. Mats Bohgard, avd för Ergonomi och aerosolteknologi, LTH
tel: 046-2228016
e-post: Mats.Bohgard@design.lth.se
