Det totala antalet sökande till programutbildningar vid Stockholms universitet har ökat med nästan 57 procent.

– Att vi ökar så pass kraftigt för våra utbildningslinjer beror sannolikt till stor del på den exponering som vi får när anmälan sker via studera.nu. Det har blivit enklare att anmäla sig, säger Mattias Wickberg, Studentbyrån, Stockholms universitet.

Antalet förstahandssökande till programutbildningarna minskar dock vilket, enligt Mattias Wickberg, också kan ha sin förklaring i studera.nu. De sökande måste nu välja redan vid ansökningstillfället vilket program de önskar söka i första hand. Tidigare så kunde de även lämna in en separat ansökan till Stockholms universitet. En sådan sökande kunde därför bli ”dubbelbokad” som förstahandssökande både till Stockholms universitet och till ett annat lärosäte via Verket för högskoleservice (VHS). Detta är inte längre aktuellt eftersom samtliga utbildningsprogram nu söks via Studera.nu och bara ett förstahandsalternativ kan registreras.

Intresset för att läsa vid Stockholms universitet fortsätter att öka bland de yngsta sökande. Antalet sökande i ålderkategorin under 20 år är 37 procent högre än vårterminen 2006 och deras andel bland det totala antalet sökande har ökat till 9 procent. Kvinnorna fortsätter att dominera bland de sökande. I likhet med föregående år är två av tre sökande kvinnor.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Ingrid Sundberg, avdelningsdirektör, tfn 08-16 22 48, e-post ingrid.sundberg@sb.su.se
Mattias Wickberg, byrådirektör, tfn 08-16 34 40, e-post mattias.wickberg@sb.su.se

En ganska vanlig föreställning om diskriminering är att människor som söker arbete väcker föreställningar till liv hos dem som ska fatta beslut om anställningen.

– Det stämmer ibland när man till exempel talar om direkt diskriminering men mer avgörande och otillgängligt för förändringar är de föreställningar som finns bland organisationers medarbetare och som är oberoende av de sökande. De sökande bedöms utifrån outtalade metoder och besluten fattas utifrån hur väl de sökande stämmer med den bild som redan finns, säger Angela Nilsson som den 2 november lägger fram sin avhandling vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet.

En lyckad ansökan handlar ofta om konsten att uttrycka sig på ett sätt som människorna i organisationen premierar. Det innebär i sin tur att sökande behöver en förförståelse eller inblick i yrkesgruppen ifråga. Av detta kan vi dra slutsatsen att personer med utländska utbildningar, med svenska som andraspråk och med andra än förväntade yrkesutbildningar har svårare att göra sig gällande menar Angela Nilsson.

– Det får konsekvenser för hur diskriminering i arbetslivet angrips eftersom mycket av det antidiskrimineringsarbete som bedrivs fokuserar på att ändra attityder som medarbetare anses ha om människor som skiljer sig från dem själva, säger Angela Nilsson.

Vidare säger hon, att det är väl känt att diskriminering förekommer i rekryteringssammanhang, vilket innebär att somliga sökande aldrig får arbete trots att de söker många utlysta tjänster. Stora ansträngningar har gjorts för att förändra situationen på arbetsmarknaden men resultaten tycks lysa med sin frånvaro.

– Min avsikt var därför att pröva en annan tanke, nämligen om det kan vara så att det finns någonting i själva rekryteringsprocessen som gör att vissa hamnar utanför – all god vilja till trots, säger Angela Nilsson.

I en analys av hur urvalet vid rekryteringar i sex kommuner gått till visar hon att personal och ansvariga i organisationer har en ganska klar uppfattning om vilka människor de vill rekrytera utifrån kvalifikationer och erfarenheter. Det får dock ett specifikt värde först när de vägts samman med den informella kompetens som sökande uttrycker. Det kan till exempel handla om att sökande formulerar sig på ett sätt som får rekryterarna att uppfatta denne som trevlig eller nämner rätt kodord som indirekt uttrycker ett särskilt intresse för tjänsten i fråga och om den informella kompetensen som kommer till uttryck stämmer med rekryterarnas värderingar eller inte påverkar hur bra en utbildning uppfattas vara.

– Det är problematiskt när man ska försöka förändra dessa normer, regleringar och rutiner därför att de ofta är oreflekterade och upplevs som naturliga och självklara av dem som utför handlingarna. De ingår i de tankestilar som utvecklas i organisationer och som medarbetare är en del av. Tankestilarna fungerar som gränsvakter i urvalet av sökande och avgör vem som uppfattas som lämplig eller mindre lämplig, oavsett deras kvalifikationer, säger Angela Nilsson.

Avhandlingens titel: Gränsvakter. Tankestilar och sortering vid rekrytering av personal i sex kommuner.

För ytterligare information
Angela Nilsson, etnolog och verksam vid CEIFO (Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer vid Stockholms universitet), tfn 070-558 14 34, e-post angela.nilsson@ceifo.su.se

För bild på Angela Nilsson, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.

Vi läser idag om fågelinfluensan och om ett globalt hot i form av virus H5N1. Det nationella säkerhetstänkandet omformas och nya forsknings- och övervakningsprojekt mobiliseras. Virus H5N1 är en mikroorganism som har blivit en ”internationell aktör”, åtminstone i media.
På ett liknande sätt kom en kemisk förening, svaveldioxid, att spela en viktig roll under sjuttiotalets kalla krig. Begreppet ”gränsöverskridande luftföroreningar” uppstod och kom, tillsammans med meteorologin och luftkemin, att få en viss betydelse för att minska spänningen mellan öst och väst och för att påbörja den europeiska integrationen. Den nationella säkerheten var tidigare en militär och ekonomisk fråga. Nu blev nationell säkerhet även en fråga om att värna miljön och skydda den från främmande element.

1979 skapades en internationell överenskommelse om att begränsa gränsöverskridande luftföroreningar. Avhandlingens första fallstudie illustrerar hur luftvårdsfrågan redan under sjuttiotalet byggde på en innovativ förening mellan vetenskaplig kunskap och politiska intressen. Gränsen mellan vetenskap och politik formas i en social process.

De övriga fallstudierna i avhandlingen analyserar experternas egen syn på relationen mellan vetenskap och politik. För att samhället ska kunna hantera miljöproblemen på ett framgångsrikt sätt krävs även idag innovativa föreningar mellan vetenskap och politik. De gemensamma direktiven för att begränsa luftföroreningar inom EU är ett exempel. Det lokala arbetet i Göteborg för att uppfylla riksdagens miljömål är ett annat.
Samtidigt uppstår problem då både forskare och politiker vill utnyttja vetenskapens aura av neutralitet och objektivitet för att öka miljömålens och styrningsmedlens trovärdighet och legitimitet.
Avhandlingen är en kvalitativ studie av experternas egna gränsdragningar mellan vetenskap och politik. Miljöexperterna befinner sig i en situation där gränsen mellan vetenskap och politik inte är på förhand given. Gränsen är snarare diffus, den utformas i en social process, och den är till och med förhandlingsbar.

Martin Letell är verksam som forskare vid Avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier,
Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Avhandlingens titel: Governable Air: Studies on the Science and Politics of Air Pollution in Europe.

Fakultetsopponentens namn: Dr Andrew Barry, University of Oxford
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 november 2006, kl. 13.15, Hörsal Sappören,
Spränkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Martin Letell, tel 031-145682 (bost.), 031-7734924 (arb.)
e-post: martin.letell@sts.gu.se
Avhandlingen kan beställas via martin.letell@sts.gu.se

Vad utmärker egenregiproduktion och nyttjandet av externa leverantörer och i vilka fall är det ena att föredra framför det andra? Har valet av organiseringssätt någon betydelse för de kommunala verksamheternas kostnader?

För att söka svar på frågorna används förklaringar som blivit vanliga vid studiet av företags strategier med vilken verksamhet som skall bedrivas inom den egna organisationen och vilka verksamheter som skall läggas ut på underleverantörer.
Det har visat sig att det är verksamhetens komplexitet som avgör gränsdragningen mellan marknad och den egna organisationen. Komplex verksamhet bör inordnas inom den egna organisationen medan mindre komplex verksamhet bör handlas upp på marknader om målet är att minimera kostnaderna.
Av detta följer att verksamhet som är komplex, men som handlas upp på marknader förväntas leda till ökade kostnader jämfört med alternativet att sköta verksamheten i egenregi.

Undersökningen av de svenska kommunernas agerande, som grundar sig på statistiskt material över Sveriges alla kommuner, visar att den kommunala praxisen avseende nyttjandet av underleverantörer skiljer sig åt stort inom kommunsektorn.
Det är fortfarande den traditionella förvaltningsorganisationen med egenregiproduktion som dominerar, men vissa kommuner använder sig i väldigt stor utsträckning av externa underleverantörer för att leverera service och välfärdstjänster till brukare och invånare.
Undersökningen visar främst att den kommunala praxisen i viss mån följer de mönster som identifierats på företagsmarknader och att det har betydelse hur kommunerna väljer att producera den service och de tjänster som de är ålagda att leverera.
De kommuner som väljer att nyttja underleverantörer i mindre utsträckning än vad teoretiska modeller visar att de bör göra uppvisar något högre kostnader. Även de kommuner som har ett stort överutnyttjande av underleverantörer uppvisar något högre kostnader.
Mycket annat påverkar också i vilken mån kommuner väljer använda sig av underleverantörer. Främst belägenhet i storstadsområde och vänstermajoritet i fullmäktige har tydliga effekter, där vänsterstyre tenderar att leda till ett mindre nyttjande av underleverantörer medan belägenhet i ett storstadsområde tenderar att leda till ett mer omfattande användande av underleverantörer.

Avhandlingens titel: Förvaltningens gräns mot marknaden. Om mekanismer bakom och effekter av kommunernas marknadsutnyttjande.

Fakultetsopponentens namn: professor Sven Haugland, Handelshögskolan i Bergen.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 3:e november 2006, kl. 10.15, Hörsal Dragonen,
Sprängkullsgatan 19, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas hos Förvaltningshögskolan www.spa.gu.se för 200 kronor exkl. moms.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Tobias Johansson tel 031-773 1277 (arb). Tobias.johansson@spa.gu.se

Styrlogiken utgick ifrån att det som inte beställdes inte heller skulle utföras. Trots omfattande kritik har flera svenska landsting valt att behålla beställarstyrningen. I avhandlingen ”Beställarstyrning av hälso- och sjukvård” har därför Johan Berlin undersökt hur och varför beställarstyrning utövas. Studiens resultat visar bland annat att beställarstyrning tillämpas genom att förtroende och kontroll kombineras, vilket gör det möjligt för beställarna att styra hälso- och sjukvården – på marginalen.

I avhandlingen får läsaren en unik inblick i hur beställningsprocessen mot två sjukhus successivt växer fram. Här visas bland annat på förekomsten av ett ”tyst kontrakt” mellan beställar- och utförartjänstemän i förhandlingsprocessen. Genom det tysta kontraktet kan beställarna ge sjukhusledningen mindre detaljerad uppföljning (ökad frihet) och i utbyte få dem att gå med på en snävare ekonomisk uppräkning av kommande års ersättning (sparande).

I avhandlingen förklaras den fortsatta användningen av beställarstyrning med att den utgår från en ekonomisk logik. Det innebär att en kalkylerande relation lättare kan utövas mellan parterna. På så sätt kan den sista miljonen och det senaste byggnationsförslaget ifrågasättas. För de beställande tjänstemännen handlar det ytterst om att försöka hitta en acceptabel ekonomisk nivå och undvika problem snarare än att hitta den allra bästa lösningen. Den andra förklaringsfaktorn handlar om att det byggs upp ett administrativt mellanled (filter) mellan politik och profession. På så sätt kan vissa frågor ”lagras” i tjänstemännens organisation i avvaktan på lämplig tid för genomförande.

Sammantaget menar Johan Berlin att avhandlingen är viktig för den som är verksam inom sjukvården, särskilt de som arbetar med verksamhetens styrning, ledning och organisering.

Avhandlingens titel: Beställarstyrning av hälso- och sjukvård. – Om människor, marginaler och miljoner. (s. 382)

Beställning: Avhandlingen kan beställas via: anne-marie.olsson@spa.gu.se (Pris: 200:- exkl moms och porto)

Fakultetsopponent: Professor Anders Söderholm, Handelshögskolan, Umeå universitet.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 november 2006, kl 10.15,
Hörsalen Dragonen, Sprängkullsgatan 19, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Johan Berlin, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
E-post: johan.berlin@spa.gu.se

Spermadonation är inte tillåten till ensamstående kvinnor, varken i Sverige och Danmark. Däremot får ensamstående kvinnor adoptera barn. Vad lagstiftarna anser vara en naturligt är inte alltid helt lätt att genomskåda. Spermadonation är exempelvis tillåten också för lesbiska par, i Danmark först efter årsskiftet.

Stine Adrian har följt arbetet och intervjuat anställda på två fertilitetskliniker, i Sverige och Danmark. Hennes avhandling vid Tema genus, Linköpings universitet, handlar just om de dilemman som uppstår kring begreppet ”naturligt” när man arbetar med modern reproduktionsteknik. Numera är inte bara provrörsbefuktningar tillåtna, utan också såväl sperma- som äggdonationer. De biologiska gränserna för föräldraskap suddas ut. Ett barns biologiska mamma kan vara en helt annan person än den som föder barnet, och den biologiska pappan kan vara en anonym spermadonator, om de blivande föräldrarna är två kvinnor.

De som arbetar på fertilitetskliniker ställs inte sällan inför svåra val och frågor som är omöjliga att besvara. Ett sätt för dem att legitimera sin verksamhet är just att hänvisa till vad som är ”naturligt”. Men detta omförhandlas ständigt, gränserna förflyttas. Hur ser en naturlig familj ut? Vad är naturlig sexualitet? Är det naturligt att kunna få barn?

– Det blir problematiskt för alla inblandade, säger Stine Adrian.

Hon analyserar också hur kvinnors kroppsuppfattning kan förändras under den ofta långa process som en assisterad befruktning innebär. Kroppen är en opålitlig bundsförvant. Den reagerar inte alltid som planerat. Ungefär en tredjedel av de barnlösa par som söker hjälp får så småningom lämna kliniken utan ett väntande barn.

– Ofta är det långa och psykiskt påfrestande processer som de här paren går igenom, säger Stine Adrian. Samtidigt som de vill skapa sig en ”naturlig” familj, blir det smärtsamt tydligt att vi inte kan kontrollera naturen fullt ut.

För personalen blir frågan när det är dags att bryta.

– När ska man säga: nu räcker det? Nu får ni försöka leva med att ni inte kommer att få ett biologiskt barn.

Och för den barnlösa kvinnan, vars kropp sviker henne, kan processen leda till svåra frågor om vad kvinnlighet egentligen innebär, när hon förnekas det som av många uppfattas som det mest kvinnliga av allt: att föda barn.

Kontaktinformation
Stine Adrian disputerade den 27 oktober. Hon nås på telefon +4527269307 (före den 5 november), eller e-post: stine_adrian@yahoo.com

Ett vanligt antagande vid derivatprissättning är att de underliggande tillgångarnas avkastning är normalfördelad. Verkligheten är vanligtvis mer komplex och många tillgångar kan i verkligheten ha så kraftiga prisstegringar och prissänkningar att avkastningen inte kan modelleras korrekt med normalfördelningen.

− I min avhandling föreslås en modell i kontinuerlig tid som tillåter att prisprocesserna i ekonomin även kan göra diskreta hopp, förklarar Mia Hinnerich. Trots att man alltså tillåter prisprocesserna att ha en mer komplicerad fördelning kan man fortfarande prissätta ett flertal derivat med explicita analytiska uttryck. Det innebär en utvidgning av tidigare forskningsresultat vad gäller prissättningar av såväl swappar och swaptioner.

En swap är ett bytesavtal mellan två parter om att byta framtida kassaflöden med varandra, där avtalet specificerar kassaflödena och när i tiden dessa skall utbytas. En aktieswap är ett avtal som till exempel kan vara ett avtal om att byta en på förhand känd fast ränta på ett nominellt belopp mot en på förhand okänd årsavkastning på en specificerad aktie. Man byter i så fall ett fast kassaflöde mot ett rörligt. En swaption är en option på att ingå en swap vid ett förutbestämt framtida datum till en förutbestämd swapränta.

Mia Hinnerich försvarade sin licentiatavhandling ”On the Pricing of Swaps and Swapations” i oktober, vid Handelshögskolan i Stockholm.

Kontaktinformation
Mia Hinnrich, institutionen för finansiell ekonomi
Tel: 08-736 9161
E-post: mia.hinnerich@hhs.se