Mottagaren som styr frisättandet av NAA kallas NMDA-receptorn. Tidigare studier har visat att denna mottagare spelar en viktig roll för nervcellernas kommunikation.
– Att NMDA-receptorn är inblandad vid frisättning av NAA är intressant eftersom det tyder på att NAA kan vara en del i kommunikationen mellan nervceller och stödjeceller vid till exempel hög nervaktivitet, säger Mattias Tranberg.
Aminosyran NAA finns i hög koncentration i hjärnan och det finns flera teorier om vilken roll ämnet har. Ett förslag är att nervcellen kan släppa ut aminosyran för att undvika att expandera, men det stöds inte av avhandlingen.
– Enligt den teorin skulle nervcellen släppa ut bland annat NAA för att inte svälla för mycket vid en huvudskada eller vid saltbrist. Det finns studier där man utsatt cellerna för extrem saltbrist som tyder på det, men sådan extrem saltbrist förekommer aldrig i hjärnan. I våra studier var saltnivåerna inte lika låga och då släppte cellerna inte ut extra NAA, säger Mattias Tranberg.
Forskarna är mer eniga om att NAA är viktigt för bildandet av myelin, som är det fettlager runt nervtrådarna som gör att signalerna mellan nervcellerna går fortare. Ett enzym bryter ner NAA i mindre bitar och stödjecellerna använder aminosyrans beståndsdelar för att bygga myelin.
Om NAA inte bryts ner som det ska leder det till ökade nivåer av ämnet i hjärnan. Detta sker bland annat vid det genetiska tillståndet Canavans sjukdom. Patienter med denna ovanliga sjukdom dör ofta innan de hinner fylla tio år.
– Vi har kunnat visa att förhöjda nivåer av NAA inte är skadligt för frisk hjärnvävnad. Våra resultat tyder alltså på att det är något i själva nedbrytningsprocessen av ämnet som är viktigt för sjukdomsförloppet i Canavans sjukdom, säger Mattias Tranberg.
Forskarlaget har använt sig av ett ämne som är mycket likt NAA och som omvandlas till NAA inuti celler.
NAA produceras enbart av nervceller, men exakt hur och var på cellen aminosyran släpps ut är inte klarlagt.
– Det är fascinerande att man inte lyckats bestämma NAAs funktion efter femtio års forskning. Våra resultat är viktiga pusselbitar för att slutgiltigt avgöra NAAs uppgift, säger Mattias Tranberg.
I studien användes odlade skivor av hjärnvävnad från råtta.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, avdelningen för fysiologi
Avhandlingens titel: N-acetylaspartate in brain – studies on efflux and function
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mattias Tranberg, kemist, telefon: 031-773 35 51, 070-922 83 79, e-post: mattias.tranberg@physiol.gu.se
Handledare:
Professor Mats Sandberg, telefon: 031- 773 33 95, e-post: mats.sandberg@anatcell.gu.se
Lipoproteinlipas är ett enzym som sitter på blodkärlens väggar och vars funktion är att spjälka blodfetter till fettsyror som tas upp i kroppens olika vävnader och organ. Man vet att enzymets aktivitet anpassas till kroppens behov vid t.ex. fasta, övernäring, fysisk aktivitet, graviditet, amning m.m. Lipasets aktivitet regleras vävnadsspecifikt. I fettvävnad är aktiviteten hög efter en rejäl måltid, men låg mellan måltider. Omvänt är aktiviteten hög i muskler vid fasta. Det innebär att överskottet av fett kan lagras i fettväven efter en måltid, men mellan måltider och vid fasta dirigeras fettet istället till musklerna. Den molkylära mekanismen bakom hur lipoproteinlipas snabbt kan anpassa sin aktivitet till kroppens behov, vanligen vid upprepade tillfällen per dygn, har trots intensiva studier inte varit känd. Forskargruppen har tidigare visat att regleringen sker på gennivå, men att det inte är själva lipasgenen som regleras.
I den artikel som nu publiceras i den amerikanska tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, har Gunilla Olivecronas grupp tagit fasta på resultat som publicerats under de senaste åren. Resultaten visar att en grupp proteiner som kallas angiopoietin-like proteins har stora effekter på omsättningen av fett. Valentina Sukonina, som är doktorand i gruppen, har renframställt det nyupptäckta angiopoietin-like protein 4, som man vet bildas i fettväv. Tillsammans med sin biträdande handledare, gästforskaren Aivar Lookene, har hon kunnat visa att det nyfunna proteinet binder till lipoproteinlipas. Denna bindning leder till att den aktiva lipasmolekylen snabbt faller sönder i två inaktiva delar. Detta leder i sin tur till att lipaset lossnar från sina bindningsplatser på kärlväggen och sammantaget till att upptaget av fett i fettväven minskar.
Resultaten förklarar hur lipaset kan inaktiveras trots att det befinner sig bundet utanpå celler på kärlväggen och därmed utanför kontroll av de många intracellulära system som vanligen används för ämnesomsättningens reglering. Forskargruppen visar också att omsättningen av det nyupptäckta proteinet i fettväven regleras tillräckligt snabbt för att kunna förklara snabba förändringar av lipoproteinlipasets aktivitet t.ex. under ett normalt dygn då man omväxlande ”svälter” och äter. Den bakomliggande molekylära föklaringen till inaktiveringen av lipasmolekylen är spännande och ovanlig. Den bygger på att lipaset självt har en mycket känslig struktur som utnyttjas av angiopoietin-like protein 4, som alltså verkar som ett extracellulärt, negativt chaperon-protein. Chaperoner kallas inom molekylärbiologin proteiner vars funktion är att hjälpa andra proteiner att veckas på ett riktigt sätt och därmed anta sin rätta form.
Artikeln med titeln ”Angiopoietin-like protein 4 converts lipoprotein lipase to inactive monomers and modulates lipase activity in adipose tissue” är publicerad på internet, se http://www.pnas.org/cgi/content/abstract/0604026103v1.
Artikelförfattare är Valentina Sukonina, Aivar Lookene, Thomas Olivecrona och Gunilla Olivecrona.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Gunilla Olivecrona, Inst. för medicinsk biovetenskap, fysiologisk kemi, på e-post gunilla.olivecrona@medbio.umu.se, telefon 090-785 44 91 eller mobiltelefon 070-548 02 62.
– Det är viktigt för Luleå tekniska universitet att det regionala samarbetet uppmärksammas internationellt. COGKNOW stärker LTU:s position inom EU:s ramprogram som ger stora möjligheter till externt finansierat samarbete mellan universitet, näringsliv och samhälle. Centrum för distansöverbryggande hälso- och sjukvård, CDH, har en nyckelroll på universitetet för att utveckla det tvärtvetenskapliga e-hälsaområdet, säger Pia Sandvik Wiklund, rektor vid Luleå tekniska universitetet.
Inom COGKNOW utvecklas vardagliga hjälpmedel för äldre med mild demens så att de kan klara sig längre på egen hand och få bättre livskvalitet. Tidigare forskning inom kognitiva hjälpmedel visar på stora behov och möjligheter. Hittills har dock få lösningar tagits fram och testats i praktiken. Projektet ska leda till ett vetenskapligt och tekniskt genombrott genom att ta fram en användartestad ”protes”, en teknisk lösning som ger minnesstöd för att komma ihåg information om sig själv och sin omgivning, kommunikation för att vid behov få stöd av personal och anhöriga, stöd för vardagliga aktiviteter via till exempel röstpåminnelser samt larm då något oväntat eller allvarligt inträffar.
Hjälpmedlet kan få stor betydelse för vård av demens, en kronisk sjukdom som drabbar fem procent av alla över 65 år och 40 procent av alla över 90 år. Förutom de rent mänskliga konsekvenserna medför demenssjukdomarna mycket stora kostnader för samhället.
COGKNOW har vunnits i hård konkurrens mellan 86 ansökningar inom EU:s sjätte ramprogram och rankades bland de allra högsta av EU-kommissionen. Projektet har även uppmärksammats nationellt av Vinnova, som tilldelat projektet ytterligare medel och även rankade ansökan som den allra bästa av 58 ansökningar från hela Sverige.
Projektets svenska del drivs av Luleå tekniska universitet via Centrum för distansöverbryggande hälso- och sjukvård, CDH. Via projektet utvecklar CDH sitt strategiska nätverk med Norges nationella centrum för telemedicin i Tromsö, University of Ulster och Belfast City Hospital på Nordirland samt Hollands fria universitets medicinska centrum (VUMC).
CDH arbetar med tillämpad forskning och utveckling i projektform, företagsutveckling och avknoppning samt som internationellt kompetenscentrum inom området distansöverbryggande hälso- och sjukvård. Inom CDH sker en nära samverkan mellan företag och organisationer inom områdena vård, omsorg, rehabilitering och IT. I centrumbildningen ingår för närvarande Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, Bodens kommun, Luleå kommun, Telia, TietoEnator samt Alkit Communications AB.
Upplysningar: Anders Granström, verksamhetschef vid CDH, 0920-49 20 89, 070-645 53 74, anders.granstrom@ltu.se, professor Olof Lindahl, 0920-49 11 78, 070-609 04 14, olof.lindahl@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Mer information om projektet finns att läsa på följande länkar:
www.cogknow.eu/
www.cdh.ltu.se
– Besöket är ett viktigt led i Pakistans arbete med att utveckla och stärka den egna tekniska ingenjörsutbildningen, en utveckling där KTH deltar aktivt, säger Ramon Wyss, vicerektor för internationella utbildningsfrågor på KTH.
Pakistan ska inom de närmaste åren starta 6 nya tekniska universitet, som etableras med hjälp av konsortier från 6 olika länder. Projektet går under namnet ”Engineering Pakistan” med målet att utbildning och forskning ska lyfta landets industriella och mänskliga potential.
– KTH är en av Pakistans partner i detta projekt och ska ansvara för utveckling av ett tekniskt universitet i Sialkot, som ligger norr om Lahore och är ett centrum för pakistansk tillverkningsindustri. En tomt på cirka 2 kvadratkilometer har redan iordningställts och enligt planerna ska de första studenterna börja sin utbildning 2008, säger Ramon Wyss.
Som ett led i arbetet med att öka kontakterna med svenskt näringsliv kommer professor Rahman och den pakistanska delegationen också att träffa representanter för Ericssons ledning under sitt Sverigebesök.
Även samtal med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) ordförande Lena Treschow-Torell, utbildningsminister Lars Leijonborg och tidigare utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky står på programmet.
Kontaktinformation
Mer information: Ramon Wyss, 08-5537 8210, wyss@nuclear.kth.se
Människans kropp består av flera organ som i sin tur är uppbyggda av vävnad bestående av många celler. Dessa celler består av flera komponenter grupperade i funktionella enheter som hålls på plats av ”cellskelettet”. Struktur, form och många funktioner i människans celler är beroende av detta cellskelett, vanligtvis kallat aktin-cytoskelettet.
Den grundläggande komponenten i detta cytoskelett är proteinet aktin som bildar långa fibrer, filament. Aktin binds även ihop med andra proteiner som kallas aktinbindande proteiner (ABP). Bildningen av aktinfilament sker i kanten av cellen, vilket innebär att cellen trycks framåt. Samtidigt sker sönderdelning av aktinfilament i andra änden av cellen varifrån fritt aktin kan återföras till fronten av cellen. Detta cykliska förlopp upprepas och cellen rör sig framåt, ett system som används av alla celler som rör sig eller växer, exempelvis celler i blodet eller i muskler.
Funktionella störningar kan dock uppstå i detta förlopp, antingen på grund av aktinet självt eller på grund av ABP som reglerar sammanfogningen. När detta sker, kan det leda till långsammare eller uteblivna cellförflyttningar, något som kan observeras i vissa auto-immuna sjukdomar i blodet. Det kan även innebära snabbare förflyttningar och tillväxt, som för exempelvis cancerceller.
Adeleke Aguda har tillsammans med forskargruppen studerat två grupper av ABP. Den första ingår i den så kallade WH2-familjen, som lagrar aktinet i cellen och kan frigöra det för hopsättning och cellrörelser. Den andra gruppen är så kallade filaminer som binder till sidan av aktinfilamenten och stärker dessa. De har använt röntgenkristallografi, som ger information om proteinets uppbyggnad ner till atomär nivå, och har undersökt hur dessa två klasser av ABP ser ut och hur de påverkar sammanfogningen av aktin till aktinfilament. Denna information kan användas för att försöka förklara vilken roll dessa proteiner har i sjukdomar som cancer, ledgångsreumatism, infektioner och vissa blodsjukdomar. Den kan därmed bli användbar i framtiden för att designa nya typer av mediciner mot dessa sjukdomar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Adeleke Aguda (på engelska), tel: 018-471 45 94, e-post: adelekeha@imcb.a-star.edu.sg
De små delarna inne i cellen kallas organeller. Biologen Elisabeth Feuk-Lagerstedt har studerat ytskiktet på en särskild sorts organeller i vita blodkroppar som kallas granuler. Studierna visar att även granuler har lipidflottar på sin yta.
– Det är spännande grundforskning som ger bättre kunskap om den mänskliga cellen, men än så länge är det svårt att avgöra om upptäckten har en konkret medicinsk betydelse, säger Elisabeth Feuk-Lagerstedt.
Granulerna spelar en viktig roll när kroppen försvarar sig mot bakterier och sjukdomsframkallande mikroorganismer.
När vårt immunförsvar aktiveras inleds ett samarbete mellan olika typer av celler och proteiner. Den vita blodkropp som först kommer till platsen för att bekämpa inkräktare kallas neutrofil.
– Neutrofilerna patrullerar i blodbanan och när de ser en aktivering i det cellager som tapetserar insidan av blodkärlet, som resultat av en vävnadsskada, lockas de ut i vävnaden för att ta hand om skadan, säger Elisabeth Feuk-Lagerstedt.
Neutrofilen äter upp angriparna så att de hamnar i en membranblåsa inne i den vita blodkroppen. För att skada inkräktaren tömmer neutrofilen bakteriedödande ämnen och nedbrytande enzymer i membranblåsan. Dessa ämnen finns lagrade i granulerna.
– Cellmembranet och membranet runt granulerna ska smälta samman med varandra när den vita blodkroppen äter upp inkräktaren. Den molekylära organisationen av cellmembranet och membranet runt granuler spelar därför en viktig reglerande roll i avdödningsprocessen, säger Elisabeth Feuk-Lagerstedt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Membrane proteins in human neutrophils. Identification and characterization of lipid rafts in subcellular organelles
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elisabeth Feuk-Lagerstedt, biolog, telefon: 031-342 44 71, e-post: elisabeth.feuk@microbio.gu.se
Handledare:
Professor Anna Karlsson, telefon: 031- 342 46 79, e-post: anna.karlsson@rheuma.gu.se
Bensofenon-3 ger effektivt skydd mot både UVA- och UVB-strålning. Ämnet har funnits sedan 1980-talet.
– Bensofenon-3 har varit omdebatterat och är därför ovanligt som aktiv substans i svenska solskyddskrämer. Det är synd, eftersom det finns så få ämnen som skyddar bra mot UVA-strålning, säger hudläkaren Helena Gonzalez.
Det är känt att bensofenon-3 kan orsaka kontakteksem men kunskapen om andra biverkningar är begränsad.
I studien fick 26 personer smörja in hela kroppen morgon och kväll i fem dagar med solkräm som innehöll 4 % bensofenon-3. Varje dag lämnade försökspersonerna också urinprov.
– Vi ville att användningen skulle påminna om det som är normalt när man är på en vanlig solsemester, säger Helena Gonzalez.
Urinproven fortsatte efter det att försökspersonerna slutat använda solkrämen. Efter fem dagar innehöll urinen fortfarande bensofenon-3. Resultaten tyder på att ämnet lagras i kroppen. Den totala mängden utsöndrat bensofenon-3 var i genomsnitt 3,7 %.
– Vi vet inte hur länge det lagras eller vilken betydelse det har, men för säkerhets skull tycker jag att föräldrar med små barn bör undvika att smörja in sina barn med solkräm som innehåller bensofenon-3, säger Helena Gonzalez.
Barn under två år har inte till fullo utvecklat de enzymer som tros bryta ner bensofenon-3. Teorin är att små barn därför har svårare att göra sig av med ämnet.
Avhandlingen visar också att flera vanliga solkrämer bryts ner av solljus. I testet ingick sju solkrämer som finns att köpa i vanliga butiker. Solkrämernas fotostabilitet mättes efter 30, 90 och 120 minuter. För tre av de sju solkrämerna försämrades skyddet mot UVA-strålning med mer än 20 %. En av krämerna försämrades så mycket efter bara 30 minuter.
– I första hand ska man använda kläder och skugga för att skydda sig mot solens skadliga effekter. Solkrämer bör bara användas som ett komplement, säger Helena Gonzalez.
Några av de kommersiella solkrämerna har förändrat sitt innehåll sedan testet utfördes, men det är okänt om krämernas fotostabilitet blivit bättre av förändringarna.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för dermatologi och venereologi
Avhandlingens titel: Studies of Sunscreens: Percutaneous Absorption of Benzophenone-3 and Photostability
Avhandlingen försvaras fredagen den 10 november, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Helena Gonzalez, leg. läkare, telefon: 031-342 18 63, e-post: helena.gonzalez@vgregion.se
Handledare:
Docent Ann-Marie Wennberg, telefon: 031- 342 10 00, e-post: ann-marie.wennberg@vgregion.se
Professor Olle Larkö, telefon: 031-342 10 00, e-post: olle.larko@derm.gu.se
Hot från radioaktiva ämnen genom ett ökande antal kärnkraftsverk, olösta kärnavfallsfrågor, kärnvapenprovsprängningar och ”smutsiga bomber” kräver ett gediget strålskydd. Hittills har detta strålskydd varit fokuserat på skydd av människor, men nu finns en ökad efterfrågan efter att även inkludera ett speciellt skydd av djur och växter i systemet.
Karolina Stark vid Systemekologiska institutionen och medförfattare har studerat ansamlingen av radioaktivt cesium i en alsumpskog utanför Gävle och mätt och beräknat stråldoser till grodor som lever i denna våtmark.
– Vi har sett att en stor del av de radioaktiva partiklarna hamnar i våtmarker vid översvämningar under en vårflod så som i denna alsumpskog, säger Karolina Stark.
Avhandlingen visar att nivåerna av radioaktivt cesium i alsumpskogen är sju gånger högre än i granskogen runt omkring som fick en stor del av nedfallet i Sverige efter Tjernobylolyckan 1986. I dagsläget finns ingen internationellt etablerad metod för hur stråldoser till djur ska beräknas och uppskattas. Karolina Stark och hennes medförfattare har använt några av de föreslagna dosmodellerna som finns och även konstruerat grodfantom för att kunna mäta stråldoserna till grodor direkt i våtmarken.
-Våra resultat visar bland annat att den externa dosen från marken är högre än den interna dosen hos grodor och grodfantomerna visade att den högsta externa dosen går in i grodornas tunna hud, säger Karolina Stark.
Troligtvis utsätts inte grodorna för stråldoser som kan hota populationen, men i jämförelse med stråldoser som tillåts för människor så får grodorna en hög exponering menar Karolina Stark.
Avhandlingen innehåller även en essä om effekter på grodor och paddor efter låg-dosrat strålning från cesium-137.
Avhandlingens titel: Risk from radionuclides: a frogs perspective.
Ytterligare information:
Karolina Stark, Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 0736-233 915, 08-16 42 77, e-post: karolina@ecology.su.se
För bild på Karolina Stark eller grodor, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.
– Vid årets informationsdag presenterar några av Mittuniversitetets forskarstuderande sin forskning och sina resultat för andra forskare i branschen och allmänheten, säger professor Myat Htun och fortsätter. De bedriver forskning som knyter an till profilområdet Skogen som resurs.
Forskning om Skogen som resurs berör skogsråvarans nyttjande i flera led, men även områden som ekologi och biologisk mångfald. Studierna omfattar produktion av fiber- och träbaserade produkter till dess användning som till exempel papper, konstruktionsmaterial och biobränsle. Även skogsekosystemets funktioner studeras för att uppnå ett uthålligt skogsbruk.
– Skogen har varit och är av stor betydelse för människans hälsa och utveckling. Även i framtiden kommer skogens skötsel, förvaltning och utnyttjandet ha stor betydelse för oss människor, säger Myat Htun. Dagens program berör direkt eller indirekt detta tema.
Idealbilden för forskningsprofilen Skogen som resurs är att skapa en kunskapsplattform för forskning om hur skogsresurserna kan användas uthålligt, miljömässigt och kostnadseffektivt.
Vid årets informationsdag medverkar även företrädare för näringslivet som Jan Åström, VD, SCA och Kaj Rosén, SkogForsk.
Mer information och program finns på www.miun.se/aktuellt
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Myat Htun, professor Mekanisk massateknik, telefon 070-637 46 82
Ulla Lundström, professor Analytisk kemi, telefon 070-209 03 25
Den svenska gruppen landar först på den ryska stationen Novolazarevskaja och flyger därifrån vidare i mindre plan till Wasa. Gruppen består av expeditionsledare, tekniker och för första gången ett värdpar som ska sköta stationen under hela säsongen och ansvara för mat, drift och säkerhet. I januari flygs två forskare samt ytterligare tekniker ner till Wasa. Deltagarna kommer från Kiruna, Mora, Skellefteå och Stockholm.
Två forskningsprojekt är aktuella på Wasa:
– På Wasa ska en rörlig atmosfärisk radar monteras och den kommer att tas i bruk nästa säsong. Syftet med projektet är att öka förståelsen för aerosolprocesser i den mellersta polaratmosfären och att jämföra aerosoler i troposfären i det ”rena” Antarktis med det ”förorenade” Arktis. Forskningen kan också öka kunskapen om meteorologiska störningar kring Wasa och andra forskningsstationer i området. Projektledare är Sheila Kirkwood, Institutet för rymdfysik i Kiruna.
– En tekniker från Nederländerna deltar i expeditionen för att underhålla de automatiska väderstationerna som är installerade i Wasas och Sveas närhet sedan säsongen 1997/98. Vid Wasas väderstation kommer det också att utföras experiment med vatten och snö. Projektledare för detta är Michiel van den Broeke, Utrecht University, Nederländerna.
En stor del av arbetet på de svenska stationerna Wasa och Svea kommer denna säsong att bestå av förberedelser inför en svensk-japansk glaciologisk travers nästa år: underhåll av fordon på stationen, genomgång av utrustning, påfyllning av bränsle och förbrukningsvaror och arbete med elförsörjning till automatiska forskningsstationer.
Polarforskningssekretariatets tekniker ska hämta hem data från ett GPS/geodesi-projekt vid Svea som startades under säsongen 2004/05, och vid Svea kommer man att montera upp en mindre seismografisk station inom ett samarbete med tyska Alfred Wegener Institute. Samarbete sker också med det finska Antarktisprogrammet, FINNARP, som håller till på Aboa, Wasas grannstation. FINNARP/Finska Havsforskningsinstitutet sköter båttransport från Norden och SWEDARP/Polarforskningssekretariatet hanterar landtransporter för båda ländernas räkning, och man delar läkare.
Övriga delar av det svenska Antarktisforskningsprogrammet SWEDARP 2006/07:
Den svenska isbrytaren Oden går för första gången till Antarktis. USA:s National Science Foundation chartrar Oden av Polarforskningssekretariatet och Sjöfartsverket för att bryta is i Rosshavet vid den amerikanska stationen McMurdo. Oden lämnar Göteborg på söndag 5 november. Svenska, amerikanska och chilenska forskare går ombord i Buenos Aires och kommer att samarbeta i ett marint forskningsprojekt som påbörjas efter avresan därifrån 11 december.
Radovan Krejci, MISU, Stockholms universitet kommer att arbeta på den tyska stationen Neumayer i Dronning Maud Land i ANTSYO-projektet, där man bl.a. använder flygplan för meteorologiska mätningar av aerosoler.
På Sydpolen, vid Amundsen-Ross-stationen, fortsätter det internationella partikelfysikprojektet IceCube, där det i år kommer att arbeta både svenska forskare och borrare. Man monterar ljusdetektorer i den klara isen för att fånga upp ljuset som ibland uppstår när neutrinos från rymden går igenom isen. En svensk medborgare ska övervintra på stationen, men är anställd inom den amerikanska delen av projektet. Svensk projektledare är Per Olof Hulth, Fysikum, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Läs mer på webbplatsen www.polar.se/swedarp2006_07 där också rapporter och bilder från expeditionen kommer att publiceras.
Ytterligare information ges av informationssekreterare Eva Grönlund, e-post eva.gronlund@polar.se, tel. 08-673 97 30, eller Sofia Rickberg e-post sofia.rickberg@polar.se, tel. 08-673 97 25.
Syftet med ”Mat för Livet” var att i ett globalt framtidsperspektiv presentera olika forskares framtidsbilder. En tvärvetenskaplig grupp av yngre forskare bildades. De presenterade sina visioner för äldre forskare och näringslivet. Forskarna fick sedan tillfälle att bearbeta sina visioner ytterligare och så småningom växte forskarrapp-orten ”Mat för Livet – om framtidens livsmedel” fram. I rapporten går man på djupet kring frågor om bl.a. maten som medicin, kopplingarna mellan maten, miljön och folkhälsan och kraven på framtidens livsmedelsproduktion.
Vetenskapsjournalisten Peter Sylwan fick dessutom i uppdrag att skriva en mer personlig bok utifrån sina reflektioner om framtiden med utgångspunkt från forsk-arnas visioner. Boken ”Mat för livet 2025” är en spännande framtidssyn där det globala vävs ihop med det lokala, och där tilliten mellan människor blir en grundbult.
Nu är det alltså dags att möta en bredare publik. I ett kunskapssamhälle är detta mycket viktigt. Konsumenterna förväntas göra kloka och medvetna val med betydelse både för sin egen och andras hälsa. Konsumenten har säkert mycket att lära av forskarna, men lika säkert är att det omvända förhållandet också gäller. Forskarna har mycket att lära av hur konsumenterna uppfattar deras budskap. Därför blir dessa möten givande för båda parter.
Universiteten och högskolorna bjuder på många av sina bästa och mest intressanta forskare, av vilka några också medverkade i ”Mat för livet”. I Kalmar medverkar Alejandra Vásquez och pratar om probiotika och i Kristianstad Annika Olsson som pratar om maten som livsmedel, dödsmedel eller friskmedel. I Göteborg sätts fokus på skolans roll för ungdomarnas hälsa och där medverkar bl.a. universitetsadjunkt Henriette Philipson. Från Umeå universitet medverkar universitetslektor Christel Larsson och kopplar ihop barns matvanor med den framtida hälsan. Turnén börjar i Umeå den 17 november och slutar för i år, den 12 december i Kristianstad.
Forskarrapporten kan hämtas digitalt via nedanstående hemsidor. Rapporten kan också beställas i tryckt form hos Formas, liksom Peter Sylwans bok.
Kontaktinformation
För mer information:
Kjell Lindqvist, kjell.lindqvist@formas.se
08-775 40 04 www.formas.se
Ingela Hallberg, LivsmedelsSverige
018-67 24 56, ingela.hallberg@lmv.slu.se
www.livsmedelssverige.se
Projektet heter CHRISGAS och samordnas av Växjö universitet. Ett antal universitet och energiföretag i Europa deltar i projektet, som till stor del finansieras av EU och av Statens Energimyndighet. Eons tidigare forskningsanläggning i Värnamo har köpts in för ändamålet och heter nu Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre, VVBGC.
Centrets 18 MW pilotförgasare ska modifieras och kompletteras för att bli en demonstrationsanläggning för syntesgas och överföra kunskap och dela med sig av tekniska lösningar till deltagarna i projektet. Målet är lösningarna ska kunna användas hos en lång rad samarbetspartners runtom i Europa, vid tillverkning i full skala av fordonsbränsle ur biomassa.
Den första praktiska/tekniska fasen i CHRISGAS-projektet i Värnamo har nu blivit klar, efter en första ombyggnad och modernisering av verket. Kostnad cirka 15 miljoner kronor.
– Jag är mycket nöjd med att anläggningen så framgångsrikt och utan problem kunnat återstartas efter sju års i malpåse, säger rektor Johan Sterte vid Växjö universitet.
De svenska företag som deltar i satsningen är AGA, TPS, SEP, Perstorp AB, Södra och Ducente. För den fortsatta ombyggnaden av anläggningen från elproduktion till fordons bränsle produktion krävs nu att Statens energimyndighet beslutar om ytterligare resurser.
CHRISGAS-projektet anses ha en strategisk betydelse för att de högt satta målen i klimatprogrammet ska nås och för att för transportsektorns oljeberoende ska minska.
Detta markeras bland annat av att EU klassat projektet som ett av sina ”flaggskeppsprojekt” och satsat nära 90 miljoner kronor i verksamheten. Energimyndigheten i Sverige har parallellt gått in med 75 miljoner hittills och förväntas kommande vecka ta beslut om ytterligare anslag för ombyggnad och drift av Värnamoanläggningen under CHRISGAS-projektet.
VVBGC AB ägs av Växjö och Värnamo kommuners respektive energibolag och bildades för att kunna överta Värnamoverket. Avsikten är att VVBGC ska överföras till Växjö universitets holdingbolag så snart staten gett sitt tillstånd.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Sune Bengtsson, koordinator för CHRISGAS, telefon 0470-70 88 23, mobil 070-668 88 23, e-post: sune.bengtsson@vxu.se eller Jerker Persson, pressansvarig, telefon 070-572 26 56, e-post: jerker.persson@vxu.se Se också www.vvbgc.com och www.chrisgas.com
Avhandlingens syfte är att belysa mäns erfarenheter av att leva med lokaliserad (lokal), ej spridd prostatacancer. Den omfattar fyra delstudier som gjorts mellan 1997 och 2005. Datainsamling har gjorts genom bandade berättande intervjuer i männens hem. De män (27 stycken, 60-69 år) som deltagit i delstudierna hade vid diagnostillfället ett PSA-värde ?10 ng/ml, så kallad lågrisk prostatacancer. Sju av männen valde efter diagnos att ”vänta och se” hur sjukdomen utvecklades. Tjugo män valde behandling som syftar till att bota. Tio valde extern strålbehandling, tio valde att operera bort hela prostata. Intervjutexterna har analyserats med hjälp av en fenomenologisk-hermeneutisk metod inspirerad av Paul Ricoeurs filosofi och kvalitativ innehållsanalys.
Att leva med lokaliserad prostatacancer innebär att leva med en sjukdom som upplevs som livshotande, oförutsägbar och utan tidiga symtom. Detta skapar en känsla av osäkerhet, oro, ångest, förtvivlan och en rädsla för att dö i sjukdomen. Sjukdomsupplevelsen och behandlingen delar man framförallt med hustrun och övriga närstående, men även med män i samma situation. Man undviker att berätta om sin situation och beskriver att man bär de innersta tankarna om sjukdomen, prognosen och framtiden inom sig. Valet att sparsamt dela sina tankar och känslor motiverar männen bland annat med hänsyn till närstående samt att med diagnosen följer en upplevelse av stigmatisering.
Extern strålbehandling och radikaloperation ger negativa sidoeffekter som försämrad erektionsförmåga, urininkontinens och läckage från tarmen. Dessa biverkningar leder till social isolering då till exempel urinläckage kan göra att man upplever att man luktar illa, samt att man behöver byta blöja. Män med erektionsproblem beskriver sig som stympade och att de har ett sexualliv som är förändrat eller förlorat. Självkänslan och identiteten som man förändras, och man längtar efter det liv som fanns före diagnos då man hade kontroll över kroppens funktioner. Några män beskriver en känsla av att vara bildligt och bokstavligt blottade, i samband med undersökningar och behandlingar eller vid samtal om erektionsproblemen med kvinnliga läkare och sjuksköterskor. Denna upplevelse beskrivs inte på samma sätt vid kontakt med manlig personal.
I den nya livssituationen efter behandling finns en strävan efter att uppleva kontroll över sjukdomen och behandlingens effekter i det dagliga livet. En känsla av kontroll över sjukdomen uppnås genom regelbundna PSA-test. De regelbundna PSA-testen kan tolkas som en säkerhetslina i en otrygg livssituation mot bakgrund av att man vid sjukdomens diagnostiserande var symptomfri och enbart hade en PSA-höjning. PSA-värdet är viktigt i denna kontroll och inför varje PSA-test finns en spänd väntan. PSA-värdet beskrivs som ett säkert uttryck för sjukdomstillståndet. Männen litar inte på att den egna upplevelsen av att känna sig frisk betyder att sjukdomen är under kontroll. Låga och stabila PSA-värden under lång tid ger en känsla av trygghet, säkerhet och kontroll av situationen. Om PSA-värdena stiger beskrivs en känsla av att trots allt vara i tid för ytterligare behandling. Samtal med andra män med prostatacancer beskrivs också som ett sätt att ha kontroll över sin situation.
Männens strävan efter att förlika sig med den nya livssituationen kan beskrivas som en process där olika strategier finns för att glömma cancerperspektivet och uppleva trygghet och säkerhet. Att förlika sig med en ny livssituation kan ses som en nyorientering efter det trauma som cancerdiagnosen skapat.
Resultaten visar att män i studien är återhållsamma med att förmedla sina behov till andra och kan tolkas ha större behov av stöd och information än vad de ger signaler om. Den egna bilden av hur en man skall vara kan vara ett hinder för att visa dessa behov.
Fredag 10 november försvarar Oliver Hedestig, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Att leva med lokaliserad prostatacancer – oss män emellen ”
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal Betula, by. 6M, NUS. Fakultetsopponent är Ass. prof. Carina Berterö, Inst. för medicin och vård, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Oliver Hedestig på e-post
oliver.hedestig@nurs.umu.se eller telefon 090-786 92 48. En porträttbild på Oliver Hedestig finns att ladda ned från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.
Under perioden 2001-2004 har man i Norge genomfört en rad åtgärder för att få ner tobakskonsumtionen. Det har varit massiva informationskampanjer och debatter både i medier och fackliga tidsskrifter. Man har bland annat infört förordningar som påverkar tillgängligheten på tobak, rökförbud på gymnasieskolor, även givit mer betalt till de läkare som tar upp rökvanor med patienterna som har rökrelaterandesymtom och sjukdomar. Dessutom infördes allmänt rökförbud på restauranger 2004.
Anne Kari Thomassen som är rådgivare på Fylkemannen/Länsstyrelsen i Aust-Agder fylke/län har i en studie tittat närmare på resultaten i Vest- och Aust-Agder.
– Positiva effekter på enskilda aktioner går inte att avläsa, men det verkar vara de sammanlagda aktiviteterna som tillslut givit distriktsläkarna motivation att ta sig tid till samtal om rökningens påverkan på hälsan med sina patienter, säger Anne Kari Thomassen.
Att hälsovinsterna är stora vet de flesta men uppsatsen visar också att det fortfarande förkommer läkare som är osäkra på om rökning verkligen är så hälsofarligt. Även om antalet är få är det en viktig information att välutbildad medicinsk personal inte tar riskerna på allvar. Hon tror att en förklaring kan vara att dessa bagatelliserar problemen för att de själva röker eller har rökt.
– Men trots denna positiva tendens menar fortfarande en tredjedel av fylkenes/länens läkare att de inte har tid att prata om rökvanor. Detta borde vara en sporre för hälso- och sjukvårdsmyndigheterna, att bidra till att läkarna uppmanas prioritera dessa samtal och dessutom får bättre med tid till att hantera denna viktiga fråga med sina patienter, säger Anne Kari Thomassen.
Hennes uppsats visar också att det är signifikant fler läkare som själva tar sig tid till att hjälpa sina patienter till ett rökstopp istället för att slussa dem vidare till specialkliniker. Hon menar att detta kan vara ett tecken på att de har börjat inse att de själva har en god kompetens och viktig uppgift i denna komplicerade livsstilsförändring. Distriktsläkaren är dessutom ofta den som träffar patienten i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet på rökrelaterade sjukdomar.
Studien är ekonomiskt stöttad av ”Sosial- og helsedirektoratet” i Norge.
Master of Public Health vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap NHV i Göteborg
MPH 2006:20 länk till uppsatsen på vår hemsida
Uppsatsens titel: Primærlegen og den røykende pasient
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anne Kari Thomassen Rådgivare Fylkesmannen Aust-Agder i Arendal,
Telefon: 00 47 370 17644 mobil 00 47 402 48502 e-mail: akt@fmaa.no
Handledare:
Kommunelege Tore Ytterdahl, Lillesand kommune, telefon: 00 47 372 61500, e-mail: tore.ytterdal@lillesand.kommune.no
Overlege Frode Gallefoss, Sørlandets sykehus HF, telefon: 00 47 380 73000, e-mail: frode.gallefoss@sshf.no
Det totala antalet sökande till programutbildningar vid Stockholms universitet har ökat med nästan 57 procent.
– Att vi ökar så pass kraftigt för våra utbildningslinjer beror sannolikt till stor del på den exponering som vi får när anmälan sker via studera.nu. Det har blivit enklare att anmäla sig, säger Mattias Wickberg, Studentbyrån, Stockholms universitet.
Antalet förstahandssökande till programutbildningarna minskar dock vilket, enligt Mattias Wickberg, också kan ha sin förklaring i studera.nu. De sökande måste nu välja redan vid ansökningstillfället vilket program de önskar söka i första hand. Tidigare så kunde de även lämna in en separat ansökan till Stockholms universitet. En sådan sökande kunde därför bli ”dubbelbokad” som förstahandssökande både till Stockholms universitet och till ett annat lärosäte via Verket för högskoleservice (VHS). Detta är inte längre aktuellt eftersom samtliga utbildningsprogram nu söks via Studera.nu och bara ett förstahandsalternativ kan registreras.
Intresset för att läsa vid Stockholms universitet fortsätter att öka bland de yngsta sökande. Antalet sökande i ålderkategorin under 20 år är 37 procent högre än vårterminen 2006 och deras andel bland det totala antalet sökande har ökat till 9 procent. Kvinnorna fortsätter att dominera bland de sökande. I likhet med föregående år är två av tre sökande kvinnor.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Ingrid Sundberg, avdelningsdirektör, tfn 08-16 22 48, e-post ingrid.sundberg@sb.su.se
Mattias Wickberg, byrådirektör, tfn 08-16 34 40, e-post mattias.wickberg@sb.su.se
Metaller som medvetet eller omedvetet släpps ut i naturen är ofta skadliga för levande organismer. I en avhandling från Göteborgs universitet presenterar Anna Johnsson resultat som visar att metaller som sönderfaller radioaktivt, binds till molekyler som produceras av underjordiska bakterier. Bakterierna har hämtats från Äspölaboratoriet, där Sverige bedriver forskning kring slutförvar av uttjänt kärnbränsle, samt från Tranebärssjön, en sjö som bildats i en gammal urangruva.
Anna Johnsson har undersökt tre olika arter av bakterier och dess förmåga att påverka metallers rörlighet genom produktion av så kallade ligander. Ligander är molekyler som kan bilda stabila vattenlösliga komplex med metaller. Resultaten visade att samtliga arter växer när de har tillgång till syre och producerar molekyler som binder till järn. Dessa så kallade sideroforer utsöndras när bakterierna lider brist på järn, men binder även andra metaller på ett effektivt sätt.
Sideroforen som utsöndrades från den undersökta bakterien Pseudomonas fluorescens, lakade till exempel ur uran från uranmalm. Sideroforen kunde även öka mängderna av metallerna americium och thorium i vatten, jämfört med en kontrollösning som inte innehåll sideroforen. En unik studie visade dessutom att sideroforen av den undersökta bakterien påverkade uttjänt kärnbränsle genom att behålla högre koncentrationer av plutonium och neptunium än vad syntetiskt grundvatten kunde. Vilket i sin tur antyder att sideroforen har förmåga att binda till sig dessa ämnen.
Studier visade även att bakterierna producerade ligander av ett ännu okänt slag, när de växte utan tillgång till syre. Dessa ligander hade också en effekt på aktiniders rörlighet, och ökade bland annat koncentrationen av americium i vatten. Skulle dessa underjordiska bakterier komma i kontakt med aktinider finns det med andra ord risk att radioaktiva ämnen sprids vidare i grundvattnet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anna Johnsson
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 2565, mobil: 0731-502715
E-post: Anna.Johnsson@gmm.gu.se
Handledare: Professor Karsten Pedersen
tel 031-773 25 78, mobiltfn: 0705-53 25 78
E-post: karsten.pedersen@gmm.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”The Role of Bioligands in Microbe-Metal Interactions: Emphasis on Subsurface Bacteria and Actinides”
Disputationen äger rum: Fredagen den 3 november kl 10.00 i sal Ivan Ivarsson, Medicinaregatan 3, Göteborg
