– Om du inte mäter rätt så ska du inte mäta alls, framhåller professor Lars-Olof Nilsson, en av författarna till boken. Mätresultaten används som underlag för beslut om åtgärder, beslut om ansvar etc. Om mätresultaten är felaktiga, är beslutsunderlaget felaktigt och beslutet blir då fel. Om man inte har något underlag alls, är risken mindre att man fattar felaktiga beslut eftersom man då är försiktigare.
Boken inleds med en utförlig genomgång av de vanligaste skälen till fukt, och olika teorier till varför fukt uppstår presenteras. Följande kapitel analyserar mätmetoder för fuktinnehåll och fukttillstånd. Därpå illustreras ingående metoder för mätning av temperatur samt mätning av fukt i luften. Boken avslutas med en heltäckande redogörelse av fel och mätosäkerhet.
Tidigare skrifter från FuktCentrum och dess föregångare Fuktgruppen tar upp fukt i allmänhet, materialegenskaper och fukt, fukt i olika byggnadsdelar, fuktdimensionering och tar endast översiktligt upp fuktmätningar. Boken Fuktmätning i byggnader bidrar med konkreta exempel och fyller därmed ett tomrum och behov för att ännu mer minska problemen med fukt i byggandet. Innehållet bygger på tjugo års forskningsresultat och författarnas egna erfarenheter såväl i byggnader som i laboratorieundersökningar. Boken riktar sig yrkesverksamma inom byggbranschen.
Boken kostar 212 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550,
e-post: formas.ldi@liber.se. Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Britt Olofsdotter, britt.olofsdotter@formas.se, 08-775 40 07, 070 495 60 77
Emilie von Essen, eve@formas.se, 08-775 40 08, 0733-50 31 61
Studien är genomförd i samarbete med ett amerikanskt forskarlag. Resultaten presenteras idag i den ansedda vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.
Astrocyter är en typ av icke-neuronala celler som finns i alla delar av det centrala nervsystemet. De bildar ett komplext nätverk i hjärnan där deras utskott ständigt har kontakt med andra astrocyter.
– Fyndet är ett viktigt steg mot större förståelse av förloppet vid hjärnskada, stroke eller demens. Astrocyterna kontrollerar många neurologiska funktioner, bland annat hjärnans förmåga att reparera sig själv, säger professor Milos Pekny.
Hittills har forskare antagit att astrocyternas utskott blir längre och kraftigare vid olika sjukdomstillstånd och att detta skulle medföra att cellernas utskott korsar varandra i hjärnan. Denna teori motbevisas nu i studien, som ger en annan bild av hur astrocyterna påverkas vid sjukdom.
– Hos de reaktiva astrocyterna är utskotten visserligen tjockare men cellerna får inte större räckvidd. Totalt sett når cellerna lika stor volym hjärnvävnad som tidigare och de tränger sig inte in i närliggande astrocyters territorium, säger forskaren Ulrika Wilhelmsson.
Vid en hjärnskada eller stroke hjälper astrocyterna till att begränsa skadan, men astrocyterna orsakar senare också en negativ ärrbildning som försvårar reparationen av hjärnan.
Tidigare studier har visat att astrocyterna i samband med hjärnskada förändrar sin produktion och utsöndring av molekyler.
– Astrocyterna kommunicerar med varandra genom att utbyta joner och olika molekyler via kontakter mellan närliggande astrocyters utskott. Om nätverket är intakt, vid till exempel en stroke, kan man tänka sig att också astrocyternas nätverkskommunikation är ganska stabil, säger Ulrika Wilhelmsson.
Trots att astrocyterna är den vanligaste celltypen i människans hjärna har de hittills varit svåra att studera. I studien användes en ny strategi för att visualisera de reaktiva cellernas utskott. Ett färgämne injicerades i astrocyter som gränsade till varandra så att forskarna kunde se hur mycket cellernas territorier överlappade.
Resultaten baseras på studier av hjärnvävnad från hippocampus och hjärnbarken hos mus.
Tidskrift:
Proceedings of the National Academy of Sciences
Artikelns titel:
Redefining the concept of reactive astrocytes as cells that remain within their unique domains upon reaction to injury
Författare:
Ulrika Wilhelmsson, Eric A. Bushong, Diana L. Price, Benjamin L. Smarr, Van Phung, Masako Terada, Mark H. Ellisman, Milos Pekny
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Milos Pekny, telefon: 031-773 32 69, 070-913 48 65, e-post: milos.pekny@medkem.gu.se
Medicine doktor Ulrika Wilhelmsson, telefon: 031-773 34 65, e-post: ulrika.wilhelmsson@neuro.gu.se
Få vänner på och utanför arbetet kan innebära att man blir mer sårbar för stressande situationer, vilket i sin tur kan leda till störd sömn. Att ha få vänner kan dessutom i sig upplevas som stressande. Avhandlingen bygger på fyra studier av detta fenomen via tre databaser, främst i arbetande befolkning i norra Sverige.
Bl.a. depression, ångest, utmattningssyndrom och hjärt-kärlsjukdom är kopplade till sömnstörningar. Förhållandet mellan sömnstörningar och få vänner samt ett lågt känslomässigt stöd skiljer sig något mellan könen. Fler kvinnor än män som sover dåligt rapporterar att de har få vänner runt omkring sig samt ett lågt känslomässigt stöd. Dessutom är de negativa effekterna av att ha få vänner högre hos kvinnor än hos män.
Hos män trefaldigas risken för sömnstörningar om de upplever en pressad arbetssituation och samtidigt uppger att de har haft få vänner att tillgå under en längre tid eller att det känslomässiga, dvs. det bekräftande och uppskattande, stödet på arbetet har blivit sämre.
Människor använder olika strategier för att hantera upplevd stress. En ”dold strategi”, dvs. att gå undan och inte säga ifrån, vid en konflikt med arbetskamraterna verkar kunna minska risken för sömnstörningar hos kvinnor. Men kvinnor som använder sig denna strategi samtidigt som de har få vänner runt omkring sig, löper en nästan fyra gånger ökad risk för störd sömn. Därför verkar det vara bra att ha många vänner att tillgå om man använder den typen av stresshantering, förmodligen för att kunna prata ut och kunna få hjälp i stresshanteringen. Samma mönster syns hos män i konflikt med arbetskamrater och chefer, även om effekten inte är lika stor.
Kvinnor som har få vänner men samtidigt tillämpar en ”öppen stresshanteringsstrategi”, dvs. säger ifrån och resonerar direkt med dem som de är i konflikt med, skyddas av den strategin mot de negativa effekter som det låga nätverksstödet kan ge på sömnen. Störd sömn kan också komma att förmedla de negativa effekterna av att ha få vänner i så allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt. Det har observerats hos kvinnor som rapporterar att de har få vänner och som drabbats av hjärtinfarkt
Maria Nordin är uppvuxen i Stockholm men Umeåbo sedan 10 år. Hon är doktorand vid enheten för yrkes- och miljömedicin,
tel. 090-785 17 03,
mobil 070-764 4335
e-post: maria.nordin@envmed.umu.se
Avhandlingen läggs fram torsdagen den 23 november vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin samt Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, och har titeln Low social support and disturbed sleep: Epidemiological and psychological perspectives. Svensk titel: Lågt socialt stöd och störd sömn: Epidemiologiska och psykologiska perspektiv.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 260, byggnad 3A, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Steven Linton, Örebro Universitet.
Det naturliga för vävnader med syrebrist är att försöka stimulera nya blodkärl att bildas i området. Även tumörer anpassar sig på detta sätt. Två ämnen som är centrala i sammanhanget kallas HIF-1 och HIF-2 (hypoxia inducible factors). Båda bidrar till att tumören får möjlighet att bilda nya blodkärl.
HIF-1 har varit föremål för forskarintresse i flera år och ses redan som ett behandlingsmål för läkemedelsindustrin. Under ledning av professor Sven Påhlman har forskarna vid Lunds universitet samman med kollegor vid Karolinska Institutet och i Valencia nu kunnat visa att även HIF-2 är avgörande för tumörens reaktion. Deras studier av barntumören neuroblastom visar att HIF-1 spelar den viktigaste rollen i början, medan HIF-2 har större betydelse vid långvarig syrebrist.
– Att bara slå mot HIF-1 kanske därför inte räcker. Man kan behöva en behandling som slår ut båda faktorerna, menar Sven Påhlman.
Syrsättningen av tumörer är ett komplicerat och delvis kontroversiellt kapitel inom cancervården. Många läkemedel som nu är på väg ut på marknaden syftar till att stoppa syretillförseln till tumörerna för att på så sätt få dem att dö. Men principen är inte alltid lätt att få att fungera i praktiken. Tumörernas syrsättning måste nämligen slås ut totalt – en tumör som ”bara” råkar ut för syrebrist riskerar att bli ännu aggressivare.
– Ett skäl till detta är att tumören med hjälp av bl a HIF-1 och HIF-2 stimulerar bildningen av nya blodkärl. Genom dem kan de släppa iväg celler som leder till metastaser, dottersvulster i andra delar av kroppen. Ett annat skäl är att syrefattiga tumörer blir mer motståndskraftiga mot både cellgifter och strålning, säger Sven Påhlman.
Hans forskargrupp har kunnat visa att höga nivåer av HIF-2 i barntumören neuroblastom hör samman med dålig prognos. Nivåerna av HIF-2 skulle därför kunna användas som en markör för diagnos och prognos av neuroblastom. En blockering av HIF-2 skulle också kunna utvecklas till en framtida behandling av sjukdomen. Forskarna har gjort djurförsök med den inriktningen och fått fram positiva resultat.
Kontaktinformation
Mer information Sven Påhlman, tel 040-337403 eller 0708-337403. Artikeln finns på Internetadressen www.cancercell.org.
Gruppen som finns på Avdelningen för kemisk fysik och leds av Tönu Pullerits och Arkady Yartsev publicerar sina rön i senaste numret av Physical Review Letters. De har utsatt solceller av s k grätzeltyp för laserljus och lyckats öka snabbheten i elektronöverföringarna, en process av avgörande betydelse i transformationen av ljus till elektrisk energi.
– Syftet har inte varit att få fram bättre solceller men våra rön kan leda till att man kanske kan konstruera bättre grätzelceller. Grätzelceller är baserade på titandioxid och konventionella solceller på kisel. Effektiviteten är fortfarande högst hos de kiselbaserade cellerna men grätzelceller är betydligt billigare och fortfarande mycket utvecklingsbara och anses därmed ha en stor framtida potential, säger Tönu Pullerits och tillägger:
– Vårt syfte är grundvetenskapligt. Vi vill lära oss mer om hur kemiska reaktioner går till och det var därför vi bestämde oss för att använda metoden på solceller.
Det krävs mycket komplicerade beräkningar för att bestämma hur laserbestrålningen ska se ut för att driva en reaktion i den ena eller andra riktningen. Därför låter man – lite tillspetsat – naturen själv räkna ut detta.
– I utgångsläget genererar lasern slumpartat pulser av olika längd och våglängd. Den prövar sig sedan fram och optimerar undan för undan sitt mönster tills vi får den önskade slutprodukten, förklarar Arkady Yartsev. Programmet som styr detta bygger faktiskt på en algoritm vi lånat från evolutionsgenetikerna. Man skulle kunna säga att det är darwinism tillämpad i fysikens och kemins värld. Generationerna avlöser varandra, somliga individer visar sig vara bättre anpassade än andra och får rikligt med avkomma. De bäst lämpade kombinationerna lever vidare.
Kontaktinformation
För ytterligare information nås Tönu Pullerits på tel 046 222 81 31 och Arkady Yartsev på tel 046 222 08 65. Artikeln i Physical Review Letters heter Control of Electron Transfer Pathways in a Dye Sensitized Solar Cell. Förutom Pullerits och Yartsev står Ben Brüggemann, Juan Angel Organero och Torbjörn Pascher som författare.
Diabetes typ 1, tidigare kallad ungdomsdiabetes, är en kronisk sjukdom där kroppen inte kan producera det insulin som behövs för cellernas sockerupptag. Det ger förhöjt blodsocker med ofta allvarliga långtidskomplikationer som följd i t.ex. ögon, njurar och hjärt-kärlsystem. Upp till 30 % av patienterna drabbas av diabetisk njurskada som gör att njurarnas funktion försämras och att patienten till sist behöver dialys och njurtransplantation. Denna komplikation ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom, t.ex. hjärtinfarkt och stroke.
Det är viktigt att finna faktorer som bidrar till risk för diabetisk njurskada, både för att kunna anpassa behandlingen efter individen och för att förstå vilka mekanismer som ligger bakom och i framtiden kunna utveckla bättre mediciner. I avhandlingen undersöks hur gener, rökning och kost påverkar risken för diabetisk njurskada. När en grupp typ 1-diabetiker från Sverige och Finland som drabbats av diabetisk njurskada (955 personer) jämfördes med en motsvarande grupp utan njurpåverkan trots minst 20 år med diabetes (555 personer) noterades skillnader i gener och livsstil som påverkar risken för att drabbas. Variationer som ökade risken för diabetisk njurskada påträffades i två gener som kontrollerar blodtrycket (angiotensin II typ 1 receptor och endotelcell NO-syntas) och i en gen som skyddar mot oxidativ stress (mangan superoxiddismutas). Hos de svenska deltagarna fanns indikationer på en samverkanseffekt mellan rökning och gener, dvs. att rökning verkade vara extra skadligt för personer med en viss genuppsättning.
Med en enkät undersöktes kostvanorna hos unga svenska typ 1-diabetiker som haft sjukdomen i minst 10 år. Ett spännande fynd i denna studie var att ett högt intag av fiskprotein (och även fett från fisk) hade en skyddande effekt mot protein i urinen, som är ett tecken på njurskada. Den fjärdedel av deltagarna som åt mest protein i sin normala kost hade inte förhöjd proteinhalt i urinen, men ett högt proteinintag kan ändå vara en accelererande faktor för den som väl drabbats av njurskada.
Anna Möllsten är doktorand vid enheten för pediatrik,
tel. 090-785 22 86
e-post: anna.mollsten@pediatri.umu.se
Avhandlingen läggs fram torsdagen den 23 november vid Inst. för klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå universitet, och har titeln Factors Influencing the Risk of Diabetic Nephropathy – Analyses of Genes, Smoking and Diet.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal 260, by 3A, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är Lise Tarnow, Steno Diabetes Center, Danmark.
Jessica Storbjörk, verksam vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet, har i sin doktorsavhandling i sociologi undersökt hur personer med alkohol- och drogproblem kommer till missbrukarvården, samt hur missbrukarvårdens organisation förändras.
I statistik över samhällets insatser för att hjälpa individuella alkohol- och droganvändare skiljer man ofta mellan den tvångsvård som ges enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och övrig vård som betraktas som frivillig.
– Men den här studien visar att de flesta som kommer till behandling har upplevt olika former av påtryckningar och tvång eller hot om tvångsomhändertagande, vilket har bidragit till att de kom till behandling. Det kan handla om ultimatum från närstående, uppmaningar från sjukvårdspersonal, tillsägelser eller hot om förlorade sociala förmåner från socialtjänsten eller hot om sanktioner från rättsväsendet. De flesta säger att det var deras egen idé, men de har samtidigt upplevt dessa påtryckningar, säger Jessica Storbjörk.
Avhandlingen bygger på en ovanligt stor studie av landstingets beroendevård och socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län. I studien har närmare 1900 personer intervjuats år 2000-2002. Studien Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling ger därför god kunskap om hur och varför personer kommer till missbrukarvården.
I avhandlingen studeras också hur missbrukarvårdens organisation förändras genom en fallstudie av hur en stor enhet inom beroendevården privatiserades. Det visar sig att dessa förändringar ofta sker till följd av ekonomiska åtstramningar, professionella strider och olika tillfälligheter, snarare än en följd av aktiva implementeringsförsök vägledda av forskning.
Avhandlingens titel: The social ecology of alcohol and drug treatment: Client experiences in context
Avhandlingen innehåller fyra artiklar.
Kontaktinformation
Mer information:
Jessica Storbjörk nås på tfn 08-161468, 070-756 14 85, e-post jessica.storbjork@sorad.su.se
Björn Nygrens avhandling utgår från Umeå 85+ studien som startade år 2000 med att hälften av alla 85-åringar, alla 90-åringar och alla 95-åringar och äldre i Umeå kommun inbjöds att delta. År 2002 utvidgades studien med fem inlandskommuner i Västerbottens län (Dorotea, Malå, Sorsele, Storuman och Vilhelmina), där samma urvalskriterier gällde för deltagande.
Både frågeformulär och berättande intervjuer har använts för att samla in data som på olika sätt kan bidra till att öka kunskapen och förståelsen av inre styrka bland äldre. Deltagarna i Björn Nygrens studier var de personer i de aktuella åldersgrupperna som hade förmåga och var villiga att delta i intervjuer och att svara på frågorna i de olika frågeformulären. Fyra frågeformulär med anknytning till inre styrka har använts i avhandlingen: Resiliens (att kunna motstå eller komma tillbaka efter svårigheter), Känsla av sammanhang, Livsmening och Själv-transcendens (att på olika sätt kunna överskrida gränser). Intervjuer genomfördes med de personer som hade skattat sig högst på de ovan nämnda frågeformulären och därmed antogs ha en hög grad av inre styrka.
Resultaten visade att de allra äldsta skattade resiliens, känsla av sammanhang, livsmening och själv-transcendens lika högt eller högre i jämförelse med tidigare studier där yngre personer deltagit. Detta talar för att alla styrkor och förmågor inte behöver minska i takt med att man åldras. Inre styrka visade samband med psykisk hälsa bland kvinnorna men inte bland männen. Kvinnorna skattade sin fysiska hälsa sämre än männen. Det fanns inga samband mellan fysisk och psykisk hälsa bland de allra äldsta.
Intervjuerna visar att innebörden av inre styrka när man är gammal är att livet går vidare med en öppenhet inför livets möjligheter av aktiviteter och val, att leva i helhet. Valen visade sig i fem teman: att känna sig kompetent men även känna tilltro till andra, att se livet från den ljusa sidan utan att blunda för den mörka, att känna lugn och frid men även vara aktiv, att vara densamma men även kunna växa in i en ny roll, och slutligen temat att leva i kontakt och samspel med nuet men också i det förflutna och i framtiden.
Att ha inre styrka när man är gammal innebär att med öppet sinne, stolt och med en takt man själv väljer vandra fram och tillbaka på livets stig i kontakt och samspel med människor och situationer från förr och i nuet utan att bekymra sig över framtiden. Livet går vidare med arbete på heltid, man hjälper och blir hjälpt, man finner nya uppgifter och åtaganden och man upplever att arvet förs vidare. På sin vandring på livets stig är det nödvändigt att då och då välja, att sakta ner eller att öka farten, kanske stanna en stund för att sen ändra riktning, allt för att ett gott liv och ett gott åldrande ska fortsätta.
Att ge möjligheter för äldre att behålla och även öka sin inre styrka kan ses som en del i att få utvecklas hela livet. Inre styrka hos de allra äldsta är viktigt för ett gott åldrande och en del i upplevelsen av hälsa.
Fredag 17 november försvarar Björn Nygren, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Inner strength among the oldest old. A good aging. Svensk titel: Inre styrka hos de allra äldsta. Ett gott åldrande. Disputationen äger rum i Vårdvetarhusets aula klockan 9.00. Fakultetsopponent är docent Ingegerd Fagerberg, Institutionen för vård och folkhälsovetenskap, Mälardalens högskola.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Björn Nygren på e-post bjorn.nygren@nurs.umu.se, telefon 090-786 98 54 eller mobiltelefon 0730-68 92 66.
Genom massmedia hör vi ofta att vi lever i en tid av oro och nya risker. Krig och miljörisker utgör globala risker vid sidan om risker för terroristattacker och de risker vi möter i vardagen. Vilka risker just vi drabbas av och hur stora de är beror på vilka vi är och vart vi bor. Hur vi utsätts för risker är helt enkelt inte jämt fördelad utan vissa är mer utsatta än andra och upplever också riskerna som större. Men vi vet väldigt lite om vad som orsakar skillnaderna i hur vi uppfattar exempelvis risken för översvämning eller snöstormar.
Anna Olofsson och Susanna Öhman, sociologer och forskare vid Mittuniversitetets campus i Östersund samt Saman Rashid, nationalekonom och forskare vid Arbetslivsinstitutet i Östersund har nu fått 2,2 miljoner från Vetenskapsrådet för att studera detta på individuell och samhällelig nivå.
– Vi vill studera skillnader i riskuppfattning utifrån var man bor, etnicitet, kön, sexuell läggning och ålder i Sverige och Wales, säger Anna Olofsson. Vi vill också ta reda på vilka effekter de här skillnaderna har på den enskilde individens känsla av trygghet och välbefinnande, lägger Susanna Öhman till.
– Vi hoppas också att resultaten av studierna skall leda till en vidareutveckling av riskkommunikation men också av säkerhetspolicy och riskhantering, säger Saman Rashid.
Forskarna tillhör forskargruppen KRIHS (Kris och Risk i det Heterogena Samhället) som nyligen fick stöd av Krisberedskapsmyndigheten för att vidareutveckla forskningsmiljön kring risker och kriser vid Mittuniversitetet.
– Vi satsar på att den samhällsvetenskapliga risk- och krisforskningen vid Mittuniversitetet inom några år ska vara nationellt ledande, säger professor Roine Johansson, föreståndare för avdelningen för sociologi vid Institutionen för samhällsvetenskap.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Anna Olofsson, 063-16 55 67, 070-676 0264 eller e-post Anna.Olofsson@miun.se
Susanna Öhman 063-16 54 85, 070-667 5485 eller e-post susanna.ohman@miun.se
Saman Rashid 063-55 13 04, 070-589 1304 eller e-post saman.rashid@niwl.se
Att de material som exempelvis bilar och flygplan byggs av har blivit lättare och starkare är reflektioner som säkert en och annan motorintresserad lagt märke till, men att utvecklingen går vidare också när det gäller att förbättra bland annat säkerheten utan att det ska kosta konsumenterna mer, är det nog betydligt färre som tänker på.
– För att kompositer ska kunna användas inom dagens krävande användningsområden måste de vara av hög kvalitet, men också relativt billiga. För att uppnå båda dessa kriterier eftersträvas billiga tillverkningsprocesser med hög noggrannhet och kontroll, samtidigt som det är viktigt att undgå defekter som påverkar materialegenskaperna, säger Markus Nordlund som den 15 november disputerar med doktorsavhandlingen Permeability modelling and particle deposition mechanisms related to advanced composites manufacturing.
I avhandlingen behandlar Markus Nordlund två områden inom tillverkningen av kompositmaterial – ökad kontroll av injiceringsprocessen samt materialkvaliteten. Det sistnämnda handlar om att studera tillverkningen av kompositmaterial som exempelvis är brandsäkra, elektriskt ledande och självläkande. Dessa typer av kompositer är speciellt intressanta eftersom man integrerar andra funktioner i materialet, funktioner som måste vara jämnt utbredda för att materialet ska fungera tillfredsställande.
Resultatet av studierna har ökat förståelsen för tillverkningen av dessa avancerade funktionella kompositmaterial, men också introducerat användandet av detaljerade flödesmätningar inom kompositforskningen.
Kontaktinformation
Upplysningar: Markus Nordlund, tel. 0920-49 24 24, markus.nordlund@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Tillsammans med det faktum att många av Sveriges vattenkraftverk är gamla och i behov av renovering medför den avreglerade energimarknaden, där vattenkraftverken används annorlunda än tidigare, samt den relativt nya lagen om elcertifikat att det också finns stora möjligheter att effektivisera vattenkraften.
I samband med sådana renoveringar och effektiviseringar ökar också behovet att utveckla och utforma tillförlitliga designverktyg/metoder som kan tillämpas snabbt och kostnadseffektivt.
– Fokus i mitt arbete har varit att utveckla och implementera sådana metoder för att designa vattenvägarna i ett vattenkraftverk, säger Daniel Marjavaara som den 17 november disputerar med sin avhandling CFD-driven optimization of hydraulic turbine draft tubes using surrogate models”.
– Traditionellt sett har utformningen av dessa vattenvägar främst baserats på förenklade analytiska metoder samt tidsödande experiment. Mitt arbete har i stället gått ut på att basera utformningen på vattenvägarna med hjälp av simulerings- och optimeringsverktyg, eftersom dessa verktyg är både mindre tids- och kostnadskrävande, samt att studera för- och nackdelarna med dessa verktyg.
Kontaktinformation
Upplysningar: Daniel Marjavaara, tel. 0920-49 24 24, daniel.marjavaara@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Tidigare teoretiska studier från forskargruppen, som leds av Janos Hajdu och David van der Spoel vid Uppsala universitet, avdelningen för molekylär biofysik, förutspår att mycket korta röntgenpulser med extremt hög intensitet, skulle kunna registrera ett diffraktionsmönster av en enstaka makromolekyl, ett virus eller en cell – utan att provet behöver vara i kristallform. Men när ett prov utsätts för en sådan puls förstörs det snabbt, genom att övergå till plasma, vilket medför att bilden måste fångas innan detta händer. Detta kan i teorin uppnås genom att använda mycket korta (femtosekund, 10-15 sekunder) röntgenpulser med hjälp av frielektronlaser.
I det senaste numret av Nature Physics, kan ett internationellt forskarteam, som leds av Janos Hajdu (Uppsala universitet och Stanford University) och Henry Chapman (the Lawrence Livermore National Laboratory), för första gången presentera ett experiment som verifierar de teorietiska antagandena. De har använt den första ”soft X-ray frielektronlasern” i världen, anläggningen FLASH vid Deutsches Elektronen-Synchrotron (DESY) i Hamburg. Med en extremt intensiv 25 femtosekunder snabb puls skapades en bild av ett mikrometerstort objekt, innan det upphettades till 60 000 grader och förstördes. Bilden hade inga skador och upplösningen var tillfredställande.
– Detta bevisar att det verkligen går att ta en stillbild med hjälp av extremt intensiva och ultrakorta röntgenstrålar, som annars kan förstöra allt i sin väg, säger Janos Hajdu.
Resultaten har stor betydelse för möjligheten att studera biologiska strukturer på molekylär nivå, eller inom andra vetenskapliga fält där information om strukturer med hög detaljprecision är värdefull. De pekar också på att det finns en stor potential att avbilda exempelvis enskilda molekyler i framtiden när frielektronlasrar med tillräcklig kort våglängd (1-2Å) kommer att finnas. Det första sådana instrumentet byggs just nu i Stanford, och kommer att tas i drift 2008.
– Ett nytt vetenskapligt fält håller på att skapas, som för första gången kombinerar biologi med atomfysik, plasmafysik och astrofysik, säger Janos Hajdu.
Artikel: http://www.nature.com/nphys/index.html
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Janos Hajdu (engelska), tel: 018-471 44 49, 070-425 01 94, e-post: Janos.Hajdu@icm.uu.se eller David van der Spoel, tel: 018-471 42 05, 070-425 01 95, e-post: David.VanderSpoel@icm.uu.se
Projektet är ett nordiskt samarbete med forskare från centrala instanser i de fem nordiska länderna, samt Grönland. Samordningen sker från Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap NHV i Göteborg.
På NHV har man under många år arbetat med barns hälsa och välfärd, både i undervisning och inom forskningen. Man har analyserat vad man vet om barns hälsa, även beskrivit vården av barn med och utan funktionshinder i de Nordiska länderna.
Två övergripande slutsatser har kunnat dras från tidigare studier:
– För det första är de nordiska barnens hälsa i stora drag god, både jämfört med tidigare erfarenheter och jämfört med andra delar av världen. Men de senaste decennierna har det märkts en påtaglig ökning av psykisk och fysisk ohälsa, säger projektledaren och professorn Lennart Köhler på NHV.
– För det andra är det klart att mätningar av välfärden alltför länge sett välfärden enbart från de vuxnas synvinkel. Barn, i den mån de förekommit alls, har funnits med endast som bihang till de vuxna och dessa mätningar har varit fragmenterade och osystematiska, säger Lennart Köhler.
Men alltmer accepteras nu att barns välfärd förtjänar en egen uppmärksamhet. En EU-studie har nyligen föreslagit ett system av hälsoindikatorer för barn. Även Rädda Barnen i Sverige har initierat studier för att kartlägga hur man hanterar några av Barnkonventionens rättigheter i de svenska kommunerna, nämligen skälig levnadsstandard, hälsa och utbildning. Speciella barnhälsoindikatorer har utarbetats av Lennart Köhler på NHV.
– Nu vill vi tillämpa erfarenheterna på den nordiska arenan. Därför har vi startat ett nordiskt projekt för att konstruera ett gemensamt indikatorsystem. Det är tänkt att mäta, värdera och jämföra i tid och rum utvecklingen av barns hälsa på olika administrativa nivåer (till exempel stat, region, landsting, amt, fylke, kommun). Målet är att identifiera och utveckla principer och kriterier för hälsoindikatorer och ett eventuellt sammantaget barnhälsoindex, säger Lennart Köhler.
– Vi kommer även att undersöka tillgängligheten av de indikatorer som befunnits relevanta, giltiga, reliabla och evidensbaserade, samt testa hur indikatorerna eller delar av dem kan användas i verkligheten, säger Lennart Köhler.
Man vill även se hur dessa indikatorer påverkar varandra och andra förhållanden i de valda områdenas befolkning och struktur, både sådana som direkt speglar barnens uppväxtsituation, och sådana som speglar den vuxna befolkningens livsvillkor, till exempel de ekonomiska, sociala och humana kapitalen.
Projektet titel: Indikatorer för barns hälsa i Norden.
Kontaktinformation
För mer information kontakta;
Professor Lennart Köhler, telefon: + 46 31 693976, E-post: lennart@nhv.se
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
E-post: westergren@nhv.se
www.nhv.se
Den internationella studien av trombolysbehandling i klinisk rutinverksamhet, kallad SITS-MOST, inkluderar 6483 patienter och har genomförts under perioden 2003-2006. Internationell koordinator för studien är professor Nils Wahlgren vid Karolinska Institutet. Forskarna räknar med att resultaten av studien, som nu är under publicering, kommer att få stor betydelse för den framtida tillämpningen av strokebehandlingen.
Stroke drabbar 15 miljoner människor i världen varje år. Av dessa avlider 5 miljoner och lika många blir så påverkade av sina symptom att de inte kan klara sig på egen hand. Inom EU drabbas 1 miljon människor per år och i Sverige 30 000. I och med att andelen äldre i Europas befolkning ökar markant under de närmaste decennierna kan man räkna med en 50-procentig ökning av antalet strokefall fram till mitten av detta århundrade.
För att motverka denna ökade strokebörda krävs samlade insatser såväl inom förebyggande behandling, insatser i det akuta skedet samt rehabiliterande åtgärder. Trombolysbehandling är en behandling som används inom de första timmarna efter insjuknandet för att lösa upp blodproppar som stänger av en del av cirkulationen i hjärnan.
Karolinska Stroke Award delades ut första gången 2004. Priset har instiftats för att uppmärksamma banbrytande insatser inom strokeforskningen.
Professor Michael Hennerici är verksam vid Heidelbergs universitet vid Mannheim, Tyskland. Han tilldelas Karolinska Stroke Award for Excellence in Stroke Research för sina studier av åderförkalkning i de blodkärl som leder till hjärnan och dess samband med stroke samt för utveckling av ultraljudsteknik för såväl diagnostik och behandling av stroke.
Professor Markku Kaste är verksam vid Helsingfors universitetssjukhus, Finland. Han hedras för sin ledande roll vid utvecklingen av trombolysbehandling, den första evidensbaserade behandlingen av stroke, och sin exceptionella förmåga att omsätta forskningsresultat i klinisk handling.
Både Markku Kaste och Michael Hennerici är internationellt erkända forskare med ett stort engagemang i olika vetenskapliga organisationer och samarbetsprojekt och som redaktörer för medicinska tidskrifter. Priset delas ut av Susanne Eberstein, ordförande i Karolinska Institutets konsistorium, på Berns i Stockholm måndag den 13 november. Prissumman på 100 000 kronor delas av pristagarna.
Pressträff arrangeras måndag den 13 november.
Tid: 12.30
Plats: Clarion Hotell Stockholm, Ringvägen 98 (vid Skanstull), konferensavdelningen 1 tr
Vid pressträffen kommer vi att berätta om SITS-MOST-studien. Dessutom finns möjlighet att delta i ett studiebesök på det världsledande laboratoriet för interventionsbehandling vid Karolinska Stroke Center, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, måndag eftermiddag den 13 november. Interventionsbehandling innebär att man under röntgenkontroll för in fina slangar i blodkärlen upp till hjärnan för att där behandla blodproppar och kärlmissbildningar. Exakt tid och plats meddelas på pressträffen.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Nils Wahlgren
Tel: 070-484 14 99
E-post: nils.wahlgren@karolinska.se
Presstelefon under pågående konferens: 070-211 16 57
Presskontakt Karolinska Institutet:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Även kortare och mindre temperaturvariationer i söder under istiden kan kopplas till en motsatt variation i norr. De nya resultaten visar att Antarktis gradvis värmdes upp varje gång det blev kallt i norr. Orsaken var att varmvatten-transporten från Södra Oceanen till Norra Atlanten reducerades vilket fick värmen att stanna kvar på det södra halvklotet, säger Margareta Hansson, docent vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och en av författarna till studien.
När varmt vatten åter strömmade norrut så steg temperaturen på Grönland med 8-16 grader inom några tiotals år och Antarktis kyldes av. Detta upprepades elva
gånger under perioden 50,000 till 20,000 år sedan och visar på en generell koppling mellan klimatvariationerna på de båda halvkloten via en ”gungbräde”-mekanism där cirkulationen i Atlanten är avgörande.
Forskare som samarbetar inom det europeiska projektet EPICA (European Project for Ice Coring in Antarctica) har lyckats synkronisera klimatprofiler från Antarktis och Grönland genom att utnyttja en gemensam signal av globala
förändringar i atmosfärens metanhalt vilken bevaras i luftbubblor i isen. En ny iskärna borrad i Dronning Maud Land i Atlantsektorn av Antarktis ligger till grund för denna studie. Relativt höga nederbördsmängder i detta område möjliggör
rekonstruktion av gångna tiders klimat och atmosfär-sammansättning med högre upplösning än någon tidigare iskärna från den Antarktiska högplatån. Detta var en nödvändig förutsättning för att precist kunna synkronisera denna iskärna med dess motsvarighet från Grönland, den högupplösta iskärnan från NGRIP (North Greenland Ice core Project). Baserat på den nya synkroniserade tidsskalan kunde
forskarna direkt jämföra högupplösta temperaturserier från Antarktis och Grönland vilket visade att den ”bi-polära klimatgungbrädan” var en process verksam genom hela den senaste istiden och troligen även under tidigare istider.
– Det är fantastiskt att se hur systematiskt denna process har verkat även för de mindre temperatursvängningarna i Antarktis. Vi ser att graden av uppvärmning i söder är linjärt kopplad till längden på de kalla klimatperioderna i norr, säger Margareta Hansson.
Studien är ett resultat av samarbetet mellan forskare från 10 europeiska nationer (Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Tyskland) och deras kompletterande expertis inom olika aspekter av klimatforskning och glaciologi. Svenska forskare har deltagit både i fält med förstudier i området inför val av borrplats och som borrare under fyra sommarsäsonger i Antarktis, samt vid det tidskrävande analysarbetet som utförs vid olika laboratorier runt om i Europa. På Stockholms universitet utförs analyser av de ämnen som en gång i tiden fanns som aerosoler i luften.
Forskningen är en del i klimatforskningssatsningen SUCLIM vid Stockholms universitet, som stöds av Vetenskapsrådet och FORMAS genom ett sk. Linnébidrag. EPICA har koordinerats av ESF (European Science Foundation) och finansierats av de deltagande nationerna samt EU.
Manuskriptet ”One-to-one coupling of glacial climate variability in Greenland and Antarctica” publiceras i Nature den 9 november, 2006.
Kontaktinformation
För vidare information eller bilder, vänligen kontakta:
Docent Margareta Hansson, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi,
Stockholms universitet, 08-674 78 65, 070-317 24 13
(margareta.hansson@natgeo.su.se)
Doktorand Torbjörn Karlin, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi,
Stockholms universitet, 08-16 42 20, 070-345 03 87
(torbjorn.karlin@natgeo.su.se).
Idag avfärdas ofta mode och skönhet som ytligt, inte minst genom dess uttryck i reklam och tidningar liksom kopplingen till celebritetskulturen.
– Mode och kosmetik är allt annat än ytligt. Filmindustrin och kosmetikaindustrin har en lång parallell historia som tar sin början i det tidiga 1900-talet med etablerandet av filmstjärnesystemet och med inflytande av make-upartister som Max Factor och kostymdesigners som Gilbert Adrian, berättar Therése Andersson vid Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
I sin avhandling fördjupar Therése Andersson resonemanget och lyfter istället fram idéerna och estetiken bakom skönhetsidealen och visar på så sätt hur komplex diskussionen är. Filmstjärnor diskuteras därför i förhållande till tre teman: emancipation, konsumism och fysionomi. I diskussionen om emancipation behandlas kvinnors frigörelse under det tidiga 1900-talet och hur strävan efter individualitet och självständighet uttrycktes genom mode och kosmetik.
– De emancipatoriska signaler som återfinns inom skönhetskulturen medför en betoning på de transformativa möjligheterna, det vill säga kunskapen och makten att förvandla den egna personen efter eget tycke och smak. Att klä sig trendigt och att sminka sig blir på så sätt medel för att förstärka den egna identiteten och symboliskt uttrycka självständighet och oberoende, säger Therése Andersson.
Konsumtion av kläder och skönhetsprodukter under tidsperioden framhålls i resonemanget då de möjliggör ett individuellt uttryck, men också då de samtidigt upprätthåller sociala skillnader genom ekonomiska faktorer.
– Konsumtion ger i det här sammanhanget uttryck för förändring, konstruktion och rörlighet, vilket i sin tur både kan skapa och överbygga klasskillnader genom inhandling av de ”rätta” produkterna, säger Therése Andersson.
Fysionomiska tankegångar, som gör gällande att en människas personlighet kan utläsas genom det yttre utseendet, är också vanligt förekommande i beskrivningar av filmstjärnor i tidens populärpress, ett resonemang vilket också analyseras i avhandlingen.
– I populärpressen återfinns en indelning av filmstjärnor efter kategorier som personlighet och utseende, vilket skapar olika typer av kvinnligheter. De typer som presenteras är formade efter föreställningar om utseende; kropp, kläder, frisyr och make-up, men även utifrån faktorer som etnicitet liksom efter filmroller. Det gör att typerna fungerar som fasta former för kvinnligheter färdiga att använda, säger Therése Andersson.
Genom att studera samtidens veckopress och speciellt tidningen Filmjournalen med artiklar om och reklam för mode och skönhet, utifrån ovannämnda teman, belyser Therése Andersson hur motsägelsefulla dessa idéer är och hur komplex dess representation är i förhållande till filmstjärnor. Detta ställer således även frågor om självbild, identitet och kvinnlighet, och rör på så sätt både filmstjärnan och åskådaren.
I avhandlingen studeras filmstjärnor som Gloria Swanson, Mary Pickford, Joan Crawford och Greta Garbo.
Avhandlingstitel: Beauty Box – Filmstjärnor och skönhetskultur i det tidiga 1900-talets Sverige.
För mer information:
Therése Andersson, tfn arbete 08-674 76 40 eller 08-665 12 74, mobil 073-952 56 99, e-post therese.andersson@mail.film.su.se
För bild på Therése Andersson, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.
