Nyhet Arkiv - Sida 1246 av 1662

– Vi har tidigare misstänkt att det finns en naturlig försvarsmekanism mot cancer. Nu har vi i detalj kunnat kartlägga hur denna skyddsmekanism aktiveras och hur den fungerar, säger professor Thomas Helleday, som leder forskarguppen vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet.

Det som sätter igång cancerutvecklingen är att det sker en genetisk förändring som leder till att cellen får en abnormt stor mängd tillväxtsignaler. Cellen börjar då dela sitt DNA på ett okontrollerat sätt som leder till skador. Cellen känner igen dessa skador och märker att delningen gått snett. Det är i detta läge som cellens försvarsmekanism aktiveras vilket gör att cellen slutar dela sig.

– Denna upptäckt visar att det nya koncept vi tidigare utarbetat för att behandla ärftlig bröstcancer också kommer att fungera för att behandla i stort sett all cancer. Vi förstärker de DNA-skador som bildas då cancern utvecklas och ser till att de blir så stora så att cancern dör. Normala celler påverkas inte eftersom de normalt kontrollerar tillväxt, förklarar Thomas Helleday.

– Vi har sett att vårt nya koncept att behandla cancer också fungerar i människa. Nu när vi visat att det fungerar har vi kommit in på upploppet för att hitta nya behandlingsmetoder mot cancer. Jag tror att vi snart kommer att se många nydanande behandlingsmetoder som bygger på detta, säger professor Thomas Helleday, som själv arbetar på flera nya projekt att behandla cancer utifrån denna metod.

Forskningen finansieras av Cancerfonden och Svenska Smärtafonden.

Artikeln “Oncogene-induced senescence is part of the tumorigenesis barrier imposed by DNA damage checkpoints”publiceras i /Nature/ den 30 november 2006.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Professor Thomas Helleday, Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet, tfn 08-16 29 14, mobil 0735-122 971, e-post helleday@gmt.su.se

– Jag vill undersöka både hur vårdgivaren ser på ökningen av kejsarsnitt och hur handläggningen av kejsarsnitt utan medicinska indikationer görs, säger Ingegerd Hildingsson vid Mittuniversitetets institution för hälsovetenskap. Dessutom vill jag se vilken betydelse kvinnors önskemål har för den utveckling vi sett mot allt fler kejsarsnitt.

Kejsarsnitten ökar och uppgår till ungefär tjugo procent av alla förlossningar på Stockholms sjukhus. Ungefär hälften av alla kejsarsnitt är planerade och den andra hälften är akuta. Vetenskapsrådet har nu anslagit nära 4,5 miljoner under de fyra närmaste åren för studien. Undersökningen skall genomföras vid tre sjukhus i Västernorrlands län. Dessutom skall blivande mödrar i Västernorrland få svara på frågor om deras förväntningar och önskemål om förlossningssätt.

Kejsarsnitt användes tidigare för en förlossning som inte kunde genomföras på normal väg. I dag sker kejsarsnitt även utan medicinsk orsak, något som ofta ifrågasätts eftersom dessa operationer påverkar kvinnors och barns hälsa. Ett kejsarsnitt medför fler komplikationer och förbättrar inte barnets hälsa.
Dessutom ökar kostnaderna för vårdgivaren eftersom ett kejsarsnitt dels kostar mer och dessutom innebär två dygns längre vårdtid jämfört med en normal förlossning.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Ingegerd Hildingsson, telefon 060-14 85 87, 070-594 1982 eller e-post: ingegerd.hildingsson@miun.se

Vem har inte kämpat med att få över tunga och otympliga paket från en kundvagn på IKEA till bilen. KTH-studenterna har löst problemet genom att göra en vagn med höj- och sänkbar lastyta som pumpas upp med foten som en frisörstol. Varorna skjuts in i bilen på en matta med gummiundersida och en ovansida med mycket låg friktion. Det gör att mattan ligger bra på plats samtidigt som man lätt skjuter in en kartong på den glatta ovansidan.

De första studenterna vid KTHs civilingenjörsprogram Design och Produktframtagning (DoP) är färdiga med utbildningen nästa år.

– Då kommer de att vara eftertraktade på arbetsmarknaden eftersom KTH satsar på att öka teknologernas innovativa förmåga och att skapa förutsättningar för entreprenörskap. Det gör att de blir en bra länk mellan teknik och design, säger Mats Hanson, vicerektor på KTH.

Nu visar studenterna från programmets tre första årskurser upp resultaten av sina senaste produktutvecklingsprojekt på en stor utställning, DoPExpo06. Där kan besökare titta på modeller, skisser och posters. Under invigningen måndag 4 december finns också möjlighet att ställa frågor till utställarna.

Ilastningshjälp för bilar och ett smart stöldskydd för cyklar är bara ett par av de drygt hundra projekt som visas upp. Ett annat exempel är ett motorfäste som gör hanteringen av utombordsmotorer på segelbåtar enklare.

Måndagen den 4 december kl 15.00 hålls en kort presentation i sal F2 på KTH, Lindstedtsvägen 26. Därefter invigs utställningen som pågår t.o.m. den 6 december. Utställningen är öppen för besök dagligen mellan kl. 8.00 och 16.00.

Plats för utställningen: Lindstedtsvägen 30, KTH Campus Valhallavägen i Stockholm.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Johan Palm, 0732-517 906, jpal@kth.se
Carl Michael Johannesson, 08-790 73 37, cmj@md.kth.se
Jenny Janhager, 08-790 74 79, jennyj@md.kth.se

Att bygga kundrelationer är viktigare för en framgångsrik export än tekniska företeelser som produktkvalitet, patent, teknologisk nivå samt forskning och utveckling. Därför är det viktigt att företagen deltar vid utländska varumässor, ger kundservice, anpassar sig till förhållanden på utländska marknader och har personlig kontakt med sina utländska representanter.

Lars-Anders Byberg har studerat hur olika strategier påverkar företags export. Resultaten visar att kundrelationer och engagemang är viktigast. Även information och kunskap om marknaden samt rationella och ändamålsenliga handlingssätt har stor betydelse för exporten, och är viktigare än produktens kvalitet och utförande.

Bransch, storlek och företagets placering verkar också påverka exportframgången.

– Större företag är framgångsrikare än mindre företag, eftersom de generellt sett är mer professionella, säger han.

Företag i teknologiskt komplexa branscher exporterar mer än företag som använder enklare teknik. Anledningen är att de etablerar sig på marknaden på ett mer aktivt, moget och utvecklat sätt samt erbjuder mer service till sina utländska kunder.

– Olika landsändar har olika slags konkurrensfördelar i exporthänseende. I Stockholm har personalen högre utbildning och bättre språkkunskaper, medan norrlandsföretagen anpassar sig till de utländska marknaderna och kundernas önskemål i större utsträckning, säger Lars-Anders Byberg.

– Stockholmsföretagen är generellt sett lite framgångsrikare än de norrländska, tillägger han.

Studien har utförts på 339 exporterande tillverkningsföretag som alla har under 200 anställda. Företagen tillhör två branscher, maskinindustri och industri för metallvaror, och är belägna i två regioner, Stockholms län samt de fyra nordligaste länen i Norrland.

Fredagen den 1 december försvarar Lars-Anders Byberg, företagsekonomiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Framgångsrika exportörer – En studie av strategiska faktorers inverkan på mindre företags exportutfall. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Maria Holmlund-Rytkönen, Institutionen för marknadsföring, Svenska handelshögskolan i Helsingfors.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Lars-Anders Byberg, företagsekonomiska institutionen, Umeå universitet, lars-anders.byberg@miun.se, 0640-231 31

Klimatförändringarna är ett av de stora orosmomenten i detta århundrade och de börjar nu påverka våra vardagsliv genom översvämningar, värmeböljor och våldsamma stormar. Det blir allt viktigare att kunna förutsäga hur förändringar i klimatet slår mot samhället, jordbruket och ekosystemen i naturen under de närmaste 100 åren. Förändringarna drivs av växthusgaser, framför allt koldioxid, men det är svårt att göra prognoser för de framtida nivåerna av dem.

Avhandlingen utvecklar och prövar en teknik för att förstå hur växter över lång tid reagerar på miljöförändringar. Den går ut på att se tillbaka på hur växterna svarade på den ökning av koldioxid i atmosfären som orsakats av människan (industrialismen) under de senaste århundradena. Det görs genom mätningar av halten deuterium, en stabil och tung isotop av väte, i årsringarna på träd med hjälp av kärnresonans (en metod som liknar MRI-teknik). Detta har gett ett ”fingeravtryck” av trädets reaktion på halten av koldioxid och tekniken förväntas ge en bättre bild av klimatet utifrån årsringarna, något som kan göra klimatmodellerna mer tillförlitliga.

Den här tekniken har också kunnat användas för att spåra källan till organiska miljöföroreningar över lång tid. De här ämnena transporteras, anrikas och förändras av sin omgivning och det är viktigt att kunna identifiera källan och att kunna koppla samman ett ämne med dess sönderfallsprodukter. Det kräver ett sätt att skilja mellan strukturell identiska föroreningar från olika källor och att känna igen modifierade ämnen med samma ursprung. Stabila isotoper har visat sig var ett bra verktyg för denna uppgift. I avhandlingen visas att man med den tekniken kan avslöja om två ämnen kommer från samma källa eller inte. Den kan därför få stor betydelsen i miljöforskningen.

Avhandlingen läggs fram fredagen den 8 december vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, och har titeln Deuterium Isotopomers as a tool in environmental research. Svensk titel: Användning av Deuterium Isotopomerer inom miljöforskning.
Disputationen äger rum kl 13.30 i KB3A9 (lilla hörsalen), KBC-huset. Fakultetsopponent är PhD Richard Robins, Nantes Universitet, Frankrike.

Kontaktinformation
Tatiana Betson är doktorand vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 56 24. E-post: tatiana.nicol@chem.umu.se.

Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har beviljat 2.1 miljoner kronor till forskning om reproduktion hos laxfiskar. Syftet med projektet är att generera grundläggande kunskap om vilka faktorer som styr könsmognaden hos laxfiskar. Många fiskarter visar en stor variation i ålder och storlek vid könsmognad både i vilda och odlade populationer. Exempelvis har Atlantlaxen utvecklat olika livsstrategier och hanfiskar kan bli könsmogna redan som ettårig stirr i sötvatten eller som storvuxen fisk efter några år i havet. Även inom odling av fisk som torsk, lax, regnbåge och havsaborre är tidig könsmognad ett vanligt förkommande fenomen och visar sig vara en stor nackdel för en ekonomisk lönsam matfiskodling. Tidigt könsmogen fisk har en minskat tillväxt och köttkvaliteten påverkas negativt.

Inom kompensationsodlingen av laxsmolt har tidigt könsmogna hanar en högre dödlighet och vandrar i mindre utsträckning till havet efter utsättningen.
– Vi vet fortfarande lite om hur initiering av könsmognaden regleras. Flera omgivningsfaktorer, så som temperatur, tillgång till föda, samt genetisk variation påverkar könsmognadsprocessen, säger Monika Schmitz, docent i biologi vid Karlstads universitet. Våra tidigare studier visar att det finns ett klart samband mellan tillväxtförhållanden och initieringen av könsmognaden. Genom att identifiera och analysera skillnader i genuttryck mellan mogna och omogna fiskar kan vi få förståelse om signalvägar som styr könsmognaden hos fisk. En kunskap som är viktigt för att på längre sikt utveckla principer för att kontrollera könsmognad i odlingsmiljö.

Kontaktinformation
För mera information kontakta Monika Schmitz, docent i biologi vid Karlstads universitet,
tfn 090 786 83 97 eller 0702 917 682

– Det är oerhört glädjande och ett internationellt kvitto på att Umeå universitet har en stark genusforskningsmiljö, säger professor Britta Lundgren, koordinator vid Umeå Advanced Gender Studies.

Kreativitet, nytänkande och konkreta planer på hur man ska bli internationellt ledade inom området har varit de viktigaste urvalskriterierna när Vetenskapsrådets internationella bedömarpanel har utsett ”Centers of Excellence” inom den svenska genusforskningen. En av de tre utvalda forskningsmiljöer som nu får fyra miljoner per år vardera under fem år är Umeå Advanced Gender Studies vid Umeå universitet och dess forskningsprogram Challenging Gender. Ansökningarna har granskats av några av de internationellt mest välrenommerade forskarna inom området.

– Med hjälp av det här anslaget kan vi ytterligare intensifiera vår forskning och framför allt göra tydligare inbrytningar i det europeiska och internationella forskningsfältet, fortsätter Britta Lundgren.

Genusforskning bedrivs inom flera fakulteter vid Umeå universitet och samlas i den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Umeå Advanced Gender Studies som innefattar ett 50-tal forskare och dessutom många doktorander.

– Det sätt vi har valt att jobba inom genusfältet får nu ytterligare förstärkning, säger Britta Lundgren. Vi kan bygga vidare på forskningen inom enskilda discipliner och samtidigt stimulera den tvärvetenskapliga kunskapsutvecklingen på genusområdet. Det skall bli fantastiskt roligt att fortsätta bidra till det här forskningsområdet och till framstegen för svensk genusforskning.

Inom Umeå Advanced Gender Studies pågår det omfattande forskningsprogrammet Challenging Gender som tar utgångspunkt i tidigare genusforskning inom demokrati/social rättvisa, emotioner, våld, hälsa samt normalisering. Syftet är utmana och vidareutveckla tvärvetenskaplig genusforskning i internationellt samarbete. Läs mer om forskningsprogrammet på adress http://www.umu.se/humfak/forskning/challenging_gender.pdf .

De två ytterligare forskningsmiljöer som utsetts till ”Centers of Excellence” av Vetenskapsrådet är Linköpings universitet och Uppsala universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna professor Britta Lundgren, koordinator för forskningsprogrammet Challenging Gender samt dekanus vid humanistiska fakulteten,
Tel 090-786 62 43, 070-651 68 22 eller e-post britta.lundgren@kultmed.umu.se.

Deltagare:
Lena Gerholm, prorektor
Birgitta Åkerman, studievägledare, Institutionen för biologisk grundutbildning
Saeid Esmaeilzadeh, docent i oorganisk kemi, Stockholms universitet
Erik Walum, kommunikationschef, Biovitrum
Eva Jirner Lindström, hydrogeolog, SGU
Anki Sundin, näringsfysiolog, Nutritionsgruppen

Anders Colmsjö, professor i analytisk kemi, kommer att leda diskussionen.

Tid: Onsdagen den 6 december, kl 9.30-11.00
Plats: Stockholms Akademiska Forum, Kulturhuset, Sergels torg (använd ingången till höger om Designtorget, ring på porttelefonen)

Lättare frukost serveras.

Naturvetarnas Arbetsmarknadsdag äger rum kl 12 – 15 samma dag i AlbaNova. Den väntas som vanligt alstra givande möten mellan studenter, företag och andra aktörer inom det naturvetenskapliga området. Många yrkesverksamma alumner kommer att vara på plats för att dela med sig av sina erfarenheter och ge tips om vad man själv kan göra för att förbättra sina chanser inför inträdet på arbetsmarknaden. CV-verkstad, kurs i intervjuteknik och matnyttiga seminarier är några av de aktiviteter som besökarna inbjuds att delta i. Välkommen att besöka oss även där.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Marlene Lingard, tfn 08-16 35 92, mobil 070-422 15 19, marlene.lingard@natkan.su.se

Demografiska prognoser visar att den europeiska befolkningen är på väg in i ett avsevärt åldrande. En del av åldrandet beror på ökad livslängd för personer över 65, men trenden förstärks av fallande födelsetal i de flesta länder. Eftersom välfärdsstatens kostnader varierar starkt över individens livscykel, kommer det ekonomiska trycket på de sociala trygghetssystemen därför att öka i takt med befolkningens åldrande.

Hur kan då socialpolitiken utformas så att den ger positiva effekter i form av barnafödande, humankapitalbildning och andra faktorer som kan bredda den framtida skattebasen för våra gemensamma välfärdsåtaganden? När budskapet från denna studie ska summeras ligger betoningen på sambandet mellan hållbara samhällen och satsningarna på människors utbildning och kunnande. Budskapet är att det finns behov av större samordning av olika åtgärder för att göra socialpolitiken mer produktiv. Vi behöver förbättra samverkan mellan traditionellt separata politikområden som skola och familjepolitik och deras samband med arbetsmarknadspolitiken. Att investera i de unga idag för att säkra välfärden av de gamla imorgon verkar vara ett konkurrenskraftigt komplement till finansiellt sparande. För att de socialpolitiska strategierna skall kunna bli hållbara måste socialpolitiken i ett åldrande samhälle balansera satsningarna på de olika generationerna.

Den här rapporten har finansierats av Europeiska kommissionen; Generaldirektoratet för Sysselsättning, Socialpolitik och lika rättigheter. Innehållet i denna publikation speglar inte nödvändigtvis kommissionens åsikter.

Kontaktinformation
Thomas Lindh & Joakim Palme eds.
Pris 150:- inkl. moms, exkl. porto
Beställning: info@framtidsstudier.se

För mer information kontakta:

Thomas Lindh, Forskningsledare, Institutet för Framtidsstudier Tel: 08- 402 12 00

Joakim Palme, Vd, Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08- 402 12 00

Hannah Zackrisson, Informatör, Institutet för Framtidsstudier Tel: 08-402 12 31

Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.

www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-319801

– Tidigt i läkarutbildningen är det bra om studenterna kan öva i lugn och ro. På det sättet känner de sig tryggare när det är dags att träffa riktiga patienter. Men systemet används också under de kliniska kurserna, säger Olivier Courteille, doktorand och projektledare vid Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME).

Det så kallade ISP-systemet (Interaktiv Simulering av Patienter) är framtaget och har utvärderats i samarbete med bland annat Stanford University, USA, och Uppsala Universitet. Det fungerar så att varje patientfall byggs upp av ett stort antal filmade sekvenser med möjliga svar och reaktioner på studentens frågor. I det mest avancerade patientfallen finns cirka 2500 filmsekvenser. Dessutom tillkommer laboratorietester, röntgenresultat och fysikaliska undersökningar. Studenterna kommunicerar med sin virtuella patient via tangentbordet, men planer finns att införa direkt verbal kommunikation i systemet.

En fördel med systemet är att det går att koppla upp sig från vilken dator som helst och alltså använda vid distansutbildning eller som komplement till hemuppgifter. Olivier Courteille ser också ett framtida användningsområde för redan verksam vårdpersonal som behöver uppdatera sina kunskaper om exempelvis ovanliga sjukdomar. Systemet kan också användas för examination.

ISP-systemet visas i KIs monter på Svenska Läkaresällskapets riksstämma, Svenska Mässan i Göteborg, 29 Nov – 1 Dec 2006.

Eller gå in på: http://ispvl.learninglab.ki.se/

Andra programpunkter från KI:

• Stress – hur påverkas människan?
Docent och leg. psykolog Aleksander Perski

• Empati – medkänsla och bekräftelse
Med dr och universitetslektor Åsa Nilsonne

• The HIV epidemic – The beginning of the end
Professor Hans Rosling

Mer information om Läkarstämman: http://www.riksstamman.se

Kontaktinformation
För frågor om ISP, kontakta:
Projektledare Olivier Courteille
Tel: 08-524 872 89, 0708-588 294
E-post: Olivier.Courteille@ki.se

Presskontakt: Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Upptäckten ger större förståelse för hur hjärnvävnaden reagerar efter en blodpropp och kan i förlängningen leda till läkemedel som gör att färre hjärnceller dör efter en stroke.

Astrocyter är den vanligaste celltypen i hjärnan. Dessa celler spelar en viktig roll i nervsystemet, bland annat hjälper de till att skydda nervcellerna när hjärnvävnaden skadas.
– Astrocyterna är mycket betydelsefulla för hjärnans funktion. Ju mer vi har förstått om hur dessa celler fungerar desto viktigare har vi insett att de är, säger Anna Thorén.

Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke till följd av minskat blodflöde i hjärnan som ofta orsakats av en blodpropp. Många astrocyter kan då dö av syrebrist, men avhandlingen visar att det finns astrocyter som klarar sig längre än andra.
– I hjärnbarken hade dessa celler normal ämnesomsättning under flera timmar efter stroken medan astrocyterna i striatum tidigt visade tecken på sviktande funktion. Det kan tyda på att astrocyterna har olika specialiseringsgrad beroende på var i hjärnan de sitter, säger Anna Thorén.

Striatum är ett område inne i storhjärnan som bland annat styr människans motorik.
– Att astrocyterna klarar sig sämre just där är intressant eftersom motoriken ofta är påverkad i samband med stroke, säger Anna Thorén.

Upptäckterna pekar på vikten av att skydda de överlevande astrocyterna med framtida läkemedel. Om fler av dessa hjärnceller överlever efter en stroke skulle skyddet för nervcellerna kunna fungera bättre under den tidiga kritiska perioden efter en stroke. Skadorna i känslig hjärnvävnad skulle då kunna begränsas.

I studierna mättes ämnesomsättningen i astrocyter i hjärnbarken och striatum i råtta. De två områdena i hjärnan utsattes för stopp i blodflödet under två timmar.
– Vi har använt oss av en unik försöksuppsättning som gjort det möjligt att för första gången studera astrocyternas funktion vid stroke i den intakta hjärnan, säger Anna Thorén.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Astrocyte metabolism following focal cerebral ischemia

Avhandlingen försvaras torsdagen den 30 november, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Thorén, telefon: 031-773 33 42, e-post: anna.thoren@neuro.gu.se

Handledare:
Docent Michael Nilsson, telefon: 031- 342 28 15, e-post: michael.nilsson@vgregion.se

Bidraget gör det möjligt för forskarna att gå vidare med sin forskarkarriär direkt efter examen. I år får tretton forskare av sextiosju sökande chans att utveckla sin forskning. Var och en får 650 000 kronor av den totala summan på drygt 8 miljoner för de kommande två åren.

– Doktorsexamen bör innebära ett startskott i forskningsarbetet och inte en slutpunkt. FAS stöd bidrar till en möjlighet att etablera sig i forskarsamhället, där det blir allt viktigare att publicera sina rön i internationellt väl ansedda vetenskapliga tidskrifter för att meritera sig, säger Kenneth Abrahamsson, FAS programchef.

Några av forskarna har sin studieort i Stockholm, andra vid Umeå universitet, Växjö universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet. Av tretton beviljade bidrag gick elva stycken till kvinnor.

På www.fas.se/nyabidrag finns en lista över samtliga nydisputerade forskare som fått bidrag, så kallade post-doc.

För ytterligare information kontakta:
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
___________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.

FAS tillsatte våren 2005, på regeringens uppdrag, en internationell utvärderingsgrupp som främst har analyserat svensk forskning om kemiska, fysikaliska och biologiska hälsorisker samt fysiska belastningsskador. Valet av område är betingat av Arbetsmiljöverkets behov av att kunna basera sina rekommenderade gränsvärden på aktuella forskningsresultat.

– Utvärderingen visar att den svenska arbetsmiljöforskningen sedan tjugo år ligger väl till vid en internationell jämförelse. Sverige intar en ledande position både vad gäller publicerade och citerade vetenskapliga artiklar. Svenska forskare har också ett omfattande samarbete med andra länders forskare, inte minst med de nordiska länderna som alla varit framgångsrika och pådrivande inom området, säger Rune Åberg, FAS huvudsekreterare.

Målsättningen för den här internationella utvärderingen var bland annat att bedöma hur framgångsrika forskarna har varit i att förmedla forskningsresultat av betydelse för miljöarbetet. Det ingick även i uppdraget att identifiera styrkor och svagheter i landets arbetsmiljöforskning, och att identifiera framtida forskningsbehov.

Rapporten, som ges ut på engelska med ett sammandrag på svenska, kan läsas i sin helhet eller laddas ned som en pdf-fil på www.fas.se

För ytterligare information kontakta:

Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se

13.00 – 13.10 Inledning. Lena Gerholm, professor i etnologi och prorektor, Stockholms universitet.

13.10 – 14.10 ”Vad är det som är så komplext med kulturell komplexitet?”, Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi, Universitetet i Oslo.

14.10 – 14.30 Paus

14.30 – 14.40 Lena Gerholm. Projektet och boken ”Orienten i Sverige”.

14.40 – 15.00 ”Blond. Om förortens Andra”, Maria Bäckman, fil dr, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

15.00 – 15.10 ”Rubbad maskulinitet. Genus och etnicitet bland iranska män i Sverige”, Shahram Koshravi, fil dr, Centrum för forskning om internationell migration och etniska migrationer (CEIFO), Stockholms universitet.

15.10 – 15.20 ”Fängslande frihet. Paradoxer och dilemman i den moderna frihetsvisionen”, Ann Runfors, fil dr, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

15.20- 15.30 ”Visningar i moskén. Mänsklighet och sätt att vara människa”, David Gunnarsson, doktorand, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

15.30 – 15.50 Kaffe

15.50 – 16.00 ”Frihet som (an)svar. Om att tolka ’muslimska’ kvinnors berättelser om moderskap, dotterskap och sexualitet”, Jenny Ask, doktorand, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

16.00 – 16.10 ”Jag bjuder ut min dans, inte mig själv. Anständighetens gränser inom orientalisk dans i Stockholm”, Karin Högström, doktorand, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

16.10 – 16.20 ”Fadime Sahindal och misstankens hermeneutik. Debatt, fenomen, projektion”, Simon Ekström, fil dr, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

16.20- 16.45 Frågor och diskussion.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Simon Ekström, fil dr, Etnologiska institutionen, tfn 08-674 79 06, e-post Simon.Ekstrom@etnologi.su.se

Andreas Nordin, Scool of Global Studies, Göteborgs universitet lägger fram en avhandling som bygger på ett antropologiskt fältarbete bland hinduiska pilgrimer vid målen Muktinath, Pasupatinath, Mt. Kailash och Manasarovar i nepalesiska och tibetanska Himalaya. Forskningens utgångspunkt är kognitiv och selektionistisk i betydelsen att psykologisk färdighet sätter spår i spridning och kommunikationen av kulturella fenomen som pilgrimsfärder.

Pilgrimers trosföreställningar genomsyras av uppfattningar om gudomliga aktörer. Färderna går till platser som förknippas med mirakulösa tilldragelser med övernaturliga egenskaper. Inom kognitiv religionsantropologi uppfattas detta som exempel på verkningsfull kulturell spridning eftersom människor tror på ”fångande” idéer som bryter mot intuitiva förväntningar.

I avhandlingens slutsatser konstateras att pilgrimsfärder, trots samtida analytiska synsätt, har allmängiltiga särdrag. Studien slår fast att pilgrimers uppfattningar på ett systematiskt vis genomsyras av ”kontraintuitiva” idéer om gudomliga aktörer. Avhandlingen påvisar den centrala angelägenheten med att föra substanser eller gåvor till och från målet då pilgrimer tror att dessa innehåller gudomligt agerande. Till följd av detta pekar studien på att pilgrimsfärder uppfattas som en värdefullare religiös verksamhet än andra i traditionen. Avhandlingen konstaterar att förhållandet visar sig i tron att färderna utgör en mer ”direkt” interaktion med gudomliga aktörer eftersom färderna inte behöver förberedas, samtidigt som de förbereder senare ritualer.

Allvetande, allmakt och mirakel
Avhandlingen tar upp tidigare studier av pilgrimsfärder, projektets genomförande och villkoren för fältarbetet. Den kognitiva och selektionistiska religionsteorin diskuteras. Pilgrimskulterna vid Muktinath, Pasupatinath, Mt. Kailash och Manasarovar beskrivs. Det skildras hur målet kategoriseras som en särskild plats. Motiv diskuteras och varierande idéer om frälsning, bot, missöden, löften och materiell välgång analyseras. Färderna förknippas med gudomliga aktörer och det diskuteras hur dessa identifieras med övernaturliga egenskaper som allvetande, allmakt och mirakel.

Pilgrimerna färdas genom socialt och kulturellt okända miljöer och man utsätts för prövningar och faror vilka ritualiseras som offer och meriter. Pilgrimsmål är platser som anses vara bra att dö vid. Framträdande princip i färderna är den där pilgrimer ”ger ifrån och för hem”. De anser sig lämna socialt förvärvad besudlig eller synd vid målet samtidigt som meriter och välsignade substanser erhålls. Dynamiken innebär tro på överföring av en dold essens och kontagiös magi där gudomligt agerande sprids. Färden och målet upplevs som något speciellt därför de förknippas med mirakel och förbereder vardagliga rituella praktiker.

Avhandlingens titel: Ge ifrån och föra hem – Kognitiva aspekter av pilgrimsfärder i Himalaya
Tid och plats för disputation: Lördagen den 2 december 2006, kl. 10.15, Annedalsseminariet sal 220, Seminariegatan 1. Göteborg Avhandlingen kan beställas hos andreas.nordin@sant.gu.se kr. 300 plus porto.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare:Andreas Nordin, tel 822565 (bost.), 7734577(arb.)
e-post: andreas.nordin@sant.gu.se

Den patient som får en vårdande relation med sin sjuksköterska känner förtroende och klarar av att berätta om sin problematiska situation. Studien visar att patienten då kan visa sin sårbarhet och upprätthålla sin värdighet genom att vara delaktig i sin vård.
– Utan en vårdande relation går det inte att utöva god omvårdnad. Det handlar om att få förtroende för varandra så att patienten vågar berätta om sina behov och så att sjuksköterskan verkligen lyssnar på patienten, säger sjuksköterskan Linda Berg som skrivit avhandlingen.

Under fyra månader observerade Linda Berg samspelet mellan sjuksköterskor och patienter på två medicinska avdelningar vid ett sjukhus i Västsverige. Förutom deltagandeobservationerna genomförde Linda Berg också ett antal längre intervjuer. I studien ingår totalt 61 patienter och 13 sjuksköterskor. Alla patienter hade långvariga sjukdomar, framförallt diabetes och hjärtsjukdomar.

Resultaten visar att den vårdande relationen kan uppstå om det finns tid att mötas och samtala i avskildhet med avsikt att följa upp vårdbehovet.
– Det kan vara frustrerande att försöka skapa en vårdande relation i en hektisk vårdmiljö, men både patienter och sjuksköterskor drivs av en vilja att skapa en sådan relation. Man kan säga att den vårdande relationen balanserar mellan sårbarhet och värdighet, säger Linda Berg.

Avhandlingen visar vad som behöver uppmärksammas, reflekteras över och eftersträvas för att möjliggöra vårdande relationer inom olika sammanhang i vården.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Vårdande relation i dagliga möten – en studie av samspelet mellan patienter med långvarig sjukdom och sjuksköterskor i medicinsk vård

Avhandlingen försvaras fredagen den 1 december, klockan 09.00, föreläsningssal Inge Schiöler, Medicinaregatan 11, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Linda Berg, leg. sjuksköterska, telefon: 031-773 60 21, 031-45 31 14, e-post: linda.berg@fhs.gu.se

Handledare:
Professor Ella Danielson, telefon: 031- 773 60 32, e-post: ella.danielson@fhs.gu.se