I boken diskuterar tio debattörer, författare och humanister samtidens upplevelser och bilder av ensamhet. Hur skiljer sig vår tids självförståelse från tidigare generationers när det gäller förhållandet mellan individen och kollektivet? Var går gränsen för den sexuella intimiteten i cyberrymdens tidsålder? Är den moderna, ensamstående kvinnan både en ensamhetsikon och en lins genom vilken vi kan förstå mannen? Har möjligheten till äkta känslor av samhörighet försvagats genom ett förytligande av idén om den individuella friheten? Är ensamhet som dygd bara den andra sidan av ensamhet som last? Utifrån olika ämnesområden och problemställningar, tolkar författarna företeelser som vården, Internet, utbildning, populärkultur, vetenskaplig praxis, sexualitet, åldrande och singelliv, och ger oss nya inblickar i vardagen omkring oss .

Redaktörer är litteraturvetaren Maria Karlsson och filosofen Sharon Rider, och övriga skribenter är socialantropologen Don Kulick, författaren och litteraturvetaren Merete Mazzarella, journalisten och debattören Göran Rosenberg, litteraturvetarna Margaretha Fahlgren och Patrik Mehrens, filosoferna Niklas Forsberg och Martin Gustafsson samt konstnären Måns Wrange.

Kontaktinformation
Kontakter: Maria Karlsson, Telefon: 018-471 57 63, 08-31 31 38, e-post: Maria.Karlsson@gender.uu.se, Maria.Karlsson@littvet.uu.se
Sharon Rider, tel: 018-471 73 69, e-post: Sharon.Rider@sts.uu.se, Sharon.Rider@filosofi.uu.se

Schimpansen är tillsammans med dvärgschimpansen (bonobon) människans närmaste nu levande släkting. Även om likheterna mellan schimpansen och människan är påtagliga så finns uppenbara skillnader i t ex kroppsbyggnad, intellekt och beteende. Under de drygt fem miljoner år som förflutit sedan människans och schimpansens utvecklingslinjer gick isär har mutationer förändrat arvsmassan. En central fråga för forskningen kring människans och schimpansens evolutionära historia är att förstå vilka dessa skillnader som varit avgörande för artbildningen och för arternas särdrag.

Tomas Bergström och hans forskargrupp vid institutionen för genetik och patologi har jämfört DNA-sekvensen från kromosom 21 hos människa och schimpans för att kartlägga var de genetiska skillnaderna finns och vilken betydelse dessa kan ha. Resultaten styrker andra studier som tyder på att i 1.5 procent av arvsmassan har en nukleotid (genetisk bokstav) bytts ut mot en annan nukleotid. Men resultaten visar också att drygt 5 procent av arvsmassan endast finns hos en av arterna. Hos båda arterna har DNA tillkommit eller försvunnit. Sammantaget kan därför den totala skillnaden uppskattas till 6.5 procent. Trots att flesta skillnader som förväntat finns i de delar av arvsmassan som inte innehåller gener, har forskargruppen funnit att bitar av DNA har försvunnit eller tillkommit i 13 procent av generna. Några gener (5%) har genomgått så stora förändringar att vissa protein troligen inte kan produceras i en av arterna.

– Troligen kan en art kompensera för detta genom att tillverka ett liknande protein från en annan del av genen, men några av dessa skillnader har säkert varit avgörande för arternas utveckling, säger Tomas Bergström.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tomas Bergström, tel: 018-471 48 27, 070-628 16 60, e-post: Tomas.Bergstrom@genpat.uu.se

Relativt vanliga sjukdomar, såsom ungdomsdiabetes, multipel skleros, reumatoid artrit och struma, orsakas av att immunsystemet angriper kroppens egna vävnader. Normalt ska immunsystemet kunna skilja mellan kroppsegna och främmande ämnen, producerade av bakterier, virus eller parasiter, men om inlärningsprocessen går fel kan en autoimmun sjukdom uppstå.

Man vet att autoimmuna sjukdomar har ett genetiskt ursprung, då de förekommer i högre frekvens inom vissa familjer. Men eftersom sannolikheten för att båda i ett tvillingpar utvecklar sjukdom är endast 30 procent, har även miljön stor påverkan. Detta har varit ett hinder för att förstå mekanismerna bakom autoimmunitet. Ett viktigt undantag är autoimmunt polyendokrint syndrom typ I (APS I), en sällsynt sjukdom som orsakas av mutationer i en enda gen. Denna sjukdom utgör därmed en unik modell av autoimmunitet, men är så sällsynt att den är svår att studera på patienter. Därför har Signe Hässler istället studerat en genetiskt modifierad mus som bär på samma mutation som APS I-patienterna och kunnat identifiera molekylära förändringar i både immunsystem och olika organ.

– Vi har upptäckt att en viss typ av celler i immunsystemet, så kallade antigenpresenterande celler, är förändrade och hyperaktiva i dessa möss, säger hon.

Till dessa hör dendritceller och makrofager, celler som kommunicerar med immunsystemets T-lymfocyter. Eftersom T-lymfocyter specifikt känner igen vissa proteiner på exempelvis binjurar och bisköldkörtlar, kan den aktuella mutationen leda till att de aktiveras felaktigt till att förstöra körtlarna. Vidare fann Signe Hässler att vissa makrofager i mjälten hos de genförändrade mössen stimulerade en typ av B-lymfocyter på ett överdrivet sätt så att de omvandlades till en tumör.

– Förhoppningen är att denna djurmodell ska leda till kunskap om viktiga mekanismer bakom autoimmunitet och på sikt till nya läkemedel mot autoimmuna sjukdomar, säger hon.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Signe Hässler, tel: 018-611 93 72, 073-621 88 59 e-post: Signe.Hassler@medsci.uu.se

– Det var helt oväntade och väldigt spännande resultat. De visar tydligt att det protein vi misstänkte var så viktigt för rörelsemönstret inte var det, säger Klas Kullander, forskare i genetisk utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.

Hans forskning handlar om att använda genetiskt modifierade möss för att identifiera nervkretsar som styr olika kroppliga funktioner. Framför allt har han ägnat sig åt motorisk rörelse, som är förhållandevis enkelt eftersom det helt utgår från ryggmärgen.

– Den utgör en slags ”minihjärna” som producerar rytm och koordinerar rörelser utan intryck från hjärnan, förklarar Klas Kullander.

Proteinet VGLUT finns i två vanligt förekommande varianter och används i nervcellernas kommunikation. Detta protein behövs för att glutamat, som finns i små blåsor i nervcellens ändar (synapser), ska släppas ut och föra signaler vidare från en nervcell till nästa. Den ena varianten, VGLUT1, har andra forskare visat saknar betydelse för rörelsemönstret. Möss utan denna gen kan röra sig men uppvisar vissa andra neurologiska defekter. Med utgångspunkt från detta undersökte Uppsalaforskarna istället den andra varianten, som dessutom är mycket vanlig i ryggmärgen. Det visade sig inte alls vara viktigt för rörelsemönstret, utan istället för andningen. Redan under fosterstadiet tränas nämligen lungornas muskulatur genom ”vattenandning”. Men hos musembryon utan VGLUT2 användes aldrig lungorna och kunde därför heller inte andas luft när de föddes.

– Denna möjlighet att slå ut vissa specifika gener hos möss, som är genetiskt väldigt lika människor, ger oss mycket ny och viktig genetisk kunskap om nervsystemets funktioner som på sikt kommer att leda till stora medicinska framsteg, säger Klas Kullander.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Klas Kullander, tel: 018-471 45 19, 070-846 75 24, e-post: Klas.Kullander@neuro.uu.se

Hösten 1994 folkomröstade svenskar och norrmän om medlemskap i Europeiska unionen. Debatten om EU-medlemskap hade då pågått under hela 1990-talet och stundtals varit mycket intensiv. I sin avhandling undersöker Erik Axelsson de norska och svenska EU-debatterna utifrån ett källmaterial som spänner från dagstidningar till parlamentsdebatt. Den fråga som besvaras är: Hur användes historien i norsk och svensk EU-debatt 1990-1994?

Historien kan tolkas utifrån olika utgångspunkter, såväl vetenskapliga och teoretiska som politiska och ideologiska. Hur historiker bedriver sin verksamhet har länge varit föremål för forskarnas intresse, men förhållandevis liten forskarmöda har ägnats åt att i detalj studera hur andra ”historietolkande aktörer” – exempelvis politiker och ledarskribenter – använder sig av det förflutna i sin kommunikation. Erik Axelsson visar exempelvis att det framför allt var då debatten rörde nationell suveränitet, demokratifrågor och säkerhetspolitik som historien kom fram som en viktig del av argumentationen. Norska och svenska fackhistoriker deltog i debatten på olika sätt: böcker av svenska historiker gav ”historisk ammunition” för andra debattörer, medan norska historiker mera direkt grep in i debatten i dagspressen.

Vilka ”historier” var det de norska och svenska EU-debattörerna berättade? I Sverige togs främst exempel från 1900-talets historia, såsom välfärdsstaten, industrialiseringen, den allmänna rösträttens införande och neutralitetspolitiken. Socialdemokratin framstår som den centrala historiska aktören i den svenska historien. Berättelsen om Sveriges historia var framåtblickande och utvecklingsoptimistisk.

I berättelsen om Norge var 1800-talets demokratiseringsprocess den centrala företeelsen. Årtalen 1814 (då unionen med Danmark upphörde), 1905 (då den norsk-svenska unionen upphörde) och 1940/45 ( tyska ockupationen/befrielsen) var strukturerande för berättelsen. Jämförelser mellan EU och tidigare norska unioner var vanliga. Historiens huvudaktör var det norska folket. I jämförelse med den svenska nationella berättelsen var den norska mera tillbakablickande. Det rådde också större enhet om den historiens innehåll i Norge. Bland svenska EU-debattörer fanns delvis skiljaktiga versioner av nationens förflutna utifrån partipolitisk ståndpunkt.

Av EU-anhängare i båda länderna betonades att EU grundats för att skapa fred och demokrati i Europa efter andra världskriget. Kanske finns i denna historietolkning embryot till en gemensam europeisk historia som kan ligga till grund för en europeisk identitet inom EU. Historien var ett politiskt maktmedel i norsk och svensk EU-debatt och kommer säkert att vara det även i framtiden.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Axelsson, tel: 070-202 00 92, 08-641 13 01, e-post: erik.axelsson@hist.uu.se

Hos abborre är variationen i kroppsform kopplad till de olika livsmiljöerna man finner i en sjö. Individer fångade i den grunda strandzonen är mer högryggade än de mer slanka och strömlinjeformade abborrar man hittar ute i det öppna vattnet. Förekomsten av en sådan inomartsvariation i utseende kan utgöra ett förstadium i artbildning, om de utseendemässiga skillnaderna är ärftliga. De olika abborrarna skulle således kunna utvecklas till olika arter i framtiden.

I sin avhandling visar Jens Olsson att en abborres utseende till en övervägande del bestäms av miljön den vistas i. Det visade sig att förekomsten av vegetation, typen av föda, samt mängden tillgänglig föda är några av de faktorer som kan påverka en abborres utseende. En faktor som visade sig reglera om det överhuvudtaget kan utvecklas olika typer av abborre i en sjö var tätheten av abborre i sjön. Vid höga tätheter så minskade skillnaderna i utseende mellan individer. Jens Olsson fann även tydliga genetiska skillnader mellan abborrar från olika delar av en sjö, och i enlighet med resultaten från de andra studierna så påverkades utseendet på dessa fiskar av miljön de vistades i. En trolig orsak till de genetiska skillnaderna är att abborrar bildar stim med nära släktingar där utbytet av individer och gener mellan stimmen är begränsat.

Sammantaget tyder resultaten på att framtida artbildning mellan abborrar från det öppna vattnet och strandzonen i en sjö inte är särskilt sannolik. Det verkar istället vara så att abborrar kan svara mycket snabbt på plötsliga miljöförändringar, i alla fall med avseende på deras utseende. Resultaten pekar dock på att det inte sker någon större uppblandning mellan abborrar som lever endast ett hundratal meter från varandra i en sjö. Om de genetiska skillnaderna mellan dessa abborrar är biologiskt relevanta, så tyder Jens Olssons resultat på att det finns potential för en genetisk mångfald på en geografisk skala som är mindre än vad man tidigare antagit.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jens Olsson, mobil: 073-047 54 90, eller e-post: Jens.Olsson@ebc.uu.se

Siri Homlong disputerar den 30 november och har under sitt avhandlingsarbete låtit designers, textillärare, konsumenter och skolbarn bedöma enkla och mer komplexa textila mönster och sedan sammanställt deras motiveringar. Studien visar att individer gör sina bedömningar av de tryckta mönstren utifrån formellt, funktionellt, kulturellt och emotionell innehåll, alla relaterade till erfarenheter av olika slag. Formellt innehåll handlar om hur mönstret är uppbyggt, t ex om det är enkelt eller komplicerat etc. Funktionellt innehåll sätts i fokus om man t ex anser att tyget är användbart till något speciellt ändamål. Kulturellt innehåll kan vara kopplat till erfarenheter av mönstret från traditionellt formspråk, varumärken eller ens omgivning. Emotionellt innehåll rör personliga erfarenheter som förbinder ett mönster med positiva eller negativa känslor. Intervjupersonernas skäl för varför de gillar eller inte gillar ett tryckt mönster bygger på en eller flera av dessa fyra kategorierna.

Avhandlingen behandlar även olika sätt att beskriva och diskutera estetiska kvaliteter hos textila mönster. Intervjuerna i studien visar att det i stort sett är vardagsspråk som används. Beskrivningar och ordval är också beroende av hur man gör bedömningarna. Dessa bygger i sin tur både på individens erfarenhetsgrund och i vilken grad fokus ligger på form, funktion, kulturella associationer och/eller emotionella erfarenheter knutna till mönstret. Samma mönster kan beskrivas på många olika sätt.

Olika sätt att uppfatta, beskriva och värdera textila mönster är således komplexa och till stor del individuella. För bedömning och kommunikation i designprocesser och inom designutbildning behövs därför inte bara kunskap om begrepp och uppfattningar inom det textila designområdet, utan även förståelse för och hänsynstagande till individers varierande erfarenhetsgrund och normala kommunikation i vardagen.

I anknytning till problematiken kring estetiska kvaliteter hos textilier omfattar avhandlingen även en studie av Amishquiltar. Här diskuteras olika sätt att använda traditionellt hantverk och formspråk i ny modern design.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Siri Homlong, tel: 018-471 23 40, 073-7822 451, e-post: siri.homlong@ihv.uu.se

Växterna utnyttjar solenergi för att skapa sitt eget bränsle. Processen – fotosyntesen – står modell för forskningen med det slutgiltiga målet att göra ett bränsle, tex vätgas, av solenergi och vatten. En viktig komponent i artificiell fotosyntes är fotosensiteraren, vars uppgift är att härma klorofyllet i den naturliga fotosyntesen. Fotosensiteraren ska alltså fånga in energin i solljuset och omvandla den till kemisk energi, som sedan kan utnyttjas för att göra ett bränsle. För att härma klorofyllet används olika komplex av metallen rutenium.

Maria Abrahamsson har i sitt avhandlingsarbete fokuserat på att studera och förbättra de kritiska egenskaperna hos ruteniumkomplex som fotosensiterare. För att ruteniumkomplexen ska fungera krävs att de är stabila, att de absorberar mycket synligt ljus, och att de högenergetiska tillstånd som bildas när ljuset tas upp är tillräckligt långlivade för att de övriga önskade reaktionerna ska hinna ske. I avhandlingen presenteras ett antal nya molekyler med väsentligt förbättrade egenskaper, framför allt när det gäller livslängden hos de högenergetiska tillstånden. I första steget förlängdes livslängden ca 50 gånger, från 0.25 till 15 nanosekunder, (1 nanosekund=0.000000001 sekund). Genom en kombination av experiment och teori har Maria Abrahamsson lyckats åstadkomma ytterligare förbättringar; i andra steget upp till 800 ns (0.000 000 8 s) och som bästa resultat lyckades hon skapa en molekyl vars högenergetiska tillstånd är stabilt i 5 mikrosekunder (0.000 005 s), vilket betyder att livslängden har förlängts ca 20 000 gånger jämfört med ursprungskomplexet. Det nya ruteniumkomplexet har dessutom många andra goda egenskaper vilket gör att nästa steg i forskningen kan bli att gå vidare och bygga supramolekylära system där flera andra steg i den naturliga fotosyntesen ska härmas.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Abrahamsson på 070-214 92 47 eller e-post: Maria.Abrahamsson@fotomol.uu.se

Elin Wägners journalistiska och skönlitterära författarskap på 1920-talet har undersökts i Birgitta Wistrands avhandling Elin Wägner i 1920-talet.Rörelseintellektuell och internationalist. Hon visar hur Wägner under tjugotalet stiger fram som en internationell rörelseintellektuell och formulerar sina åsikter om hur världen bör styras och hur kvinnor (och män) skall agera för att nå jämställdhet och fred. Som introduktör av tänkare som Rosa Mayreder, Mathilde Vaerting och Mary Parker Follett avslöjar Wägner det korstryck som svenska kvinnor var utsatta för och presenterar en ny möjlig framtid.

Birgitta Wistrand har genomfört den första mer systematiska analysen av Wägners insatser i veckotidningen Tidevarvet under åren 1923-1930. Hon visar hur Wägner framträder i många skepnader som kåsör, ledarskribent, recensent och utrikeskorrespondent med syfte att alltid påverka läsaren i en viss riktning.

– Det är här som Wägner presenterar sin radikalpacifism och visar på inflytandet från Gandhi och hans icke-våldsaktivism, säger Birgitta Wistrand.

Wägners 1920-talsromaner, ofta kallade smålandsromaner, har med denna avhandling blivit föremål för nyläsning och bör enligt Wistrand räknas som utvecklingsromaner om den medelålders kvinnan och hennes sexualitet. Istället för att betrakta kvinnorna som offer, vilket skett i tidigare forskning, visar avhandlingen att kvinnorna istället agerar som visionära feminister med tydliga livsmål.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Birgitta Wistrand, mobil: 070-343 96 79, e-post: Birgitta.Wistrand@littvet.uu.se

Kopplingen mellan nikotin och alkohol är känt sedan tidigare.
– Alkoholism är tio gånger vanligare bland rökare än bland icke-rökare och detta samband mellan alkohol och nikotin beror inte bara på att många röker vid festliga tillfällen, säger Elin Löf.
Genom att studera hjärna från råtta har forskarlaget hittat flera biologiska förklaringar.

När nyktra alkoholister hamnar i en miljö som påminner dem om hur det var att dricka kan de lätt frestas att dricka igen. Studierna visar att alkoholistens sug efter alkohol då styrs av samma mekanismer som nikotinet använder sig av för att stimulera hjärnan. I båda fallen stimuleras hjärnans belöningssystem via mottagare på nervcellernas yta som kallas nikotinreceptorer.
– Läkemedel som påverkar de proteiner som styr nikotinets effekter borde kunna hjälpa före detta alkoholister att hålla sig nyktra. Det borde vara ett milt läkemedel som har en låg påverkan på andra beteenden som styrs av dessa nikotinreceptorer, säger Elin Löf.
Ett läkemedel som fungerar enligt den principen lanserades nyligen av ett internationellt läkemedelsföretag som hjälpmedel vid rökavvänjning.

Både rökare och alkoholister känner sig ofta sugna på sötsaker när de har abstinensbesvär. Studierna visar att även betingat sockersug förmedlas via nikotinreceptorerna.
– Ett framtida läkemedel som påverkar nikotinreceptorerna skulle alltså kunna hjälpa även mot suget efter sötsaker. Det är en viktig upptäck eftersom viktökning är en vanlig orsak till att före detta rökare börjar röka igen, säger Elin Löf.

Resultaten visar också att kronisk nikotinanvändning kan förstärka de belönande effekterna av alkohol. Samtidigt förefaller nikotinet minska alkoholens sömngivande effekter.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för farmakologi
Avhandlingens titel: Conditional and non-conditional reward-related responses to alcohol – nicotinic mechanisms.

Avhandlingen försvaras fredagen den 1 december, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elin Löf, farmakolog, telefon: 073-150 27 17, e-post: elin.lof@pharm.gu.se

Handledare:
Docent Bo Söderpalm, telefon: 031-342 10 00, 070- 828 43 52, e-post: bo.soderpalm@neuro.gu.se

Bättre kunskaper och högre betyg
I rapporten jämförs barn födda i december ett år med barn födda i januari nästa år. De är födda ungefär samtidigt men deras ålder vid skolstarten skiljer sig åt med nästan ett år. Barn som är äldre när de börjar skolan presterar bättre på kunskapstester i sjätte klass och har högre betyg i nionde klass än barn som börjar skolan när de är yngre. Åldern vid skolstarten har lika stor betydelse för flickor som för pojkar.

Längre utbildning men lägre livsinkomster
De som är äldre när de börjar skolan skaffar sig längre utbildning och har större sannolikhet att ta ut en examen från högskolan än de som är yngre vid skolstarten. Men januaribarnen är också ett år äldre än decemberbarnen då de kommer ut på arbetsmarknaden och har missat ett års inkomster. De har dock en snabbare inkomstutveckling, men det är först i 50-årsåldern som inkomsterna är högre än för dem som började skolan tidigare. Eftersom inkomstbortfallet är stort i början av yrkeskarriären och de högre inkomsterna uppkommer ganska sent, leder en senare skolstart – sett över hela arbetslivet – till lägre livsinkomster.

Större utbildningseffekt i det gamla folkskolesystemet
Utbildningseffekten är störst för personer som gick i det gamla folkskolesystemet. Det kan bero på att folkskolesystemet tidigt delade upp eleverna i studieförberedande och icke-studieförberedande inriktningar. Barn som är lite äldre vid skolstarten har ett försteg gentemot sina yngre kamrater. Ju tidigare sorteringen av elever sker, desto mer betydelsefull blir denna initiala skillnad. En tidig sortering av elever kan därför förstärka de långsiktiga effekterna av skillnader i skolstartsålder.

Bakgrund
I rapporten studeras alla personer födda i Sverige 1935-84. Individernas utbildning och inkomst mäts år 2000.


Rapport 2006:12 ”Är det bättre att börja skolan tidigare?” är skriven av Peter Fredriksson och Björn Öckert, IFAU. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2006:12.

Kontaktinformation
Vill du veta mer, kontakta Björn Öckert på telefon:
018-471 70 95, eller via e-post: bjorn.ockert@ifau.uu.se.

Den av EU-kommissionen finansierade satsningen offentliggörs i nätverkets medlemsländer i samband med Världsaidsdag den 1 december. Genom EUROPRISE kommer forskning kring HIV-vaccin och den nya teknologin med microbicider, en medicinskt gel som förs upp i slidan, att samordnas mellan 32 olika lärosäten, organisationer och företag. Samarbetet omfattar hela forskningskedjan – från tidiga upptäckter till kliniska studier – under de kommande fem åren.

Vetenskaplig samordnare för nätverket är professor emeritus Hans Wigzell, Karolinska Institutet. Övriga forskare från KI som ingår i nätverket är:

Professor Britta Wahren
Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi
Fas 2-studie av ett så kallat genetiskt vaccin mot HIV i samarbete med Smittskyddsinstitutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Professor Francesca Chiodi
Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi
B-celler och antikroppar hos HIV-infekterade patienter.

Docent Anna-Lena Spetz
Institutionen för Medicin, Huddinge, Centrum för infektionsmedicin
Avdödade celler som HIV vaccin.

Se även länk till det internationella pressmeddelandet nedan.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor emeritus Hans Wigzell
Tel: 08-524 866 80.
E-post: hans.wigzell@ki.se

Professor Britta Wahren
Tel: 08- 08-457 26 30, 070-6741527
E-post: Britta.Wahren@smi.ki.se

Presskontakt KI: Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Jason F Shogren ska vara gästprofessor vid Institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet under ett år med trolig start i juli 2007.

– Han har en otrolig kompetens inom naturresurs- och miljöekonomin och har varit anställd vid Yale University, New Haven. Han håller absolut världsklass inom området, säger Karl-Gustaf Löfgren, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.

Under året ska Jason F Shogren utveckla ett gränsöverskridande forsknings- och undervisningssamarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Samarbetet ska handla om framtida utnyttjande av skogstillgångar ur ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter.

Jason F Shogren arbetar sedan 1995 vid Department of Economics and Finance, University of Wyoming, Laramie, USA, som är ett av de främsta universiteten i världen inom miljö- och naturresursekonomi.

Han arbetar främst med mikroekonomiska frågeställningar med starkt inslag av experimentell och tillämpad ekonomi med fokus på miljö- och naturresursekonomi och därmed sammanhängande policyfrågor. Det innebär exempelvis kan han undersöka vad människor är villiga att betala för att få behålla en nationalpark.

Styrelsen för Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö beslutade att ge Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap till amerikanen Jason F Shogren den 15 november.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Karl-Gustaf Löfgren, professor, Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, tel. 090 – 786 58 43
epost: karl-gustaf.lofgren@econ.umu.se

I Norge upptäcktes 1998 en ny prionsjukdom hos får, Nor98. Fall av Nor98 har även upptäckts i ett flertal europeiska länder, inklusive Sverige. Nor98 hör till en grupp dödliga sjukdomar som drabbar nervsystemet och som kallas prionsjukdomar. Till denna grupp av sjukdomar hör bland annat bovin spongiform encefalopati (BSE) hos ko som också kallas galna kosjukan*, och skrapsjuka (scrapie) hos får.

Det unika smittämne som orsakar prionsjukdomar består till största delen, om inte helt, av ett felveckat protein som ger upphov till dödlig sjukdom. Detta protein, prionproteinet, finns också i en normal, frisk form, hos alla ryggradsdjur utan att orsaka sjukdom. Smittämnet kallas ”prion”, en omskrivning av proteinös infektiös partikel, för att skilja det från konventionella smittämnen såsom virus och bakterier.

Mikael Klingeborn i sitt doktorsarbete vid SLU studerat det felveckade prionproteinet hos får drabbade av Nor98. Han har visat att detta Nor98-prion har en karaktäristisk felveckning som är skild från scrapie-prioner. Vidare fann han att Nor98-prioner uppvisar slående likheter med prioner från människor drabbade av Gerstmann-Sträussler-Scheinkers syndrom (GSS). GSS är en prionsjukdom som orsakas av en mutation i priongenen, men hos får drabbade av Nor98 har man inte kunnat finna någon motsvarande mutation. Dessa resultat, tillsammans med observationer att Nor98 endast drabbar enskilda djur i en flock, och att de drabbade djuren är relativt gamla, tyder på att sjukdomen kan vara en åldersrelaterad spontan förändring av strukturen hos friskt prionprotein till den sjuka formen. Dessa resultat om Nor98 kan leda till nya typer av diagnostik och behandling av prionsjukdomar.

I studier av normalt prionprotein från ko i cellkultur fann han också att prionproteinet genomgår två klyvningar i sin proteinkedja, vilket ger upphov till två fragment som lösgörs från cellen och återfinns utanför. Ett av dessa fragment finns i hjärnan hos en rad olika djur, vilket tyder på att samma processer också sker i djuret. Vidare upptäcktes en alternativ typ av utsöndring av normalt prionprotein från cellen via små fettblåsor, exosomer. Denna typ av utsöndring kan ha betydelse för funktionen hos normalt prionprotein och/eller spridning av prionsmitta.

Dessa nya upptäckter skulle kunna ge nya infallsvinklar för behandling av prionsjuka individer och för att förebygga uppkomsten av prionsjukdomar.

Fotnot
*Galna ko-sjukeepidemin i Storbritannien och övriga Europa har orsakat mer än 180 000 diagnostiserade fall sedan 1986 och det totala antalet smittade djur har uppskattats till en miljon. BSE har också, troligen genom smittade matprodukter, hittills orsakat drygt 170 dödsfall hos människa, majoriteten av dessa i Storbritannien.

Mikael Klingeborn, institutionen för molekylär biovetenskap, avdelningen för veterinärmedicinsk immunologi och virologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”The Prion Protein in Normal Cells and Disease – Studies on the Cellular Processing of Bovine PrPC and Molecular Characterization of the Nor98 Prion”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala
Tid: Tisdagen den 12 december 2006, kl 13.15.
Opponent: Professor Mark Rogers, University College Dublin, Irland

Kontaktinformation
Mikael Klingeborn, 018-4714875, 070-6429600, mikael.klingeborn@mbv.slu.se

I boken Den hemliga koden – aktuell forskning om läsning som är först ut i Vetenskapsrådets nya serie pocketerad populärvetenskap, tas läsforskning upp ur olika vetenskapsperspektiv. Varför har en del barn svårt att läsa? Sitter det i generna eller är det miljön i hemmet eller i skolan som påverkar? Vad säger forskarna och vad kan vi göra åt det?

Deltar gör bl a:

• Lena Fischer, chef för avdelningen för utbildningsfrågor på Skolverket

• Juha Kere, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet

• Ulf P. Lundgren, professor i pedagogik vid Uppsala universitet och huvudsekreterare för Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté

• Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm

•Elisabet Nihlfors, doktor i pedagogik och biträdande huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté

• Monica Reichenberg, docent vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet

• Ulrika Wolff, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet

Kontaktinformation
Tid: Fredag 8 december, kl 8.30-11.30

Plats: Citykonferensen Ingenjörshuset på Malmskillnadsgatan 46, Stockholm

Anmälan görs till Sofia Wallstén, sofia.wallsten@vr.se.

Mer information om seminariet: Sofia Wallstén, informationsansvarig utbildningsvetenskap
sofia.wallsten@vr.se, 08-546 44 319

Om pressfrågor: Annakarin Svenningsson, pressansvarig
anna.karin.svenningsson@vr.se, 08-546 44 219

Daniel Normark har i sin avhandling studerat det sociala samspel som sker längs våra vägar. Han har färdats tusentals mil genom Sverige och fotograferat illegala vägskyltar som människor har placerat ut, för att påvisa att de finns, bjuda ut varor till salu, lämna politiska budskap eller på annat sätt informera bilister och övriga om något de finner viktigt. Han har också intervjuat några av människorna bakom skyltarna.

Dessutom har han arbetat på en bensinstation i några månader för att få en inblick i hur mackarna i vårt land bidrar till den rörlighet vi förknippar vägarna med och hur de påverkar människor i rörelse. Han har åkt buss i sex veckor för att studera bussförarnas sociala samspel, hur de möts på vägar och busshållplatser och hur vägen i sig blir en resurs för att kunna förhålla sig till varandra och till jobbet.

Daniel Normarks avhandling visar att vägen är en plats för möten mellan de som färdas och jobbar på den samt de som bor och arbetar längs den. De är en naturlig del av vår väganvändning.

Längs vägen möter vi ständigt vägmärken, symboler, skyltar, plakat och reklam som påminner oss om vilket förhållningssätt vi ska ha till varandra. Vid studiet av dessa uttryck har ett alternativt perspektiv till hur vägen kan förstås framträtt. Vägen brukar traditionellt ses som en infrastruktur, men Normark slår i sin avhandling fast att den har mer likheter med en lokal tidning eller internet än med elnätet.

Vi kan alltså välja att förstå vägen som ”media”, ett ord som till vardags har blivit synonymt med massmedia och masskommunikation. Det vill säga hur bilder, fakta, åsikter, information och andra uttryck sprids genom tidningar, TV, filmer, Internet, böcker med mera. I lokaltidningen annonseras tillfälliga auktioner, liksom på plakat längs vägen. Affärers öppettider kan man läsa sig till i en annons eller på en skylt vid vägkanten.

På familjesidan tillkännages när folk har födelsedagar eller när människor har dött, men sådant är ibland också synligt utmed vägen i form av blommor, ljus eller handtextade skyltar.

Vägen har kort sagt blivit ett forum där människor uttrycker sig och når ut med sitt budskap till alla som av någon anledning färdas längs just denna sträcka. Den är en mycket intressant miljö att studera inom ämnet sociologi, för att lära ännu mer om samspelet som bevisligen sker.

Avhandlingens titel: Enacting mobility: Studies Into the Nature of Road-related Social Interacton.

Tid och plats för disputation: Lördagen den 9 december 2006, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas hos kerstin.thonfors@sts.gu.se ca 200 kr plus moms exklusive porto.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Daniel Normark, tel 018-52 56 30(bost.), 0702-48 59 49 (mob)
e-post:.daniel.normark@sts.gu.se