Karies i anslutning till lagningar hos vuxna individer, samt nya kariesangrepp hos den allt äldre befolkningen är ett ökat problem i landet. Att kunna förebygga kariesuppkomst är en av de viktigaste målsättningarna i dagens tandvård. I Anitha Perssons avhandling studeras två sätt att neutralisera syrabildning i tandbeläggningar efter intag av kolhydrater. Detta skulle kunna förhindra uppkomst av nya kariesangrepp. Ett nytt tandfyllnadsmaterial visade sig kunna neutralisera syrabildning i tandplack effektivt även efter att de har funnits i munnen under en längre tid hos patienter. En regelbunden applicering av en fluorgel med buffrande substanser skulle kunna inhibera uppkomsten av karies på äldre patienter, under förutsättning att de inte är muntorra.
Fredagen den 15 december försvarar Anitha Persson, Inst. för odontologi, tandhygienistprogrammet/oral hälsa, sin avhandling med titeln In vivo evaluations of the neutralizing effect of a hydroxyl ion-releasing resin composite and a prophylactic gel on plaque acidogenicity measured by the mictrotouch method. Svensk titel: En utvärdering av den neutraliserande effekten av ett tandfyllnadsmaterial och en profylaktisk gel i tandbeläggning efter intag av kolhydrater.
Disputationen äger rum kl. 9.00 sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är docent Anette Oliveby, avdelningen för cariologi, odontologiska fakulteten, Karolinska institutet, Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anitha Persson på e-post anitha.persson@odont.umu.se eller telefon 090-14 17 14 (hem), 090-785 60 27 (tjänsterum) eller 090-785 62 26 (reception).
Varje år får omkring två miljoner människor i världen käkbensförankrade tandimplantat. Vanliga tandimplantat måste först läka uppemot sex månader innan tandprotesen kan sättas in.
– Det skulle betyda mycket för patienterna om vi kunde hitta nya sätt att få läkningsprocessen att gå snabbare. Det finns visserligen exempel på implantat som kan belastas med artificiella tänder omedelbart men de fungerar olika bra och är omdiskuterade, säger tandläkaren Anna Göransson.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har i nära samarbete med kollegor vid Chalmers utvecklat en ny teknik som gör det möjligt att skapa ett extremt tunt lager av en benliknande substans som kallas hydroxyapatit. Avhandlingen visar att denna titanskruv ger ett lovande svar från odlade celler.
– Jämfört med tre andra typer av titanskruvar som också anses vara bioaktiva var dessa skruvar signifikant bättre i våra cellodlingar. Cellerna producerade mer proteiner som är gynnsamma för benbildning. Men även om det ser väldigt positivt ut är det för tidigt att säga att detta verkligen är framtidens titanimplantat, säger Anna Göransson.
De andra titanskruvarna som testades var bland annat kemiskt modifierade med natriumhydroxid, magnesium och fluor.
Tidigare försök med ämnet hydroxyapatit på titanskruvar har gett goda resultat på kort sikt men i ett längre perspektiv har resultaten varit nedslående.
– De tidigare bakslagen beror mycket på att lagret av hydroxyapatit har varit för tjockt. Efter en tid har lagret spruckit, brutits ner och gett upphov till inflammation, säger Anna Göransson.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för odontologi, avdelningen för oral protetik och odontologisk materialvetenskap
Avhandlingens titel: On Possibly bioactive CP Titanium Implant Surfaces
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Göransson, leg. tandläkare, telefon: 031-773 29 62, 070-317 12 13, e-post: anna.goransson@biomaterials.gu.se
Handledare:
Professor Ann Wennerberg, telefon: 070- 876 51 06, e-post: ann.wennerberg@biomaterials.gu.se
För att kunna göra en korrekt jämförelse mellan miljöpåverkan av olika slags trafik krävs att man tittar på hela livscykeln, där infrastrukturen är en viktig del. I det perspektivet är järnvägens miljöfördelar framför vägtrafik inte så stora som vi ofta tänker oss, visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
– Banverkets miljöarbete har begränsats till lokala och regionala problem som ogräsbekämpning längs banvallarna, kreosot i slipers och tunneln under Hallandsåsen. Globala frågor som energiförbrukning och koldioxidutsläpp från produktion av järnvägsmaterial har inte lyfts fram i samma grad, säger doktoranden Niclas Svensson vid Avdelningen för industriell miljöteknik.
Om man räknar in både infrastrukturen och driften så kan landsvägsbussen vara det energisnålaste alternativet för en trafikant idag. En resa med elektriskt tåg kostar en tredjedel mer i energi men orsakar mindre nettoutsläpp av koldioxid. Om tåget drivs med dieselolja är det i båda avseendena ett betydligt sämre alternativ än bussen.
Resultaten av en jämförelse mellan olika transportsätt beror dock mycket på hur hög beläggning de har. På stambanorna, i pendlingstrafiken runt storstäderna och för godstrafik är järnvägen fortfarande mer energieffektiv.
Det är främst stålet i rälsen som gör järnvägsbyggen till energislukare. Eftersom det används i stora mängder och kräver mycket energi att framställa, är stålet den för Banverkets miljöarbete viktigaste produkten.
– Energianvändningen kan skilja upp till 50 procent mellan olika stålverk. Banverket borde i sina upphandlingar ställa krav på en mer miljöanpassad produktion, säger Niclas Svensson.
Livscykelanalysen bygger på uppgifter från bygget av ett nytt dubbelspår mellan Kallhäll och Kungsängen i Stockholms län. För den 6,9 km långa banan gick det åt nära 900 ton material varav 94 procent var bergkross, 4 procent betong och 2 procent stål. Om man däremot ser till energiåtgången svarade stålet för 77 procent, bergkrosset 9 procent och betongen 4 procent.
Avhandlingen Life cycle considerations for environmental management of the Swedish railway infrastructure läggs fram vid Linköpings universitet fredag 15 december kl 13.15. Opponent är docent Tomas Kåberger.
Kontaktinformation
Niclas Svensson 013-285662, 0705-452108, nicsv@ikp.liu.se
Det är stora energimängder det rör sig om. Energibesparingen – om man använder moderna tåg i hela Mälardalstrafiken i stället för tidigare lokdragna tåg – skulle räcka för uppvärmning av mer än 1 300 normalstora villor. Omsatt till hela Sveriges persontrafik med tåg blir besparingen 12-15 gånger större, och gör det möjligt att öka trafikvolymen 35-40 procent med samma mängd elenergi.
Studien, som presenteras vid en presskonferens på KTH den 14 december, har gjorts i samarbete med tågtillverkaren Bombardier. Undersökningen omfattar fem moderna tåg i Norden, bland annat X 2000 och Regina-tågen i Mälardalen. De senare tågen tar 270 passagerare, lika många som får plats i fyra äldre vagnar dragna av ett lok.
Om man bara hade ökat hastigheten från 130 till 200 kilometer i timmen för de lokdragna tågen – utan några förändringar i övrigt – hade energiförbrukningen samtidigt ökat med drygt 60 procent. Att energiförbrukningen i stället har kunnat sänkas radikalt beror på flera faktorer. Minskad vikt är en av dem.
– Fyra vagnar och ett lok väger 260 ton, ett modernt tåg som rymmer lika många passagerare väger nästan 90 ton mindre. Främsta anledningen är att det 78 ton tunga loket ersatts med elektrisk drivutrustning under vagnarna i nyare tåg, förklarar Evert Andersson, professor i järnvägsteknik på KTH, som har lett studien.
Den lägre vikten står för ungefär en tredjedel av minskningen i energiåtgång. Lika stort bidrag kommer från mer aerodynamiskt formade vagnar med färre utanpåliggande delar samt ”strömlinjeformad” front och akter.
– Tidigare var energin så billig att det inte lönade sig att lägga pengar på att utveckla och tillverka vagnar med bra aerodyamiska egenskaper, det var helt enkelt naturligare att hänga på saker på utsidan, säger Evert Andersson.
Den tredje stora förändringen handlar om tekniskt förbättrade elektriska drivsystem. Motorerna kan nu köras som generatorer när tågen bromsar. Den återvunna elenergin kan användas av andra tåg.
Banverkets satsning för att åstadkomma effektivare matning av elenergin till tågen har också bidragit till den lägre energiåtgången.
Ett direkt bidrag från KTH till den positiva utvecklingen av tågens prestanda är de bredare vagnarna som utvecklades till Regina-tågen. Vidare är KTHs forskning och utbildning inom elektriska drivsystem en viktig faktor i arbetet med att förbättra motorerna och matningen till dessa. KTH forskar också kring hur man kan minska energiförbrukning i tåg, bland annat genom att köra energisnålt och optimera tågtrafiken. Det finns potential att minska energiförbrukningen ytterligare i framtiden.
Välkommen till presskonferensen för att höra mer om resultaten från studien.
Tid: torsdag 14 december, kl. 10.00
Plats: KTHs Bibliotek – Hjärnesalen, Osquars backe 31, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt: Evert Andersson, 070 – 604 7255, everta@kth.se, evertan@telia.com
Piotr Lukaszewicz, 08 – 790 7603, pilu@kth.se
Den 6 juni 1809 antogs en ny regeringsform i Sverige. Den kom att bli långlivad: först 1974 ersattes den med den nuvarande regeringsformen. Det var då en av världens äldsta skrivna grundlagar. Upprinnelsen var en statskupp som genomförts den 13 mars 1809 då den enväldige kungen Gustaf IV Adolf avsattes. Grundlagsbeslutet föregicks av intensiva förhandlingar i riksdag och regering. Avhandlingen besvarar frågan hur statskuppen och regeringsformen kom till som en tolkningsprocess. Med utgångspunkt från forskning om sociala rörelser och från begreppshistoria fokuserar avhandlingen på hur politiska aktörer använde delar ur den gemensamma politiska föreställningsvärlden i syfte att mobilisera stöd för olika handlingslinjer.
Utgången av förhandlingarna var oviss in i det sista. Undersökningen visar att denna ovisshet hängde nära samman med att kuppregeringen rättfärdigade kuppen med den nya tidens begrepp, som varken fått fastställda betydelser eller institutionaliserade tillämpningar. Sådana paradbegrepp var ”medborgaren”, ”allmänna opinionen” och ”nationen”. Det blev därmed osäkert vem som hade rätten att avgöra den politiska processens riktning. I och med att regeringsformen antogs upphörde detta rörliga tillstånd. Maktförhållandena var åter fastställda.
Grundlagsförändringarna blev förhållandevis modesta. Lagstiftarna försvarade återhållsamheten med direkt hänsyftning till erfarenheterna från de internationella politiska omvälvningar som senare kommit att kallas ”Revolutionens tidsålder”. Enligt lagstiftarna visade Franska revolutionens blodiga utveckling att samtiden saknade den upplysning och medborgerliga dygd som en fri och förnuftsgrundad konstitution krävde. För omfattande förändringar skulle därmed leda till kaos och anarki. Lösningen var att grundlagarna förändrades i ringa grad, samtidigt som det lämnades utrymme för en kontinuerlig grundlagsrevision genom ett stående konstitutionsutskott. Det här var något i sig nydanande i en tid där konstitutioner ofta framställdes som eviga och oföränderliga till sina naturer.
I de politiska förhandlingarna fungerade lagstiftarnas teori om konstitutionell förändring som en formidabel maktteknik. Den rättfärdigade ett uppskjutande av förverkligandet av stora gruppers medborgerliga rättigheter. Samtidigt lämnades ett köttben i form av grundlagarnas föränderlighet till dem som krävde större reformer. Undersökningen visar vidare att lagförslagets skrivningar om föränderlighet avsevärt underlättade regeringsformens antagande. Föränderligheten innebar att konflikter av djupgående principiell natur kunde framskjutas till senare riksdagar. Avhandlingen påvisar också att den politiska processen stärkte vissa begrepps, framför allt ”den allmänna opinionens”, ställning i det politiska språket.
Kontaktinformation
Mer information: Anders Sundin, tel: 018-471 15 40, 073-201 94 68, e-post: Anders.Sundin@hist.uu.se
– Bristen på datanät är en av de orsaker som gör att Afrika halkar efter. Det som nu är positivt är att det inom ramen för åtskilliga infrastrukturprojekt rullas ut mängder av fiber i Afrika, säger Björn Pehrson, professor i telekommunikationssystem vid KTH.
Han betonar att de afrikanska länderna har ett mycket stort behov av teknisk utbildning och på alla nivåer och att det är viktigt att även Afrika ges plats vid sidan av uppmärksammade projekt i Kina och Pakistan. En del i det arbetet från KTHs sida är värdskapet för veckans många arrangemang.
EU, Kina och USA investerar nu stora summor på utvecklingen av infrastrukturen i på den afrikanska kontinenten.
– Det här är en dynamisk utveckling som gör att Afrika erbjuder tillfällen till forskning och industrisamverkan utöver det vanliga, konstaterar Björn Pehrson, som är en av de drivande krafterna bakom Afrikaveckan.
Afrikaveckan är ett avstamp för samtal om hur KTH successivt ska stärka sin närvaro i Afrika. Det menar Ramon Wyss, vicerektor med ansvar för KTHs internationalisering.
– Det pågår redan flera intressanta och framgångsrika projekt, som drivs gemensamt av forskare och studenter vid KTH och vid olika afrikanska högskolor. Sveriges tidiga och uthålliga engagemang i utvecklingssamarbete och bistånd till många afrikanska länder är också en god plattform att bygga på, säger han.
Plats: Forumhuset på Campus IT-Universitetet, Isafjordsgatan 39 i Kista.
Program
Måndag: Diskussioner om hur KTH bäst kan stödja en kapacitetsuppbyggnad i Afrika, bland annat genom att förstärka den problemorienterade utbildning inom kommunikationsområdet som successivt har byggts ut med stöd från Sida.
Tisdag: Americo Muchanga från Mozambique och Antoine Bagula från Kongo (DRC) disputerar i Forum Aulan. Avhandlingarna finns att ladda ner från www.tslab.ssvl.kth.se/research.themes.
Onsdag – Torsdag: Den 4e internationella workshopen, Open Access 2006, www.wideopenaccess.net., äger rum under dessa två dagar. Fokus är afrikanska universitetsdatanät och deras förväntade effekter på det afrikanska samhället.
Sessionerna är öppna för allmänheten så långt platserna räcker.
Fredag: Finansiärer av internationellt utvecklingssamarbete har bjudits in av SIDA och det Kanadeniska International Development Research Center (IDRC) för att diskutera ekonomiskt stöd till det det afrikanska ryggradsnätet Ubuntunet, www.ubuntunet.net
Kontaktinformation
Kontakt: Ramon Wyss, 08-5537 8210, wyss@kth.se; Björn Pehrson, 070-625 6140, bjorn@it.kth.se
En ny, minimal och snabb teknik att spåra cancer finns nu i Lund.
Ett minichip med målsökande molekyler som själva hittar spår av tumören, i detta fall prostatacancer.
– Den nya diagnostiska metoden förutsätts kunna spara liv, pengar och lidande, säger Thomas Laurell, professor och en av ledarna bakom mikrochiptekniken.
Varje år drabbas 10 000 svenska män av prostatacancer och sättet att spåra cancern har hittills varit inexakt med en mycket hög överdiagnostisering.
Men med en ny unik biomedicinsk teknik kan processen göras snabbare, mer exakt, mindre smärtsam och därmed mer effektiv, menar en grupp forskare i Lund.
Det de arbetar med är nanobioteknik som ger instrument i miniformat, i detta fall en analysplatta som inte är större än en liten pekfingernagel.
På den finns 98 enormt små punkter, som vätskan sugs upp i och därefter analyseras olika proteiner i en breddanalys där varje punkt markerar förekomsten av en biomolekyl, som i provet signalerar för en tumör (söker upp tumören) och även visar hur svårartad den är.
Genom denna snabbhet och förbättrade tumörklassificering hoppas forskarna att behandling och medicinering bättre kan anpassas till varje individs behov.
Hjärnan bakom tekniken är Thomas Laurell, professor i medicinska och kemiska mikrosensorer på Institutionen för elektrisk mätteknik vid LTH, Lunds tekniska Högskola.
– Med vår teknik räknar vi med att kunna spåra prostatacancern bättre och även se vilken typ det är. Vi kommer att kunna få svar på många fler frågor och därmed förbättras förutsättningarna för en korrekt diagnos, säger han och visar den minimala analysplattan av kisel.
Basen i hans forskningsprojekt är ett kiselmikrochip, som utvecklats tvärvetenskapligt och som först användes för blodsockeranalys och därefter under slutet av 1990-talet kom till användning inom fler biomedicinska områden för snabb identifiering av sjukdomskorrelerade proteiner via masspektrometri.
Inom prostatacancerprojektet samarbetar Thomas Laurell och hans teknikerteam i Lund med professor Hans Lilja, doktor Johan Malm och professor Anders Bjartell, UMAS, Malmö, alla mycket erkända för sin prostatacancerforskning.
Thomas Laurell har just tilldelats fyra nya miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att förfina metoderna och han säger:
– Jag är mycket glad för det, risken kunde annars ha varit att tio års forskning varit förgäves.
Text: GUN LAURITZSON
Foto:
GUNNAR MENANDER
Kontaktinformation
Här kan man nå Thomas Laurell:
Laurell, Thomas
professor, Institutionen för elektrisk mätteknik, Hs 7
Tel: 046-2227540, Fax: 046-2224527
Thomas.Laurell@elmat.lth.se
Oljeförorenat slam generat på oljeraffinaderier eller inom andra industrisektorer och oljehaltiga sediment borttagna från vattenområden under saneringsarbete ger specifika miljöproblem som måste lösas.
Detta miljöproblem har Mait Kriipsalu vid Högskolan i Kalmar studerat de senaste åren. Projektet har genomförts som ett ”sandwichprojekt” med Estonien Agricultural University där ett saneringsarbete har genomförts vid en deponi i Estland innehållande stora mängder av oljeförorenat vatten och sediment. I Sverige har försöken genomförts vid Renovas återvinningsanläggning i Stenungsund. Huvudsyftet med avhandlingen har varit att bidra till utvecklandet av miljöriktiga och kostnadseffektiva metoder för biologisk behandling av oljeförorenat slam och sediment. Två typer av material har behandlats 1) oljeförorenat slam från flockning-flotationssteget (FFU) vid avloppsreningsanläggning vid ett svenskt raffinaderi och 2) oljehaltigt sediment från lakvattendamm med oljerikt vatten från en deponi.
Fredagen den 8 december försvarade Mait Kriipsalu sin avhandling ”Biological Treatment of Oily Sludge and Sediments”vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg med professor Greg Morrison som examinator. Opponent vid disputationen var professor Rune Bakke, Telemark University College, Faculty of Technology, Norway. Som handledare för Mait har docent Marcia Marques och professor William Hogland, båda vid Högskolan i Kalmar, fungerat.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin har finansierat 21 doktorandprojekt med inriktning vid olika universitet och högskolor mot lösande av olika forskningsproblem i de tidigare sovjetstaterna och Mait Kriipsalu var den 15:e i raden som lagt fram avhandlingar. Andra finansiärer till Mait Kriipsalus forskning har varit Shell, Renova i Göteborg och KK-stiftelsen.
Möjlighet att möta den nyblivne doktorn Mait Kriipsalu och hans handledare vid Högskolan i Kalmar finns på onsdag den 13 december så berättar de vidare om projektet och behovet om mer forskning kring förorenad mark i Sverige och övriga Europa.
Tidpunkt: 13 december 2006, kl 11.00
Plats: konf. rum 425, vån 4, Teknikum, Norravägen 47, Kalmar.
Kontaktinformation
Professor William Hogland
mobil: 070-5858352
e-post: william.hogland@hik.se
– Om vi riktar insatser mot att minska ojämlikheten i hälsa mellan arbetare och tjänstemän kommer vi också att minska de stora sjukdomsgrupperna i samhället. För hälso- och sjukvården skulle det innebära enorma besparingar, säger Rickard Ljung, läkare och forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
Med begreppet sjukdomsbörda avser epidemiologerna en sammanvägning av dödlighet och funktionsnedsättning till följd av sjukdom. Sjukdomsbördan mäts med Disability-adjusted life years (DALY), där en DALY motsvarar ett friskt levnadsår som gått förlorat på grund av sjukdom. För hjärt-kärlsjukdom, som är den största sjukdomsgruppen för både män och kvinnor totalt i Sverige, står förtida död för den övervägande största andelen av sjukdomsbördan. När det gäller depression, den näst största sjukdomsgruppen, står funktionsnedsättning till följd av sjukdom för den största andelen av sjukdomsbördan.
I sin avhandling visar Rickard Ljung att ungefär en tredjedel av den svenska sjukdomsbördan är ojämnt fördelad. Människor med arbetaryrken löper betydligt större risk än tjänstemän att drabbas av för tidig död eller sjukdom till följd av de stora folksjukdomarna, som hjärt-kärlsjukdom, depression, eller rygg- och nackbesvär. Skillnaden gäller för både män och kvinnor. Alkoholberoende och självmord är två sjukdomsgrupper som framförallt hos män också visar på tydliga skillnader mellan arbetare och tjänstemän. Bland cancersjukdomarna har arbetare ungefär dubbelt så stor börda för lungcancer än tjänstemännen. Bröstcancer är en av de få sjukdomar som visar ett motsatt mönster, där kvinnor i tjänstemannayrken har en högre sjukdomsbörda än kvinnor med arbetaryrken.
Avhandlingen belyser även de mekanismer som ur ett livsloppsperspektiv kan antas bidra till utvecklingen av socioekonomiska skillnader i hälsa. Bland annat framgår att risken att drabbas av hjärtinfarkt ökar med antalet år i arbetaryrken. Skillnader i livsstilsbeteende såsom hög alkoholkonsumtion, rökning och fysisk inaktivitet förklarar en del av den ökade risken. Men det verkar också ha betydelse för när under livet man varit arbetare och hur man har rört sig mellan arbetar- och tjänstemanna yrken.
Avhandling: Socioeconomic Inequalities in Health – Epidemiological studies of disease burden, mechanisms, and gender differences av Rickard Ljung, Institution för folkhälsovetenskap, Avdelningen för socialmedicin, Karolinska Institutet. ISBN: 91-7140-941-6
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Leg läkare, Med Dr Rickard Ljung
Tel: 08-737 38 62 eller 070-580 97 47
E-post: rickard.ljung@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
I Lovisa af Petersens avhandling vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, lyfts en försummad del av den svenska kvinnorörelsen fram: organiseringen av de kvinnor som inte hade ett uttalat feministiskt budskap. Utgångspunkten är tre stora kvinnokonferenser som arrangerades av den då största kvinnoorganisationen i landet, Svenska Kvinnornas Nationalförbund.
Sekelskiftet 1900 var en period då många kvinnor började framträda i offentliga sammanhang och ställa krav på förändrade förhållanden för kvinnor som grupp. Konferensformen blev idealisk för att samla och synliggöra frågorna och för att visa upp sig för omvärlden. Med hjälp av internationalismen visade man upp att kvinnor över hela världen var utsatta för samma problem och höll ihop för att lösa dem.
– Kvinnokonferenserna blir det prisma genom vilket ett större historiskt skeende belyses – hur den borgerliga kvinnorörelsen formerades och framträdde i offentligheten under moderniseringsprocessen. Förutom genus och klass blir begrepp som offentlighet och modernitet också viktiga, säger Lovisa af Petersens.
Avhandlingen handlar om de idéer och fakta om samtida sakförhållanden som presenterades vid kvinnokonferenserna, men även om symboler, fester, kläder och känslolägen för att ge en komplex bild av kvinnorörelsens strategier. Internationalismen lyfts fram som en viktig del i svenska kvinnors formering för offentlighet.
– Den erbjöd en idé som var full av idealism och drömmar om en bättre värld och där kvinnors vänskap och kärlek till varandra bildade en kravlös fond att luta sig emot. Den kollektiva identiteten av vänskap och systerskap gav stor tillfredsställelse; känslodemonstrationerna gav styrka. Dessutom gav internationalismen möjligheter för de resursstarka kvinnorna att resa och se världen, debattera och få en plats i en internationell offentlighet. Detta blev en av vägarna i formeringen för offentlighet, säger Lovisa af Petersens.
Avhandlingens titel: Formering för offentlighet: Kvinnokonferenser och Svenska Kvinnornas Nationalförbund kring sekelskiftet 1900.
Mer information:
Lovisa af Petersens (född 1967) är verksam vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Hon nås på tfn 073-676 34 40, 08-640 84 15, e-post lovisa.petersens@historia.su.se
För bild på Lovisa af Petersens, kontakta Stockholms universitets pressnummer, tfn 08-16 40 90.
Syftet med avhandlingsarbetet är att förenkla och förbilliga utvecklingen av videobaserade övervakningssystem och samtidigt göra den smarta videokameran i övervakningssystemet billigare. I dessa videosystem är det ofta inte bilden i sig som är intressant utan vad man automatiskt kan tolka ur bilderna. Ett exempel är att med bildanalys granska vilken form och storlek ett objekt framför videokameran har. Programmerbara grindmatriser (FPGA-kretsar) har potential att bli det framtida alternativet för bildanalyssystem som arbetar i realtid. Nyckeln till att effektivt använda FPGA-kretsar i bildbehandlande system är att kunna hantera minnesresurserna såväl på chipet som för det externa bakgrundsminnet.
– Vi märker att det finns ett stort intresse för den utvecklade teknologin eftersom att flera företag har kontakta oss och vill ta del av resultaten, säger Professor Mattias O’Nils.
Avhandlingsarbetet har inriktat sig på att förenkla en programmeringsmodell för programmerbara grindmatriser (FPGA-kretsar) så att även en icke expert ska kunna programmera ett videosystem. En viktig del i det arbetet är att automatisera alla delar i hårdvarans konstruktion rent generellt och hanteringen av minnesaccesser i synnerhet. När Håkan Norell försvarar sin avhandling i mitten av december är det Mittuniversitetets tredje avhandling på ett år som strävar mot att utveckla en FPGA-kompilator för videosystem. Arbetet bedrivs i ett gemensamt projekt med regionens industri och KK-stiftelsen som syftar till att utveckla smart videokamerateknik med tillhörande utvecklingsmiljö.
– Att samtidigt arbeta med industriella tillämpningar gör att vår forskning kan fokusera på relevanta frågeställningar. Inom industrin finns nämligen många intressanta bildanalysproblem som lämpar sig väl för den teknik vi har utvecklat säger Håkan Norell.
Den 15 december försvaras avhandlingen ”Development, Analysis and Implementation of Pre-Processing Video Filters” vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Opponent är Professor Danny Crookes, Queen’s University Belfast, Nordirland.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Håkan Norell, telefon 060-14 89 82 eller 070-698 9797, hakan.norell@miun.se
Mattias ONils, telefon 060-14 87 80 eller 070-695 7668, mattias.onils@miun.se
Två procent av alla vuxna lider av svår tinnitus.
– Det är fruktansvärt att leva med svår tinnitus. En av kvinnorna jag intervjuade sade att det känns som att ha ett getingbo i huvudet. Ibland övergår surrandet till ylanden som väcker henne om natten, säger överläkaren Sigyn Zöger.
Sigyn Zöger har genomfört omfattande intervjuer med 82 tinnituspatienter. Enligt resultaten är depression och ångest ännu vanligare bland dessa patienter än tidigare studier visat. 75 % hade någon gång under sitt liv haft depression eller ångest. 39 % var deprimerade vid intervjutillfället och 45 % hade en aktuell ångestsjukdom.
– Många upplevde att de fått sin depression i samband med att de fick tinnitus men intervjuerna visar att många faktiskt fick sin första depression innan dess. Det kan tolkas som att depressionen förstärker tinnitusen, säger Sigyn Zöger.
I en annan studie ingick 76 patienter med svårbehandlad tinnitus. Hälften av patienterna fick ett mycket vanligt antidepressivt läkemedel med den verksamma substansen Sertralin. Resten fick placebo. Efter 16 veckor upplevde mer än hälften av dem som hade fått det antidepressiva läkemedlet att deras tinnitus blivit bättre. Behandlingen hjälpte även för patienter som inte var deprimerade.
– Vi vet inte exakt hur det antidepressiva läkemedlet kan lindra upplevelsen av det ljud som tinnitus orsakar. En teori är att preparatet stimulerar nya kontakter och förbindelser i de områden av hjärnan som tolkar ljud, säger Sigyn Zöger.
Under våren planerar Sigyn Zöger att gå igenom resultaten från studien igen för att se om hon kan se något mönster bland dem som upplevde att deras tinnitus blev bättre av behandlingen.
– Det är viktigt att komma ihåg att hälften av patienterna inte upplevde att deras tinnitus lindrades av behandlingen med antidepressivt medel. Kanske finns det ett sätt att redan från början se vilka patienter som är mottagliga för behandlingen, säger hon.
37 patienter fick i en annan studie psykoterapi i grupp. Behandlingen lindrade patienternas ångest, men inte deras tinnitus.
Patienter med kraftigt nedsatt hörsel valdes bort i dessa studier eftersom hörselskadan i sig skulle kunna påverka de vetenskapliga resultaten.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för fysiologi och neurovetenskap, avdelningen för psykiatri
Avhandlingens titel: Psychiatric aspects on clinical evaluation and treatment of tinnitus
Avhandlingen försvaras onsdagen den 13 december, klockan 13.00, samlingssalen, Blå stråket 10, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sigyn Zöger, överläkare, telefon: 031-342 70 16, e-post: sigyn.zoger@neuro.gu.se
Handledare:
Docent Jan Svedlund, telefon: 031- 342 10 00, e-post: jan.svedlund@neuro.gu.se
Det finns miljontals arter på jorden. Hur denna enorma biologiska mångfald uppstått och bibehålls har varit ett av ämnena för Chris Wileys avhandling vid avdelningen för zooekologi, Uppsala universitet. För att en art ska delas upp i två nya handlar det hos djur mycket om att individer som tillhör arter som håller på att separera från varandra undviker att para sig över artgränserna. Om de inte gör det kommer utbytet av arvsmassa snabbt att leda till att arter slås ihop till en gemensam art igen.
För att studera vad som gynnar och missgynnar artbildning har Chris Wiley använt två närbesläktade fågelarter som modellsystem. Ett av studiens delprojekt avslöjar ett delikat dilemma som unga halsbandsflugsnappare ställs inför. Hanarna slåss intensivt om lämpliga häckningsplatser och för att undvika att bli indragna i alltför allvarliga konflikter så döljer unga hanar delvis det faktum att de är sexuellt mogna. När de som ettåringar ska häckar för första gången har de inte till fullo utvecklat en vuxen fjäderdräkt. Det här lite smygande sättet att få tillgång till honor gör att de slipper trubbel med äldre hanar.
Men att inte fullt utveckla en vuxen fjäderdräkt ställer till med andra problem när svartvita flugsnappare finns i närheten. Unga halsbandflugnappare med barnslig” fjäderdräkt liknar nämligen hanar av den andra arten och det gör dem också attraktiva för honorna av den andra arten. Att attrahera honor av fel art är dåligt för de unga hannarna eftersom hybridavkomman har nedsatt fertilitet (honhybrider är helt sterila).
De unga halsbandflugsnapparna ställs därmed inför ett svårt evolutionärt dilemma; de kan utveckla vuxen fjäderdräkt direkt och slippa hybridisering men därmed utsätter de sig för aggression från äldre hanar – eller så kan de utveckla en mer ungdomlig” fjäderkaraktär och slippa strider med äldre hanar men riskerar istället att attrahera honor av fel art.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Chris Wiley, tel: 018-471 26 34, 073-564 32 54, e-post: Chris.Wiley@ebc.uu.se
Under det senaste decenniet har diskussionen om företagens sociala ansvar – under den engelska översättningen Corporate Social Responsibility (CSR) – blivit ett viktigt inslag i samhällsdebatten i Sverige såväl som i övriga delar av Europa. Det började som en kritik mot företags agerande i tredje världen i samband med den ökade globaliseringen, men i takt med att CSR fick allt större fotfäste i näringslivet utvecklades det till en ny managementidé. Socialt ansvar ansågs bidra till företagets lönsamhet, snarare än att vara ett hinder för företagens affärsverksamhet.
Idag kommunicerar företag i allt större utsträckning sitt sociala ansvarstagande via årsredovisningar, på hemsidor och i uppförandekoder. Antalet artiklar om CSR i affärspressen har ökat lavinartat och en ny industri av konsulter inom området har vuxit fram. Men trots en ökad acceptans för frågor om socialt ansvar inom näringslivet har CSR inte helt och hållet mottagits med öppna armar. Inledningsvis kritiserades CSR för att vara en alltför vag idé som motverkade företagens lönsamhetskrav.
I sin avhandling undersöker Karolina Windell hur och varför CSR har utvecklats till en vida spridd och uppmärksammad idé sedan mitten av 1990-talet. Hon visar att just avsaknaden av en gemensam definition av CSR var en förutsättning för dess popularisering.
– Vagheten öppnade för individuella tolkningar och gjorde det möjligt för aktörer med olika intressen att integrera CSR i den egna verksamheten. CSR kom att presenteras som lösningen på varierande problem, säger Karolina Windell.
De skiftande tolkningarna ledde till en polariserad debatt mellan förespråkare och motståndare. En debatt som i sin tur genererade ökad uppmärksamhet för frågor om företagens sociala ansvar. En central förklaring till det stora genomslag CSR kom att få är den mångfald av aktörer som riktade sitt intresse mot socialt ansvarstagande. Statliga organisationer, gräsrotsorganisationer och investerare har ställt krav på att företagen vid sidan av det ekonomiska ansvaret även ska ta ett socialt ansvar i sin affärsverksamhet. Konsulter, forskare och affärspress är andra grupper som mobiliserat CSR. Och inte minst företagen själva har varit aktiva i att sätta CSR på näringslivets dagordning. Snarare än att svara upp mot omgivande krav och kritik har de format och drivit populariseringen av CSR.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karolina Windell, 018-471 13 66, 070-623 71 85, e-post Karolina.Windell@fek.uu.se
Ingeborg Björkman har i sin avhandling studerat läkemedelsanvändning och kvalitetsarbete relaterat till denna, och visar bland annat att ordination av läkemedelskombinationer som kan ge upphov till negativa effekter är vanligt förekommande hos äldre. Hon har också undersökt hur två grupper inom hälso- och sjukvården arbetar med kvalitetsfrågor relaterade till läkemedelsanvändning: svenska läkemedelskommittéer, och farmaceuter som praktiserar ”farmaceutisk omsorg”, ett internationellt utvecklat patientorienterat arbetssätt.
I avhandlingen ingår studier över hur nyckelpersoner inom läkemedelskommittéerna uppfattar kommitténs roll. Analyserna visar att uppfattningen om rollen utvecklats över tid. Informanterna beskriver att inriktningen på aktiviteterna har breddats – från att ha riktat sig framför allt mot förskrivande läkare till att också omfatta beslutsfattare och patienter. Ett tydligt patientcentrerat förhållningssätt saknades dock. Vidare visar studierna på en utveckling i uppfattningen av läkemedelskommitténs mål – från fokus på kostnadsaspekterna av läkemedelsanvändningen till fokus på kvalitets- och säkerhetsaspekter.
I en studie som jämförde olika klassifikationssystem för läkemedelsrelaterade problem visade det sig att systemen speglade olika mål för farmaceuternas arbete med ”farmaceutisk omsorg”. Det framkom också att farmaceuter uppfattar begreppet ”farmaceutisk omsorg” på olika sätt och att uppfattningarna baseras på åtminstone två olika sätt att se på hälsa och sjukdom. För det första, ett patientcentrerat perspektiv som karaktäriseras av en holistisk syn på hälsa och sjukdom, och för det andra ett perspektiv som främst grundas i ett biomedicinskt synsätt.
Avhandlingen lyfter fram nya aspekter på hur personer inom de två studerade grupperna uppfattar sitt arbete för ökad kvalitet i läkemedelsanvändningen. Analyserna visar att ett patientcentrerat perspektiv inom hälso- sjukvården inte är självklart.
– Hälso- och sjukvårdslagen ger anvisningar om ett patientcentrerat arbetssätt, men för att nå dit behövs strategier för att förändra de traditionella tankemönstren såväl inom vården som inom de medicinska och farmaceutiska fakulteterna, säger Ingeborg Björkman.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingeborg Björkman, tel: 0708-52 32 23, e-post: Ingeborg.Bjorkman@pubcare.uu.se
Maria Forsner har intervjuat 22 barn och ungdomar i åldrarna mellan 2 och 18 år med det övergripande målet att belysa deras upplevelse av sjukdom och innebörden av deras rädsla för medicinsk vård. Barnen fick genom lek och samtal berätta om sin sjukdom och om sin rädsla för sjukvården.
I barndomen verkar upplevelsen av att vara sjuk variera med barnets ålder. Mellan 7 och 10 års ålder kan barnets sätt att tänka färga upplevelsen; barnets fantasi kan ge både problem och möjligheter. Barnen kombinerar fantasi och verklighet, och motstridiga känslor som rädd/självsäker, ledsen/till freds och sårad/har roligt. Mellan 11 och 18 års ålder verkar sjukdomen vara innebära att vara vilsen, sårad och i behov av tröst från sig själv och andra. Medicinsk vård kan vara skrämmande för barn, och vad som orsakar rädslan förändras med åldern. För ett tvåårigt barn kan medicinsk vård verka farlig, för barn mellan 7 och 11 år uppfattas den som ett hotande monster.
För det tvååriga barn som ingick i studien verkade det finnas en konflikt mellan å ena sidan att leva upp till kravet att ”vara snäll” och gömma sina känslor, och å andra sidan att kommunicera sina känslor. Barnen i gruppen 7-11-åringars berättelser pekar på vikten av empati vid vård av barn, dvs att vara känslig för barnets rädsla för att kunna hjälpa barnet genom och ut ur rädslan. För tvååringen innebar rädslan att få sitt förtroende brutet, men samtidigt söka efter en förtroendefull relation. Om barnet tas emot tillsammans med rädslan ger det en möjlighet för barnet att utveckla mod och vinna kontroll över rädslan under varsam omvårdnad.
Avhandlingens resultat pekar på möjligheten att använda leken för att skapa berättelser i en kreativ relation med barnet. Att uttrycka sina inre känslor är en gåva av tillit, ett uttryck för gästfrihet. Den som vårdar barn kan få ta emot denna gåva, och ta emot erbjudandet att få vara en gäst i barnets värld.
När barn och ungdomar själva får komma till tals visar det sig att sjukdom och sjukvård kan upplevas främmande och skrämmande och att personalens bemötande har en avgörande inverkan på den upplevelsen: att få vård som man inte har inflytande över, att känna sig förbisedd och tvingad förvärrar oro och rädsla. Om man däremot känner sig accepterad med sin rädsla, blir lyssnad till och förstådd kan personalen bli till hjälp i barnets strävan att övervinna rädsla och svårigheter.
Fredagen den 15 december försvarar barnsjuksköterskan Maria Forsner, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik och Institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln ”Att vara barn i sjukdom och sjukvård: barns berättelser om sina upplevelser av sjukdom och sjukvårdsrädsla”. Disputationen äger rum klockan 13.00 i Vårdvetarhusets aula, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Inger Kristensson-Hallström, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Forsner på e-post maria.forsner@pediatri.umu.se, telefon 090-785 00 00 (personsökning) eller mobiltelefon 070-584 87 59. En porträttbild på Maria Forsner återfinns på http://www.umu.se/clin_sci/pediatri/personal/forsner_maria.html.
