Det är sedan tidigare känt att människor som är mitt uppe i en depression får något sämre resultat på minnestester än friska människor. Men kunskapen om depressioners kognitiva effekter är långt ifrån fullständig. Ett problem är att alla studier inom området har utförts på inskrivna patienter trots att de flesta deprimerade människor aldrig söker vård. Dessutom saknas studier som undersöker sambanden mellan kognitiva funktioner och närbesläktade tillstånd som ångest.

För att få en mer komplett bild har Eija Airaksinen i sin doktorsavhandling Cognitive functions in depression and anxiety disorders studerat sambanden mellan kognitiva funktioner, depression och ångest hos en slumpmässigt utvald grupp 20 till 64-åringar från Stockholms län under tre år.

Alla deltagare fick först utföra en rad uppgifter som gav ett mått på kognitiva förmågor som exempelvis minne och verbalt flöde. När resultaten från de personer som led av depression eller ångest jämfördes med resultaten från den friska andelen framgick att både depression och ångest var förknippat med ett försämrat minne. Sambandet gällde såväl för dem som sökt vård som för dem som inte hade sökt vård. Varken depression eller ångest påverkade dock den verbala förmågan.

När de personer som var deprimerade följdes upp tre år senare visade det sig att minnesnedsättningen kvarstod även hos dem som hade tillfrisknat från sin depression. Av materialet framgick även att personer som i början av studien hade ett dåligt minne löpte en ökad risk för att utveckla depression tre år senare.

– Det handlar om små skillnader i de kognitiva förmågorna som knappast märks i vardagen. Men det är intressant att skillnaderna överhuvudtaget finns där, både innan och efter själva depressionen. Precis som många andra sjukdomar har depression en inledande fas som inte alltid märks så tydligt, säger Eija Airaksinen.

Enligt Eija Airaksinen tyder resultaten på att depression och ångest är förknippade med någon typ av hjärnpåverkan. Möjligen härrör symtomen från förändringar i Hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för minne och inlärning och som är mindre hos deprimerade personer än hos andra.

– Idag lever och arbetar många människor med depressioner utan kontakt med sjukvården. Förhoppningsvis kan min forskning öka kunskapen om vilken sorts sjukdom depression är och varför det är viktigt att behandla, säger Eija Airaksinen.

Avhandling: Cognitive Functions in Depression and Anxiety Disorders – Findings from a population based study av Eija Airaksinen. ISBN: 91-7140-954-8.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Med dr Eija Airaksinen
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tel: 08-737 38 57, 0768-798 590
E-post: eija.airaksinen@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Akut kranskärlssjukdom kan ge instabil kärlkramp och hjärtinfarkt. Det är den enskilt vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige.

I studien ingår 546 kvinnor och 1198 män som vårdats på hjärtintensiven på Sahlgrenska universitetssjukhuset för kranskärlssjukdom mellan åren 1995 och 1999. Under sjukhusvistelsen dokumenterades deras symptom och behandling noggrant. Fem år senare följdes patienterna upp.
– Det är en ovanligt omfattande klinisk studie. Vi har pratat med varenda patient och antecknat varenda tablett de fått, säger överläkaren Elisabeth Perers.

Kvinnorna väntade längre efter sina första symptom innan de sökte vård. Avhandlingen visar att 11 % av kvinnorna kommit in till akuten en timme efter det att de först känt sin bröstsmärta, jämfört med 16 % av männen. Endast 29 % av kvinnorna flyttade till hjärtintensiven inom en timme på akuten jämfört med 37 % av männen.

Elisabeth Perers kan se flera orsaker till att kvinnor söker hjälp senare än männen och flyttas över till hjärtintensiven efter längre tid.
– Kranskärlssjukdom har länge betraktats som männens sjukdom och fortfarande finns en uppfattning både bland kvinnorna själva och bland vårdpersonal att kvinnligt kön skulle vara en skyddsfaktor. Kvinnor har även en tendens att förringa och undertrycka sina symptom, säger hon.

När kvinnorna väl kommit till hjärtintensivvårdavdelningen fick de samma vård som männen.
– Det är glädjande att se att behandling och prognos inte skiljer sig mellan könen. Kvinnorna i vår studie hade inte fler eller svårare komplikationer än männen och inte heller högre dödlighet vare sig på kort eller på lång sikt, säger Elisabeth Perers.

Även om hjärtintensiven på Sahlgrenska ger samma vård till män och kvinnor är det välkänt att det finns stora skillnader på många andra sjukhus. Internationella studier har visat att kvinnor har fler komplikationer i akutskedet och att de i mindre utsträckning behandlas med propplösande läkemedel och ballongvidgning.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Acute Coronary Syndromes. Characteristics, management and prognosis in relation to gender and type of syndrome

Avhandlingen försvaras torsdagen den 14 december, klockan 09.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elisabeth Perers, leg. läkare, telefon: 031-342 75 61, 070-698 81 80 e-post: elisabeth.perers@hjl.gu.se

Handledare:
Docent Marianne Hartford, telefon: 070- 846 73 39, e-post: marianne.hartford@astrazeneca.com

Tillverkning av mikrofluidikchip är ett växande tvärvetenskapligt forskningsområde som kräver mikrostrukturteknik- såväl som diverse biokemisk kompetens. Flödeschippen innehåller hårstråtunna kanaler där prover kan transporteras, separeras, blandas och detekteras. Tanken är att olika typer av tester såsom blod- eller urinanalyser som idag görs i storskaliga laboratorier ska kunna utföras på dessa chip. På så sätt kan tester göras snabbare, förbruka mindre mängd prov och dyra reagenser och även utföras närmare patienten.

Sara Thorslund presenterar moduler till mikrofluidikchip som kan användas för blodseparation, avsaltning, uppkoncentrering och separation. Dessutom visar hon hur chipet kan direktkopplas mot en masspektrometer för provanalys. Chipen är tillverkade i silikongummimaterialet PDMS och är enkelt konstruerade. Det betyder att det går både snabbt och enkelt att gå från idé till färdigtillverkade mikrofluidikchip. Dessutom förenklar konstruktionen integreringen av modulerna.

I avhandlingsarbetet presenterar Sara Thorslund också olika heparinbaserade ytmodifieringar av PDMS-materialet som gör kanalerna mer anpassade för biologiska prover. Eftersom förhållandet mellan yta och volym blir större ju mindre instrumenten är, finns det risk för stopp i kanalerna när man tar blod och plasmaprover. Testresultaten visade dock att de heparinbelagda mikrokanalerna motverkar både blodkoagulation och ospecifik cellinbinding. En av heparinytorna vidareutvecklades därför till att binda in T-hjälpar lymfocyter – den typ av vita blodceller som drastiskt minskar vid en HIV-infektion. Sara Thorslund presenterar en prototyp till chipbaserad sensor for T-hjälpar lymfocytberäkning. Prototypen ger liknande resultat som standard analysmetoder. Utvecklingen av lättanvända mikrosystem för just T-lymfocytanalys kommer med stor sannolikhet innebära att AIDS lättare kan följas och bekämpas i utvecklingsländer.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Thorslund, tel: 018-471 68 05, 073-629 35 80, e-post: Sara.Thorlsund@Angstrom.uu.se

946 hivinfekterade patienter deltog i en rikstäckande studie. Av dessa följde 63 % sin ordination tillfredsställande. En mindre undersökning vid Karolinska Universitetssjukhuset – Huddinge, visade att hivmottagningens patienter blev bättre på att följa sin ordination mellan 1998 och 2002. Ökningen kan bero på att hivbehandlingen förenklats, med färre läkemedelsintag per dag, men också på att hivmottagningen införde ett nytt arbetssätt under perioden. Det nya arbetssättet innebär att olika yrkeskategorier samverkar för ett bättre behandlingsstöd till patienterna. Ett inslag i arbetssättet var öppnandet av ett litet satellitapotek på hivmottagningen. Tillkomsten av ett hivspecialiserat apotek på mottagningen uppfattades som positiv av hälso- och sjukvårdspersonalen, eftersom det ledde till ett ökat samarbete med apotekets personal och därigenom till bättre samordning av läkemedelsinformationen till patienterna.

Det finns många faktorer som kan påverka hur väl patienten tar sina läkemedel. Björn Södergård har kunnat konstatera att en god relation mellan patienten och läkaren hade en positiv inverkan på hur väl patienterna följde sin ordination. Drog- eller alkoholproblem, längre tid på behandling och lägre ålder hade däremot en negativ inverkan på följsamheten.

Björn Södergårds resultat tyder dessutom på att fokus på patientens beredskap inför behandlingsstart kan vara viktig om man vill åstadkomma bättre följsamhet till behandling. En fråga för framtida forskning är att hitta sätt att identifiera patienter som är i farozonen för att inte följa sin ordination. Om dessa patienter kan identifieras innan behandlingsstart, kan riktade åtgärder för att öka deras möjligheter att följa ordinationen vidtas innan behandlingen påbörjas.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Björn Södergård på tel: , eller e-post: Bjorn.Sodergard@farmaci.uu.se

Vid Institutionen för strålningsvetenskaper har under lång tid forskning om hjärntumörer varit ett viktigt profilområde. Sedan mitten av 90-talet har ärftlighetens betydelse för hjärntumörers uppkomst studerats med stöd bland annat från Cancerforskningsfonden Norrland och Cancerfonden. Forskarna har funnit mycket speciella hjärntumörfamiljer med ursprung i Norrland som är släkt med varandra långt tillbaka i tiden. Dessa hjärntumörfamiljer är ovanliga och därför är förutsättningen för bra forskning, tex för att hitta viktiga gener som kan förklara orsaken till hjärntumörer, att forskarna måste samarbeta med många centra.

Inom ett stort samarbetsprojekt i ett nystartat nätverk, Brain Tumour Epidemiology Consortium, (http://epi.grants.cancer.gov/btec/) har Beatrice Malmer, docent vid Inst. för strålningsvetenskaper, tillsammans med andra forskare vid Umeå samarbetat och Melissa Bondy, MD Anderson Cancer Center, gått samman för att göra en gemensam studie om ärftliga hjärntumörer. Nu har hela GLIOGENE-studien, som omfattar 8 amerikanska och 4 europeiska centra, beviljats totalt 80 miljoner kronor från National Cancer Institute för att under 5 år identifiera hjärntumörfamiljer och kartlägga eventuella genetiska störningar. Om man kan hitta gener som förklarar ansamlingen av hjärntumörer i dessa familjer skulle man bättre kunna förstå varför hjärntumörer uppkommer. Detta kan ge förbättrad möjlighet att förebygga, tidigare upptäcka och behandla hjärntumörer.

Alla patienter med nydiagnostiserade gliom (en viss typ av hjärntumör) och patienter som går under behandling i Sverige kommer att tillfrågas om att vara med i studien som kommer att starta vid årsskiftet. Beatrice Malmer är övergripande koordinator för studien i Europa. Studien i Sverige kommer att utföras i samarbete med Nationella planeringsgruppen för hjärntumörer med Roger Henriksson, Inst. för strålningsvetenskaper som ordförande. I hela studien beräknar man att kunna göra genetisk analys på 400 hjärntumörfamiljer. De huvudansvariga för studien har startmöte vid MD Anderson Cancer Center, Houston Texas 6-7 december.

Kontaktinformation
I första hand huvudansvarig Beatrice Malmer på telefon 073-091 80 28 eller e-post beatrice.malmer@onkologi.umu.se.

I andra hand Roger Henriksson på telefon 070-588 99 33 på e-post roger.henriksson@onkologi.umu.se.

Initiativtagare till kursen och handledare under arbetet är konstnären Lena Kriström Kulin. Kursen är en projektkurs som startade i oktober och kommer att pågå till början av januari. Den har i år har utökats från sju till tolv deltagare eftersom den tidigare varit så populär.
Under hösten har studenterna varit på ett kort besök i Jukkasjärvi för att inventera och samla information. Efter analys av förutsättningarna har studenterna arbetat fram skisser och planer på det de nu under vecka 50 och 51 ska de bege sig till Jukkasjärvi för att bygga och skulptera. Den gestaltning av utemiljön som de skapar kommer att finnas kvar fram till mitten av april då det mesta vanligtvis smälter ned.

– Det ska bli jätteroligt att testa att såga snis med motorsåg. Isskulptering fick vi prova redan under vårt första besök och det var väldigt roligt, säger Johanna Holm, en av kursdeltagarna. (Snis är ett mellanting mellan is och snö och är det byggnadsmaterial som används i störst utsträckning i hotellet).

Icehotel ligger vid Torneälven i Jukkasjärvi, 20 mil norr om Polcirkeln. Hotellprojektet startade 1990 och lockar i dag locka ca 70 000 besökare per år. Uppbyggnadsarbetet börjar så fort temperaturen tillåter och när våren kommer smälter hotellet ner igen. Varje år får ett antal konstnärer, både svenska och internationella, tillfälle att skapa nya verk i isen – det är alltså ett hotell som förändras år efter år. Isen från Torne älv har unika egenskaper, den ”skördas” på våren och förvaras hela sommaren i ett frysrum för att sedan användas som byggmaterial följande vinter.

Det finns möjlighet att följa gruppens arbete och projektets framskridande genom hemsidan http://www.sol.slu.se/student/is2007/ där även högupplösta pressbilder kan hämtas.

Kontaktinformation
Kursens e-postadress: iskursen2007@yahoo.se

Kontaktperson: Johanna Vinterhav, tel 073-151 28 05, e-post l03jovi1@stud.slu.se

Handledare: Lena Kriström Kulin, tel 073-330 68 60, e-post kri.kul@swipnet.se

Tre dagar innan Christer Fuglesang som förste och hittills ende svenska astronaut sänds upp i rymden från Kennedy Space Center tillsammans med resten av besättningen på Discovery STS-116 berättar en annan svensk om vad som krävs för att grunda en självförsörjande ”månstad”.
Hans planer har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt under året. En anledning är kanske att NASA, USAs federala myndighet för rymdfart, nu planerar att börja bygga en utpost på månen år 2018, som en skiftbemannad gruvfabrik för att producera råvaror och bränsle till marsresor.
Niklas Järvstråts strävan är att istället förmå NASA att använda sig av teknik som innebär att månbasen redan från början planeras som en självförsörjande koloni. Mångrus innehåller järn och andra användbara metaller, medan vatten och annat som kan avdunsta finns som is i polernas eviga skugga. Månkolonin bör alltså ligga nära en pol.
– Arbetet med att planera ett självförsörjande samhälle på månen kan också ge värdefulla kunskaper för mänskligheten på Jorden, t.ex. för bistånd och resurshushållning, säger Niklas Järvstråt, docent i teknisk mekanik vid Högskolan Väst.
Han har under planeringsarbetet samlat ett konsortium om hittills 65 företag, organisationer och lärosäten som bidragit i arbetet med att ta reda på vilken teknik som krävs. Niklas Järvstråt har tillsammans med konsortiet sökt forskningsmedel ur EU:s ramprogram, samt hos NASA, för att i Trollhättan bygga en internationell demonstrationsanläggning för att testa tekniken.
Det är spetskunskapen om tillverkningsteknik, inte minst inom svetsning som kvalificerar Högskolan Väst i det här sammanhanget. Forskning om tillverkning av prototyper och små serier direkt från svetstråd är ett exempel.
– En framtida månkoloni blir för dyr och komplicerad om utrustning måste sändas dit från Jorden. Så mycket som möjligt bör tillverkas på plats. Ett intressant projekt vore att tillverka ett helt svetsaggregat med hjälp av svetstråd. Det skulle sluta kedjan, säger Niklas Järvstråt.
För egen del hoppas han få möjlighet att besöka månen.
– Ja, jag hoppas kunna pensionera mig på månbasen, säger han och menar att om 5.000 år bor större delen av mänskligheten utanför Jordens skyddande atmosfär.


Representanter för media är välkomna att närvara under arrangemanget som sker i samarbete med Folkuniversitetet.
Plats: Campus Trollhättan, Gärdhemsvägen 4, sal C120.
Tid: tisdag 5 december kl. 18-20

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Niklas Järvstråt, 0520-223327, niklas.jarvstrat@hv.se, 0706-900905.

Pressmeddelandet lämnat av Torsten Arpi, Informationsavdelningen, 0733-975134.

Årets sista nummer av Framtider, 4/2006,
med fokus på det hotande övervakningssamhället och kontrollsamhällets paradoxer

Ola Larsmo, författare
•Ett lyckligt liv i guldfiskskålen

Janne Flyghed, professor i kriminologi, Stockholms universitet
•Det hotande övervakningssamhället

James W.E. Sheptycki, professor i sociologi vid York university, Toronto, Kanada
•Det vakande ögat – kontrollsamhällets paradoxer

Joakim Palme, vd för Institutet för Framtidsstudier
•Den globala migrationen

Mikael Lönnborg och Mikael Olsson, forskare vid Baltic Financial Markets Group, institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola
•Finansmarknaden och den ”synliga handen” efter kommunismens fall


Rapporter och recensioner

•EU på språng i befolkningsfrågan?

•Ska vi dela lika?

•What Next?

•Den starka statens fall?

Kontaktinformation
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se

Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.

Organisationsnummer: 802013-3198

Svante Axelsson är generalsekreterare och kanslichef vid Svenska Naturskyddsföreningen sedan år 2000. Dessförinnan var han miljöchef inom samma organisation med ansvar för frågor inom bland annat jordbruk, kemikalier, trafik och klimat.

– Jag ser fram emot att få delta i ett sammanhang där forskning löser flaskhalsar i arbetet mot en hållbar utveckling. Den svaga länken är oftast glappet mellan grundforskning och tillämpad forskning och genomförandet, säger han.

Mistras styrelse ansvarar för verksamhetens inriktning och beslutar om Mistras forskningsprogram.

Kontaktinformation
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig
E-mail: annakarin.engvall@mistra.org
Tel: 08 791 10 27
Mobil: 070 732 30 07

Det initiala omhändertagande som akut sjuka eller skadade får inom sjukvården har ofta avgörande betydelse för det fortsatta vårdförloppet. Ett felaktigt eller bristfälligt akut omhändertagande kan få allvarliga konsekvenser för patienten och i förlängningen även kostnadsmässigt för hela samhället. Nära 75 procent av alla vårdtillfällen på de stora sjukhusen är idag av akut karaktär. Ungefär en tredjedel av patienterna opereras akut.

Samtidigt är inte alla patienter som kommer in till de stora sjukhusens akutmottagningar i behov av akut omhändertagande, utan skulle tas bättre om hand inom primärvården. En liten andel patienter står för en stor andel av sjukvårdskonsumtionen. Behovet av ytterligare forskning är stort – inte enbart när det gäller vården på akutmottagningen utan även omhändertagandet innan patienten anländer till sjukhuset (prehospitalt).

Den nya professuren kommer att vara förlagd till Institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset i Stockholm (KI SÖS). Utsedda Maaret Castrén innehar en docentur i akutmedicin vid universitetet i Helsingfors och är för närvarande verksam som biträdande chefsläkare vid Helsingfors universitetssjukhus. Hon får nu titeln professor i akutsjukvård med inriktning mot akut omhändertagande. Eftersom det är fråga om en kombinationstjänst mellan KI och Södersjukhuset kommer hon även att vara kliniskt verksam.

– Södersjukhuset har Nordens största akutmottagning. Det faller sig naturligt att Karolinska Institutet förlägger ansvaret för detta nya, viktiga forskningsområde just hit, säger Sari Ponzer, prefekt vid KI SÖS.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Sari Ponzer, prefekt
Tel: 08-616 28 63
sari.ponzer@sodersjukhuset.se

Jan Carlstedt-Duke, dekan för forskning
Tel: 08-524 864 70
E-post: jan.cartstedt-duke@ki.se

Presskontakt: Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post : katarina.sternudd@ki.se

Geomorfologi är vetenskapen om landskapets ytformer och de processer som skapar eller bryter ner dem. Geomorfologiska kartor är kartor specialiserade på att presentera information om landskapets former, dess material och de processer som påverkar dem. Kartorna presenterar också landformernas ursprung, utveckling och ibland även deras ålder. Användningsområdena för geomorfologiska kartor har visat sig vara många och sträcker sig från vetenskapliga studier och riskbedömningar till att utgöra underlag för resursplanering och projektering för t ex skogsbruk och vägkonstruktion.

Marcus Gustavssons har i sitt avhandlingsarbete gjort ett nytt geomorfologiskt karteringssystem som inte bara kan beskriva olika typer av landskap utan även kan användas för kartor i olika skalor (1:5,000-1:50,000). Systemet baseras på en användarvänlig teckenförklaring – en legend – där landskapet presenteras som en kombination av olika beskrivande data. Tillsammans ger dessa pusselbitar en helhetssyn av landformerna, deras material och de processer som har skapat eller påverkar dem. Tolkningen av data är en viktig del i utarbetandet av kartan. Därför presenteras informationen så att kartans läsare kan se vad kartritarens tolkning är baserad på och eventuellt också kan göra en egen tolkning.

De nya geomorfologiska kartorna presenterar information om form och storlek av landskapselementen, materialens kornstorlekssammansättning, ursprung av form och material, modifierande processer och ytlig dränering (hydrografi). Dessutom presenteras den ytliga berggrundens bergarter, ålder och relation till landskapets former, något som sällan framkommer i andra karteringssystem. En nyhet i det nya karteringssystemet är dess presentation av hur mark och berg vittrat över tid.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marcus Gustavsson, tel: 018-506118 (hem), 018-471 25 15, eller e-post: Marcus.Gustavsson@geo.uu.se

Hans forskningsresultat visar att växters reaktion på avverkning påverkas av hur mycket skogsmarken lutar och om skogsbränslen tas ut. Ett stort antal växter försvinner i sydvända sluttningar eftersom de blir alltför ljusa och torra efter avverkning. I nordvända och mer skuggiga sluttningar missgynnas inte lika många arter. Tvärtom kan sådana sluttningar bli artrikare eftersom hyggesväxter trivs där. Marcus Åströms resultat visar också att uttag av skogsbränslen, såsom grenar och trädtoppar, efter slutavverkning missgynnar växter som kräver fukt eller lever på ved samt döda växtdelar, s.k. förna. Detta beror antagligen på att antalet livsmiljöer minskar för ved- och förnalevande arter, att skyddet mot uttorkning minskar och att störningarna ökar på hyggen där man tar tillvara på skogsbränslen.

Marcus Åström har inte hittat några rödlistade arter i de provytor som han har undersökt. Sådana arter är beroende av skuggiga och fuktiga skogsmiljöer som är rika på död ved och de överlever normalt inte när träden försvinner. Det är därför inte troligt att deras överlevnad påverkas särskilt mycket när skogsbränsle tas ut efter avverkning. Däremot kommer fuktighetskrävande samt ved- och förnalevande arter som idag är vanliga och som har goda chanser att överleva avverkning att bli ovanligare efter skogsbränsleuttag. Därför är det är särskilt viktigt att ta naturhänsyn i bestånd och landskap där skogsbränsle skördas, bland annat genom att skapa och skydda grov död ved. Skogslandskapet bör inte heller dammsugas på skogsbränsle utan grenar och toppar bör skördas endast i typiska produktionsbestånd.

– Eftersom fuktighetskrävande arter generellt klarar sig bättre efter avverkning i skuggiga miljöer, exempelvis nordvända sluttningar, kan det vara klokt att koncentrera naturhänsynen dit. Trots negativa effekter på växternas mångfald erbjuder skogsbränsle en möjlighet att minska samhällets beroende av fossila bränslen och den globala uppvärmning som följer, säger Marcus Åström.

Marcus Åström kommer ursprungligen från Sundsvall. Efter disputationen flyttar han till Kramfors för att arbeta på Skogsstyrelsen.

Fredagen den 8 december försvarar Marcus Åström, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Aspects of heterogeneity: effects of clear-cutting and post-harvest extraction of bioenergy on plants in boreal forests.
Svensk titel: Effekter av slutavverkning och skogsbränsleuttag på växters mångfald. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal Björken, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Fakultetsopponent är Dr. Katherine Frego, University of New Brunswick, Kanada.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Marcus Åström
Landskapsekologigruppen,
Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap,
Umeå universitet,
Tel: 090-786 60 92
E-post: marcus.astrom@emg.umu.se

Karl Gissléns avhandling visar att elitsatsande juniorer vid Riksidrottsgymnasiet för volleyboll har liten risk att utveckla besvär från knäskålssenan (hopparknä-patellar tendinopathy) om det föreligger normala kliniska och radiologiska (ultraljud samt Doppler-undersökning) fynd vid start. Om det föreligger sensmärta och radiologiska förändringar i senan redan vid start kvarstår ofta smärtproblematik vid fortsatt träning och matchspel. Ökat blodflöde i knäskålssenan förefaller ha visst samband med smärtutveckling i senan.

Karl Gisslén arbetar som sjukgymnast vid Riksidrottsgymnasiet för volleyboll i Falköping, samt i Svenska Tyngdlyftningsförbundet. Han har intresserat sig för den relativt vanligt förekommande åkomman hopparknä, ”patellar tendinopathy”, som tyvärr ofta hindrar och ibland omintetgör volleyboll- och tyngdlyftarkarriären. Hopparknä yttrar sig som belastningsrelaterad smärta i knäskålssenan, och är ett svårbehandlat tillstånd som ofta leder till modifierat idrottande och inte sällan behov av operativ åtgärd. Rehabiliteringstiden efter operation är långvarig (6-12 månader) och resultaten är varierande och osäkra. Tillståndet drabbar främst volleybollspelare, och bland elitspelare har 40-50 % haft hopparknä någon gång under sin karriär. Orsaken är okänd, men hög intensitet och frekvens i träning och matchspel anses kunna vara utlösande faktorer.

Regelbundna kliniska undersökningar samt undersökning med ultraljud och Doppler (blodflödesmätning) under de tre skolåren visade att knäskålssenor med normala fynd (kliniska och radiologiska) vid start har låg risk att utvecklas till hopparknä under de tre skolåren. Flera av senorna som diagnostiserats som hopparknä vid start hade kvarstående smärtproblematik efter tre skolår. Hos elever som hade senförändringar vid ultraljudsundersökning men inga smärtor i senan kan tillkomst av kärlflöde (Dopplerfynd) indikera en försämring av tillståndet med utveckling av sensmärta. I en icke regelbundet idrottsaktiv kontrollgrupp (inte mer än 3 tim/v) förekom inte ökat blodflöde i knäsenan eller hopparknä. Ökat blodflöde i knäskålssenan förefaller ha visst samband med smärtutveckling i densamma.

I en fallstudie på en elittyngdlyftare (olympiska lyft) med hopparknä studerades effekten av behandlingsmetod med förhårdnande injektioner under ultraljud-/Dopplervägledning mot området med kärl/nervinväxt. Behandlingen medförde smärtfrihet samt medgav snabb (2 veckor) och full återgång i tyngdlyftning utan att medföra senbristning. Fallstudien indikerar att den smärtande knäskålssenan tål tunga belastningar och är stark, i motsats till vad man tidigare trott. Fynden motiverar studier för att utvärdera styrkan i den smärtande knäskålssenan.

Vid Riksidrottsgymnasiet för volleyboll (60 platser fördelade i åk 1-3, pojkar/flickor, 15-19 år) grupptränar eleverna lika veckomängd ca 13 tim/v. Majoriteten av eleverna representerar Svenska juniorlandslaget vid internationella turneringar.

Fredagen den 8 december försvarar Karl Gisslén, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: The patellar tendon in junior elite volleyball players and an Olympic elite weightlifter. Disputationen äger rum kl 09.00 i Frankesalen, Universitetshallen (IKSU), Gösta skoglundsväg Umeå. Fakultetsopponent är Professor Jon Karlsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta leg.sjukgymnast Kalle Gisslén på telefon 070-403 03 18, e-post kalle.gisslen@vgregion.se.

En känd problematik inom språkundervisningen är att läraren å ena sidan lär ut ett visst grammatiskt fenomen, men att eleven å andra sidan oftast inte verkar omsätta denna information i sin språkanvändning. Detta har rest frågan vilken nytta grammatikundervisningen egentligen har för språkinlärningen. I sin avhandling har Christine Fredriksson försökt besvara denna fråga genom att belysa hur mycket av en given information eleven är kapabel att ta upp och hur språkutvecklingen påverkas på längre sikt. Hon har också belyst hur olika yttre faktorer som motivation, elevattityder och de moderna språkens ställning inom skolpolitiken påverkar elevresultaten.

Christine Fredriksson har under två års tid följt språkutvecklingen hos svenska grundskole- och gymnasieelever som lär sig tyska och undersökt deras inlärning av tyska verbformer. Hon har kartlagt olika faser och steg som de flesta elever genomlöper. Resultaten visar att elever sällan förstår funktionen av en ny introducerad böjningsform omedelbart utan att de antingen lär sig hela ordet respektive hela frasen där böjningsformen ingår utantill, eller att de lär sig böjningsformen, men inte när eller i vilken funktion den används. Först efter hand lär de sig att skilja mellan olika former och deras funktioner. Denna process speglas i olika typer av fel som avlöser varandra i bestämd ordning och som så småningom avtar tills formerna används korrekt. Språklig kompetens som liknar den hos en infödd talare uppnås därmed först efter sex års undervisning. En överlag låg motivationsnivå hos gymnasieeleverna, vilken kan föras tillbaka till samhällets och skolans signaler, kan enligt Christine Fredriksson vara en viktig orsak till varför många inte når dit.

Grammatikundervisningen har visat sig ha ett avgörande inflytande på den ordning i vilken eleverna lär sig nya verbformer. De lär sig också olika verbformer olika snabbt, beroende på hur entydiga de är. Korrekta och varierade språkfärdigheter uppnås först när eleven förstått hur en form används i tal och skrift för att uttrycka en viss betydelse.

– Jag hoppar att min forskning på sikt ska kunna bidra till mer effektiva didaktiska metoder i tyskundervisningen, säger Christine Fredriksson.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christine Fredriksson, tel: 0705-17 77 65, e-post: Christine.Fredriksson@moderna.uu.se

Det svenska 1960- och 1970-talet brukar beskrivas som en tidsperiod när man börjar tala om individens fri- och rättigheter. Utredarna karaktäriserar de egna lagförslagen som progressiva och moderna. De tar tydligt avstånd från de tidiga lagstiftningarna kring sterilisering och abort som satte statens intresse av att kontrollera medborgarnas reproduktion före individens självbestämmanderätt. Men frågan om individens rätt att bestämma över den egna kroppen är i sig en fråga om tolkning. I vissa sammanhang måste man, enligt utredarna, ta hänsyn till andra värden och intressen än individens.

Till exempel anses det viktigt att alla individer har ett entydigt kön – att alla de tecken som antyder hennes könstillhörighet pekar i samma riktning – för att undvika administrativt krångel och socialt utanförskap. Individens rätt att bestämma över den egna kroppen är ofta avhängig av att det finns experter som stödjer hennes beskrivning av den egna situationen. I samtliga utredningar uttrycks en tanke om att det är samhällets uppgift att se till att individen inte fattar ett beslut som hon sedan ångrar.

Jämsides med det historiska perspektivet driver avhandlingsförfattaren ett teoretiskt projekt. Med utgångspunkt i begreppsparet form och materia, och den betydelse som materiebegreppet har hos den amerikanska teoretikern Judith Butler, söker Erika Alm sätt att tala om kroppen som utmanar självskrivna motsatspar mellan kropp och själ, inre och yttre, biologiskt och socialt, arv och miljö etc. Särskilt intressant i detta sammanhang är formbegreppet, som i vardagsspråket ofta används när vi talar om kroppen.

Avhandlingens titel: ”ett emballage för inälvor och emotioner” Föreställningar om kroppen i statliga utredningar från 1960- och 1970-talen.
Disputationen äger rum fredagen den 15 december 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Erika Alm, tel. 031-773 43 59 (arb.),
031-19 94 03 (hem), e-post erika.alm@idehist.gu.se
Avhandlingen kan beställas direkt från avhandlingsförfattaren.
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Svenska kyrkan är en organisation som successivt kommit att organiseras efter demokratiska principer. I förändringsarbetet har frågor om demokratins gränser diskuterats. Förhållandet mellan demokratin och kyrkans ämbete samt hur demokratin teologiskt kan motiveras har upptagit en stor del av diskussionen. Mycket uppmärksamhet har också kommit att riktas mot biskopsämbetet i Svenska kyrkan och då ofta utifrån en diskussion om, och i så fall hur, biskopsrollen kommit att förändras av de demokratiska och organisatoriska förändringarna.

Göran Lundstedt tar i sin avhandling biskopsrollen som utgångspunkt för en närmare analys av Svenska kyrkans demokratisering under 1900-talets senare del. Han har studerat biskopsrollen utifrån biskopsval, vigningsliturgi, episkopal struktur och hur biskoparna uppfattat sin egen roll under perioden. Avhandlingen visar hur demokratin kommit att förändra Svenska kyrkans organisation och också förändrat biskopsämbetet. Ett tydligt exempel är att biskoparna idag främst fungerar som inspiratörer och främjare av det kyrkliga arbetet. Den möjlighet som de tidigare hade – att ta ett reellt ansvarstagande för kyrkans lära och tillsyn av den kyrkliga verksamheten – är i dag begränsade, visar Göran Lundstedt.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Göran Lundstedt, mobil: 070-57 43 982, eller e-post: Goran.Lundstedt@teol.uu.se