Sverige behöver nya produkter och tjänster för att hävda sig i den globala konkurrensen. Därför storsatsar Vinnova nu på PIEp – ett nationellt program under KTHs ledning. PIEp ska vara en motor för svensk teknik- och produktutveckling genom att utbilda för innovation och skapa ett nytt innovationsklimat inom svensk industri och akademi.

En verksamhet inom ramen för PIEp är en utbildning i produktinnovation inom högre utbildning.
Två nya professurer, i Produktinnovationsteknik och Produkt- och tjänstedesign, som tillkommit genom stöd från industrialisterna Carl Bennet och Bicky Chakraborty förstärker satsningen.

KTH står som värduniversitet och sammanhållande länk. Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Jönköping och Designhögskolan vid Umeå Universitet samt Centrum för teknik i vården deltar också i programmet. Arbetet kommer att ske i nära samverkan med näringsliv, myndigheter och organisationer.

– Målet är att skapa en långsiktig innovationsförmåga i Sverige. Det är en systemförändring vi talar om, ett strategiskt arbete för att sätta fokus på och utveckla förmågan att skapa innovativa produkter och tjänster i hela systemet – utbildning, praktik och forskning, säger Margareta Norell Bergendahl, prorektor på KTH och initiativtagare till satsningen på ”Innovation Engineering”.

Torsdag 7 december invigs PIEp med ett program på KTH där inbjudna innovatörer, entreprenörer, industrialister, beslutsfattare, finansiärer, forskare och studenter deltar.


Tid: torsdag 7 december kl 16-19
Plats: Salongen, KTH Learning Lab, Osquars backe 31, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm

Kontaktinformation
Mer information: Mats Hanson, vicerektor på KTH, 087906309, matsh@kth.se

Genom simuleringar har Frank Fiedler undersökt de vanligaste pellets- och solvärmesystemen på den svenska marknaden. Exempel på frågor som han har utgått från är: Hur mycket koloxid släpper de ut? Hur mycket energi kräver de? Hur fungerar installationen? Får den plats i källaren? Med utgångspunkt i tidigare forskning har Frank Fiedler nu, genom omfattande laboratoriemätningar, tagit fram ett nytt flexibel koncept för ett värmesystem som kombinerar pellets- och solvärme.

Det nya värmesystemet är framtaget för villor utan eller med begränsat utrymme för pannrum. Den nya värmepannan kan vara så liten som 60x60x200 cm. I den finns dock allt som behövs: pelletpanna, beredskapstank, tappvarmvattenproduktion och pumpkoppel för solfångarkretsen. Systemet beräknas vara ute på marknaden tidigast om ett år.

Frank Fiedler disputerar med sin avhandling ”Combined solar and pellet heating systems: Study of energy use and CO-emissions” tisdagen den 19 december, klockan 09.30, sal Gamma, Mälardalens högskola i Västerås.

Kontaktinformation
Frank Fiedler, Institutionen för samhällsteknik, Mälardalens högskola
Telefon: 023- 77 87 11
E-post: ffi@du.se

Högskoleverkets bedömargrupp pekar bland annat på vikten av att de kognitionsvetenskapliga utbildningar sätts in i en helhet och att det behövs introduktionskurser som lägger grunden till en förståelse av olika ämnen och hur lika perspektiv kan integreras. Man uppmanar också till ökat internationellt samarbete.

Umeå universitet, Högskolan i Skövde samt vid Linköpings, Lunds och Göteborgs universitet erbjuder utbildningar i kognitionsvetenskap. Lärosätenas grundutbildningar har olika upplägg och profiler vilket Högskoleverket tycker är positivt. Däremot uppmanar Högskoleverkets bedömargrupp att det vore bra om profilerna avspeglades tydligare i utbildningarna.

Vid Umeå universitet kan man i dagsläget läsa ett fyraårigt magisterprogram inom kognitionsvetenskap och även fortsätta med forskarutbildning. Från hösten 2007 påbörjas ett Bolognaanpassat treårigt kandidatprogram istället, som kan byggas på med en masterexamen.

Studenterna på Umeå universitets grundutbildning i kognitionsvetenskap är till stor del nöjda med sin utbildning och menar att den uppfyller deras förväntningar.

Däremot tycker de inte att de fem ämnen som ingår i utbildningen – datavetenskap, filosofi, fysiologi, lingvistik och psykologi – ger en sammanhängande bild av ämnet kognitionsvetenskap. Högskoleverkets bedömargrupp anser att både grund- och forskarutbildning behöver bli mer enhetliga.

Enligt Högskoleverket visar det bland annat att det rent generellt är svårt att organisera en tvärvetenskaplig utbildning på ett bra sätt. Ett exempel på detta är att ersättning för respektive kurs går till den institution som ger kursen och inte via utbildningsprogrammets ledning.

Programmets ledning är medveten om bristerna och arbetar för att rätta till dem. I och med införandet av Bolognaprocessen hösten 2007 kommer utbildningarna att förändras och målet är att höja ämnesidentiteten och göra programmet mer enhetligt, något Högskoleverket bedömer kommer att bidra till en bättre helhet.

Utvärderingen kommer att följas upp om tre år.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Michael Gruber, programkoordinator för Kognitionsvetenskapliga programmet, Umeå universitet, tel. 090-786 78 35, Michael.Gruber@psy.umu.se

Normalt är oorganiska material som kiseloxid ovälkomna i biologiska system eftersom de förstör proteinernas form och funktion.

– Vi ville vända på resonemanget och försöka designa proteiner som får sin funktion först när de träffar på en oorganisk yta, säger Bengt-Harald Jonsson, professor i molekylär bioteknik.

Han leder forskargruppen som nu presenterar sina resultat i Angewandte Chemie, världens högst rankade kemitidskrift.

Gruppen designade en peptid (ett kort protein) med en bestämd fördelning av positiva laddningar. Peptiden blandade i en lösning med klotformiga kiseloxidpartiklar, cirka 9 nanometer (miljarddels meter) stora. När peptiden var fri i lösningen hade den ingen struktur alls, men när den anslöt till den negativt laddade kiseloxidkulan fick den formen av en helix. Resultatet blev ett komplex av en partikel och ett funktionellt protein.

När forskarna byggde på sin peptid med aminosyror fick komplexet egenskaper som en katalysator, en funktion som liknar enzymernas i levande celler.

Metoden har flera möjliga användningsområden:

– igenkänning av organiska molekyler
– katalys av kemiska reaktioner med exakt kontroll
– målsökande partiklar för medicinska tillämpningar.

Men LiU-forskarnas lyckade experiment kan också kasta ljus över den eviga frågan om livets uppkomst. Kiselhaltiga lerpartiklar i ”ursoppan” kan ha attraherat ostrukturerade peptider med vidhängande aminosyror och gett upphov till de första funktionella proteinerna.

– Vi vet att RNA (som har en viktig roll för informationsöverföringen i cellerna) kan binda till lerpartiklar, vars ytor är negativt laddade. Sannolikheten för att peptider med aminosyror i ett tidigt skede av utvecklingen ha bildat väl definierade strukturer mot leran är betydligt större eftersom de är mer diversifierade än RNA, säger Bengt-Harald Jonsson.


Artikeln av M. Lundqvist, P. Nygren, B.H. Jonsson och K. Broo: Introduction of structure and function in a designed peptide upon absorption on a silica nanoparticle publiceras i Angewandte Chemie 2006, 45.

Kontaktinformation
Professor Bengt-Harald Jonsson, Linköpings universitet, 013-288935, nalle@ifm.liu.se

Varje människas unika egenskaper är en kombination av den miljö vi lever i och de gener vi ärver av våra föräldrar. De flesta genetiska skillnader har ingen märkbar effekt, men en liten del orsakar variation i fysiska egenskaper. Inom den medicinska forskningen är det viktigt att förstå samspelet mellan miljö och arv som bidrar till utvecklandet av olika folksjukdomar. Åsa Johansson har bidragit till att förenkla sökandet efter samband mellan gener och fysiska egenskaper genom att utveckla nya metoder och genom att studera effektiviteten i olika upplägg av genetiska studier.

Som en del i sin avhandling har Åsa Johansson utvecklat en datorbaserad metod för att studera genetiska skillnader. Metoden kräver förhållandevis lite manuellt arbete och har en lägre felfrekvens jämfört med liknande metoder. Totalt sett finns det över 10 miljoner skillnader in vårt genom, men bara en bråkdel av dem leder till någon förändring i en fysisk egenskap. Åsa Johansson har vidare studerat hur man mest effektivt ska välja vilka skillnader man ska studera när man försöker hitta riskfaktorer för olika sjukdomar.

Risken att utveckla en sjukdom beror vanligen av en komplicerad samverkan av olika miljömässiga och genetiska faktorer. De faktorer som påverkar en viss individ varierar mellan familjer, kulturer och folkgrupper. Som en del av sin avhandling har Åsa Johansson hur man kan förenkla identifieringen av genetiska riskfaktorer genom att studera familjer som påverkas av liknande miljömässiga och genetiska faktorer.

Hur vi reagerar på läkemedel och hur vi drabbas av sjukdomar varierar mellan folkgrupper. Under den moderna människans utveckling har olika folkgrupper exponerats för nya miljöer. Åsa Johansson har utvecklat en metod för att identifiera gener som tros ha varit till fördel i olika folkgrupper i samband med det miljöombyte som koloniseringen av olika delar av jorden, nästan 100000 år sen, innebar. Hon har hittat ett antal gener som tros ha varit till fördel i vissa klimat, för vissa dieter eller för att överleva olika parasitangrepp. Dessa gener är med största sannolikhet samma gener som bidrar till olika sjukdomar i dagens samhälle.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åsa Johansson på tel: 0702-513132, e-post: Asa.Johansson@genpat.uu.se

Benförlust i överkäken kan uppstå om patienten till exempel har allvarlig tandlossning. Om patienten saknar mycket ben kan en bentransplantation vara nödvändig innan ett implantat kan få fäste. Efter transplantationen måste patienten vänta i drygt ett halvår innan implantatet kan skruvas in.
– Bentransplantationen är en dyr och tidskrävande procedur. Ofta använder vi ben från patientens höft eller underkäke och dessa operationer är naturligtvis långt ifrån problemfria, säger käkkirurgen Andreas Thor.

Den nya metoden har ursprungligen tagits fram av forskare i Umeå och går ut på att käkkirurgen fäster implantatet i botten på käkhålan utan att först låta patienten genomgå bentransplantation.

I sin studie behandlade Andreas Thor 20 patienter som hade för liten benmängd i överkäkens bakre delar. Patienterna hade en större benförlust än de patienter som tidigare fått den nya behandlingen och resultaten öppnar för att fler patienter kan erbjudas den enklare behandlingen.
– Det är en kirurgiskt knepig teknik men när den fungerar ger den stor vinst för alla inblandade. Istället för att gå omvägen runt läkning av ett transplantat kan nytt ben bildas direkt på och runt implantaten, säger Andreas Thor.

Implantatet lyfter upp slemhinnan och i hålrummet vid implantatet samlas patientens eget blod. Efter sex månader har ben bildats runt titanskruven.
– De titanskruvar som användes i studien hade modifierats på ett särskilt sätt som gör att de var lite mer skrovliga. Ytmodifieringen gjorde troligen att blodet reagerade mer effektivt och kroppens egen läkningsförmåga aktiverades starkare, säger Andreas Thor.

I en experimentell studie visar Andreas Thor att vanligt blod reagerar bättre med det ytmodifierade titanet än koncentrerade blodplättar som framställts från patientens eget blod, så kallat platelet-rich plasma.
– I vår testkammare kunde vi se att det ytmodifierade titanet fick en bättre reaktion från vanligt helblod. Koagulation och frisättning av tillväxtfaktorer var kraftigare, vilket ger oss intressanta uppslag för hur det kan fungera i människa, säger han.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för biomaterialvetenskap
Avhandlingens titel: On Platelet-Rich Plasma in Reconstructive Dental Implant Surgery

Avhandlingen försvaras fredagen den 8 december, klockan 13.00, hörsal A 404, Avdelningen för biomaterialvetenskap, Medicinaregatan 8b, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Andreas Thor, övertandläkare och käkkirurg, telefon: 018-611 64 50, 018-611 64 53, e-post: andreas.thor@telia.com, andreas.thor@lul.se

Handledare:
Docent Lars Rasmusson, telefon: 031- 773 29 66, e-post: lars.rasmusson@vgregion.se
Professor Jan Hirsch, telefon: 018- 611 64 50, e-post: jan.michael.hirsch@lul.se
Professor Lars Sennerby, telefon: 031- 773 29 65, e-post: lars.sennerby@biomaterials.gu.se

Utgångspunkten i Ewa Fredriksdotter Larssons avhandling ”Löneanställning eller eget företagande? Sex vuxna röster från norra Bohuslän” har varit starta-eget-bidraget, som 1993 blev en prioriterad arbetsmarknadsåtgärd. I avhandlingen fokuseras människors tankar kring själva valet hur man ska försörja sig. Avhandlingen bygger på berättelser från sex personer i norra Bohuslän, som alla närt en dröm att starta eget. Ewa Fredriksdotter Larsson går djupt in i lyssnandet på individers egna berättelser om drömmar och eventuella begränsningar som de mött i sin vilja att starta eget. Däremot ger hon inga generella förklaringar till hur människor handlar i olika situationer.

Ewa Fredriksdotter Larssons forskning visar att frågan om den egna försörjningen väcker mycket känslor. De personer som lyckades bäst i den bemärkelsen att de realiserade sina företagarplaner tillhörde antingen dem som vågade följa sina drömmar eller dem som tog vara på möjligheter som fanns i deras omgivning. Hon kunde också se att hinder som föräldrar, könsroller och tradition medförde att några aldrig blev egna företagare.
– Att den inställning som människor i omgivningen har kan ha en avgörande betydelse för de val vi gör ser jag som ett nytt och intressant inslag i forskningen kring nyföretagande och entreprenörskap, säger Ewa Fredriksdotter Larsson.

Hennes slutsats är att om fler företag ska startas i Sverige måste det både till fler förebilder och förändringar i våra attityder. Bland annat efterfrågar hon en ny pedagogik som bättre stödjer individens kreativitet och personliga utveckling.
– Idag har de insatser som gjorts för att öka människors intresse för företagande och entreprenörskap varit för fokuserade på hur man lämpligast startar ett företag, i stället för att stötta människors tankar och drivkrafter bakom valet att starta eget, säger Ewa Fredriksdotter Larsson.
– Vi lever i ett samhälle som är i förändring där vi inte längre kan förvänta oss långa, trygga anställningar. Det måste vi bli bättre förberedda på. Vi måste lära oss att inte vara rädda för otryggheten, utan lita på vår förmåga att hitta sätt att försörja oss på, säger hon.

Ewa Fredriksdotter Larsson lägger fram sin avhandling ”Löneanställning eller eget företagande? Sex vuxna röster från norra Bohuslän” vid Göteborgs universitet, Institutionen för arbetsvetenskap, fredagen den 8 december 2006 kl. 13.15.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Ewa Fredriksdotter Larsson, tel 0524-700 91, mobiltel 0703-75 27 91

Sedan 2000 har Socialstyrelsen riktat kritik mot socialtjänsten för att socialarbetares beslut inte baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Lars Nordlanders avhandling visar att de kunskaper som socialsekreterarna använder sig av i utredningar inte på något enkelt sätt kan sättas i samband med denna form av kunskap. Däremot kan det inte uteslutas att den kunskapen har betydelse för beslut i utredningsarbetet.

Resultaten pekar nämligen på att socialsekreterarnas kunskapsanvändning i hög utsträckning är situationsspecifik. Det innebär att socialsekreterarna inte har en i förväg bestämd kunskapsbas som de använder sig av, utan den aktualiseras först i och med mötet med klienten.

Lars Nordlander ställer frågor om vilka kunskaper socialsekreterarna använder sig av, hur de använder sig av sina kunskaper samt varför de valde dessa kunskaper. Med ett systematiskt dokumentationsinstrument, Systematic Planned Practice, har han följt 21 utredningsärenden under en sju månaders period under 2003-2004. Studien har genomförts vid socialtjänstens individ- och familjeomsorg på tre platser i Västerbottens län.

Lars Nordlander är uppvuxen i Härnösand & Sundsvall.

Fredagen den 8 december försvarar Lars Nordlander, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Mellan kunskap och handling Om socialsekreterares kunskapsanvändning i utredningsarbetet. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Docent Staffan Höjer, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna: Lars Nordlander, epost: Lars.nordlander@socw.umu.se, tel: 090-786 61 93

Livets olika skeden gör sig påminda även för de ofrivilligt barnlösa. Men hittills har forskningen mest rört sig kring den fertila åldern och runt metoder för att avhjälpa barnlösheten. I denna studie visar författarna på att hjälpen borde vara självklar även under andra perioder av livet.

– De allra flesta lider verkligen av att inte kunna följa gängse familjenormer, det vill säga få barn och skapa en ”riktig” familj, få barnbarn som i sin tur garanterar att släkten förs vidare. Hela livet utsätts man för stark inre och yttre press och blir ”avvikande” både när det gäller att uppfylla de egna behoven och andras förhoppningar, säger författarna.

I denna studie intervjuades kvinnor som under 1980-84 genomgått behandlingar för att möjliggöra en graviditet. Nu tjugo år senare så var deras minnen utav olika möten med sjukvården fortfarande oerhört känsloladdade och detaljrika och deras sorgfyllda historier lika levande aktuella som då. Några av kvinnorna hade kommit in i menopausen men för de andra levde fortfarande hoppet kvar. Medelåldern var 52 år och hälften var skilda från den man som de levt med under infertilitetsbehandlingarna. I alla fallen var det mannen som lämnat kvinnan.

Många av kvinnorna rapporterade att deras sexuella lust och aktivitet starkt påverkats och för flera så hade lusten helt dött ut. Nästa alla önskade att de fått mer råd och stöd i just denna fråga även under själva behandlingsfasen. Snittet på behandlingsperioderna låg på 8 år och att skilja på njutbart sex och barnaalstrande blev tillslut obarmhärtigt svårt menade de.

Kvinnorna hade nu nått den åldern där deras vänner och kolleger börjat få barnbarn som de planerade fritiden med och tog ett aktivt ansvar för. Återigen kom känslan av ett utanförskap tillbaka. Liksom tankar som ”vem kommer och hälsar på och tar hand om mig när jag blir gammal?”. Deras upplevelse av en sårbart låg självkänslan som kvinna och icke-förälder byggdes ytterligare på.

Forskargruppen såg hos kvinnorna två huvudsätt att förhålla sig till sin livssituation.
– En del kvinnor hade funnit ett givande ansvar i att engagera sig i andras barn medan flera satsade på en innehållsrik karriär, hobbys, äventyrsresor eller på ett aktivt liv med husdjur. Andra tyckte att livet aldrig riktigt börjat för dem och de upplevde en stark känsla av meningslöshet, säger författarna.

För alla utom en i studien var deras livsöde en berättelse i det tysta numera. Vänner och familj hade, av medkänsla eller försummelse, slutat att ta upp ämnet om barnlösheten. Medan kvinnorna själva aldrig hade slutade tänka på det och i parrelationerna fanns ofta ett missvisande tyst samförstånd. Många av kvinnorna hade våndats inför sitt deltagande i studien men upplevde att det faktiskt var skönt att få möjlighet att lyfta upp till ytan det som man i ensamhet bar djupt inom sig.

Studien är genomförd av; Ingegerd Wirtberg universitetslektor vid psykologiska institutionen Universitetet i Lund, professor Anders Möller Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, docent S-E Tronstad avdelningen för gynekologi och obstetrik Kärnsjukhuset Skövde och professor Ann Lalos Universitetssjukhuset i Umeå.

För mer information kontakta:
Professor Anders Möller telefon: 00 46 (0) 31-693 968, e-post: anders@nhv.se

Publikation: “Life 20 years after unsuccessful infertility treatment” publicerad i tidskriften – Human Reproduction Nov 23 2006

Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
e-post: westergren@nhv.se
www.nhv.se

Den lista som nu publiceras är baserad på de fyra andra rankinglistor Financial Times sammanställt under året som gått. Trots att Handelshögskolan bara medverkat i tre av dessa undersökningar placerar sig högskolan alltså mycket högt på listan.

− Att Handelshögskolan ligger så högt i den sammanvägda rankingen är ett glädjande bevis på att vi har både bredd och hög kvalitet på vår verksamhet, säger Lars Bergman, rektor vid HHS.

I januari undersökte Financial Times MBA-programmen, i maj öppna och skräddarsydda program på executive education-nivå, i september ekonomprogram på masternivå och slutligen i oktober Executive MBA-programmen.

Kontaktinformation
Lars Bergman, rektor, professor, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se

Anne von Bergen, projektledare ranking, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-230 16 10
E-post: anne.von.bergen@hhs.se

Det är en svår utmaning att hindra HIV-smitta via bröstmjölk i en situation där formula inte är ett säkert alternativ. Tanya Doherty, som studerat problemen i Sydafrika, visar att bara hälften av de kvinnor som kommer till mödravårdscentralerna HIV-testas och att bara hälften av de som bär på smittan får medicin som kan minska risken för överföring av viruset till barnet.

Resultaten visar också att kvinnorna inte haft möjlighet att fatta rationella beslut kring barnens uppfödning. Många hade valt att uppföda sina barn på modersmjölksersättning trots att rent vatten och bränsle att värma vattnet saknades. Många hade också valt att hålla sin HIV-smitta hemlig. Detta försvårade också att ge adekvata råd inom mödravården. Studien visar vidare att barns överlevnad utan HIV-smitta skulle förbättras ifall kvinnorna som valt formula uppfödning hade tillgång till rinnande vatten, bränsle och en mer öppen kommunikation kring deras HIV-smitta. Utan dessa förutsättningar är exklusiv amning under några månader ett säkrare alternativ. Dessvärre är det många som i praktiken väljer blanduppfödning med både bröstmjölk och formula – vilket kan innebära att den ena risken läggs till den andra. Det är ett stort behov att förbättra kvaliteten på rådgivningen och stödet, som ges av hälsovården, med en mer strukturerad bedömning av situationen då valet står mellan amning eller formula uppfödning.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tanya Doherty på +27 21 689 33 25 (Kapstaden) eller via e-post: tanya@hst.org.za, alternativt professor Lars-Åke Persson, 018-611 92 94, e-post: Lars-Ake.Persson@kbh.uu.se

Jordbävningar är ett av de mest katastrofala fenomen som orsakar stor förlust av människoliv och stora skador på egendomar och anläggningar. Att förutspå potentiellt farliga jordbävningar med precision kräver att man tar hänsyn till hur jordbävningar inträffar, hur ofta de förekommit tidigare, var de potentiellt farliga jordbävningskällorna finns, och sannolikheten för att jordbävningar i dessa källpunkter överstiger bestämda nivåer för markskakningar. Ofta presenteras sådana studier i form av kartor som visar ett mått på den seismiska faran. De mått på seismisk fara som används i kartor och andra kurvor inkluderar maximal markacceleration (PGA), maximal markhastighet (PGV), maximal horisontal förskjutning (PGD), responsspektrum (SA) och maximal förväntad intensitet (Imax). För allmän användning så är det oftast använda måttet PGA. Värden från sådana analyser används av ingenjörer vid konstruktion och design av byggnader i seismiskt aktiva områden och inkorporeras i byggnadsstandarder.

Analys av seismiskt relaterade faror involverar ett flertal geologiska, geofysiska och seismologiska data. Informationen ska beskriva beteendet hos seismiska vågor vid deras källa, längs deras utbredningsväg och nära ytan. Lijam Zemichael Hagos fokuserar i sin avhandling på seismologiska problem i Eritrea och presenterar några grundläggande element och dess tillämpningar i analys av seismisk fara. Faktorer som påverkar markrörelser orsakade av jordbävningar beskrivs. Avhandlingen betonar några aspekter som indirekt påverkar uppskattningen av markskakningsnivåer vid bestämda platser och presenterar även olika alternativa tillvägagångssätt vid analysen för att på ett så robust sätt som möjligt definiera zoner med olika nivåer av fara.

Avhandlingen innehåller också förbättrad metod för bestämning av jordbävningars djup, vilket ledde till omvärdering av tidigare uppskattningar, och en analys av ett jordbävningstätt område på Island. Även om samma analysmetod inte kan användas där antalet registrerande seismiska stationer är mycket lägre, kan de indirekt hjälpa till att definiera långsiktiga strategier för kostnadseffektiv riskbedömning.

Denna avhandling tar upp faktorer som är viktiga att beakta och ta hänsyn till vid analys av seismisk fara, för att ge en förbättrad uppskattning.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lijam Zemichael Hagos (engelska), tel: 018-471 14 75, e-post: Lijam.Hagos@geo.uu.se

Du kanske också har märkt att din multimediadator stör den digitala TV-mottagningen när de är anslutna till samma TV-antenn, eller att olika eldrivna apparater du har stör varandra när du använder dem. Det är vi konsumenter och vårt ändrade beteende som genom nyttjande av ny teknik är den främsta orsaken till att frågor kring EMC snabbt ökar i aktualitet. Men vet vi verkligen vad som krävs av oss när det gäller elsäkerhet, åska och EMC när vi byter upp oss till ny teknik?

Den senaste tiden har olika hot mot miljön och klimatet kopplat till människans möjligheter att agera aktualiserats. Att byta till energibesparande och energisnål elteknik är en av de relativt enkla metoderna – men om din grannes värmepump stör din multimediaanläggning eller om ditt byte från glödlampor till energisparlampor ökar kostnaden för nätbolagen att fjärravläsa elmätaren, vem är då ansvarig för att åtgärda och vem ska betala?

En del av den forskning som bedrivs vid Luleå tekniska universitet i Skellefteå handlar om högfrekventa övertoner (störningar) i distributionsnät – främst i varuhus, kontor och bostäder. Den 13 december presenteras forskningen i form av två licentiatuppsatser skrivna av Anders Larsson och Martin Lundmark.

Mer om forskningen kring EMC kan du läsa på webben, adressen är www.ltu.se/ske/d1151/d6481

Upplysningar: Anders Larsson, tel. 0910-58 53 93, 070-227 37 04, anders.larsson@ltu.se, Martin Lundmark, tel. 0910-58 53 33, martin.lundmark@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Årets sista nummer av Framtider, 4/2006,
med fokus på det hotande övervakningssamhället och kontrollsamhällets paradoxer


Ola Larsmo, författare
•Ett lyckligt liv i guldfiskskålen

Janne Flyghed, professor i kriminologi, Stockholms universitet
•Det hotande övervakningssamhället

James W.E. Sheptycki, professor i sociologi vid York university, Toronto, Kanada
•Det vakande ögat – kontrollsamhällets paradoxer

Joakim Palme, vd för Institutet för Framtidsstudier
•Den globala migrationen

Mikael Lönnborg och Mikael Olsson, forskare vid Baltic Financial Markets Group, institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola
•Finansmarknaden och den ”synliga handen” efter kommunismens fall


Rapporter och recensioner

•EU på språng i befolkningsfrågan?

•Ska vi dela lika?

•What Next?

•Den starka statens fall?

Kontaktinformation
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se

Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
Organisationsnummer: 802013-3198

Infektionssjukdomar är den näst vanligaste orsaken till dödlighet i utvecklingsländerna och den tredje vanligaste i industriländerna. Traditionella antibiotika verkar genom att påverka tillväxten av bakterierna.
– Vi har i stället fokuserat på att avväpna bakterierna med hjälp av speciella molekyler som slår mot bakteriens förmåga att etablera och orsaka infektion. Det tror vi kommer att leda till mindre problem med att bakterierna utvecklar motståndskraft mot molekylerna, berättar Anna Kauppi.

Anna Kauppi och hennes kollegor har studerat ett speciellt attackeringssystem, typ III-sekretionen (T3S), som många mer motståndskraftiga bakterier använder sig av för att infektera både djur och människor. T3S är ett komplicerat system där bakterien fäster till värdcellen och skjuter in ett antal giftiga ämnen som slår ut människans medfödda immunförsvar. Det medför i sin tur att bakterierna kan föröka och sprida sig. Detta system används bl.a. av de bakterier som orsakar salmonella och klamydia.

I sitt avhandlingsarbete har Anna Kauppi sökt efter molekyler som påverkar T3S-systemet utan att påverka tillväxten av bakterierna. I studierna har hon använt sig av bakterien Yersinia pseudotuberculosis som orsakar mag- och tarmsjukdomar. Hon har undersökt en substanssamling med 9400 små organiska molekyler på jakt efter dem som kan blockera T3S i Yersinia. De molekyler som hade denna förmåga har hon sedan följt upp i noggranna biologiska studier. Några molekyler har visat sig fungera även mot andra bakterier och kan dessutom skydda mänskliga celler.

Med detta arbete som grund blir nästa steg att vidareutveckla dessa molekyler som kan blockera T3S vilket förhoppningsvis kan leda till en ökad förståelse av bakteriers förmåga att etablera och orsaka sjukdom. Umeåföretaget Innate Pharmaceuticals utvecklar den här typen av molekyler till nya läkemedel mot infektionssjukdomar.

Anna Kauppi kommer ursprungligen från Luleå.

Fredagen den 8 december försvarar Anna Kauppi, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Chemical attenuation of bacterial virulence: Small molecule inhibitors of type III secretion”. Disputationen äger rum kl. 10:00 i KBC-huset, KB3B1, Fakultetsopponent är Anders Karlén, docent vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:?Anna Kauppi, kemiska institutionen?Telefon: 090-7869841 ?E-post:anna.kauppi@chem.umu.se?
eller
Mikael Elofsson, kemiska institutionen?Telefon: 090-786 9328?E-post: mikael.elofsson@chem.umu.se

Kunskap om den tredimensionella organisationen av vävnader och organ är av stor betydelse för en majoritet av livsvetenskaperna. Traditionella biologiska avbildningstekniker är begränsade av flera faktorer, som t.ex. vävnadens optiska egenskaper och tillgång till biologiska markörer. En viktig utmaning i sammanhanget har varit att kunna skapa tredimensionella avbildningar av specifika geners och proteiners uttryck i större biologiska preparat. Lika komplicerat har det varit att kunna mäta massan/volymen av de celler eller strukturer som uttrycker t.ex. ett specifikt protein i ett visst organ.

Studien som nu presenteras under ledning av docent Ulf Ahlgren vid Umeå Center för Molekylär Medicin (UCMM, www.umu.se/ucmm), i samarbete med dr James Sharpe vid Centre for Genomic Regulation i Barcelona och professor Dan Holmberg vid Inst. för medicinsk biovetenskap, beskriver en vidareutveckling av den teknik för optisk projektionstomografi (OPT) som de två förstnämnda var med och beskrev i tidskriften Science för fyra år sedan. Forskarna har genom kombinerade förbättringar i bl.a. provbehandling och tomografisk databearbetning utvecklat en metod som gör det möjligt att skapa 3D-avbildningar av specifikt infärgade centimeterstora preparat, t.ex. organ från vuxna möss och råttor.

Vidare beskriver forskarna hur den nya metoden kan användas för att automatiskt mäta antalet och volymen av specifikt infärgade strukturer i ett större biologiskt preparat. Tekniken kräver inga speciellt utvecklade biologiska markörämnen, utan fungerar med antikroppar som rutinmässigt används i många forskningslaboratorer. I artikeln exemplifierar de teknikens möjligheter genom att följa nedbrytningen av de insulinproducerande cellerna i intakta bukspottkörtlar från en musmodell för typ 1-diabetes. De påvisar på detta sätt en direkt koppling mellan volymen återstående insulinproducerande celler och utvecklingen av diabetiska symptom.

Forskarna räknar med att deras metod kommer att kunna användas för att studera ett stort antal medicinska och biologiska frågeställningar. Detta kan komma att inkludera skilda områden som blodkärlsbildning i tumörmodeller, analys av biopsier tagna vid sjukdom (t.ex. vid skrumplever) och autoimmuna infiltrationsförlopp. Övriga medförfattare på artikeln är Tomas Alanentalo, Amir Asayesh, Christina Lorén (alla UCMM) samt Harris Morrison (MRC, HGU, Edinburgh).

Exempel på bilder framställda med hjälp av den nya tekniken:
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/hjarna.jpg
Virtuell snittning av intakt mushjärna med hjälp av OPT-tekniken, 2 dagar efter födelse. Hjärnan är inmärkt för neuronmarkör Isl-1.

http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/bukspottkortlar.jpg
OPT-bild av vuxen bukspottkörtel (pankreas) från normal (vänster) och klart diabetisk mus (NOD-mus, en modell för diabetes). Bukspottkörtlarna är inmärkta för insulin (rött).

http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/bukspottkortel.jpg
Virtuellt snitt av vuxen pankreas hos normal mus med hjälp av OPT-teknik. Inmärkt för insulin (rött). Gäller även filmen, se länk nedan.

En porträttbild på Ulf Ahlgren finns att ladda ned från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/ahlgren_ulf.jpg.

Rörliga bilder framställda med samma teknik återfinns på http://ucmm.cs.it-norr.com/Research/Ulf/Bilder/adultpancreas.mov. Filmen visar – för första gången – den fullständiga utbredningen av de insulinproducerande s. k. Langerhanska cellöarna (färgade röda i filmen) i bukspottkörteln (pankreas) hos en vuxen mus.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulf Ahlgren på e-post ulf.ahlgren@ucmm.umu.se eller telefon 090-785 44 34 eller 070-220 92 28.