Utvecklingen och användningen av IT-stöd i vården har ökat under de senare åren men få studier belyser hur personalen upplever detta IT-stöd. I denna avhandling utvärderar och beskriver Maria Engström hur vårdpersonal och närstående upplever IT-stöd i vård av personer med demens.
Det IT-stöd som infördes vid det undersökta boendet var passivt passagelarm i förbindelsegång och trädgårdar, fallsensorer, rörelsesensorer som kunde användas istället för ordinarie sänglarm, nattbelysning på toaletten kopplat till sänglarm, tillgång till fler datorer per enhet, en hemsida på Internet för boendet, tillgång till Internet för all personal, samt e-post-adresser för att möjliggöra kommunikation inom personalgruppen och mellan närstående och personalen.
Resultatet visar att personalen upplevde en förbättrad vårdkvalitet och större arbetstillfredsställelse efter att IT stödet hade införts. Personalens skattningar av personlig utveckling, arbetsbelastning, förväntningar och krav, inre motivation och dokumentation samt det totala värdet för arbetstillfredsställelse och det totala värdet för vårdkvalitet förbättrades där IT-stödet infördes, jämfört med kontrollgruppen över tid.
Intervjuer med personalen före, under och efter införandet, visade skiftande inställningar till IT-stödet. Två teman framkom, varav det ena berörde personalens upplevelse av förbättrad kontroll och trygghet med IT-stödet och det andra temat berörde personalens upplevelse av brister i systemet (brister i funktion, design, omgivande struktur och tillämpning samt brister i egen kunskap och/eller förmåga att hantera IT-stödet). Inställningen till IT-stödet före införandet var varierande, till exempel beskrevs farhågor och misstro samtidigt som möjligheter. Under införandet beskrevs en förändrad inställning till IT-stödet. Närstående var, i stort, positiva till IT-stödet och närståendes uppfattningar av praktiska/logistiska irritationsmoment i vården minskade över tid i den grupp där IT-stödet infördes.
Resultatet pekar på att IT i vården av personer med demens kan vara ett stöd för personalen i det dagliga arbetet och ett stöd för de boende, vilket bör beaktas vid nybyggande och renovering av äldreboenden. Resultatet pekar också på vikten av återkommande diskussioner i personalgruppen, tillsammans med chefer och tekniker, när nya IT-stöd skall införas, för att belysa personalens syn på IT-stödet och för att kunna anpassa IT-stödet till olika behov. Beskrivna brister visar på vikten av en fortsatt utveckling och utvärdering av IT-stöd i vården för att främja en användar- och behovsdriven teknikutveckling.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Engström, 026-64 82 15, e-post Maria.Engstrom@hig.se
Den ökande halten av koldioxid i luften leder till att vi förväntar oss en klimatändring med högre temperatur i framtiden. Huvudorsaken är förbränning av fossila bränslen, men det finns även andra processer som kan leda till koldioxidökning. Under årtusenden har växter på torvmossar och andra myrar tagit upp koldioxid från luften genom sin fotosyntes och bundit det i form av torvlager som kan vara upp till 10 meter djupa. En sådan bindning av koldioxid fungerar som en kolfälla och kan i viss mån motverka utsläppen av koldioxid.
– Nu finns det tecken som tyder på att kväveföroreningar i luften gör att myrar börjar avge mer koldioxid än vad de binder, och att de därför kan övergå från att vara kolfälla till att bli kolkälla och därmed snarare förstärka växthuseffekten, säger Håkan Rydin, professor i växtekologi, som lett deltagit i studien.
Torvlagrens innehåll av kol motsvarar 40-50% av den totala mängden koldioxid i atmosfären. Den viktigaste torvbildaren är vitmossor, eller torvmossor som de också kallas (INTE detsamma som fönsterlav, som används i adventsljusstakar). Torvmossor har flera unika egenskaper. De suger upp vatten såsom tvättsvampar, gör miljön vattendränkt och syrefattig vilket motverkar mikroorganismernas nedbrytning och gör att växtresterna ansamlas som torv. En annan anledning till torvbildning är att torvmossorna producerar organiska ämnen, exempelvis polyfenoler, som gör dem mycket svårnedbrutna. På många myrar, de som kallas mossar, sker all näringstillförsel genom nederbörden. De är därför mycket näringsfattiga, och påverkas direkt av den kvävemängd som finns i nederbörden som resultat av luftföroreningar.
I den aktuella studien visar ett forskarnätverk, som tagit prover från myrar i Europa med olika halter av kväve i nederbörden, att torvmossor som vuxit i områden med högre kvävehalt bildar mindre mängder av polyfenoler, och därför bryts ned lättare av mikroorganismer än de som vuxit där halten är låg, t ex i Norden. Den ökade nedbrytningen gör att myrarna avger mer koldioxid till atmosfären.
Man har även funnit att högre kvävnedfall gynnar gräs och starr som växer på myren. Dessa bidrar inte till torvbildningen på samma sätt som torvmossorna. Sammantaget gör det att myrarna kan bidra till växthuseffekten i områden med höga kvävehalter i nederbörden, både genom ökad avgivning och minskad inbindning av koldioxid.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Rydin, tel: 018-471 28 54, 070-331 62 34, e-post: Hakan.Rydin@ebc.uu.se
Vilo-EKG är en av de äldsta och mest använda kliniska undersökningar. Christina Ström Möller har under sitt avhandlingsarbete sökt kunskap för att optimera dess kliniska användning.
Avhandlingen baseras på ULSAM, en studie som startade i Uppsala 1970 med syfte att kartlägga riskfaktorer för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom. Över en 30-årsperiod har upprepade undersökningar genomförts vid 60-, 70-, 77- och 82-årsåldern och betydelsen av vilo-EKG och andra riskmarkörer för uppkomst av hjärt- och kärlsjukdom har undersökts med hjälp av Dödsorsaksregistret och Patientregistret. De olika undersökningarnas värde som prognostiskt verktyg har också undersökts.
Christina Ström Möller visar i sin avhandling att EKG-mönstren kan variera mer än man tidigare trott, och att de personer som har kvarstående förändringar löper störst risk att få hjärt- och kärlsjukdom. Högt blodtryck och förhöjda blodfetter behöll sitt prognostiska värde för hjärtinfarkt över 30 år, liksom högt blodtryck och EKG-förändringar behöll sitt prognostiska värde för stroke. Men vilo-EKG gav ytterligare prognostisk information utöver konventionella riskfaktorer.
– Detta tyder på att upprepade EKG-undersökningar efter 50-årsåldern skulle kunna bidra till en bättre riskskattning, tillsammans med konventionella och nya riskmarkörer. Förhoppningsvis skulle vi då kunna bli bättre på att förutse de individer som har störst risk att drabbas och därmed sätta in förebyggande åtgärder, säger Christina Ström Möller.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christina Ström Möller, 073-354 20 59, e-post Christina.Strom_Moller@pubcare.uu.se
Självmord bland unga är ett ökande problem i många länder och man räknar med att minst 100 000 unga människor tar sitt liv varje år. Självmord är en av de vanligaste orsakerna till död bland unga människor. För varje självmord räknar man med att det sker minst 10 självmordsförsök och minst en miljon unga gör ett självmordsförsök varje år. De flesta studier av självmordsbeteende kommer från rika länder och man vet lite om detta problem i utvecklingsländer.
Andrés Herrera Rodríguez avhandlingsarbete baseras på studier gjorda i staden León i Nicaragua. Syftet med avhandlingsarbetet har varit att undersöka hur vanligt det är bland unga med självmordsbeteenden; självmordsförsök, självmordsplaner, tankar på självmord och dödslängtan. Ett ytterligare syfte har varit att undersöka unga människors attityder till självmord, faktorer som kan tänkas påverka attityder och hur attityder kan tänkas påverkas av t.ex. upplevelser av självmordsbeteende från andra i omgivningen.
I den första studien i avhandlingen intervjuades alla individer som efter självmordsförsök kom till det enda allmänna sjukhuset i León, en universitetsstad med omkring 100 000 invånare. Unga flickor dominerade starkt bland de som lades in under de tre år studien varade och självmordsförsök var nästan tre gånger så vanligt bland flickor som bland pojkar. En vanlig metod vid självmordsförsöket var intag av ogräs- och insektsbekämpningsmedel s.k. pesticider. Förgiftning med pesticider innebär hög risk för dödlighet.
För att få en djupare förståelse av bakgrunden till självmordsförsök gjordes djupintervjuer med några flickor som gjort ett självmordsförsök. Ur de kvalitativa analyser som gjordes av intervjuerna, växte en modell fram som beskriver vägen till ett självmordsförsök för unga flickor. Modellen beskriver strukturella förutsättningar, utlösande faktorer och känslor av skam och skuld som lett fram till deras självmordsförsök. Kaotiska familjeförhållanden, brist på tillitsfulla kontakter och krossade drömmar om ett bättre liv spelar en viktig roll.
Den tredje studien som lett fram till två publicerade artiklar var en befolkningsbaserad studie bland omkring 300 unga människor i León som var utvalda från en studiebas representativ för Leóns befolkning. Deltagarna i studien intervjuades om vilka självmordsbeteenden de haft under det senaste året och vilken kontakt de haft med självmordsbeteende hos andra personer. Vidare fick de besvara ett frågeformulär om attityder till självmord. I befolkningsstudien rapporterade nästan hälften av alla ungdomar något självmordsbeteende under det senaste året. Nära hälften av ungdomarna rapporterade något slags självmordsbeteende under det senaste året och omkring 2% hade gjort ett självmordsförsök. I befolkningsstudien såg man knappt några könsskillnader.
Unga flickor som varit exponerade för självmordsbeteende hos andra uppvisade själva mer självmordsbeteenden och det tycktes också påverka deras attityder till självmord. Ungdomarna hade i allmänhet en otillåtande inställning till självmord men de var positiva till möjligheten att förhindra självmord och gav också exempel på preventiva åtgärder. I de vetenskapliga arbetena i avhandlingen diskuteras det komplexa sambandet mellan attityder, upplevelser och egna självmordsbeteenden.
Torsdagen den 14 december försvarar Andrés Herrera Rodríguez, läkare från Nicaragua, sin avhandling: Heaven can wait. Studies on suicidal behaviour among young people in Nicaragua. Svensk titel: Himlen kan vänta. Studier av självmordsbeteende bland unga i Nicaragua. Disputationen äger rum kl 09.00 i föreläsningssalen, plan 0, psykiatriska kliniken Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Wolfgan Rutz, divisionen för psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andrés Herrera på e-post andres.herrera@psychiat.umu.se eller mobiltelefon 070-272 47 78. Andrés Herrera är spansk- och engelsktalande.
För frågor på svenska hänvisas till handledaren Gunnar Kullgren, professor i psykiatrisk epidemiologi. Han nås på e-post gunnar.kullgren@psychiat.umu.se eller mobiltelefon 070-543 65 07.
Kvinnor med svåra premenstruella humörförändringar (Premenstrual dysphoric disorder, PMDD) uppvisar minskad känslighet för små koncentrationer alkohol, speciellt under perioden före menstruationen jämfört med efter mens. Det innebär att på receptornivå påverkas dessa kvinnor inte lika mycket av den låga alkoholdosen under dagarna innan menstruationen, vilket skulle kunna innebära att under denna period behövs en högre koncentration av alkohol för att uppnå samma dämpande effekt som under perioden direkt efter mens. Skillnaden ses inte hos kvinnor utan PMDD. Samma mängd alkohol visar inte heller på någon könsskillnad när man jämför män med kvinnor utan PMDD. Alkohol i låg dos höjer inte nivåerna i blod av neurosteroiden allopregnanolon som man sett vid höga alkoholkoncentrationer.
Den vanligaste behandlingen idag av PMDD är så kallade SSRI-preparat, som tillhör gruppen antidepressiva läkemedel. Många kvinnor får bra effekt av behandlingen men känner ett motstånd mot att använda den typen av läkemedel. Sigrid Nyberg visar i sitt avhandlingsarbete att behandling med låg dos (100 mikrogram/dygn) av en så kallad GnRH-agonist (buserelin) har bra effekt på humörsymtom som nedstämdhet och irritation, men resultaten visar också att trots den låga dosen får många kvinnor, främst de som är äldre, störningar av menstruationscykeln med utebliven ägglossning. Metoden att förhindra ägglossning med GnRH-agonist har i tidigare studier visat på bra effekt men har biverkningar bl a i form av urkalkning av skelettet vid längre tids behandling. Behandlingen med en låg dos skulle kunna minska produktionen av östrogen och progesteron utan att påverka ägglossningen.
Oberoende av om kvinnorna känner en förbättring i sina humörsymtom med placebo eller buserelin så verkar symtomförbättringen vara relaterad till minskade nivåer av neurosteroiden allopregnanolon i blodet. Allopregnanolon är ett mellansteg som bildas vid kroppens egen syntes av progesteron. Allopregnanolon och alkohol binder till GABA A-receptorn i hjärnan och stimulerar GABA-systemets hämmande effekt. Mängden progesteron och allopregnanolon är normalt högre veckan före mens än övrig tid under menscykeln och sammanfaller med perioden när kvinnor med PMDD upplever sina humörförändringar. Genom att mäta ögonrörelsehastigheten, s. k. saccadrörelser, har Sigrid Nyberg registrerat känsligheten för alkohol och andra droger som har sin effekt via GABA A-receptorn hos individer redan vid låga koncentrationer. Saccadrörelsen står utanför viljans kontroll och anses vara ett objektivt mått på GABA A-receptorfunktionen.
Fredagen den 15 december försvarar Sigrid Nyberg, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik/gynekologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Premenstrual Dysphoric Disorder in relation to neuroactive steroids and alcohol. Svensk titel: Svåra premenstruella humörförändringar i relation till neuroaktiva steroider och alkohol.
Disputationen äger rum kl 09.00 i hörsal Betula, byggnad 6M bv, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Britth-Marie Landgren, Enheten för obstetrik/gynekologi, Karolinska institutet, Huddinge sjukhus.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sigrid Nyberg på telefon 090-785 22 77, mobiltelefon 070-589 76 72 eller e-post Sigrid.Nyberg@vll.se.
Utförsäljningen av de statliga bolagen och nya EU-aktiebolagsregler kommer på sikt att förändra svenskt näringsliv och dess ägarstrukturer i grunden. Traditionen i Sverige med små, starka ägargrupper med dominerande inflytande inskränks.
Vart är vi på väg, en aktie, en röst? Hur påverkas ägarbilden i svenska företag om möjligheten till olika röstvärden försvinner? Vilken inverkan får de nya bolagsstyrningskoderna på företagsägarna? Hur påverkas ägandet och makten av attackerna från ”investeraraktivister” och utländska hedgefonder som på senare tid florerat på börsen? Kommer staten ”bara” sälja ut sina andelar i de
börsnoterade bolagen? Och hur påverkar allt detta konsumenten och energipriset om exempelvis Vattenfall blir privatägt?
Tisdagen den 12 december samlas några av Sveriges främsta makthavare, tillika representanter för olika ägargrupper, för att själva kort redogöra för och
tillsammans diskutera ”Makt och ägande i svenskt näringsliv”.
På plats finns:
· Victoria Aastrup, ägarenheten Näringsdepartementet
· Sven Hagströmer, Öresund AB
· Carina Lundberg, ägaransvarig Folksam
· Lars Milberg, Lars Milberg AB
· Hans T:son Söderström, Handelshögskolan
· Catarina af Sandeberg & Robert Sevenius, Juridiska insitutionen, Stockholms universitet
Tid: Tisdag 12 december 2006, kl. 13-16
Plats: Reinholdsalen, Juristernas hus, (vid T-banan), Stockholms universitet
Kontaktinformation
För mer information, kontakta universitetslektor Catarina af Sandeberg, tfn 08-16 12 94, catarina.af-sandeberg@juridicum.su.se eller informatör Suzanna
Nilson, mobil 0704-225711, suzanna.nilson@juridicum.su.se
Blodproppar är vanliga, men potentiellt livshotande händelser som ofta kan uppstå efter operation, eller som ett resultat av långa perioder av inaktivitet, till exempel vid en lång flygresa. Trots att de är vanliga, är de svåra att säkert diagnostisera. En missad blodpropp kan vara farlig, men läkemedlen som används för att behandla dem kan också ha oönskade effekter, såsom ökad risk för blödning.
Därför finns det ett behov av nya sätt att diagnostisera blodproppar med hög precision och reducera risken för att proppar missar, eller att patienter behandlas i onödan.
David Edwards beskriver i sin avhandling prekliniska studier på NC100668, ett nytt ämne som är designat för att diagnostisera blodproppar med större säkerhet än existerande metoder.
NC100668 är en radioaktiv substans som kan injiceras i kroppen. Den är målsökande med avseende på ett enzym som är involverat i proppbildning och söker upp alla blodproppar i kroppen. Radioaktiviteten kan sedan detekteras med hjälp av en gammakamera, och bilden användas när läkaren ställer diagnos.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta David Edwards, tel: +44 – 1494 – 545129.
Inom hästvärlden finns det många åsikter om hur stons beteenden ändrar sig under brunst. De går inte att rida, blir aggressiva, kissar ofta och blir allmänt besvärliga att hantera, är uppfattningar som ofta framförs.
Fram till 1998 fick tävlande travston tillstånd för hormonbehandling för att dämpa just sådana humörsvängningar. I dag är det inte tillåtet. Men blir ston verkligen knäppa i samband med brunst? Veterinär Ylva Hedberg Alm har undersökt detta i sin forskning. Nu presenterar hon sin avhandling vid SLU i detta ämne.
– Ston har väldigt stor variation i hur de blir under brunstperioden, speciellt om man sätter press på dem i till exempel en tävlingssituation, säger Ylva Hedberg Alm.
Men att ston blir rent knäppa vid brunst, det har hon lite svårt att hålla med om. Bland de ston som ingick i hennes studie var det egentligen bara ett av dem som var riktigt besvärligt att hantera.
– Min teori är att miljö, träning och kunskap om hur ett sto fungerar, kan underlätta i hanteringen. Man kanske inte alltid kan förvänta sig prestation vid varje tillfälle.
LJUSET STYR
Hur ofta och från vilken ålder ston kommer i brunst varierar. Vissa raser, till exempel fullblod, kan få ägglossning och visa brunst året om. Andra har uppehåll under vinterhalvåret. Dock krävs inte aktiva äggstockar för att ett sto skall visa brunstbeteende. Även ston vars äggstockar opererats bort kan fortsätta att visa brunst. Det är generellt ljuset som styr när på året stoet börjar visa regelbundna brunster och brunstsäsongen sträcker sig från ca mars/april till september/oktober här i Sverige.
Ston som är födda tidigt på säsongen kan bli brunstiga redan som 1-åringar, och brunsten finns sedan kvar i princip hela livet ut. En brunstcykel är cirka tre veckor lång och själva brunsten varar i genomsnitt ca sex dagar (mellan ca 3 – 8 dagar). Brunstens intensitet varierar; hos vissa ston märker man nästan ingenting med andra har mycket starka symtom.
Via upprop i media fick Ylva Hedberg Alm kontakt med hästägare som upplevde problem med sina ston. De ston som uppfyllde ungefär de problem hon ville studera, kom till kliniken för ytterligare undersökning.
– Vi kontrollerade om hästarna hade äggstockstumörer eller urinvägsinfektion, om de var halta, eller hade problem med tänderna samt eventuella ryggproblem. Vi tog också såväl blod- som hormonprov. Det var viktigt att i studien inte ha med ston där fysiska fel kunde vara orsak till problematiskt beteende.
SJU STON I STUDIEN
Till slut var det sju ston, som uppfyllde kraven för studien. Hästarna hölls på SLU:s klinik under två brunstcykler, cirka 6 veckor. Hästarna fodrades och sköttes under exakt samma rutiner. De tränades inte under perioden, men fick gå i separata hagar dagtid. Under hela vistelsen togs det regelbundet prover.
– Det finns en teori om att binjuren hos dessa ston tillverkar en onormal mängd könshormoner som påverkar beteendet. I studierna fann jag att binjuren utsöndrar testosteron, progesteron samt hormonet androstenedion, men däremot ingen produktion av brunsthormonet östrogen. Emellertid hade problemston en förändrad binjureaktivitet, vilket kan vara tecken på ett förstärkt stresspåslag under brunsten.
Objektiva beteendetester i studien visade inga tydliga skillnader mellan problemston och kontrollston. Dock tydde ett av testen på att ston i brunst kan vara mindre mottagliga för förändringar i miljön. De visade en något starkare nervositet när de kom i kontakt med ett främmande föremål, jämfört med då testet utfördes mellan två brunster. Att ston med besvärliga brunster undersöks av veterinär tycks inte vara särskilt vanligt.
I en enkätundersökning som gjordes 2001 av husdjursagronom Emma Vikström vid SLU, fick ägare till problemston beskriva de vanligaste besvären i samband med brunst. Många av dessa ston hade behandlats med alternativa metoder, bl a örtpreparat, men endast 25 procent hade undersökts av veterinär.
ANABOLA EFFEKTER
– När det fortfarande var tillåtet att hormonbehandla tävlande travston, var det cirka 200 hästar per år i Sverige som man sökte tillstånd för. Då det visade sig att det gulkroppshormon som användes även hade en anabol effekt blev det inte längre tillåtet. Inom den internationella ridsporten är det dock möjligt att söka korttidsdispens för hormonbehandling inför enstaka tävling, t ex VM och OS.
Det har också dykt upp ett antal alternativa metoder, som att lägga glas- eller plastkulor i stoets livmoder, men även det är nu förbjudet i Sverige. Att tillföra munkpeppar i stoets foder har diskuterats inom hästnäringen men det finns inga vetenskapliga studier som visar att det fungerar.
Ylva Hedberg Alm kan efter fyra års doktorandstudier konstatera att brunstproblem hos ston är ett svårt forskningsområde. För att få mer grepp om situationen skulle man behöva komplettera studierna med undersökning av problemston i deras hemmiljö, där stona kanske tydligare visar ett stört beteende.
Ylva Hedberg Alm, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Oestrus in the Mare with Emphasis on Deviant Behaviour and Adrenal Gland Function fredagen 8 december vid SLU i Uppsala. .
Fjordar byter gradvis ut sitt djupvatten under vinterhalvåret, medan vattnet under sommaren är stagnant. När höstarna kommer allt senare, påverkar det vindförhållandena och medför att vattnet i fjorden byts ut senare än normalt. Den så kallade stagnationsperioden förlängs, vilket ger sämre syreförhållanden i fjorden.
Carina Erlandsson visar i sin avhandling att 40 procent av syreminskningen i fjordarna beror på fysiska processer, som klimatvariationer. En del av svängningarna i klimatet kring Nordatlanten brukar kallas den nordatlantiska oscillationen (NAO), och i avhandlingen visas ett samband mellan NAO och syreförhållandena i slutet av stagnationsperioden.
För att kunna se långsiktiga förändringar i vattenkvaliteten i fjordarna, presenteras en metod för att använda siktdjupet som en indikator på vattenkvaliteten. Med hjälp av siktdjupet kan forskarna se hur mycket plankton som finns i vattnet, vilket därmed ger en uppfattning hur drabbad av övergödning fjorden är. Tidigare har det varit svårt att använda siktdjupsmätningar i kustområden som påverkas av färskvattentillförsel, eftersom färskvattnet innehåller gulämnen som också påverkar siktdjupet. Men med den nyutvecklade metoden går det att separera effekten av gulämnen från effekten av vind och plankton. Något som gör det möjligt att använda metoden när man vill beräkna effekten av ett ökat näringstillskott från till exempel en fiskodling.
I avhandlingen presenteras dessutom en metod för att räkna ut hur vattenutbytet i olika slags fjordar sker. Stagnationsperioden påverkar nämligen syreförhållandena och därmed även vattenkvaliteten. Metoden ska kunna användas i olika slags vattenkvalitetsmodeller.
Carina Erlandsson presenterar också ett sätt att räkna ut hur känsliga fjordar är för organiskt material som producerats i eller utanför fjorden, och som kan sjunka ner i djupvattnet och brytas ner. Modellen visar hur känsligt området är för storskalig övergödning samt för lokala näringstillskott. Dessa beräkningar kan till exempel användas av länsstyrelser och kommuner som beslutsunderlag när någon ansökt om att få etablera en rörelse i närheten av fjorden, och därmed avgöra om det finns risk att vattenkvaliteten påverkas.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carina P Erlandsson
Institutionen för geovetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031- 773 2854
E-post: caer@oce.gu.se
Handledare: Anders Stigebrandt, tel: 031-773 2851, e-post: anst@oce.gu.se
Avhandlingen har titeln: “Influence op Physical Oceanographic Processes on Water Quality in Coastal and Inshore Waters”.
Disputationen har ägt rum.
Den årliga attitydundersökningen Mångfaldsbarometern kartlägger svenskars aktuella attityder till den etniska mångfalden. Studien baseras på 954 personer, ett slumpmässigt urval av hela befolkningen. På samma sätt som 2005 är attityderna i år positiva och på vissa områden mycket positiva till mångfalden. De flesta svenskar medger att de har haft goda erfarenheter av kontakter och samarbete med personer med invandrarbakgrund. År 2005 svarade 83,5 % att de har ganska goda eller mycket goda. År 2006 förändrades inte detta mönster och andelen blev 83,6 %.
Undersökningen visar vidare att unga kvinnor med högskole- eller universitetsstudier är mest positiva till mångfalden, medan män med bara grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning är mest negativa. År 2005 var det män med bara grundskoleutbildning som var mest negativa. Personer som bor i mindre tätorter eller landsbygd visar negativare attityder än de som bor i storstäder.
Men undersökningen visar också att det finns en växande grupp med extrema, negativa attityder. Andelen personer med sådana attityder har ökat från cirka 3 % år 2005 till 6 % år 2006.
Även om de flesta är tydligt positiva till mångfalden, tyder svaren också på att man vill ställa krav på invandrarna. Påståendet ”invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor” fick 79,8 % av instämmande svar år 2005, och andelen ökade till 82 % år 2006. Svenskarna är också ambivalenta när det gäller ett eventuellt förbud att bära slöja. Mindre än hälften (43 %) instämde delvis eller helt med påståendet ”det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller i arbetet”.
En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. En stor andel, 58,5 % instämde i påståendet att ”religiösa friskolor motverkar integration”. Svenskarna tror också att vissa invandrargrupper kommer att integreras, men andra inte. År 2005 instämde 63,9 % med påståendet ”det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur”. Denna andel ökade till 69,6 % år 2006.
Enligt denna studie och på basis av det angivna kulturella avståndet till olika grupper, både år 2005 och år 2006, kan följande grupper betraktas som invandrare: irakier, araber, kurder, iranier, turkar, somalier, bosnier, serber, kroater, romer, chilenare, ryssar, kineser, greker, judar, polacker och thailändare. De grupper som inte är att betrakta som invandrare är: norrmän, finländare, engelsmän, tyskar och amerikaner.
Rapporten kan beställas på följande adress: orlando.mella@soc.uu.se
Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta docent Orlando Mella, tel: 018-471 11 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 11 92.
Att drabbas av en svår brännskada är en av de mest skrämmande och traumatiska händelser en person kan råka ut för. Något som kan förändra livet radikalt med rörelseinskränkning, smärta, klåda, utseendeförändring och eventuellt också samtidiga materiella och personliga förluster. Den intimt sammanflätade relationen mellan fysiska och psykiska problem är ett ämne som tilldragit sig mycket intresse i rehabiliteringen av individer med svåra kroppsskador, exempelvis efter en brännskada.
Johan Dyster-Aas avhandling syftar till att bidra med ökad kunskap omkring betydelsen av psykologiska faktorer för återhämtning efter svår brännskada. Fokus ligger på tre huvudområden: klåda, återgång i arbete och psykisk hälsa. Detta har undersökts i tre separata studiegrupper av vuxna brännskadade individer mellan åren 1980-2005.
Resultaten visar att kronisk brännskaderelaterad klåda är vanligare än vad som tidigare rapporterats. Psykologiska faktorer som ångestrelaterade personlighetsdrag och coping (hur man hanterar problemen) är associerade med förekomst av klåda.
När det gäller i vilken utsträckning de tidigare patienterna återgått till arbete var det endast en liten grupp med arbetsrelaterade skador som inte var i arbete i genomsnitt nio år efter skadan. De som inte var i arbete rapporterade mer smärta och sämre hälsa, framförallt i psykosociala hälsofaktorer. I en ytterligare studie visar Johan Dyster-Aas att återgång i arbete också var relaterat till personlighetsdrag och svårighetsgrad av brännskada. De som inte återgått i arbete hade fler posttraumatiska stressymptom och sämre hälsorelaterad livskvalitet.
Två tredjedelar av den studerade gruppen hade haft psykisk sjukdom under livet. Depression var den vanligaste diagnosen. Psykisk sjukdom före brännskadan ökade risken för posttraumatiskt stressyndrom och depression ett år efter skadan.
– Psykologiska faktorer och psykiatrisk sjukhistoria har stor betydelse för återhämtning efter svår brännskada och bör därför ges särskild uppmärksamhet i den individorienterade rehabiliteringen, säger Johan Dyster-Aas.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan Dyster-Aas, 018-611 52 07, 070-308 19 46, e-post Johan.Dyster-Aas@akademiska.se
Sedan början av 1990-talet har den lankesiska staten eftersträvat ett ökat samarbete mellan statliga och lokala civila aktörer när det gäller planering och implementering av det nationella kustmanagementprogrammet. Introduceringen av så kallade SAM-projekt (Special Area Management) i områden med särskilt svårlösta miljöproblem syftar till att skapa samarbetskoalitioner – partnerskap – mellan en rad aktörer på olika nivåer. Framför allt syftar dessa projekt till att ge lokala aktörer ökat inflytande över användningen lokala naturresurser. Detta, i sin tur, förväntas kunna bidra till en ekologisk och ekonomisk uthållig utveckling i byar och städer belägna längs med kusten.
De SAM-projekt som genomförts under 1990-talet har haft begränsad framgång, både med avseende på antal lokala aktörer som tagit del i samarbetet och det inflytande de har fått. I sin avhandling analyserar Ingegerd Landström olika faktorer som kan ha bidragit till detta. Två faktorer som lyfts fram är bristen på formella lokala organisationer som kan delta i samarbetet och en bristande erfarenhet hos lokala aktörer när det gäller att delta i politiska processer. Avhandlingen visar också på de konflikter som existerar mellan aktörer som förväntas samarbeta inom SAM projekten, samt den skeptiska inställningen till ökat lokalt inflytande som finns hos vissa aktörer.
– Dessa faktorer behöver i sig inte utesluta ett framgångsrikt samarbete, men de måste tas i beaktande fullt ut, något som för närvarande inte görs inom SAM-projekten, säger hon.
Betydelsen av att finna arbetsformer som kan bidra till ett demokratiskt lokalt inflytande över användningen av mark och naturresurser i Sri Lanka´s kustområde är särskilt viktigt i ljuset av det pågående återuppbyggnadsarbetet efter tsunamin i december 2004. Tsunamin har haft enorma konsekvenser för kustbefolkningen, men genom ett ökat politiskt inflytande kan de i större utsträckning påverka sin situation och därmed också återuppbyggnaden av deras liv och försörjningsmöjligheter.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Ingegerd Landström på telefon 018-471 73 90 eller e-post ingegerd.landstrom@kultgeog.uu.se
Patienter som varit med om trafikolyckor eller genomgått en omfattande operation hamnar ofta på intensivvårdsavdelningen. Många av patienterna ligger i respirator.
– Minderåriga barn får idag gärna besöka jämnåriga syskon, men det är inte helt accepterat att de besöker vuxna närstående som vårdas på intensiven. Samtidigt anser allt fler att barn ska vara delaktiga i det som händer i familjen, säger intensivvårdssjuksköterskan Susanne Knutsson.
Susanne Knutsson har intervjuat 28 barn som besökt släktingar på intensiven.
– De uppger att de blev glada och lugnade av besöket och de tyckte att det skönt att få träffa sin närstående. Några barn berättar att de först blev rädda men att de sedan vande sig, säger hon.
Även barnens vårdnadshavare tyckte att besöket var positivt. De uppger att barnen fick insikt i den närståendes situation och att de verkade må bättre efter besöket. 63 % av vårdnadshavarna anser att barn under sju år ska få besöka närstående som är döende eller medvetslösa.
I studien ingår även läkare, sjuksköterskor och avdelningschefer vid drygt femtio intensivvårdsavdelningar i hela landet.
Av vårdpersonalen anser 84 % att barn under sju år ska få besöka närstående som är döende eller medvetslösa. Samtidigt ger läkare och sjuksköterskor flera skäl till varför små barn inte borde få hälsa på.
– Allra vanligast är att vårdpersonalen är orolig för att barnet skulle kunna orsaka infektion hos patienten, men nästan lika vanligt är att personalen känner oro för hur barnet skulle hantera sitt besök. Intensivvårdavdelningen kan vara en skrämmande miljö för ett litet barn och patienterna är ofta illa tilltyglade, säger Susanne Knutsson.
Många var också oroliga för att barnet skulle smittas av infektion på avdelningen.
Begränsade besökstider och avsaknad av policy sätter också upp hinder för barnens möjlighet att besöka svårt sjuka eller skadade närstående på intensiven. Avhandlingen visar dessutom att vårdteamet sällan tar initiativet till barnens besök.
– Jag skulle önska att vårdpersonalen oftare skulle fråga vårdnadshavaren om det finns små barn som skulle vilja besöka morfar. Barnet kan ge patienten kraft att kämpa för att överleva och barnet får känna sig mer delaktig i familjelivet, säger Susanne Knutsson.
Det finns inga exakta siffror på hur vanligt det är att små barn besöker vuxna på intensiven men avdelningscheferna uppskattar att omkring hälften av patienterna får besök av barn under 18 år. Av dessa barn är bara vart tionde under 7 år.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Barns delaktighet genom besök hos närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning
Avhandlingen försvaras måndagen den 18 december, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Susanne Knutsson, leg. intensivvårdssjuksköterska, telefon: 0321-102 13, e-post: usse.knut@telia.com
Handledare:
Professor Ingegerd Bergbom, telefon: 031- 773 60 70, e-post: ingegerd.bergbom@fhs.gu.se
Statliga Vinnova har tilldelat forskningsprojektet 1,3 miljoner kronor och med en lika stor del från ProcessIT Innovations omsluter forskningsprojektet 2,6 miljoner. ProcessIT är ett initiativ från basindustrin i norra Sverige med syfte att ta fram nya IT-lösningar i samarbete med mindre IT-företag och forskare vid Umeå och Luleå universitet.
Basindustrin med sina stora företag inom bland annat gruv- och skogsnäringen står inför ett betydande teknikskifte när avancerade IT-lösningar förvandlar de flesta av industrins processer. Ett problem som ofta lyfts fram i samband med detta är att det trots många års jämställdhetsarbete fortfarande råder obalans mellan andelen verksamma kvinnor och män.
Denna obalans gäller både basindustri och IT-området, privata såväl som offentliga verksamheter. Det finns därför ett önskemål om att kunna säkerställa att såväl kvinnors som mäns erfarenheter av IT-användning tillvaratas i innovationssystemet.
? Kvinnor upplever ofta att de avkrävs ett engagemang för att försöka förändra rådande tillstånd. Obalansen mellan män och kvinnor inom industri och IT-området görs ofta till ett ”kvinnligt” problem, menar Anna Croon Fors, forskningsledare för projektet vid institutionen för informatik.
En viktig fråga i projektet blir att undersöka hur aktörerna inom ProcessIT Innovations ska organisera sig för att motverka att viktiga kunskapsområden och erfarenheter osynliggörs i det utvecklingsarbete som bedrivs.
Med ett genusorienterat synsätt blir kategorier som män, kvinnor och informationsteknik varken stabila eller enhetliga. Snarare utgör dessa kategorier en mångfald av möjligheter som skapas och omskapas i förhållande till varandra. Därför blir det i detta projekt viktigt att synliggöra och ifrågasätta hur dessa kategorier kommer till uttryck och värderas. Något som också kan handla om ett utveckla radikalt annorlunda synsätt. Utmaningen är således att införliva ett synsätt bland ProcessIT:s aktörer, som medger utrymme för utforskandet alternativ som är gynnsamma för innovationssystemet som helhet.
Den grundläggande idén bakom projektet är att beskriva, utforska och påverka tänkandet om genus, innovation och informationsteknik. Därför har projektet som mål att etablera en varaktig infrastruktur där genusforskningens relevans och betydelse synliggörs. Projektet förväntas även utveckla och integrera genusforskning som ett centralt kompetensområde för ledande basindustri och IT-aktörer.
Kontaktinformation
För mer information: Anna Croon Fors nås på telefon 090-786 61 35 eller mobiltelefon 070 – 360 30 50, e-post acroon@informatik.umu.se
Per Jonssons avhandlingsarbete visar på ett tidigare okänt säkerhetsproblem – och möjlighet till förbättring – vid bloddialys. Vid bloddialys används patientens blod för att transportera slaggprodukter till dialysfiltret där blodet renas från uremiska slaggprodukter. Blod leds därför kontinuerligt i ett slangsystem utanför kroppen via dialysfiltret och tillbaka till patientens blodomlopp. För att ansluta till blodomloppet krävs en blodaccess med högt flöde. Detta sker vanligtvis med sk. Dialysfistel, genom att koppla en artär till en ytlig ven så att ett högt flöde uppnås i venen. Vid dialysbehandlingen kan då nålar användas för att ansluta dialyssystemet till blodbanan.
Om man inte har tillgång till en dialysfistel kan man istället även använda central dialyskateter som anslutning. När en apparat för bloddialys ansluts till blodomloppet via central dialyskateter är anslutningspunkten i övre hålvenen nära hjärtat eller i höger förmak i hjärtat. Elsäkerhetsklassningen för dialysapparater kallas Body och är en klassning som rekommenderas för anslutningar till patienten med undantag för hjärtat. Det finns två andra klassningar att välja på som ger bättre skydd och den med högst skyddsgrad, cardiac floating, rekommenderas i standard för medicinteknisk utrustning för hjärtapplikationer.
Trots detta stod det i standarden för dialysapparater att de skall vara elsäkerhetsklassade i klass B när forskningsprojektet påbörjades. Denna klassning stöddes av en vetenskaplig artikel med slutsatsen att det elektriska motståndet i blodslangar och filter är så högt att bloddialys får anses relativt säker med avseende på elsäkerhet. I två vetenskapliga artiklar har Per Jonsson med olika typer av elsäkerhetsmätningar visat att detta motstånd inte ger tillräckligt skydd vid ett simulerat elektriskt fel i någon apparat i patientens omgivning om patienten har central dialyskateter. Han har även visat att problemet gäller genomgående för dialysapparaterna på marknaden. Därför föreslås en förändring av elsäkerhetsklassning. Den internationella standarden för dialysapparater håller på att reviderats och med hänvisning till de i avhandlingen ingående artiklarna har man redan börjat diskutera förändringar för att höja elsäkerheten för dialyspatienter. Utöver detta innehåller avhandlingen studier av biologiska effekter av ström i ett dialyssystem och även en undersökning av säkerheten mot luftinfusion under dialysbehandling.
Per Jonsson är verksam vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet samt Medicinsk teknik och informatik, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han är troligtvis den första av landstingens medicintekniska ingenjörer inom dialysområdet som disputerar. En högupplöst porträttbild i färg på Per Jonsson finns att ladda ned från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.
Fredag 8 december försvarar Per Jonsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin sin avhandling, sin avhandling med titeln ”Safety and biological aspects of present techniques of haemodialysis”. Disputationen äger rum i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus, Umeå klockan 13.00. Fakultetsopponent är Hans Dietrich Polaschegg, Österrike, tidigare chef för utvecklingsavdelningen på en av de större tillverkarna av dialysutrustning i världen.
Kontaktinformation
Per Jonsson nås på e-post Per.Jonsson@vll.se eller telefon 070-510 40 36.
Tidigare forskning om elevers sätt att resonera om sannolikheter har i stor utsträckning fokuserat på elevers individuella strategier och hur de avviker från det normativt riktiga. Denna tradition har på senare år ifrågasatts eftersom den ansetts inskränkt och har en bristande förklaringskraft.
– I syfte att kunna förstå lärande och undervisning bättre är det viktigt att istället fokusera på innehållet i det som eleven säger och gör menar Per Nilsson. Genom att fokusera på hur de resonerar kring problemen kan man upptäcka förmågor som annars går oss obemärkt förbi.
Per Nilssons avhandling är baserad på tre studier, som var och en undersöker hur elever organiserar och omorganiserar sannolikhetsresonemang i situationer där de erbjuds flera sätt att resonera om sannolikheter. I två av studierna agerar 12- och 13-åringar i en tärningsspelsituation som bygger på summan av två tärningar. I den tredje studien undersöker Per Nilsson också hur elever resonerar om sammansatta, oberoende slumphändelser. Här undersöker han hur 14- och 16-åringar tänker om datorbaserade versioner av slumpberoende trädstrukturer.
Analyserna visar på olika former av resonemang bland eleverna. Per Nilsson menar att elevernas sätt att utveckla sannolikhetsresonemang kan förstås och förklaras av hur eleverna tolkat situationerna. Speciellt menar han att resonemang om sannolikhet tar form via en kontextualiseringsprocess, det vill säga en process där tänkandet pendlar mellan tolkningar och reflektioner om kontext, den aktuella händelsen och ny information som kommer i spel.
Avhandlingen visar att elever, redan innan de blivit instruerade i sannolikhetsteori, förmår utveckla idéer om en sannolikhetsfördelning när de möter sammansatta slumphändelser. De väger in geometriska och numeriska aspekter så väl som argument som reflekterar principer av stora talens lag.
Per Nilsson ingår i en nationell forskarskola i matematikdidaktik. Forskarskolan är finansierad av Riksbankens Jubileumsfond och har som mål att förbättra matematikämnets ställning i skolan och högskolan.
Per Nilsson är född och uppvuxen i Gunnebo utanför Västervik men bor sedan många år tillbaka i Växjö. Han har en bakgrund som lärare i matematik och No för åren 4-9 men arbetar numera på Matematiska och systemtekniska institutionen vid Växjö universitet.
Avhandlingen Exploring Probabilistic Reasoning. A Study of How Students Contextualise Compound Chance Encounters in Explorative Settings” försvaras fredagen den 15 december kl 13.15 i sal Weber, Växjö universitet. Opponent är professor Dave Pratt, University of Warwick.
Kontaktinformation
Kontakta: Per Nilsson, telefon 0470-70 84 13 eller e-post per.nilsson@vxu.se
Beställ boken från: Växjö University Press, 0470-70 82 67, eller e-post vup@vxu.se
Praktiska upplysningar: Gunn Jensen, 0470-70 8402, eller e-post gunn.jensen@vxu.se
