Flerlagersteknik representerar den moderna elektronikens spjutspets, vars teknologiska framsteg kräver tillverkning av konstgjorda supergitter. Det innebär att en stor mängd tunna lager deponeras ovanpå varandra och fås att fungera i ett regelbundet mönster. Detta kräver en mycket komplicerad och dyrbar tillverkningsteknik. En av de mest kända flerlagerkvantkomponenter är kvantkaskadlasern, som bygger på kvantmekaniska fenomen i en stapel av tunnelövergångar formad i en halvledande supergitter.
Forskare vid Stockholms universitet har i en ny studie upptäckt ett fenomen som påminner om effekterna i en kvantkaskadlaser. Laserliknande utstrålning har dock inte observerats i en konstgjord supergitter, utan i en bit av en monokristall. Den studerade föreningen är en högtemperatursupraledare Bi2Sr2CaCu2O8 i vilken ledande kopparoxid (CuO2-Ca-CuO2)-plan åtskiljs av isolerande (SrO-2BiO-SrO) lager. Elektrisk ström kan då endast flyta från ett kopparoxidplan till ett annat med hjälp av tunnling. Det betyder att monokristall av en sådan förening representerar en naturlig atomär supergitter, som är felfri på en atomär nivå och består av en stor mängd staplade ”intrinsiska” tunnelövergångar med avstånd på bara 1.5 nanometer.
Trots de likheter som finns är det upptäckta fenomenet helt annorlunda från kvantkaskadlasern: utstrålningen sker inte i form av ljus utan ljud (kristallgittervibrationer) och är direkt kopplad till högtemperatursupraledning inom kopparoxidplan.
Det upptäckta fenomenet kan vara intressant av flera skäl. För det första leder det till en helt ny teknik för studier av högtemperatursupraledning (ett av de mest gåtfulla olösta problemen inom modern fysik) ”från inuti” av monokristaller med hjälp av intrinsiska tunnelövergångar inbyggda i kristallstrukturen. Till exempel kan den kvantkaskadliknande utstrålningen avslöja vilken typ av växelverkan som ”limmar ihop” elektroner i högtemperatursupraledare.
För det andra visar det en möjlighet att tillämpa naturliga supergittrer och intrinsiska atomära tunnelövergångar som färdiga kvantelektronikkomponenter. Det finns flera lagerföreningar i vilka perfekta atomära supergitter är formade av dess kristallstruktur. Dessutom kan deras egenskaper justeras med hjälp av små kemiska förändringar.
− I framtiden kanske det kan bli möjligt att slippa komplicerad tillverkning av konstgjorda flerlagerstrukturer. I stället kan det gå att låna färdiga och perfekta atomära supergitter från naturen för att utveckla elektroniken på den slutliga atomära nivån, säger Vladimir Krasnov, professor i kondenserade materiens fysik vid Stockholms universitet.
En illustration med förklarande text finns på www.ekmf.physto.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Vladimir Krasnov, professor i kondenserade materiens fysik vid Stockholms universitet,
tfn 08-55 37 86 06, e-post: vladimir.krasnov@physto.se
Författaren som själv är av indiansk härkomst och har vuxit upp i ett reservat behandlar i sina böcker de nordamerikanska indianernas kollektiva trauma. Mot bakgrund av tystnaden kring indianernas erfarenheter är Alexies representation av lidande ett viktigt inlägg i en samhällsdebatt som ständigt har legat i skuggan av andra världskrigets folkmord. Alexies prosa fungerar därmed som en form av vittnesmål.
De verk som avhandlingsförfattaren tar upp är The Lone Ranger and Tonto Fistfight in Heaven (1993), Reservation Blues (1995), Indian Killer (1996) och The Toughest Indian in the World (2000). Nygren kommenterar också kort Ten Little Indians (2003), som även finns utgiven på svenska som Rödskinn (Ordfront).
Alexies litterära karaktärer upplever konsekvenserna av ett folkmord och deras verklighet präglas av fattigdom, alkoholism, våld, utanförskap och stereotypisering. Medan en del karaktärer lyckas sörja och därmed aktivt arbeta sig igenom det kollektiva traumat, faller de flesta in i ett melankoliskt tillstånd där gränserna mellan dåtid och nutid suddas ut. Dock är Alexies prosa ofta ironisk, satirisk och humoristisk. Denna spänning mellan allvar och humor i författarskapet gör det både lättillgängligt och komplext eftersom den kräver ett ställningstagande och samtidigt lägger ett ansvar på sin läsare. Skall jag (bör jag) skratta? Skall jag (bör jag) döma? Om lidandet har en röst, kan den i så fall vara humoristisk och vilken funktion fyller humorn i Alexies författarskap? På så sätt tvingas läsaren göra sina egna (etiska eller oetiska) val. I denna bemärkelse kan Alexies traumaprosa liknas vid Art Spiegelmanns Maus I (1986) och Maus II (1992) och Roberto Benignis film Livet är underbart (1998).
För Alexies litterära karaktärer kanaliserar humorn känslomässig förlösning eller lättnad, det som Freud benämner katharsis. Åse Nygrens analyser visar dock att humorn inte alltid lindrar lidandet utan snarare framställs den som en del av lidandet.
Avhandlingens titel: Tracing Trauma: Narration of Suffering in Sherman Alexi’s Fiction.
Disputationen äger rum fredagen den 12 januari 2007 kl. 10.00
Plats: Blekinge tekniska högskola
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Åse Nygren, mobiltel. 0707-98 06 79,
e-post ase.nygren@bth.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Forskningsprogrammet ProEnviros styrelse har beslutat att finansiera tre projekt med inriktning mot miljöanpassad produktframtagning. De första projekten beräknas kunna starta i februari 2007.
De tre företag som nu beviljats finansiering är:
Midsummer i Kista, som samarbetar med Chalmers Tekniska högskola i Göteborg. Midsummer har beviljats sex miljoner under två år och ska ta fram en ny tillverkningsprocess för en ny typ av solceller. Försök har redan gjorts i liten skala och nu vill man utveckla en produktionsprocess i kommersiell skala.
Projektledare: Sven Lindström, tfn: 08-525 09 610, e-post: sven.lindstrom@midsummer.se
SVA i Tyringe beviljas fem miljoner under tre år. I samarbete med Lunds tekniska högskola ska SVA ta fram både en ny produkt och tillverkningsmetod för skärverktyg till kugghjulsfräsning. Dels vill man uppnå kortare tillverkningstider och återvinningsbara skärverktyg. Dels vill man med den nya processen minska användandet av energi och kemikaliebaserade skärvätskor som behövs vid fräsningsoperationer.
Projektledare: Mats Wennmo, tfn: 0451-599 32, e-post: mats.wennmo@sva-ty.se
Seabased industry i Uppsala beviljas sex miljoner under tre år. I samarbete med forskare från Uppsala universitet vill man ta fram en kommersiell produktionsprocess och logistik modell för att tillverka vågkraftverk. Man har hittills tillverkat en prototyp som är under fältprov. Vågkraft kan bli ett utmärkt komplement till vindkraft.
Projektledare: Björn Bolund, tfn: 018-472 30 92, e-post: bjorn.bolund@seabased.com
Det kom sammanlagt in 14 ansökningar från små och medelstora företag till ProEnviros första utlysning. Ansökningarna har bedömts av såväl ett vetenskapligt som ett industriellt råd. Vetenskaplig höjd och nytänkande har varit viktiga kriterier vid den vetenskapliga bedömningen, och vad gäller den strategiska och affärsmässiga bedömningen har förbättrad miljöprestanda och industriell relevans stått i fokus. Alla projekt bygger på samarbete mellan industri och högskola.
Programmet ProEnviro är en satsning på innovativa forskningsidéer för miljöanpassad produktframtagning och stärkt konkurrenskraft hos små och medelstora företag. Bakom satsningen står Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra och Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. ProEnviro omfattar totalt 60 miljoner kronor och pågår till och med 2009.
Kontaktinformation
Lars Frenning, programdirektör för ProEnviro
Telefon: 08-505 816 79
lars.frenning@proenviro.se
Drygt hälften av Sveriges hotade arter är knutna till odlingslandskapet. Förändringar i jordbruket under 1900-talet har gjort att deras livsmiljöer blir allt ovanligare. Ofta saknar vi kunskaper för att avgöra vilka åtgärder som är de rätta för att rädda de hotade arterna.
Problemet är att forskning på de kvarvarande svenska förekomsterna riskerar att bli missvisande eller i värsta fall skada de populationer som ännu finns kvar. I rumänska Karpaterna är däremot många av dessa arter fortfarande vanliga. Landskapet har där inte genomgått samma stora förändringar som i Sverige och liknar därför det svenska historiska landskapet. Där kan man bedriva forskning på våra egna hotade arter, och sedan tillämpa resultaten hemma i Sverige.
– En resa till Rumänien är en resa i tiden. På många håll bedrivs samma jordbruk idag som Sverige hade fram till 1800-talets andra hälft. Det här är ett land som är enormt intressant för svenska naturvårdare, säger Tommy Lennartsson vid Centrum för biologisk mångfald, som samordnas av SLU och Uppsala universitet.
Tommy Lennartsson ingår i en svensk forskargrupp som under de senaste tre åren har gjort fältresor till Rumänien för att studera arter som fältgentiana och mnemosynefjäril.
– Idén är inte att vi ska återgå till 1800-talets jordbruk i Sverige. Det handlar om att ta reda på vad våra hotade arter kräver, och att hitta nya metoder för att uppfylla deras krav. De nya metoderna behövs också i Rumänien för att jordbruket ska kunna utvecklas utan att ekologiska värden går förlorade.
Rumäniens historiska referenslandskap har stor internationell betydelse. Landet har en potential som inte uppmärksammats tillräckligt i samband med EU-inträdet nästa år. Karpaterna kan också fungera som kärnområde vid en framtida återkolonisation av arter som försvunnit från andra delar av Europa.
För vidare info, kontakta: Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald (CBM), Uppsala
e-post: tommy.lennartsson@cbm.slu.se, tel. 070-586 83 81
Arbetsmarknadspolitiska program verkar kunna användas för att stimulera nyinträde på arbetsmarknaden och förhindra att personer lämnar arbetskraften. När andelen öppet arbetslösa som flödar till program ökar med 5 procentenheter ökar andelen som väljer att delta i arbetskraften med 0,5 procentenheter. Kvinnors arbetskraftsdeltagande verkar påverkas mer än männens av en ökad sannolikhet att gå från öppen arbetslöshet till program. Under delar av den studerade perioden användes programmen för att kvalificera till nya perioder i a-kassan, vilket kan leda till att effekten av programmen idag är lägre.
Effekterna är större i lågkonjunktur
Den positiva effekten är större i lågkonjunktur än i högkonjunktur. Programmen kan användas för att förhindra att öppet arbetslösa lämnar arbetskraften. För att svara på frågan om det är en politik som är bra att använda sig av måste man även ta hänsyn till direkta och indirekta effekter på samhällsekonomin.
Olika effekter för olika åldersgrupper
Den skattade effekten av att gå från öppen arbetslöshet till program är positiv för alla undersökta åldersgrupper. Effekten är starkast för individer i åldern 25-39 år och svagast för de yngre (18-24 år). Effekten för medelålders (40-54 år) och äldre (55-64 år) skiljer sig inte nämnvärt åt från effekten för alla personer i arbetsför ålder.
Bakgrund
Rapporten är en sammanfattning av två studier, vilka är de första mer omfattande som har gjorts på svenska data. Unika data har konstruerats för ändamålet. Paneldata för olika arbetsmarknadsvariabler på kommunnivå under 1986-1998 och 1991-2002 används.
Rapport 2006:16 ”Arbetskraftsdeltagande och arbetsmarknadspolitiska program” är en sammanfattning av Working paper 2006:17 och Working paper 2002:9.
Kontaktinformation
Vill du veta mer kontakta författaren Kerstin Johansson på telefon: 018-471 70 94, mobil: 070-237 67 00 eller via e-post: kerstin.johansson@ifau.uu.se
Studien är genomförd i samarbete med ett forskarlag vid McGill University i Montreal. Resultaten presenteras i det senaste numret av den högt ansedda medicinska tidskriften Cell.
– Vårt arbete blir en resurs för forskarsamhället. Resultaten öppnar massor av möjligheter för andra cellbiologer och kartläggningen kommer att vara till hjälp under lång tid framöver, säger Tommy Nilsson, professor i funktionell morfologi.
I den mänskliga cellen finns omkring 23 000 olika gener. Nästan alla gener kodar för var sitt protein som i sin tur har olika uppgifter. Många av proteinerna tillverkas, mognar och kvalitetskontrolleras i ett område inne i cellen som kallas den sekretoriska passagen.
– Minst 150 olika sjukdomar beror på att proteiner i den sekretoriska passagen inte mognar som de ska och därför inte kan passera kvalitetskontrollen. Ju mer kunskap vi får om varför dessa proteiner inte kan släppas ut till cellens yta desto större möjligheter får vi att kunna bota dessa sjukdomar, säger Johan Hiding, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Studierna visar att leverns sekretoriska passage består av mer än 1400 proteiner. 230 av dessa proteiner är helt nyupptäckta. Forskarna har också kunnat gruppera proteinerna efter deras funktion i cellen och i kroppen.
Sedan människans arvsmassa kartlades vet forskarna exakt vilka aminosyror som ingår i alla de proteiner som generna kodar för. De två forskarlagen har använt ett särskilt enzym som kallas trypsin för att klippa proteinerna i olika stora bitar. Genom att sedan noggrant mäta storleken på olika fragment har forskarna kunnat identifiera vilka protein det rör sig om.
Forskarna har även räknat hur många fragment av varje protein som passerat det känsliga mätinstrumentet.
– Det ger oss en bild av proteinernas inbördes mängd. Det är oerhört viktig information eftersom olika sjukdomar ofta ger upphov till ändringar i proteinernas inbördes nivå. När vi inte vet så mycket om en viss sjukdom kan vi gå på jakt efter proteiner som skiljer sig mellan en sjuk och en frisk person, säger Johan Hiding.
Forskargruppen vid Sahlgrenska akademin ska nu göra en liknande kartläggning av kroppens fettceller. Målsättningen är att hitta proteiner som reglerar förbränningen av kroppens fett.
– Sjukdomstillstånd som är kopplade till fetma är ett av våra största samhällsproblem. Idag dör fler människor som en konsekvens av övervikt än av svält. Att kunna stimulera fettförbränningen vore då önskvärt, säger Tommy Nilsson.
Tidskrift: Cell
Artikelns titel: Quantitative Proteomics Analysis of the Secretory Pathway
Författare: Annalyn Gilchrist, Catherine E. Au, Johan Hiding, Alexander W. Bell, Julia Fernandez-Rodriguez, Souad Lesimple, Hisao Nagaya, Line Roy, Sara J.C. Gosline, Michael Hallett, Jacques Paiement, Robert E. Kearney, Tommy Nilsson, John J. M. Bergeron.
Gilchrist, Au och Hiding delar på första författarskapet medan Nilsson och Bergeron delar på sista författarskapet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Tommy Nilsson, vetenskaplig manager vid Proteomikenheten vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-773 36 06, e-post: tommy.nilsson@medkem.gu.se
Johan Hiding, cellbiolog, telefon: 031 – 773 36 23, 070-930 80 70, e-post: johan.hiding@medkem.gu.se
Beslut i fakultetsnämnden för humaniora/samhällsvetenskap
GENERALKONSUL INGMAR KARLSSON utses till filosofie doktor honoris causa – hedersdoktor – vid Växjö universitet. I motiveringen heter det bland annat:
Genom sin stora förmåga att förstå skeenden i olika delar av världen har Ingmar Karlsson verkat starkt inspirerande för fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Han kan sägas ha utfört ett viktigt kartläggnings- eller forskningsinriktat arbete om problemområden som är ytterst aktuella för Europa idag. Sina erfarenheter och insikter om bland annat det mångkulturella Europa, islam i Europa samt om EU och nationerna har han dokumenterat i böcker och artiklar.
De ämnen Ingmar Karlsson skrivit om stämmer till stora delar väl med den forskning som bedrivs inom humaniora och samhällsvetenskap vid Växjö universitet. Inom flera olika discipliner bedrivs här intensiv forskning kring in- och utvandring, arbetsmarknad, marginalisering, mångkulturella frågor och Europapolitik.
Ingmar Karlsson är född 1942 i Smålands Burseryd. Efter civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Göteborg och en fil.kand.-examen anställdes han 1967 på UD. Han har varit verksam i Bogotà, Wien, Damaskus, Peking och Bonn. Under 1990-talet var han ambassadör i Prag och Bratislava. Sedan 2001
är han chef för Istanbulcentret för turkiskt-svenskt samarbete”.
Beslut i fakultetsnämnden för matematik/naturvetenskap/teknik
PROFESSOR DINESH VERMA utses till teknologie doktor honoris causa – hedersdoktor – vid Växjö universitet.
I motiveringen heter det bland annat:
”Professor Dinesh Verma, verksam vid Stevens Institute of Technology, är professor i Systems Engineering & Engineering Management. Med sin gedigna bakgrund och förankring i industriell utveckling av komplexa system är professor Verma är idag en internationellt erkänd och unik auktoritet inom sitt område.
Professor Verma har omsatt sina erfarenheter till internationellt erkända universitetsprogram. Dessa spänner från grundnivå till forskarnivå. Han har också uppdrag från internationellt ledande företag när det gäller långsiktig strategisk utveckling inom teknikområdet.
Genom ett samverkansavtal med Dinesh Vermas lärosäte har Institutionen för teknik och design vid Växjö universitet kunnat utveckla Systems Engineering som en väsentlig del i olika utbildningar inom maskintekniken. Systems Engineering kommer också att utgöra en kärna inom de mastersprogram på avancerad nivå som nu planeras.
Professor Verma har visat ett mycket stort engagemang avseende tillämpningar av Systems Engineering inom den för vår region så viktiga tunga fordonsindustrin. Han har bland annat medverkat på seminarier vid Växjö universitet med stor anslutning från företag inom Tunga fordon. Under hösten 2006 kommer den första uppdragsutbildningen i Systems Engineering att genomföras vid universitet. I denna kommer professor Verma enligt planerna aktivt att medverka.”
Promotionen av de nya hedersdoktorerna äger rum lördagen den 27 januari 2007 vid universitetets akademiska högtid i Växjö konserthus.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar
Dekan Margareta Petersson, humaniora/samhällsvetenskap, 0470-70 84 68 och dekan Sven Nordebo, matematik/naturvetenskap/teknik, 0470-70 89 86 eller Carin Karlsson, informationsenheten, som kan förmedla bilder på hedersdoktorerna, mobil 0730-70 92 40, e-post: carin.karlsson@vxu.se
Resultat som presenteras i överläkaren Knut Stokkelands doktorsavhandling Studies on alcoholic liver disease visar att risken att drabbas av skrumplever inte bara beror på mängden konsumerad alkohol, utan även på hur mottaglig man är för alkoholens leverskadande effekter. En kartläggning av ett hundratals patienters dryckesvanor visar att alkoholberoende patienter med skrumplever har inte har druckit mer än alkoholberoende patienter utan skrumplever. Samma studie visar också att kvinnor lättare får leverskador än män.
Vad skillnaderna i känslighet beror på är oklart. En annan delstudie visade dock att alkoholister och personer med alkoholorsakade leverskador oftare än andra har utvecklat antikroppar mot ett enzym som bryter ner alkohol.
– Enzymet verkar normalt inne i cellen där det bildas, men när det produceras i stora mängder kan det ibland hamna utanför cellen. Kroppen reagerar då med att bilda antikroppar som vi misstänker kan bidra till leverskador, säger Knut Stokkeland.
I ytterligare en delstudie har systembolagets försäljningssiffror för spritdrycker från 1969 till 2001 jämförts med Socialstyrelsens statistik över dödsfall i leversjukdomar från samma period. Analysen visar att spritförsäljningen och dödligheten i leversjukdomar ökade fram till 1976 för att sedan minska under resten av perioden.
– Normalt brukar totalkonsumtionen av alkohol användas i liknande beräkningar, men det visade sig att sambandet med leversjukdomar blir starkare när man begränsar studien till sprit, säger Knut Stokkeland.
Av avhandlingen framgår också att prognosen för leversjukdomar är mycket dålig, för patienter över 50 år var 5-årsöverlevnaden lägre än 50 procent. Ett mer glädjande resultat är att dödligheten i esofagusvaricer, åderbrock i matstrupen till följd av långt gången skrumplever, har minskat, något som troligen förklaras av förbättrad akutvård och uppföljning.
Knut Stokkeland är verksam som överläkare vid medicinkliniken, Visby lasarett.
Avhandling:
Studies on Alcoholic Liver Disease av Knut Stokkeland, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. ISBN: 91-7140-853-3
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Med Dr Knut Stokkeland
Tel: 0498-268139, 0733-865030
E-post: Knut.Stokkeland@hsf.gotland.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
– I min avhandling har jag utvärderat processer som ligger bakom upptaget av dessa peptider, peptidernas funktioner och deras användning i dirigeringen av genuttrycket, säger Pontus Lundberg.
Peptider som tas upp av celler utan att använda receptorer kallas cell-penetrerande peptider (CPP), och de kan bära med sig en last av till exempel oligonukleotider som kan användas för att dirigera cellulära processer genom att minska eller modifiera uttrycket av en gen. För några år sedan ansågs dessa peptider kunna genomtränga cellmembranet direkt, men senare forskning har visat att upptaget genom cellmembranet sker genom en cellulär process som kallas ”endocytos”.
Endocytos är ett skeende där celler tar upp material från utsidan av cellen och omsluter dem i små runda blåsor fyllda med vätska. Dessa blåsor kallas endocytotiska vesiklar. Beroende av innehållet i blåsorna, kan dessa CPP ha olika bestämmelseorter i cellens olika delar. Vetskapen att dessa peptider tas upp genom endocytos gör att forskarna måste hitta vägar att öka slagkraften med vilken dessa peptider kan rymma ut ur blåsorna som omsluter dem.
Pontus Lundberg demonstrerar att det finns en sådan peptid i prionproteinet, vilket teoretiskt skulle göra att prionsjukdomar såsom galna kosjukan skulle kunna vara smittsamma. Han har dessutom utvärderat hur redan existerande CPP användas i dirigeringen av genuttrycket och hur olika förändringar ökar effektiviteten för de peptider som levererar molekyler för denna dirigering.
– Dessa oligonukleotider har väckt stort uppmärksamhet i läkemedelsbranschen, men det finns vissa svårigheter på vägen mot hur de kan användas. Utan leveranshjälp är det svårt att få oligonukleotider att tas upp av celler. Ett problem är också targeting, det vill säga om man vill nå ett viss specifik organ eller en särskild vävnad, säger Pontus Lundberg.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Pontus Lundberg, Institutionen för neurokemi, tfn 08-16 42 66, mobil 0707-892919, E-post: pontus@neurochem.su.se
Följande journalister har tilldelats stipendium:
Katarina Andersch, Göteborg, frilansjournalist, ska följa forskningen vid Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen, om hur människor får arbetsliv och familjeliv att gå ihop – om möjligheten att minska tidspressen.
Anna-Karin Sandström, Stockholm, frilansjournalist, vill fördjupa sin kunskap på Ersta Sköndal högskola om problematiken med hemlöshet. Hon är intresserad av att studera forskningen på området och jämföra den med mediabilden.
Ingalil Söderberg, Stockholm, frilansjournalist, har valt att dela sin stipendietid mellan FORUM (Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa) på Karolinska institutet och Maria Ungdom vid S:t Görans sjukhus. Hennes intresseområde är ungdom med psykosociala problem kopplat till riskfylld alkoholkonsumtion. Ingalil Söderberg vill studera hur forskningsresultaten tillämpas på Maria ungdom.
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet
som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja
människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ______________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.
Syftet är att främja högklassig forskning inom området rättsvetenskap genom att inrätta en tjänst för en högt begåvad forskare. Tjänsten är garanterad i fem år, med möjlighet att arbeta vid utländskt lärosäte 1-2 år.
Mauro Zamboni är verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen. 2004 disputerade han på avhandlingen ”The Policy of Law. A Legal-Theoretical Framework”.
– Det projekt jag nu arbetar med heter ”From Economic Values to Law: A Legal Policy Model for the Transnational Business Law-making Processes” och handlar om att skapa en rättsteoretisk modell för att förklara rättsskapande processer genom vilka man skapar ”transnational business law”. Detta är en fantastisk chans för mig att fokusera 100% på forskningen och jag kommer troligtvis att arbeta i England och USA under två år, säger han.
.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mauro Zamboni, tel. 08-16 32 88, mauro.zamboni@juridicum.su.se eller Suzanna Nilson, informatör, tel 08-1612 82, 070-422 57 11, suzanna.nilson@juridicum.su.se. Läs mer på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
.
I genomsnitt påverkades inte stockholmselevernas studieprestationer av införandet av betygsprincipen för antagning till Stockholms gymnasieskolor. Elever med höga grundskolebetyg, som borde ha gynnats av reformen, påverkades till och med negativt. Deras studieresultat sjönk med ungefär 2 procentenheter på grund av reformen. Det kan inte förklaras med att lärarna är ”snåla” med betygen till duktiga elever som går i bra klasser.
Elever gör inte optimala skolval?
Den rimligaste tolkningen av resultaten är att eleverna inte gör optimala skolval. De väljer med andra ord inte den skola som producerar det bästa resultatet givet elevens förutsättningar. Problemet för eleverna är att det är svårt att observera undervisningskvalité. Ett observerat bra betygsgenomsnitt eller goda provresultat kan ju både avspegla en bra utbildning och att det går duktiga elever på skolan. En annan förklaring är att eleverna vid valet låter sig påverkas av en skolas status snarare än kvalité.
Från närhetsprincip till betygsprincip för antagning
Hösten 2000 ändrade Stockholms kommun antagningsförfarandet till de kommunala gymnasieskolorna. Tidigare hade eleverna förtur till den skola de bodde närmast; efter reformen är grundskolebetyget enda urvalskriterium. Införandet av betygsprincipen innebar att alla elever i Stockholm fick möjlighet att söka till alla skolor. Avsikten med reformen var att bryta segregeringen i skolan. Tidigare studier har dock visat att segregationen ökade både avseende betyg och familjebakgrund.
Jämförelse mellan eleverna i Stockholm och i övriga länet
Rapporten bygger på registeruppgifter för alla elever som påbörjade en gymnasieutbildning i Stockholms län 1995-2000. Övriga kommuner i Stockholms län är jämförelsegrupp. Genom att jämföra betygen i Stockholm före och efter reformen och ställa denna förändring mot motsvarande förändring i jämförelsegruppen kan man identifiera effekten av reformen. Analysen tar enbart hänsyn till kortsiktiga effekter då endast en årskull efter reformen analyseras.
Författare
Rapport 2006:15 ”Betygsintagning och elevers studieframgång i Stockholms gymnasieskolor” är skriven av Martin Söderström, Uppsala universitet. Rapporten är en sammanfattning av IFAU:s Working Paper 2006:16.
Kontaktinformation
Martin Söderström, telefon: 018-471 15 91, e-post: martin.soderstrom@nek.uu.se
Forskarna fann ingen skillnad i kroppsvikten bland ogifta medelålders människor när man jämförde länder med hög och låg skilsmässofrekvens. Däremot var det skillnad bland dem som var gifta. Grekland visade sig t ex ha en låg skilsmässofrekvens och en hög kroppsvikt bland gifta personer, medan Danmark hade det omvända mönstret: många skilsmässor och lägre kroppsvikt bland de gifta.
– Förklaringen kan vara att i länder med många skilsmässor vet alla att risken är stor för att äktenskapet kraschar. Då känner man ett medvetet eller omedvetet behov av att hålla sig i trim för en eventuell återgång till äktenskapsmarknaden, säger professor Björn Lindgren.
– Utbildning och ekonomisk status, som också spelar roll på äktenskapsmarknaden, kan den som hunnit upp i medelåldern inte göra så mycket åt. Men fysiken kan man ju ta hand om genom att tänka på kost och motion.
En annan tänkbar tolkning är att de gifta personerna i ”skilsmässoländerna” håller sig i form för att se till att förbli attraktiva för sin partner och på så sätt undvika skilsmässa. En tredje möjlighet är att de vill vara attraktiva för andra – att de alltså fortsätter att tävla på äktenskapsmarknaden trots att de är gifta, vilket så småningom får deras eget äktenskap att gå sönder.
Vilken förklaring som är den riktiga kan forskarna inte säga utifrån sin studie, men de har tydligt visat att sambandet finns och att det är oberoende av kön, utbildning och socioekonomisk status.
Björn Lindgren och hans forskargrupp studerar på olika sätt sambanden mellan hälsa, sociala trygghetssystem och ekonomi. Man är bl a med i ett stort europeiskt projekt kallat SHARE (Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe), där en mängd data samlas in. Det är material från SHARE som använts till studien om skilsmässofrekvens och kroppsvikt, som publicerats i Journal of Biosocial Science.
Mer information Björn Lindgren, tel 046-222 0658, bjorn.lindgren@med.lu.se.
– Som tur är befinner sig de flesta inte i tunnelbanan under någon längre tid, men samtidigt är halterna av partiklar ofta väldigt höga. Mina resultat visar att det absolut finns anledning att påskynda arbetet för renare tunnelbaneluft, säger forskaren Hanna Karlsson.
Varje år dör runt 5 300 svenskar i förtid på grund av osynliga partiklar av kol, asfalt, järn och andra material som virvlar omkring i stadens luft. Luftföroreningarna, som bildas vid till exempel ofullständig förbränning och vid slitage av vägbanor, skulle kunna minskas om rätt satsningar gjordes. Men ett hinder för effektiva åtgärder är att det saknas kunskap om vilka partikelkällor som står för det största hotet mot människors hälsa.
För att få en uppfattning om vilka partiklar som är skadligast har Hanna Karlsson jämfört hur partiklar från en rad olika källor påverkar odlade lungceller. Resultaten, som presenteras i doktorsavhandlingen Particularly harmful particles visar att partiklar från tunnelbanan i Stockholm ger upphov till mycket mer skador på cellens DNA än de andra partikeltyperna som testades, exempelvis partiklar från vedförbränning och vägtrafik.
Partiklarna i tunnelbanans luft består främst av järn och bildas när tåghjulen slits mot rälsen. Den skadliga effekten uppstår när partiklarna kommer in i kroppen och bildar så kallade fria radikaler i kroppens celler. Fria radikaler är mycket reaktiva molekyler som kan orsaka skada på exempelvis cellernas arvsmassa, det vill säga på DNA. Skador på DNA kan oftast repareras av cellen, men ibland förblir DNA-skador oreparerade vilket ökar risken för cancer.
En annan typ av partiklar som utmärkte sig i analyserna var de som uppstår i slitaget mellan däck och vägbana. Det visade sig att dessa partiklar ger upphov till en stark inflammatorisk effekt, det vill säga en allmän försvarsreaktion hos kroppen. Särskilt under våren när vägbanorna torkar och bilarna fortfarande har dubbdäck är nivåerna av dessa partiklar mycket höga.
– Det är ett allvarligt problem eftersom dessa partiklar finns i stora mängder i miljöer där människor vistas länge, säger Hanna Karlsson.
Förutom partiklar från tunnelbanan och vägtrafiken testades partiklar från förbränning av trä, pellets och diesel. Ingen av de olika typerna av partiklar som testades var utan skadliga effekter. Moderna pannor för ved- och pelletsförbränning gav mycket mindre utsläpp än omoderna, men de partiklar som väl bildades var inte mindre skadliga än de från en omodern panna.
Avhandling:
”Particularly harmful particles? – A study of airborne particles with a focus on genotoxicity and oxidative stress” av Hanna Karlsson, Institutionen för biovetenskaper och näringslära.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Med Dr Hanna Karlsson
Tel: 08-608 92 33
Mobil: 073-628 72 64
E-post: Hanna.karlsson@biosci.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Cerebral pares (CP) är ett samlingsnamn för neurologiska symptom efter en tidig hjärnskada hos barn. Hjärnskadan kan uppstå under fostertiden, i samband med förlossningen eller under barnets två första levnadsår. Symptomen kan variera från knappt märkbara ofrivilliga rörelser till fullständigt handikappande spastisk förlamning.
Avhandlingen visar att det under 1990-talet skedde en kraftig minskning av den CP som är typisk för de för tidigt födda barnen.
– Minskningen beror med stor sannolikhet på att man blivit bättre på att ta hand om mamman under graviditeten. Neontalvården har också utvecklats mycket, säger barnneurologen Kate Himmelmann.
Den skada som för tidigt födda barn oftast utvecklar kallas bilateral spastisk CP och innebär att barnen blir spastiskt förlamade i benen och i varierande grad i armarna.
Samtidigt har den typ av CP-skada som kan uppstå efter komplikationer vid förlossningen inte minskat. Denna form av cerebral pares kallas dyskinetisk CP och karakteriseras av växlande muskelspänningar och ofrivilliga rörelser. Enligt kartläggningen har denna form av cerebral pares snarare ökat något.
– Det är svårare att påverka uppkomsten av dessa hjärnskador hos det nyfödda barnet eftersom de ofta uppstår oväntat. Dyskinetisk CP har ökat och minskat i olika omgångar de senaste årtiondena, säger Kate Himmelmann.
Närmare undersökningar av barn med CP-skada visade att många av de barn som fått sin hjärnskada i samband med förlossningen var underviktiga trots att de varit normalviktiga vid födseln. Av barnen med bilateral spastisk CP var en fjärdedel underviktiga.
Forskare vid Sahlgrenska akademin presenterar nya rapporter om utvecklingen av CP i Västsverige vart fjärde år.
– Rapporterna avspeglar i viss mån hur mödravården och vården av nyfödda fungerar. Våra studier ökar också förutsättningarna för att barnen ska få en bra habilitering och tillräckliga sjukvårdsresurser för att få hjälp med sina problem, säger Kate Himmelmann.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Cerebral palsy – Epidemiology and function
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kate Himmelmann, leg. specialistläkare, telefon: 031-50 26 23, 070-222 55 89, e-post: kate.himmelmann@vgregion.se
Handledare:
Adjungerad professor Paul Uvebrant, telefon: 031- 343 47 31, e-post: paul.uvebrant@vgregion.se
Atrofisk gastrit är mycket vanligt bland äldre. Tillståndet innebär att magslemhinnan successivt förtvinar. Efter en tid minskar upptaget av vitamin B12.
– Symptomen är mycket individuella och ofta diffusa. Brist på vitamin B12 kan bland annat leda till trötthet, nedsatt kognitiv funktion och gångsvårigheter. Blodvärdena kan också försämras, säger specialistläkaren Catharina Lewerin.
I studien ingår 209 äldre göteborgare med en medelålder på 76 år. Blodprov visade att 14 % av dem hade atrofisk gastrit. 7 % visade tecken på försämrade nivåer av vitamin B12.
– Detta är helt friska hemmaboende pensionärer och det är anmärkningsvärt att så många av dem hade försämrade värden, säger Catharina Lewerin.
B-vitaminbrist mäts indirekt. Om blodprovet visar förhöjda värden av homocystein och metylmalonsyra har patienten med stor sannolikhet brist på vitamin B. Dessa ämnen kan också stiga vid andra tillstånd, till exempel om njurarna inte fungerar som de ska.
Försökspersonerna i studien fick genomgå olika kognitiva tester och ett rörelsetest som mäter hur snabbt och smidigt de kunde utföra vissa övningar. Detta rörelsetest används främst för patienter med Parkinsons sjukdom. Resultaten pekar på ett tydligt samband mellan försämrad rörelseförmåga och höga värden av homocystein och metylmalonsyra.
– Brist på vitamin B12 leder till höga nivåer av dessa ämnen och de tycks sedan på olika sätt påverka hjärnan. Exakt hur sambandet ser ut kan vi egentligen bara spekulera om, säger Catharina Lewerin.
Efter fyra månaders behandling med olika B-vitaminer ökade nivåerna av homocystein och metylmalonsyra hos de äldre i studien, men försökspersonernas kognitiva förmåga och rörelseförmåga förbättrades inte av B-vitamintillskottet.
– Jag tror att vi genomförde vår behandling under för kort tid för att se neurologiska förändringar. Om vi kunde diagnostisera äldre med atrofisk gastrit tidigare skulle kanske symptom på B-vitaminbrist kunna förebyggas, säger Catharina Lewerin.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Vitamin B12 and folate depletion in the elderly
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Catharina Lewerin, leg. läkare, telefon: 073-981 42 36, e-post: catharina.lewerin@vgregion.se
Handledare:
Docent Herman Nilsson-Ehle, telefon: 031- 342 10 00, e-post: herman.n-ehle@vgregion.se
