Maria Forsner har intervjuat 22 barn och ungdomar i åldrarna mellan 2 och 18 år med det övergripande målet att belysa deras upplevelse av sjukdom och innebörden av deras rädsla för medicinsk vård. Barnen fick genom lek och samtal berätta om sin sjukdom och om sin rädsla för sjukvården.

I barndomen verkar upplevelsen av att vara sjuk variera med barnets ålder. Mellan 7 och 10 års ålder kan barnets sätt att tänka färga upplevelsen; barnets fantasi kan ge både problem och möjligheter. Barnen kombinerar fantasi och verklighet, och motstridiga känslor som rädd/självsäker, ledsen/till freds och sårad/har roligt. Mellan 11 och 18 års ålder verkar sjukdomen vara innebära att vara vilsen, sårad och i behov av tröst från sig själv och andra. Medicinsk vård kan vara skrämmande för barn, och vad som orsakar rädslan förändras med åldern. För ett tvåårigt barn kan medicinsk vård verka farlig, för barn mellan 7 och 11 år uppfattas den som ett hotande monster.

För det tvååriga barn som ingick i studien verkade det finnas en konflikt mellan å ena sidan att leva upp till kravet att ”vara snäll” och gömma sina känslor, och å andra sidan att kommunicera sina känslor. Barnen i gruppen 7-11-åringars berättelser pekar på vikten av empati vid vård av barn, dvs att vara känslig för barnets rädsla för att kunna hjälpa barnet genom och ut ur rädslan. För tvååringen innebar rädslan att få sitt förtroende brutet, men samtidigt söka efter en förtroendefull relation. Om barnet tas emot tillsammans med rädslan ger det en möjlighet för barnet att utveckla mod och vinna kontroll över rädslan under varsam omvårdnad.

Avhandlingens resultat pekar på möjligheten att använda leken för att skapa berättelser i en kreativ relation med barnet. Att uttrycka sina inre känslor är en gåva av tillit, ett uttryck för gästfrihet. Den som vårdar barn kan få ta emot denna gåva, och ta emot erbjudandet att få vara en gäst i barnets värld.

När barn och ungdomar själva får komma till tals visar det sig att sjukdom och sjukvård kan upplevas främmande och skrämmande och att personalens bemötande har en avgörande inverkan på den upplevelsen: att få vård som man inte har inflytande över, att känna sig förbisedd och tvingad förvärrar oro och rädsla. Om man däremot känner sig accepterad med sin rädsla, blir lyssnad till och förstådd kan personalen bli till hjälp i barnets strävan att övervinna rädsla och svårigheter.

Fredagen den 15 december försvarar barnsjuksköterskan Maria Forsner, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik och Institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln ”Att vara barn i sjukdom och sjukvård: barns berättelser om sina upplevelser av sjukdom och sjukvårdsrädsla”. Disputationen äger rum klockan 13.00 i Vårdvetarhusets aula, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Inger Kristensson-Hallström, Lunds universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Forsner på e-post maria.forsner@pediatri.umu.se, telefon 090-785 00 00 (personsökning) eller mobiltelefon 070-584 87 59. En porträttbild på Maria Forsner återfinns på http://www.umu.se/clin_sci/pediatri/personal/forsner_maria.html.

Ellen Blix’s avhandling ifrågasätter nödvändigheten av det CTG som rutinmässigt tas på kvinnan vid ankomsten till förlossningen, i Norge kallat ”doorstep-CTG”. (CTG-cardiotokografi är den elektronisk övervakning som registrerar barnets hjärtslag och mammans värkarbete). Ellen Blix har undersökt om dessa kan påvisa oönskade förlossningsresultat och om dessa fynd i så fall innebär att man kan åtgärda och förebygga resultaten vid förlossningen, både för mor och barn. Hon har även titta på hur olika bedömare tolkar inkomst-CTG’n och vilken betydelse testen har i barnmorskans dagliga arbete på förlossningen.

I forskningsmaterialet ingår bland annat journaluppgifter från alla kvinnor förlösta på Hammerfest sjukhus mellan åren 1996-1998. Kvinnornas doorstep-CTG, förlossningsförlopp med åtgärder och utfall för modern och barnet har studerats. Åtta mycket erfarna läkare och barnmorskor blev ombedda att tolka CTG-kurvorna utefter bestämda kriterier och utan att känna till förlossningsutfallet och graden av enighet i dessa tolkningar fastställdes. Det gjordes en systematisk översikt av all tidigare forskning på doorstep-CTG. Det gjordes även en kvalitativ studie med intervjuer av 12 barnmorskor.

– Det finns ingen vetenskaplig kunskap som visar på om doorstep-CTG innebär en fördel för lågriskföderskor. Testen kan varken förutse eller förebygga oönskade utfall under förlossningen. Tvärt emot detta tyder resultaten på att doorstep-CTG kan ge missvisande information om födelseförloppet som inte är till fördel för barnet. Detta kan i sin tur innebära ökat bruk av epiduralblockader, kontinuerlig CTG övervakning samt fler provtagningar under förlossningen, säger Ellen Blix.

Personalen har dessutom olika tolkning av CTG, speciellt råder det hög grad av oenighet vid indikationer på onormala testresultat. Maktfördelningen inom förlossningsavdelningen påverkar också användningen och tolkningen av testet och en del barnmorskor upplevde att deras traditionella kliniska färdigheter blev sämre på grund av det ökade användandet av teknologin inom förlossningsvården.

För mer information kontakta:
Ellen Blix, barnmorska/MPH Hammerfest sjukhus Norge. Telefon; +47 90589315, e-post: eblix@barentsnett.no

Handledare:
Professor Med Dr Pål Øian, Universitetet i Tromsø/Universitetssykehuset Nord-Norge. Telefon +47 90939683, e-post pal.oian@unn.no

Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: ” En vurdering av testens prediktive verdier, reliabilitet och effekt. Betydning for jordemødre i deres daglige arbeid”.
Mer information på http://www.nhv.se/customer/templates/InfoPage____895.aspx
Den 16 januari 2007 håller Ellen Blix en föreläsning på NHV runt ämnet för sin avhandling – läs mer

Avhandlingen försvaras tisdagen den 19 dec, klockan 10.15 i Store auditorium, MH-bygget Universitet i Tromsø, Norge

Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
e-post: wstergren@nhv.se
www.nhv.se

Efter föreläsningen, klockan 14.45, hålls en presskonferens i Universitetsklubben, en trappa ovanför Aula Nordica. Innan föreläsningen kommer Umeå universitets luciafirande att äga rum. Nobelpristagaren kommer att uppvaktas av Lucia under luciaföreställningen.

Roger D. Kornberg, professor vid Stanford University i Kalifornien, USA, är hedersdoktor vid Umeå universitet. Hans föreläsning blir den första i en rad planerade KBC-seminarier vid Umeå universitet. KBC står för Kemiskt, Biologiskt Centrum.

Kornberg utsågs till hedersdoktor vid medicinska fakulteten 2003 för sitt ingående samarbete med forskare inom vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik Umeå universitet.

Kornberg får Nobelpriset i kemi för sina studier av ”den molekylära grunden för eukaryot transkription”. Det är också vad han kommer att prata om i sin föreläsning.

Kornberg har i sin forskning förklarat hur de aktiva delar av arvsmassan som kallas gener görs om till RNA hos människor, växter och svampar. För att kunna använda den information som finns i arvsmassans gener måste cellerna först ”översätta” den från DNA till RNA. Processen kallas transkription och Kornberg var först med att detaljerat avbilda den på atomnivå.

Transkriptionen har betydelse för, och finns inblandad i, flera sjukdomar, exempelvis cancer, hjärtsjukdomar och olika inflammationer. Processen har också betydelse inom stamcellsforskningen.

Stefan Björklund, professor vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, är en av Umeåforskarna som Kornberg samarbetat med. Björklund arbetade i två år som post doc i Kornbergs forskargrupp. Nobelpristagaren har också samarbetat med bland andra Erik Johansson vid samma institution. Under 2000-talet har Kornberg varit involverad i flera projekt vid institutionen.

– Jag har vid mina besök i Umeå blivit imponerad av den excellens och vitalitet som präglar forskningen vid universitetet. Samarbetet med professor Björklund har varit mycket fruktbart. Tillsammans upptäckte vi nyckeln till ett multiprotein som kallas Mediatorkomplexet, säger Kornberg i ett uttalande.

Program
12:15 Studentkören framför traditionella Luciasånger
12:40 Luciafika
13:30 Inledning av rektor Göran Sandberg och professor Hans Wolf-Watz, vetenskaplig ledare för KBC
13:40 KBC-seminarium: Föreläsning av årets Nobelpristagare i kemi Roger D Kornberg, medicine professor vid Stanford University Medical School, USA
14:30 Frågestund

Bild på Kornberg finns på:
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Kort intervju finns på:
http://www.umu.se/umu/forskning/index.html

Professor Stefan Björklund, institutionen för medicinsk kemi och biofysik?Tel. 090-786 67 88?Mobil: 090-216 28 90
stefan.bjorklund@medchem.umu.se

1:e forskningsingenjör Erik Johansson
Tel: 090-786 66 38?Mobil 073-620 50 61?erik.johansson@medchem.umu.se??Läs mer om deras forskning på Plussidan:

Björklund:
http://www.info.umu.se/plussidan/Plusprojektsida.aspx?id=7

Johansson:
http://www.info.umu.se/plussidan/Plusprojektsida.aspx?id=2

Under det första årtusendet e. Kr. förändrades bosättningen i norra Norrlands inlandsområden. Boplatser med härdar började anläggas längre från sjöar och vattendrag, i områden där inga människor tidigare hade slagit sig ned. Vid dessa boplatser har arkeologerna i de flesta fall gjort ytterst få fynd förutom själva härdarna (eldstäderna). Det finns vanligtvis inte några spår efter tidigare bostäder eller andra byggnader och det är därför svårt att uttolka hur boplatserna har använts.

Med hjälp av miljöarkeologiska metoder har Nina Karlsson hittat ny kunskap om dessa boplatser och därmed om hur människor levde i norra Norrlands inlandsområden under förhistorisk tid. Hennes analyser har gett information om bosättningarna som arkeologiska utgrävningar vanligtvis inte kan bidra med. De visar att det finns stora likheter i den påverkan som bosättningar från yngre järnålder/medeltid och boplatser som använts av skogssamer under sen historisk tid, har haft på mark och vegetation. Det betyder att bosättningsmönstret och resursutnyttjandet från omkring 600 e. Kr liknade det skogssamiska som finns beskrivet ända fram i 1900-talets början.

Vanliga boplatsaktiviteter som eldning och avfallsdeponering påverkar så väl vegetationen som markens kemiska egenskaper i boplatsernas närmiljö. Spår efter dessa förändringar kan bevaras under lång tid i marken vid boplatsen eller i närbelägna myrar och sjösediment, där de kan återfinnas med hjälp av olika miljöarkeologiska analyser. Nina Karlssons avhandling presenterar miljöarkeologiska undersökningar av sammanlagt 13 boplatser med härdar, vilka härrör från perioden 1000/1100-1900 e. Kr. De undersökta boplatserna är lokaliserade till inlandsområden i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Vid samtliga boplatser har markkemisk kartering genomförts, medan pollenanalys har utförts vid fyra av boplatserna.

Nina Karlssons resultat visar bland annat att antalet synliga härdar vid dessa boplatser inte nödvändigtvis vittnar om hur många människor som bodde där samtidigt. Den miljöpåverkan som registrerats i anslutning till de undersökta boplatsområdena varierar oberoende av antalet härdar vid boplatserna. De markkemiska analyserna har dessutom kunnat påvisa att ett flertal av dessa härdar har använts inuti bostäder med kåtaliknande storlek och form, samt att golvytan i dessa bostäder har organiserats ungefär som de samiska kåtorna från historisk tid. Boplatserna har använts av ett mindre antal personer under korta perioder av året. Ingen av de undersökta boplatserna som härrör från perioden före 1600-talet har med säkerhet kunnat definieras som en samlingsboplats där ett större antal människor vistats samtidigt.

Författaren, Nina Karlsson, kommer ursprungligen från Norrbotten men har bott i Umeå sedan 1992. Under denna period har hon bland annat varit anställd vid miljöarkeologiska laboratoriet vid institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet. För närvarande arbetar Nina Karlsson som antikvarie vid Länsstyrelsen i Västerbotten.

Fredagen den 15 december försvarar Nina Karlsson, institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med
titeln: Bosättning och resursutnyttjande. Miljöarkeologiska studier av boplatser med härdar från perioden 600-1900 e. Kr inom skogssamiskt område. Disputationen äger rum kl 10.15 i Lilla hörsalen, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Bjørnar Olsen, Institutt for arkeologi, universitetet i Tromsø.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Nina Karlsson på tel 090-10 72 51, 070-524 47 45 eller e-post: nina.karlsson@ac.lst.se

– De marktvister som pågår runt om i landet är väldigt allvarliga, men det positiva är att både renskötare och markägare verkligen vill försöka hitta metoder och långsiktiga lösningar för att komma till rätta med problemen, säger Kristina Sehlin MacNeil vid Centrum för samisk forskning, Umeå universitet.

Kristina Sehlin MacNeil har i en nyutkommen rapport undersökt medling som metod i marktvister. Rapporten ”Forskning, utredning och medling – frågan om medling i marktvister mellan renskötare och markägare i Sverige” behandlar forskning, utredning och medling, hantering av marktvister mellan ursprungsfolk och majoritetsbefolkningar internationellt samt renskötare och markägares åsikter om medling i marktvister.

– Markfrågan är väldigt aktuell och det har varit mycket värdefullt att få prata med renskötare och markägare för att höra hur de ser på detta, säger Kristina Sehlin MacNeil, som har intervjuat renskötande samer och markägare i Sverige.

Den gemensamma inställningen från båda parter är att de är positiva till medling, men de vittnar också om en enorm okunskap om markanvändningsfrågor och frågor som rör det samiska samhället i Sverige. Den okunskapen leder i sin tur till konflikter. Parterna efterlyser därför åtgärder för att stävja detta.

– Medling skulle kunna vara en metod som gör att renskötarna och markägarna kan närma sig varandra och skapa förutsättningar för långsiktiga relationer, säger Kristina Sehlin MacNeil.

Rapporten har sitt avstamp i det förslag om ett svenskt utrednings- och medlingsinstitut för hantering av marktvister mellan renskötare och markägare som finns med i gränsdragningskommissionen för renskötselområdets utredning Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14). Olika varianter på liknande organ finns i flera länder, bland annat Australien och Nya Zeeland. Gemensamt för länderna är att parterna som tar sina anspråk till utrednings- och medlingsorganen besparas de kostnader som utredningar och domstolsförfaranden medför.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Kristina Sehlin MacNeil, Vaartoe – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet
Tel 070-456 57 20 eller Kristina.SehlinMacNeil@cesam.umu.se .

Rapporten ”Forskning, utredning och medling – frågan om medling i marktvister mellan renskötare och markägare i Sverige” kan beställas till en kostnad av 120 kr inkl moms,
tel 090-786 67 21 eller e-post: Gretha.Gustafsson@cesam.umu.se .

Thomas Girmalm visar i sin doktorsavhandling hur en polarisering mellan teologi och religionsvetenskap växer fram under 1900-talet inom svensk akademisk teologi.
Med utgångspunkt i ett historiskt material studerar han teologins självbild inom svenska universitet, och särskilt hur man har sett på teologins förutsättningar, dess samhällsanknytning och vidare relevans och hur teologerna har hanterat frågor om teologins vetenskaplighet och gudstrons trovärdighet.

Mer än lärare och forskare inom andra vetenskapsområden har företrädare för teologi tvingats att reflektera självkritiskt över sitt ämne utifrån den rådande kultursituationen. Detta ledde till en tydlig betoning på metodfrågor och en diskussion om ämnets vetenskaplighet, både bland teologerna själva och bland yttre kritiker.

Den syn på vetenskaplighet som kännetecknat stora delar av 1900-talets svenska teologi, liksom synen på villkoren för tolkning och förståelse, har under de senare decennierna genomgått stora förändringar. I avhandlingen diskuteras därför också teologins nutida förutsättningar, samhällsposition och samhällsrelevans där teologins och religionsvetenskapen inte betonas som motsatser utan som viktiga inriktningar på religionsforskningen som ömsesidigt betingar och berikar varandra.

Torsdagen den 7 december försvarar Thomas Girmalm, institutionen för religionsvetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Teologi och det moderna universitetet: Perspektiv på polariseringen mellan teologi och religionsvetenskap under svenskt 1900-tal. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är teol. dr. Roland Spjuth, Örebro teologiska högskola.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Thomas Girmalm, institutionen för religionsvetenskap,
tel 090-786 78 21 eller e-post thomas.girmalm@religion.umu.se

Att titta på skräckfilm kan tyckas vara en ganska vardaglig syssla och skrämmande filmer i alla de former visas ständigt på våra biografer. Samtidigt visar sig genren vara både kontroversiell och utmanande. När videon gjorde sitt intåg i de svenska hemmen blev ”videovåldet” något att ta avstånd från. Sverige har sedan 1911 en statlig censur med uppgiften att skydda filmpubliken från att ta psykisk skada och än idag utpekas emellanåt skräck- och våldsfilmer som inspiration eller direkta anledningar till brott.

Vilka är då de människor som växte upp med videovåldet och som befarades ta skada av filmerna? Vad söker den uttalade skräckfilmsfantasten i sitt intresse? Det undersöker etnologen Jonas Danielsson vid Umeå universitet i sin avhandling Skräckskönt. Om kärleken till groteska filmer – en etnologisk studie.

Skräckfilmsfantaster, eller skräckfilmsbrukare som Danielsson kallar dem, söker efter specifika känslor i skräckfilmen. Därför avhandlar Skräckskönt de mest framträdande känslorna av rädsla, äckel och lust men inriktar sig också på hur skräckfilmsbrukare diskuterar och använder sig av dessa känslor. Brukarna visar sig också ha en speciell syn på samhället och filmen. De menar sig upprätta klara skillnader mellan ”fakta” och ”fiktion” men påstår samtidigt att filmerna kan ge en mer sann bild av verkligheten. Många upplever att ett intresse för skräckfilm ger ett ärligare perspektiv på tillvaron, då det bland annat innebär att man inte blundar för samhällets mörka sidor. De som inte tittar på skräckfilmer antas därmed leva ett förljuget liv.

Jonas Danielsson menar att den medvetna åtskillnaden mellan fiktion och verklighet kan vara avgörande för att finna genren underhållande. De som inte kan göra de skarpa distinktionerna mellan ”fiktion” och ”verklighet” kan inte heller uppskatta skräckfilmens berättelser då de blir för påträngande.

Fredagen den 15 december 2006 försvarar Jonas Danielsson, institutionen för kultur och media, sin avhandling med titeln Skräckskönt. Om kärleken till groteska filmer – en etnologisk studie. Disputationen äger rum 13.00 i Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är Margareta Rönnberg, docent i filmvetenskap.

Avhandlingen har utgivits av bokförlaget H:ström – text & kultur (www.hstrom.nu/f). Kontakta förlaget för recensionsexemplar.

Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju kontakta gärna
Jonas Danielsson, institutionen för kultur och media vid Umeå universitet,
tel 070-5905128, 090-23911, 090-7866907, eller e-post jonas.danielsson@kultmed.umu.se

Ebolavirus har dödat cirka 1300 personer i Centralafrika de senaste 30 åren. I de flesta fall där det varit möjligt att spåra källan till utbrottet, har det varit associerat till konsumtion av smittade apor eller antiloper. Men väldigt lite har varit känt om smittspridningen i naturliga populationer.

I den aktuella studien har ett internationellt forskarteam, varav en grupp från Uppsala universitet, spårat två utbrott och följt spridningen i en gorillapopulation i Lossireservatet i republiken Kongo. Gorillapopulationen har följts av några av forskarna sedan 1995. Som ett resultat av detta har 17 gorillagrupper med totalt 238 individer vant sig vid mänsklig närvaro. Två utbrott av ebolavirus, mellan oktober 2002 och januari 2003, samt mellan oktober 2003 och januari 2004, ledde dock till att 221 av dem (93%) dog. För att undersöka om denna höga dödlighet också påverkade områden utanför reservatet, genomförde forskarna studier över ett större område (2700 km2) och fann att 96% av gorillorna försvunnit. Sammantaget bedömdes 5000 gorillor ha dödats av ebola.

– Dessa siffror representerar nog tyvärr bara en del av det område som är virussmittat, och gorillor fortsätter att dö i denna region, säger Carles Vilà.

Den noggranna övervakningen har avslöjat att överföring mellan gorillagrupper troligen har spelat en viktig roll i spridningen av sjukdomen. Det innebär också att forskarna förkastar möjligheten att utbrotten var ett resultat av massiv överföring av viruset från en reservoar (t ex myggor eller fladdermöss). En viktig slutsats av studien är därför att vaccinationer av ännu ej drabbade gorillor kan vara en viktig åtgärd för att stoppa spridningen av ebola bland gorillor.

Mer information: http://email.eva.mpg.de/~walsh/

Kontaktinformation
Kontaktperson: Carles Vilà, institutionen för evolution, genomik och systematik, Telefon: 018-471 64 64, 073-587 27 97, e-post: Carles.Vila@ebc.uu.se

Inom EU finns det ungefär 40 000 allvarligt döva personer och över 44 miljoner människor som lider av hörselskador – men möjligheterna att behandla skador i innerörat är fortfarande bristfälliga. Någon effektiv metod att bota eller minska tinnitus som utlöses av innerörat finns till exempel ännu inte.

I Uppsala ska projektet genomföras i samarbete mellan öron- och plastikkirurgiska klinikerna och inom institutionen för kirurgiska vetenskaper. Tillsammans med 23 andra europeiska forskargrupper ska man försöka finna nya metoder för att behandla olika former av genetiska hörselskador. Exempel på dessa är hörselnedsättning, öronsus (tinnitus) och yrsel.

Olika implantat inopereras idag på Akademiska sjukhuset för att ge döva patienter viss hörsel tillbaka. Nanopartiklar som binder sig specifikt till vissa celler i innerörat designas för att avge molekyler till just dessa svåråtkomliga områden. Dessa partiklar kan innehålla ett läkemedel som utsöndras kontinuerligt, eller en gen.

– Dessa stimulerar hörselnerven elektriskt och ersätter de skadade hårcellerna som sitter djupt inne i hörselsnäckan, säger Helge Rask-Andersen, professor och överläkare vid öronkliniken, som nu hoppas kunna ta fram ett nytt sådant implantat.

Fyra godkända nedbrytningsbara biomaterial kommer att testas för målsökning, ytstruktur, toxicitet och bärarkapacitet.

– Det är oerhört spännande att få samarbeta med så många grupper i Europa. Att EU satsat så stort i detta projekt får också ses som ett erkännande för öronforskningen i Europa och i Sverige där vi trots allt hävdar oss bra, säger Helge Rask-Andersen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Helge Rask-Andersen, 018-611 53 03, 070-611 02 67, e-post Helge-Rask-Andersen@akademiska.se

I doktorsavhandlingen On methods for assistive mobile robots – med vilken Sven Rönnbäck disputerar den 12 december – presenteras en ny navigeringsmetod som hittar de öppna och fria ytor på vilka ett fordon kan ta sig fram. Dessa fria, öppna ytor används för att skapa en karta som används i samband med navigering. Forskningen har resulterat i en rullstolsprototyp som kallas för MICA – Mobile Internet Connected Assistant.

– MICA är ansluten till internet och kan både fjärrstyras, köras manuellt och navigera själv. Den nya navigeringsmetoden används för att hitta möjliga vägar för rullstolen, exempelvis förbi olika hinder. En avståndsmätande sensor används för att upptäcka de områden som är tillgängliga för rullstolen och tekniken kan också används för att säkerställa att rullstolen används på ett säkert sätt, säger Sven Rönnbäck.

En tänkbar användargrupp är gravt handikappade personer som annars har svårt att navigera en rullstol. Med hjälp av en mus som styrs med huvudet och en dator kan rullstolen brukas enbart genom huvudrörelser, något som givetvis öppnar nya möjligheter för personer som har råkat ut för exempelvis en ryggmärgsskada och som fått kraftigt förämrad rörelseförmåga i armar och ben.

– Genom att använda den nya navigeringsmetoden kan brukaren med hjälp av huvudrörelser ge kommandon till rullstolen. Exempel på kommandon är ”ta nästa möjliga vänster”, ”nästa möjliga höger”, ”följ väggen”, ”sväng höger/vänster”, ”kör rakt fram”, ”kör genom dörröppningen” osv.

Tekniken kan också i förlängningen användas för att vägleda blinda och synskadade som ett komplement till deras käppar. Eftersom tekniken även skapar en karta kan den också hjälpa personer som lider av demens och minnesstörningar, och tekniken ger alltså såväl ökad frihet för den enskilde brukaren som ett minskat beroende av anhöriga och personliga assistenter.

Sven Rönnbäck är född och uppvuxen i Kalix och tog sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Luleå tekniska universitet år 2000. Han har bland annat arbetat på konstruktionsavdelningen vid Hans Fält Elektronik AB, på Physikalisch-Technischen Bundesanstalt i Berlin och vid Australian Centre for Field Robotics vid University of Sydney.

Kontaktinformation
Upplysningar: Sven Rönnbäck, tel. 0920-49 17 08, sven.ronnback@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Biobränsleaska är ett gödselmedel som innehåller fosfor och kalium men inget kväve, vilket passar de redan kväverika torvmarkerna perfekt. Alltför näringsrika platser bör dock inte gödslas, eftersom det då finns risk för att den potenta växthusgasen lustgas avgår till atmosfären.

På dikade marker med mäktiga torvlager skulle man efter avverkningen kunna skörda torven och använda till bränsle. Efter torvtäkten planterar man marken direkt med ny skog och därmed stoppas avgången av koldioxid från de blottade torvlagren.

På detta sätt skulle mer av växthusgasen koldioxid kunna bindas in i skogen genom den ökade tillväxten. Samtidigt kan mer träd- och torvbränsle ersätta en del av dagens fossila bränslen.

Bjorn.Hanell@ssko.slu.se, 090-786 82 97, Skogen – mot oljeberoendet för klimatmålen, sid. 14, http://skogskonferens.slu.se/2006/Dokumentation/Skogskonferensen_06_webb.pdf

BILDTEXTER: Tilll vänster plantering av lärk utan biobränsleaska på torvtäkt i Hälsingland.Till höger plantering med aska på samma torvtäkt. Foto: Björn Hånell, http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-07/utan%20aska.JPG
http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-07/med%20aska.JPG

I Simrishamns kommun är användningen av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden extra problematisk på grund av områdets lantbruks- och fruktproduktion. Denna kommun valdes därför ut att vara exempel i projektet, som beskrivs i rapporten ”GIS för tillsyn av bekämpningsmedelsanvändning”.

Genom att de data, som kommunens handläggare får in vid t.ex. tillståndsansökningar, kopplas till en digital karta kan tydligare analyser och objektivare bedömningar leda till snabbare handläggning och beslut.

Med hjälp av gis kan man också göra sammanställningar och analyser över större landområden, något som i stor sett är omöjligt med nuvarande tillsynssystem. Den historiska överblicken över användningen av bekämpningsmedel förbättras och ett mer heltäckande material kan redovisas i framtiden.

Gis skapar också förutsättningar för att utveckla ett webbaserat, användarvänligt rapporteringssystem mellan odlare och kommun.

BILDTEXT: Med hjälp av gis kan kommunen lättare hålla koll på användningen av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden. Foto: Johan Nilsson, http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-07/sprutaidimma.jpg
KARTA: http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-07/Karta.jpg

Kontaktinformation
Johan.Nilsson@lt.slu.se, 040-41 51 52,

I svenska odlingar brukar man skörda babyspenaten tre till fyra veckor efter sådd. Sara Bergquist vid SLU i Alnarp har nu funnit att om bladen skördas något tidigare innehåller de mer av dessa bioaktiva ämnen. Tyvärr minsk­ar skörden något, men man hinner i gengäld med fler sådder på samma odlingsyta.

Sara Bergquist har analyserat halterna av askorbinsyra (vitamin C), karotenoider och flavonoider. Hon fann att halterna av dessa ämnen varierade mycket lite under året, förutom att bladen innehöll dubbelt så mycket flavonoider i april som i augusti.

Skuggvävar över odlingarna, vilka är vanliga i europeiska odlingar, påverkade inte halterna av bioaktiva ämnen nämnvärt. När bladen lagras sjunker halterna av askorbinsyra kraftigt, speciellt vid högre temperatur (10 istället för 2 grader C). Karotenoider och flavonoiderna är mer lagringsstabila.

Om det fanns mycket askorbinsyra i bladen vid skörd hade produkten en bättre synlig kvalitet (bladfärg, krispighet etc.) efter lagring. Det kan tolkas som att detta ämne skyddar spenaten mot nedbrytning.

BILDTEXT: Babyspenat till sallad odlas bland annat i Öllöv i Skåne. Bladen brukar skördas tre-fyra veckor efter sådd, men nu visar ny forskning att de innehåller mer bioaktiva ämnen om de skördas lite tidigare. Foto: Sara Bergquist, http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-07/spenat.jpg

Kontaktinformation
Sara.Bergquist@vv.slu.se, 040-41 53 76

Under lång tid har man antagit att foster, för tidigt födda barn och även nyfödda fullgångna barn ännu inte har utvecklat de funktioner i hjärnbarken som krävs för att känna smärta. För att undvika biverkningar har det därför ansetts befogat att inte ge smärtstillande medel vid till exempel operativa ingrepp. På senare år har man dock upptäckt att barnen blir fysiskt stressade av smärtimpulser, men man har saknat kunskap om hur smärtsignalerna bearbetas i barnets hjärna.

I sin avhandling Brain functional near infrared spectroscopy in human infants visar nu barnläkaren och forskaren Marco Bartocci att det för tidigt födda barnets hjärna är långt mer utvecklad än man tidigare har utgått från. Hans undersökningar med så kallad infraröd spektroskopi, utförda på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, visar att smärtsignaler från ett nålstick bearbetas i hjärnbarken hos för tidigt födda barn på samma sätt som hos vuxna människor. Detta innebär att alla kända förutsättningar för en medveten smärtupplevelse finns där, även om man därmed inte har avgjort huruvida barnet verkligen lider subjektivt av smärtan.

Infraröd spektroskopi är en skonsam avbildningsteknik som bygger på att nästan infraröda ljusstrålar reflekteras mot röda blodkroppar och ger information om skeenden i hjärnan. Med samma teknik har Marco Bartocci kunnat visa att nyfödda barn bearbetar också luktintryck på hjärnbarksnivå. Tekniken har också använts av en forskargrupp i London som parallellt har kommit fram till liknande resultat när det gäller nyföddas bearbetning av smärta.

Resultaten om bearbetning av smärtintryck har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Pain och har uppmärksammats i en nyhetsartikel i tidskriften Nature. De väntas få stora konsekvenser för hanteringen av smärtlindring hos nyfödda barn såväl som för synen på barns utveckling överhuvudtaget. Disputation sker fredag den 8 december.


Avhandling: ”Brain functional near infrared spectroscopy in human infants: cerebral cortical haemodynamics coupled to neuronal activation in response to sensory stimulation” av Marco Bartoccis, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa. ISBN: 91-7357-034-6.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Doktorand Marco Bartocci
Tel: 08-517 70344
Mobil: 0703-389 685
E-post: Marco.Bartocci@ki.se

Professor Hugo Lagercrantz
Tel: 08-517 747 00
Mobil: 0709-845273
E-post: Hugo.Lagercrantz@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Jessika Wide har i sin avhandling analyserat kvinnorepresentationen, d.v.s. andelen kvinnliga ledamöter, i både nationella parlament i hela världen och i kommunfullmäktige i svenska kommuner.

I snitt är 42 procent av fullmäktigeledamöterna i de svenska kommunerna kvinnor. Men könsfördelningen i kommunfullmäktige varierar kraftigt. I vissa kommuner är bara var fjärde ledamot kvinna och i andra kommuner är över hälften av ledamöterna kvinnor.

Längre bak i tiden var kvinnorepresentationen klart högre i större orter och städer än i mindre jordbruks- och industrikommuner. Skillnaderna finns delvis kvar.

– Färre kvinnor finns representerade om samhället är mer traditionellt, säger Jessika Wide.

Men idag finns det också en tendens att det i allt högre grad är partifärgen i kommunerna som har en påverkan. Många gånger är kvinnorepresentationen lite högre i kommuner med en vänstermajoritet och lägre i kommuner med en borgerlig majoritet.

– Det beror bland annat på att vänsterpartier ofta är mer positiva till olika former av könskvotering och andra sätt att öka kvinnorepresentationen, menar Jessika Wide.

När andelen kvinnor i nationella parlament studerades blev det ett liknande resultat. Kvinnorepresentationen är ofta högre i ekonomiskt utvecklade länder där skillnaderna mellan kvinnors och mäns livsvillkor är mindre.

Men dessutom är det viktigt hur de politiska institutionerna är utformade. Kvinnorepresentationen påverkas av om politiker, partier och kvinnoorganisationer jobbar för en jämnare könsfördelning inom politiken. Exempel på detta är att förändra valsystemet, införa nya nomineringskriterier inom partierna eller tillämpa någon form av könskvotering.

Idag är kvinnorepresentationen i världen i snitt 17 procent. Allra högst är den i Rwanda, 49 procent, och i Sverige, 47 procent.

– Samtidigt är det så att det inte finns någon kvinna alls i parlamentet i ett tiotal av världens länder, säger Jessika Wide.

Fredagen den 8 december 2006 försvarar Jessika Wide, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Kvinnors politiska representation i ett jämförande perspektiv – nationell och lokal nivå”. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Christina Bergqvist, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jessika Wide, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet,
tel: 090-786 95 42, e-post: jessika.wide@pol.umu.se

Avhandlingen kan beställas från:
Christina Boström,
tel: 090-786 61 82, fax: 090-786 66 81, e-post: christina.bostrom@pol.umu.se

Åderförkalkning (ateroskleros) är huvudorsaken till de flesta fall av hjärtinfarkt och stroke. Sjukdomen beror på inflammation, bindvävsärr och sprickor på blodkärlens insida.
De senaste årens forskning har visat att sjukdomen kan hejdas om kroppens eget försvar inom immunsystemet stimuleras på rätt sätt. De forskare från universitetets institution för kliniska vetenskaper i Malmö som nu fått EU-anslag – Harry Björkbacka, Gunilla Nordin Fredrikson och Jan Nilsson – tillhör de ledande i världen när det gäller att utveckla vaccin för behandling av ateroskleros. Nya läkemedel byggda på denna princip kan väntas inom den närmaste 5-10-årsperioden.

Även neonatal- (nyföddhets-) forskarna vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund är internationellt framstående. De har länge arbetat för att förbättra vården av barn födda mer än tre månader för tidigt, före den 28e levnadsveckan. Att ha en så lugn miljö som möjligt utan starka ljus och buller, och att störa barnen så lite som möjligt vid provtagningar och annan vård, har visat sig ge goda resultat.
Hälften av dessa extremt för tidigt födda barn klarar sig utan skador, men de andra drabbas av hjärnskador med olika följder. I lindrigare fall handlar det om uppmärksamhetsproblem och något sänkt intelligensnivå, i svårare fall om synproblem och CP-skador.
EU-projektet, där Lena Hellström-Westas, Vineta Fellman och David Ley representerar Lund, går ut på att jämföra vården i de deltagande länderna. Man vill också se om markörer i blod och urin kan göra det lättare att bedöma risken för hjärnskador, och om nedkylning är ett möjligt behandlingssätt.

Fem forskargrupper i Sverige, Holland och England samt tre företag ingår i ateroskleros-projektet, som fått namnet IMMUNATH. Dess sammanlagda anslag är 23 milj kr, varav Lunds universitet fått 3 milj kr.
I NEOBRAIN, projektet om för tidigt födda barn, ingår forskargrupper och företag från åtta europeiska länder samt Nya Zeeland. Projektets sammanlagda anslag är nära 30 milj kr, varav Lunds universitet fått 1,5 milj kr.

Kontaktpersoner för aterosklerosprojektet är Jan Nilsson, jan.nilsson@med.lu.se och 0733/391230, eller Harry Björkbacka, 040/391205, harry.bjorkbacka@med.lu.se.
Kontaktpersoner för projektet NEOBRAIN är Lena Westas, lena.westas@skane.se och 0733-916330, eller Vineta Fellman, 0733 498 003, Vineta.Fellman@med.lu.se.