Ordinarie ledamöter
Ordförande:
Göran Enander, generaldirektör Skogsstyrelsen
Ordinarie:
Mårten Lindström, direktör NCC
Ersättare:
Mikaela Schulman, divisionschef Boverket
Ordinarie:
Karin Östensson, förbundsdirektör Sveriges Veterinärförbund
Ersättare:
Eva Pettersson, forskningschef LRF
Ordinarie:
Maria Ågren, generaldirektör SMHI
Ersättare:
Maria Hellsten, enhetschef Fiskeriverket
Ordinarie:
Lars Kristoferson, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Ersättare:
Leif Busk, fil. doktor, forskningschef Livsmedelsverket
Som tidigare meddelats utsåg elektorsförsamlingen den 21 november följande ledamöter:
Ordinarie:
Björn Malbert, professor i uthålligt samhällsbyggande,
Chalmers
Ersättare:
Alf Hornborg, professor i humanekologi, Lunds universitet
Ordinarie:
Anders Lindroth, professor i naturgeografi, Lund universitet
Ersättare:
Marie-Charlotte Nilsson, professor i skoglig vegetationsekologi, SLU/Umeå
Ordinarie:
Barbara Ekbom, professor i entomologi, SLU/Uppsala
Ersättare:
Henrik Smith, professor i zooekologi, Lunds universitet
Ordinarie:
Lars Tranvik, professor i limnologi, Uppsala universitet
Ersättare:
Katarina Abrahamsson, professor i analytisk kemi, Chalmers
Ordinarie:
Kerstin Svennersten Sjaunja, professor i husdjursvetenskap, SLU/Uppsala
Ersättare:
Per Jensen, professor i etologi, Linköpings universitet
Ordinarie:
Agnetha Ståhl, professor i trafikplanering, Lunds tekniska högskola
Ersättare:
Lars Stehn, professor i träbyggnad, Luleå tekniska universitet
Ordinarie:
Gun Lidestav, docent i skogshushållning, SLU/Umeå
Ersättare:
Eva Sundberg, professor i växtfysiologi, SLU/Uppsala
Kontaktinformation
För mer information:
Sture Blomgren, tf generaldirektör Formas, 08-775 40 60
e-post: sture.blomgren@formas.se
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38
e-post: emilie.von.essen@formas.se
De aktuella fynden är att nervsignalämnen på ett oväntat sätt produceras i celler som inte är nervceller. Fynden är klart mest tydliga i de sjuka senorna. Senceller, s.k. tenocyter, visar alltså tecken till produktion av signalämnen och uttrycker dessutom receptorer för att ta emot sådana. Detta visar att senorna är under stor inverkan av signalämnen vid tendinos. Detta är helt nya fynd när det gäller kroniskt smärtande senor. Det gäller både knäsenor (patellarsenor) och hälsenor (akillessenor).
Forskarna i gruppen – främst universitetslektor Sture Forsgren och doktorand Patrik Danielson vid enheten för anatomi samt professor Håkan Alfredson vid enheten för idrottsmedicin – har presenterat fynden vid flera konferenser om senbesvär som hållits i Sverige, vid en konferens om produktion av nervsignalämnen i icke-neuronal vävnad i Mainz, Tyskland, i september och helt nyligen vid konferens i ortopedi och rehabilitering i Assisi, Italien.
Fynden har visats på både protein- och mRNA-nivå och har rönt mycket stort intresse. Delar av resultaten har publicerats i tidskriften Microscopy Research and Technique och andra delar kommer inom kort att publiceras i samma tidskrift.
För mer information, kontakta
Sture Forsgren, anatomi, 090-786 51 47, 070-309 71 55,
Patrik Danielson, anatomi, 070-336 80 30,
båda vid Inst. för integrativ medicinsk biologi
Håkan Alfredson, idrottsmedicin, 090-785 48 16,
Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap
– Instiftandet av den här nya professuren i hälsoinformatik är en viktig strategisk satsning för Karolinska Institutet. Det sker idag en enorm utveckling när det gäller digitalisering inom sjukvården som både ställer krav och ger nya möjligheter, säger professor Jan Carlstedt-Duke, dekan för forskning vid KI.
Björn Bergh är för närvarande professor i medicinsk informatik och chef för IT och biomedicinsk teknik vid Universitetet i Heidelberg, Tyskland. Där har han lett uppbyggnaden av en toppmodern infrastruktur för informationsutbyte när det gäller patientvård och forskning. I sin nya roll vid Centrum för Hälsoinformatik – Health Informatics Centre (HIC) – kommer han att arbeta mer forskningsinriktat med att hitta vägar att ”återanvända” den information som finns i dagens datoriserade journalsystem.
– Det finns en rad olika användningsområden. Allt från rena epidemiologiska studier till att jämföra olika patientgrupper när det gäller användning av läkemedel eller att utvärdera varför den ena kliniken får mycket bättre resultat än den andra, säger professor Göran Elinder, ordförande i beredningsgruppen för den nya professuren.
Professuren i hälsoinformatik vid KI är den andra i landet. Linköpings universitet har tidigare gjort en liknande satsning. Centrum för hälsoinformatik blir det senaste i raden av ett stort antal framgångsrika samarbetsprojekt för patientnära forskning mellan KI och SLL. Professor Björn Bergh börjar sitt nya jobb i Stockholm den 1 april 2007.
– Björn Bergh har de rätta kvalifikationerna både som forskare och ledare, för att dra igång en ny verksamhet inom ett område där det snabbt sker stora förändringar. Karolinska Institutets utbildningsprogram i hälsoinformatik borgar dessutom för en god tillgång till kompetent personal, säger Jan Carlstedt-Duke.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Göran Elinder
Tfn: 08-524 871 77, 070-618 71 77
E-post: goran.elinder@ki.se
Dekanus Jan Carlstedt-Duke
Tfn: 08-52486470
E-post: jan-carlstedt-duke@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
I sin avhandling om haiku-poetik visar Herbert Jonsson att haikun snarare fått sin livsluft från att stå i opposition, från att söka det nya och bryta med det etablerade. Det är en poesi som ständigt utmanar läsaren och aldrig kan förstås utifrån en förutbestämd mall.
– Jag har valt att bortse från de dominerande synsätten inom nutida forskning och har istället gått direkt till japanska originaltexter från 1600- och 1700-talen. Tyngdpunkten för undersökningen ligger på 1700-talet och diktaren Yosa Buson och hans grupp. I dessa verk framstår haiku-diktningen som en subversiv underground-rörelse. Förändring är ett återkommande tema, inom estetik såväl som inom teorier om kreativitet, säger Herbert Jonsson.
– Avhandlingens syfte är dock inte att diskutera dessa teoretiska verk i ett historiskt perspektiv, snarare är det att ta vara på den dynamik som finns i de många originella resonemang de bjuder och låta den utmana diverse nutida dogmer inom modern litteraturteori.
Samtidigt tas även andra aspekter av haiku-poetik upp. Ett kapitel ägnas åt ett speciellt estetiskt ideal, sabi, skönheten i det vittrade och förfallna, i längtan och ensamhet, som värderades mycket högt inom haiku. Här beskrivs också hur en framstående diktare som Buson kände stor ambivalens inför detta ideal och orsakerna till detta undersöks. Ett annat kapitel ägnas åt mer handfasta teorier om komposition och tar upp de längre diktkedjor, renku, vilka i äldre tider var en viktig del av haiku-poesin. En hel handbok från slutet av 1700-talet har här översatts och försetts med utförliga kommentarer som sätter den i ett större sammanhang.
Avhandlingen avslutas med en kritisk undersökning av modern forskning kring Busons renku-diktning. Det är en undersökning som inte bara låter olika forskare konfrontera varandra, den visar också hur äldre teori kan ge nya perspektiv på denna diktning och berika vår läsupplevelse.
– Men undersökningen drivs inte av någon strävan efter det historiskt korrekta, utan vill snarast betona att en referens till en författares eller samtida diktares teorier handlar om att ta hjälp av dennes professionalism, säger Herbert Jonsson.
Avhandlingens titel: Haikai Poetics; Buson Kitô and the Interpretation of Renku Poetry
Kontaktinformation
Mer information:
Herbert Jonsson nås på tfn 08-669 16 44, 08-16 14 21, e-post herbert.jonsson@orient.su.se
David Read (f 1939) är professor vid univsitetet i Sheffield och en världsauktoritet på den s k mykorrhizasymbiosen, dvs samspelet mellan växter och svampar. Ca 90 % av alla växtarter är i naturliga ekosystem av beroende av svampar för sitt näringsupptag. Svamparna koloniserar rötterna och bistår växten i dess näringsupptag samtidigt som de tar upp kolhydrater från växten. Företeelsen kallas mykorrhiza. Det finns olika typer av mykorrhiza, och David Read har bidragit till förståelsen av dem alla – framför allt när det gäller en mykorrhizatyp som är en viktig komponent i tundrans ekosystem. Han var också den förste som påvisade hur olika växter i ett ekosystem var var förenade av ett gemensamt nätverk av mycel – fina svamptrådar – och hur näringsämnen kan tas upp och transporteras av dessa.
Professor Read har också haft ett stort inflytande över mykorrhizaforskningen vid Avdelningen för mikrobiologisk ekologi vid Lunds universitet. Den inleddes i Lund omkring 1980 och genomgick tack vare samarbetet med Read en snabb expansion. I dag är det en relativt stor grupp som ägnar sig åt mykorrhizaforskning och som dessutom har ett livligt forskningsutbyte med andra grupper i världen. Under de senaste tio åren har också ett stort antal gästforskare från mer än tio olika länder arbetat under kortare eller längre perioder vid avdelningen.
Det positiva kontinuerliga inflytande Read haft på forskningen i Lund är skälet till att nu utsetts till hedersdoktor.
Matthias Scheffler (f 1951) är professor och chef för den teoretiska institutionen vid Fritz Haber Institute of the Max Planck Gesellschaft i Berlin. Tyngdpunkten i hans forskning ligger i att kvantitativt beskriva egenskaper hos fasta ämnen och speciellt system på deras ytor genom s k täthetsfunktional teori. Metoder baserade på denna teori beskriver materien på atomär nivå med oerhörd precision. Schefflers arbete har gjort det möjligt att från denna detaljerade kvantmekaniska beskrivning förutse egenskaper och beteenden även i makroskopisk skala. Man har beskrivit det som ett brobyggande mellan mikro- och makroskopiska fenomen. Scheffler är världsledande inom detta område; en annan banbrytande aspekt av hans arbetssätt har varit det nära samarbetet med experimentella grupper.
I början av 90-talet inleddes ett samarbete mellan Scheffler och Avdelningen för synktronljusfysik i Lund – en avdelning som har tillgång till avancerade experimentella faciliteter på den stora forskningsanläggningen MAX-Lab, även den belägen i Lund. Från början innefattade samarbetet ett fåtal personer men det har nu växt och inkluderar även forskarna vid Avdelningen för fasta tillståndets fysik. Inte minst för en lång rad doktorander har samarbetet med Scheffler och hans grupp varit mycket värdefullt, och därför har Matthias Scheffler nu utsetts till hedersdoktor.
Kontaktinformation
För mer information om David Read kan man kontakta professor Bengt Söderström, tel 046 222 8617.
För mer information om Matthias Scheffler kontakta professor Jesper N Andersen, tel 046 222 4153
Leif Zern får stipendiet för boken ”Det lysande mörkret om” om Jon Fosses dramatik. Som motivering till beslutet om stipendiet framhålls att boken öppnar dörrar och fördjupar insikten i ett inte helt lättillgängligt författarskap, också genom referenser till uppsättningar av Fosses dramatik samt att boken knyter an till det intellektuella samtalet.
Leif Zern är teaterkritiker i Dagens Nyheter, av många ansedd som den främste i landet. Han var tidigare kulturchef på Expressen, och har givit ut böcker om bland annat Ingmar Bergman och modern teater.
Bland tidigare mottagare till stipendiet finns professor Karin Helander, museichefen Barbro Stribolt, docenterna Claes Rosenqvist och Christina Nygren samt professor Tiina Rosenberg.
Fakta om Stiftelsen Ann-Margret Liljeqvists Fond
Ann-Margret Liljeqvist disputerade 1985 i teatervetenskap på en avhandling om scenografen Sandro Malmquist. Hon donerade testamentariskt vissa medel till ett årligt stipendium för teaterforskare och författare som de ska har gjort sig förtjänt inom svensk teater. Stiftelsen förvaltas av teater- och dansvetenskapen vid Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Wilmar Sauter, professor och ordförande i Stiftelsen Ann-Margret Liljeqvists fond, tfn 08-674 74 80, e-post willmar.sauter@teater.su.se
Inom EU föds varje år 40 000 barn så mycket för tidigt att de löper hög risk att utveckla hjärnskador. Hjärnskadan kan leda till inlärningsproblem, utvecklingsstörning eller cerebral pares. Barnen kan också få synskada eller hörselproblem.
Forskare från sju olika länder i Europa ingår i det nya forskningsprojektet.
– Vi kommer bland annat att karakterisera förändringar i hjärnan baserat på tekniker i olika djurmodeller. Sahlgrenska akademin har den enskilt största forskningsgruppen inom projektet, säger Henrik Hagberg, professor i obstetrik och gynekologi med speciell inriktning på perinatologi.
Det är nervcellernas långa utskott och det fettlager som omger nervtrådarna som kan ta skada om barnet föds mycket för tidigt. Fettlagret, som kallas myelin, bildas i barnets huvud under graviditetens sista tio veckor.
– De celler som bildar myelinet tycks vara mycket känsliga för syrebrist och mycket av vår forskning fokuseras därför på hur man kan skydda dessa celler. I våra djurmodeller kan vi återskapa den vitsubstansskada som vi kan se hos prematurfödda barn, säger Henrik Hagberg.
Liknande studier har redan gett resultat för fullgångna barn. Barn som inte föds för tidigt men som ändå riskerar hjärnskada kan skyddas genom nedkylning. Metoden används redan på vissa håll i USA och i andra länder. Den kommer sannolikt att införas också i Sverige.
– För de fullgångna barnen tog det 15 år för forskningen att gå från experimentella studier till en klinisk strategi. Det är möjligt att vi nu har ytterligare tio års forskning framför oss innan vi har en behandling även för de prematurfödda barnen, säger Henrik Hagberg.
Flera mindre eller mellanstora företag ingår också i samarbetet. Företagen har utvecklat flera lovande hjärnskyddande läkemedel som forskarna nu får pröva i experimentella studier. Det nya EU-projektet kallas Neobrain och leds av forskare i Hannover. Förutom Tyskland och Sverige ingår även forskare i Österrike, Italien, Nederländerna, Frankrike och Nya Zeeland.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Henrik Hagberg, telefon: 031-343 41 40, e-post: henrik.hagberg@obgyn.gu.se
Avhandlingsförfattaren har med utgångspunkt i genus- och gåvoteori analyserat de medeltida dokument – diplom – som upprättades i samband med att en person lämnade det världsliga livet för att träda in i ett kloster och tjäna Gud. Det framkommer då att de medeltida männens strävan efter status och prestige medförde att deras gåvor av jord – och döttrar – till klostren var en självklar och accepterad del i aristokratins livsstil och strategier. Att ge sin dotter som gåva till Gud var något av det mest prestigefyllda en aristokrat kunde göra i medeltidens kristna samhälle. En sådan gåva antogs bidra till personlig välgång, inte bara i det kommande himmelska livet utan också i jordelivet. Likaså bidrog gåvan till ökad prestige och anseende i relation till andra aristokrater. Att ge en dotter till Gud – att placera henne i ett kloster – var, på samma sätt som äktenskapsallianser, ett sätt att förbättra sin sociala position.
Att placera en son i kloster var däremot inte lika självklart. I undersökningen har klosterinträden endast undantagsvis identifierats bland manliga aristokrater. Detta har tolkats som att munkidealet stod i skarp kontrast i förhållande till det världsliga liv den aristokratiske mannen levde. Klosterlivet utmanade den manlige aristokraten ur såväl ett klass- som könsperspektiv. Den manlige aristokratens sekulära liv och ideal kan beskrivas i termer av ett militariserat riddarskap, omfattande jordinnehav och såväl juridisk som informell makt över kvinnor och tjänstefolk. Allt detta stod i skarp kontrast till klosterlivets förbud mot att bära vapen, liksom till munkens förväntade fattigdoms- och lydnadsideal.
Avhandlingen Kloster och aristokrati öppnar därför för en djupare förståelse av det medeltida samhället i stort och hur klostren var en väl integrerad del i detta samhälle. Genom sin existens och verksamhet bidrog de mycket konkret till att upprätthålla vissa grundläggande samhällsstrukturer. En studie av relationen mellan kloster och aristokrati blir därför också ofrånkomligen en studie över det sekulära samhället – inte minst när det gäller hur relationerna mellan könen ordnades under medeltiden.
Avhandlingens titel: Kloster och aristokrati. Nunnor, munkar och gåvor i det svenska samhället till 1300-talets mitt.
Disputationen äger rum fredagen den 12 januari 2007 kl. 13.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Avhandlingen kan beställas via historiska institutionen eller direkt från avhandlingsförfattaren via mail eller per tel. 031-97 03 95
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Catharina Andersson, tel. 031-773 52 54,
e-post catharina.andersson@history.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Undersökningen har bland annat genomförts via enkät till alla kvinnliga obefordrade allmäntandläkare i Folktandvården i en svensk region och syftar till att beskriva hur den undersökta gruppen uppfattade det goda arbetet”, dvs. ett arbete som är både hälsosamt och socialt ansvarstagande, samt om de upplevde en skillnad mellan egna ideal och den verklighet som råder.
Kvinnliga obefordrade allmäntandläkare i Folktandvården utgör cirka en fjärdedel av alla yrkesverksamma tandläkare i Sverige och denna grupps besvärliga psykosociala arbetssituation har styrkts i tidigare forskning.
– Studien finner sitt ursprung i min egen erfarenhet som tandläkare under 25 år i Folktandvården. Dessutom genomförde jag i slutet av 90-talet en studie vid Högskolan i Kristianstad med fokus på denna yrkesgrupp. Resultaten pekade på flera problem, berättar Karin Hjalmers.
De studerade tandläkarna upplever att Folktandvården inte tillräckligt värderar den moraliska och patientvårdande insatsen och att tandläkarna ges för lite inflytande.
– Min studie vittnar också om en hög sjuknärvaro bland de kvinnliga tandläkarna, det vill säga att man går till arbetet fast man inte mår bra. Denna grupp är också väldigt lojal och kommer ständigt i kläm mellan arbetsgivarens krav och de egna ambitionerna att uppfylla patienternas önskemål.
Tandläkarna värderade den moraliska delen av arbetet högst, vilket bekräftar att de ser tandvård primärt som ett människovårdande och inte industriellt yrke och tandläkare med högst engagemang upplevde de största skillnaderna. Folktandvården har enligt undersökningen misslyckats med att övertyga eller engagera de som den borde engagera, dvs. de med det största engagemanget.
Sammanfattningsvis visar studien på allvarliga arbetsmiljöproblem hos de undersökta tandläkarna. Tandläkarna mådde dåligt och upplevde en stor brist på inflytande i viktiga frågor, det förekom få interkollegiala kontakter och gruppen mötte ett svagt stöd från ledningen.
– En tänkbar lösning på gruppens utsatta arbetssituation är att graden av demokrati inom organisationen förbättras, att de obefordrade tandläkarna ges ett ökat inflytande och att kontrollsystemet slopas – ett system som i nuläget innebär att en tandläkares arbete kontrolleras på 5-minutersnivå, säger Karin Hjalmers.
Karin Hjalmers avhandling har titeln ”Good work for dentists – ideal and reality for female unpromoted general practice dentists in a region of Sweden” och ämnesområdet är samhällsodontologi.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Karin Hjalmers på telefon 040-665 85 96 eller e-post karin.hjalmers@od.mah.se
I sin avhandling har Maike Gallwitz undersökt hur tiden har påverkat ett antal gener som har funktioner i immunförsvaret. Fokus ligger på ett genkluster som kallas kymaslokuset och som ligger i den mänskliga arvsmassan på kromosom 14. Här hittar man fyra närbesläktade gener. I motsvarande kluster i musens arvsmassa finns däremot 14 gener och Maike Gallwitz har i sin avhandling jämfört denna plats i arvsmassan i syfte att förstå hur och när denna skillnad har uppkommit i evolutionen, och om den påverkar immuncellers funktion.
Svaret har Maike Gallwitz sökt genom att studera molekylärbiologiska databaser där sekvenserna för arvsmassan från ett antal däggdjur finns lagrade. Hon har kommit fram till att all gener i kymaslokuset hos däggdjur har uppkommit från en och samma stamfadergen. Denna gen verkar ha funnits för mer än 200 miljoner år sedan i ett urdäggdjur. Som en välkommen biprodukt av dessa studier identifierade Maike sammanlagt 20 nya gener i olika däggdjursarter. För fyra av generna har hon redan visat att de uttrycks i mastceller, en typ av immunceller, och således verkar ha en funktion i immunförsvaret. Mastceller har även en nyckelfunktion i uppkomsten av allergier, vilket tyder på att de nya generna kan vara inblandade även där.
En slutsats som kan dras från arbetet är att storleken inte är allt. Kymaslokuset hos råttor är till exempel cirka tre gånger så stort som hos möss, men innehåller ändå bara 18 fungerande gener. Den största delen av råttans kymaslokus upptas i stället av ”skräp-DNA” som inte verkar ha någon funktion alls. Den information som har kommit fram i avhandlingen kan i framtiden underlätta rättvisande jämförelser av immunfunktioner mellan olika däggdjur.
– Detta är bland annat viktigt när man ska bedöma tillämpbarheten av djurförsök på människor. Genom ökad kunskap inom detta område kan djurförsök begränsas till ett nödvändigt minimum och bli så meningsfulla som möjligt, säger Maike Gallwitz.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maike Gallwitz, tel: 018-471 42 22, e-post: Maike.Gallwitz@icm.uu.se
Elena Iliachenko är en av doktoranderna i Forskarstation östra Norrbotten, FÖN, vars syfte är att forska om frågor som på olika sätt är relaterade till regionen östra Norrbotten. Fyra nyckelområden definierades från början – turism, IT, livsmedel och trädesign. FÖN är ett samarbetsprojekt mellan Luleå tekniska universitet (fyra doktorander), Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå (två doktorander) och Högskoleförbundet östra Norrbotten som omfattar Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner.
Elena Iliachenkos forskning har varit inriktad på IT-användning inom turismområdet och har handlat om att utveckla regionens turismföretags marknadsföring via Internet.
Elena Iliachenko kommer ursprungligen från ryska Archangelsk där hon också läste management och statsvetenskap vid Pomor-universitetet. Hon var en av deltagarna i en grupp ryska studenter som valdes ut för att studera svenska i ett år. Efter att först ha klarat proven i svenska, engelska, matematik och i vissa fall fysik (om man siktade in sig på ett civilingenjörsprogram) valdes Elena Iliachenko därefter tillsammans med ytterligare 15 studenter ut för studier vid Luleå tekniska universitets olika institutioner. De ryska studenterna läste samma kurser som sina svenska kamrater och tog så småningom sina civilingenjörs- respektive civilekonomexamina. Projektet finansierades av Svenska institutet.
Elena Iliachenko läste internationell ekonomi med inriktning marknadsföring och tog sin examen 2001. Därefter anställdes hos om forskarassistent på dåvarande Avdelningen för industriell marknadsföring och inledde sina doktorandstudier i februari 2002.
Den 18 december försvarade Elena Iliachenko sin doktorsavhandling Electronic service quality (E-SQ) in tourism: Development of a scale for the assessment of E-SQ of tourism websites.
Bild på Elena Iliachenko för fri publicering finns att ladda ner via www.ies.ltu.se/mf/staff/iliachenko_e.htm
Upplysningar: Elena Iliachenko, tel. 0920-49 24 36, elena.iliachenko@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Den stora artrikedomen av växter och djur är ett resultat av miljoner års biologisk utveckling (evolution), där artbildning kan ses som formationen av reproduktiva barriärer mellan olika populationer. Idag har vi grundläggande kunskap om hur arter bildas, men de underliggande mekanismerna är fortfarande till stor del okända. Genom att studera vilka beteenden och situationer som leder till hybridisering mellan två arter kan man dra slutsatser om vilka evolutionära förändringar som måste till för att genflödet ska avstanna. Nina Svedin har undersökt hur naturlig och sexuell selektion (om reproduktionsframgången styrs av faktorer i den naturliga miljön, eller av valet av partner) kan påverka formationen av reproduktiva barriärer mellan två naturligt hybridiserande flugsnappararter: halsbandsflugsnappare (Ficedula albicollis) och svartvit flugsnappare (F. hypoleuca).
Resultaten visar bland annat att både tillgång till partners och olika individers förmåga att urskilja sexuella signaler påverkar hybridiseringsmönstret. Att individer kan tvingas hybridisera om det finns ont om partners av den egna arten är inget oväntat resultat. Men ett nytt och helt oväntat resultat var att förmågan att identifiera rätt partner påverkades av arternas olika frekvens i olika områden. I detta fall verkar den underliggande orsaken vara att svartvita flugsnapparhannar blandar in fler strofer från halsbandshannarnas sång när de häckar i områden där halsbandsflugsnapparna är numeriskt dominanta, och därmed kan honorna få det svårare att urskilja en partner av rätt art.
Hon undersökte också flera olika aspekter i hybridhannars livscykler, såsom parningsframgång, antal flygga ungar, livslängd mm. Hon fann att sexuell selektion hade stor betydelse för hybridhannarna. De hade inte lika stor framgång i att attrahera honor, och största andelen av den avkomma som hybridhannarna uppfostrade var i själva verket avkomma till en annan hanne.
Avhandlingen presenterar sammanfattningsvis goda bevis för att sexuell selektion kan ha konsekvenser för de barriärer som hindrar fortsatt genflöde mellan två populationer efter det att det väl har bildats en hybrid mellan närbesläktade arter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nina Svedin, tel: 018-471 26 62, 070-448 53 24, e-post: Nina.Svedin@ebc.uu.se
1994 anställdes Tim Foster som doktorand vid dåvarande Högskolan i Luleå. Och det var också ungefär då som expansionen av Internet tog fart på allvar, något som bland annat en rad företag och organisationer världen över var snabba att utnyttja.
Den 19 december disputerar Tim Foster med avhandlingen Industrial marketing communication – A (r)evolutionary journey from marketplace to marketspace. I avhandlingen konstateras bland annat att Internet mer eller mindre revolutionerat företagens syn på detta med information. På tio år har Internet blivit betydligt mer än ”bara” ett nytt media, nämligen ett minst sagt mångfacetterat verktyg som används på betydligt många fler sätt än enbart som informationskanal.
I dag fungerar Internet som en väg att skapa mervärde för de företag som vet att använda sina hemsidor, både de som är öppna för alla och de intranät som finns hos snart sagt alla större företag, organisationer och myndigheter.
– En viktig strategisk fråga för alla företag med egna hemsidor är ”vad är vi utan vår hemsida”? Om svaret är ”ungefär samma företag som utan”, då finns det lite eller inget värde alls med just den hemsidan, säger Tim Foster.
– Men om svaret i stället är ”till vår konkurrensmässiga nackdel”, då har företaget skapat ett verkligt ”cyber-värde”.
Tim Foster kommer från East Lansing i amerikanska Michigan och studerade vid Michigan State University. 1989 flyttade han till Sverige för att medverka i ett projekt för Utvecklingsfonden i Norrbotten. Han började arbeta som gästföreläsare vid Institutionen för industriell ekonomi och marknadsföring i april 1992 och anställdes som doktorand 1994. I samband med sin licentiatexamen 1998 fick han en adjunktstjänst och började undervisa på heltid. Vid sidan av sin lärargärning har han ägnat sina ”lediga stunder” åt att färdigställa sin doktorsavhandling.
Upplysningar: Tim Foster, tel. 0920-49 14 84, tim.foster@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Med över 2.6 biljoner användare av mobiltelefoner och en täckning som snart överstiger 80 procent av världens befolkning kommer mobila tjänster förr eller senare slå igenom på bred front. En liten skärm gör det dock både ansträngande och svårt att ta till sig den informationen som de mobila tjänsterna erbjuder, vilket hittills inskränkt nyttan med dessa.
I syfte att förbättra läsbarheten på små skärmar har Gustav Öquist vidareutvecklat ett beprövat format för dynamisk textpresentation, Rapid Serial Visual Presentation (RSVP). Med RSVP presenteras texten ett eller några ord åt gången automatiskt på skärmen. För mobila tillämpningar innebär dynamiska format fördelar eftersom de, i motsats till de traditionella, kräver mycket begränsade ytor. Flera studier har också visat att RSVP är minst lika effektivt för läsning som en bok eller en stor skärm. I avhandlingen presenteras resultat från fem läsbarhetsstudier utförda på handdatorer och mobiltelefoner. I en av dessa ingår det vidareutvecklade formatet, Prediktiv Text Presentation (PSP), där RSVP har förbättrats i olika steg genom lingvistisk anpassning samt ögonrörelsemodellering.
De nya formaten har också jämförts med andra vanliga format för textpresentation i användarstudier med 12-16 personer. Förutom att se till läshastighet, förståelse och mental belastning har ögonrörelsemätning använts som ett verktyg för att förstå hur små skärmar påverkar läsbarheten. Att presentera texten sida för sida var den metod som oftast gav bäst läsupplevelse. Att läsa på en mobiltelefon minskade läshastigheten med tio procent jämfört med att läsa på en handdator, vilket är intressant då skärmen på telefonen var 50 procent mindre.
Att scrolla texten som på vanliga datorer, vilket också är den vanligaste metoden i mobila sammanhang idag, visade sig vara mindre bra jämfört med både sidformatet och RSVP-formatet. Leading, det format där man rullar texten från höger till vänster, gav upphov till mycket onaturliga ögonrörelser, men var ändå förhållandevis snabbt att använda. Att presentera texten ord för ord med RSVP visade sig reducera ögonrörelserna till ett minimum, men tvärtemot vad som vanligtvis hävdas resulterade detta varken i ökad läshastighet eller minskad belastning.
I avhandlingen förklaras varför läsbarhet på små skärmar är viktigt, hur det kan utvärderas på ett effektivt och pålitligt sätt, samt avslutningsvis visas att Prediktiv Text Presentation (PTP) är det format som har störst potential för att förbättra mobil läsbarhet i framtiden.
Bildtext: Utvärdering av läsbarhet på en mobiltelefon med hjälp av ögonrörelsemätning
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gustav Öquist, tel: 018-471 70 08, 073-941 77 83, e-post: Gustav@stp.ling.uu.se
Skogsindustrin var först ut i Sverige när det gäller användandet av miljöanpassade smörjmedel. Ny lagstiftning och ändrade riktlinjer krävde att den hydraulolja som använders i skogsmaskiner skulle vara miljöanpassad och från början använde man oljor baserade på olika vegetabiliska oljor.
– Men de oljorna hade inte de egenskaper som behövdes för att klara påfrestningarna i ett modernt hydraulsystem och orsakade mycket problem för maskinägarna, säger Anders Pettersson som den 19 december disputerar med avhandlingen Environmentallu adapted lubricants – Properties and performance.
– Vanliga problem var att oljan bröts ner av den höga driftstemperaturen, något som ledde till att slangar och packningar började läcka och den utläckande oljan smutsade ner maskinen.
Eftersom behovet av miljöanpassade oljor kvarstod startades ett antal forskningsprojekt för att öka förståelsen för miljöanpassade smörjmedel. Anders Petterssons forskningsprojekt är en del av det så kallade HiMeC-programmet, ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola, Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan. HiMeC, som nu är avslutat, bestod av ett antal forskningsprojekt inom ämnet tribologi – läran om smörjning, nötning och friktion.
Anders Pettersson har undersökt vilka egenskaper och prestanda en viss typ av miljöanpassade oljor har – de syntetiska estrarna. Syntetiska estrar har använts som smörjmedel i liten skala ända sedan andra världskriget, men på senare år har intresset ökat eftersom det går att framställa mängder av olika estrar som dels har bra egenskaper, dels är miljöanpassade och förnyelsebara.
– En svårighet med att tillverka smörjmedel av syntetiska estrar är att de tillsatser man använder för att exempelvis förhindra nötning inte fungerar lika bra som i mineraloljor. Jag har undersökt alternativa tillsatser som ger god prestanda utan att äventyra miljön. Under projektet har jag också haft förmånen att arbeta utomlands – jag tillbringade en period hos den japanske forskaren professor Minami, där vi framställde och provade nya typer av tillsatser för oljor, säger Anders Pettersson.
Anders Pettersson (f. -74) kommer från Luleå och arbetar för närvarande som oljespecialist vid Volvo Construction Equipment AB i Eskilstuna.
Upplysningar: Anders Pettersson, tel. 070-510 38 76, ap@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Växtsystematik handlar om rekonstruera växternas släktskap och deras evolutionära historia utifrån mönster som vi idag kan se i deras utseende eller arvsmassa. Dessa kan användas för att organisera växter i olika namngivna grupper, men även avslöja saker om till exempel en växtgrupps geografiska ursprung och hur olika grupper av växter har interagerat och hybridiserat. Frida Eggens avhandling berör alla tre av dessa aspekter, framför allt inom det artrika släktet Silene (glimväxter) som hör till familjen nejlikväxter.
Analyser av växternas arvsmassa kan visa om äldre klassifikationer, grundade på växternas utseendemässiga likhet, verkligen avspeglar släktskap. Frida Eggens har bland annat studerat en mindre grupp glimväxter från Medelhavsområdet/Mellanöstern. Man trodde tidigare att de utgjorde en naturlig grupp, men analyser av deras arvsmassa visar att de istället kan delas in i sex separata, mindre grupper. Dessa nyidentifierade grupper kan nu bidraga till arbetet med en ny klassifikation av glimväxterna och detta arbete inleds också med beskrivning och namngivning av en av grupperna.
Även glimväxter som finns naturligt på Hawaii har studerats. Genom att se var deras närmsta släktingar växer kan man göra antaganden om varifrån deras anfader kom. Tidigare trodde man att de är släkt med några japanska glimväxter, men analyser av växternas arvsmassa visar att den närmsta släktingen är en amerikansk ört. Därmed var förmodligen anfadern en örtartad växt som spreds från Amerika till Hawaii. Eftersom ett par av de hawaiianska glimväxterna är små buskar har förmodligen egenskapen att vara vedartad utvecklats på plats på Hawaii. Detta mönster har man också sett inom flera andra grupper.
Frida Eggens har även studerat det sydeuropeiska släktet Heliosperma (med bl.a. alpglim). Denna grupp uppvisar ett mycket komplext mönster i sin arvsmassa, något som verkar bero på att växterna i gruppen har interagerat och hybridiserat både inom gruppen och med närbesläktade växtgrupper.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Frida Eggens, tel: 018-471 27 77, e-post: Frida.Eggens@ebc.uu.se
