Nordic Growth Management Program har utvecklats för vd:ar och andra chefer i teknik- och forskningsbaserade tillväxtföretag som är i en kraftig tillväxtfas. Utbildningen är baserad på tidigare program, men har i år givits ett internationellt perspektiv genom ett samarbete med det danska företaget SIMI (Scandinavian International Management Institute). Målet är nya internationella storföretag i Norden.
– Facit från våra tidigare program övertygar om att vi hjälper företagen att växa. Nu blir det extra intressant med den nordiska dimensionen som är ny för i år, säger Fredrik Lagergren, vd för KTH Executive School.
Att etablera och driva ett tillväxtföretag kräver vissa kunskaper hos chefer. Att utveckla det till ett konkurrenskraftigt internationellt företag kräver oftast andra kunskaper, och många tillväxtföretag skulle lyckas bättre om ledningen tidigare kunde se de speciella möjligheter och risker som är förknippade med företagstillväxt. Det kan gälla rena kunskapsbrister om de ekonomiska villkoren för företagets utveckling eller hur den entreprenöriella kulturen påverkar ett tillväxtföretag.
Svårigheterna att sälja på en obekant internationell marknad, och utmaningen att dra till sig, utveckla och behålla anställda med rätt kunskaper är andra exempel på frågor som företagsledare i tillväxtföretag ofta behöver hjälp med. Nordic Growth Management Program, som i år för första gången har deltagare från såväl Sverige som Danmark och Norge, ska skapa förutsättningar för chefer att bättre hantera de svåra frågor ett företag under tillväxt står inför.
– Med sin utbildning som främst riktar sig till företrädare för näringslivet, kompletterar KTH Executive School på ett utmärkt sätt KTHs övriga utbildningar. KTH Executive School bygger vidare på den långa tradition av kunskapsutbyte och samarbete som KTH haft med näringslivet med det övergripande syftet att stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet, säger KTHs rektor Anders Flodström.
Vårens utbildning startar måndag 8 januari 2007 på KTH campus Valhallavägen i Stockholm.
Kontaktinformation
Mer information
Fredrik Lagergren, vd KTH Executive School, 08-790 96 10, fredrik.lagergren@es.kth.se
Edith Stein ansåg att det fanns vissa likheter mellan empati, minne och förväntning, där minne ses som inlevelsen i sitt eget förflutna och förväntning som inlevelse i sin egen framtid. Jakob Håkansson Eklund ser det som fruktbart att gå ett steg längre. Han ser att empati, minne och förväntning samtliga kan definieras som ”upplevelser av främmande upplevelser”. Detta leder till en spännande frågeställning: de individer som har bristande empati, har de även en bristande minnes- och förväntningsförmåga?
Håkansson Eklund förklarar i sin artikel: ”Det skulle kunna vara så att de som inte tycks uppleva andra människors upplevelser som verkliga (psykopater) inte heller tar sina egna förflutna och framtida upplevelser på allvar. Att en psykopat tillåter sig att råna en bank kan bero på bristande inlevelse i bankkassörskans känslor såväl som i den egna framtiden i fängelse”.
Jakob Håkansson Eklunds artikel i Filosofisk tidskrift är en av få om empati i vetenskapliga tidskrifter på svenska. Filosofisk tidskrift har som ambition att bidra till en allsidig diskussion av filosofiska problem och att informera om aktuell filosofisk forskning.
Håkansson Eklund har tidigare, bland annat, skrivit en artikel i Scandinavian Journal of Psychology. I den artikeln presenterade han en ny metod för att mäta när vi ser på andra människor som objekt eller subjekt.
Kontaktinformation
Jakob Håkansson Eklund, universitetslektor i psykologi
Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap
Telefon: 016-153266
E-post: jakob.eklund@mdh.se
– Vi har visat att omkring en tredjedel av kvinnliga bulimiker har hormonella störningar som kan förklara att ätstörningar uppkommer. I vissa fall kan dessa störningar vara ett uttryck för kvinnans hormonella konstitution snarare än mental sjukdom, säger Sabine Naessén om forskningsresultaten som presenteras i hennes doktorsavhandling.
Bulimia nervosa, hetsätning, är troligen den vanligaste formen av ätstörning och runt tio gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Eftersom sjukdomen normalt antas ha psykiska orsaker behandlas den vanligen med kognitiv beteendeterapi i kombination med antidepressiv medicin.
Sabine Naesséns resultat visar att bulimi är en komplex sjukdom som inbegriper både hormonella och genetiska såväl som psykiska komponenter. Bulimikerna i hennes studier hade högre nivåer av det manliga könshormonet testosteron och lägre nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen än den friska kontrollgruppen. Testosteron är direkt inblandat i kroppens normala aptitreglering och en förhöjd halt kan leda till ökade hungerkänslor.
Genom att bulimiker behandlades med ett östrogendominerat p-piller kunde testosteronhalten sänkas. Resultatet blev att suget efter fett och socker och hungern minskade hos ungefär hälften av bulimikerna efter bara tre månaders behandling. Tre personer blev helt fria från ätstörningar som en följd av behandlingen.
– Det är en mycket stark effekt. Hormonbehandling kan mycket väl bli ett alternativ till kognitiv beteendeterapi i framtiden, säger Sabine Naessén.
Avhandling: ”Endocrine and metabolic disorders in bulimic women and effects of antiandrogenic treatment” av Sabine Naessén, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med Dr Sabine Naessén
Tel: 070-2225063
E-post: Sabine.Naessén@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
En viktig del av fysiken handlar om att försöka förstå fenomenen omkring oss i termer av hur elektroner och atomkärnor rör sig i tid och rum. I princip är det enkelt eftersom det i huvudsak bestäms av den elektriska kraften, men i praktiken blir det svårt.
– Den tekniska nyttan av ökad förståelse kan inte överskattas. Till exempel beror många materialegenskaper i detalj på hur elektronerna påverkar varandra, säger professor Jan-Erik Rubensson, som lett studien.
För att studera hur elektroner som är bundna i en atom växelverkar är det naturligt att börja med heliumatomen, som bara har två elektroner. När heliumatomen försätts i vissa ”dubbelexciterade” tillstånd kan den ge ifrån sig energi, antingen genom sända ut en av elektronerna eller en foton (ett ljuskvantum). Uppsalaforskarna har tidigare visat att det är en subtil balans som får atomen att bestämma sig för om den ska sända ut det ena eller det andra. Om man sätter atomen mellan två metallskivor och varierar den elektriska spänningen kan man påverka denna balans och få atomen att bestämma sig. Genom att ändra spänningen kan man reglera balansen som man vill, och spänningarna som behövs är små, mycket mindre än dem man får ur vägguttaget.
Nu har forskarna demonstrerat att också magnetfält ger mycket större effekter än man hittills trott. Här räcker det med små magnetfält, inte större än i enkla kylskåpsmagneter. Observationerna är viktiga för grundläggande atomfysik, och har inspirerat gruppens amerikanska medarbetare till att utveckla ny teori.
– Dessa insikter kan vara viktiga för att förstå plasmor i magnetfält, både ute i rymden och i fusionsanläggningar på jorden, säger Jan-Erik Rubensson.
Referens: Phys. Rev. Lett. 97, 253002 (2006).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jan-Erik Rubensson, 070-425 04 80, 004930 6392 5010, e-post: Jan-Erik.Rubensson@fysik.uu.se
I den nya studien förutsägs antibiotika kunna få genetiskt identiska bakterier att växa med två olika tillväxthastigheter under identiska tillväxtbetingelser. Studien rör de många antibiotika som inte ansetts kliniskt verksamma på grund av att de tränger igenom bakteriernas cellmembran eller cellvägg för långsamt, även om de skulle vara mycket effektiva om de väl kom in i bakteriecellerna. Det anmärkningsvärda resultatet är att genetiskt identiska bakterier under mycket generella förutsättningar kan förväntas svara helt olika på antibiotikabehandling beroende på om de växer snabbt eller långsamt då de utsätts för behandlingen.
Den låga membrangenomsläppligheten gör att snabbt växande bakterier kan fortsätta att växa snabbt då den intracellulära koncentrationen inte hinner bli tillräckligt hög för att bromsa tillväxten. Men under samma förhållanden kan antibiotikan tränga in i långsamt växande bakterier och nå en verksam koncentration som hindrar tillväxten. Bakterierna förutsägs alltså kunna ha två vitt skilda tillväxthastigheter för samma dos av antibiotika.
– Detta har betydelse för hur man skall gå tillväga för att bestämma den verksamma dosen då man utvecklar nya antibiotika. Studien pekar även på att befintliga antibiotika, under rätt förutsättningar, kan vara verksamma mot flera bakterietyper än man tidigare trott, säger Johan Elf.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan.Elf, tel: +1 617 496 8654, e-post elf@fas.harvard.edu
Ungefär 1 % av befolkningen har schizofreni. Det är en svår sjukdom som oftast är kronisk och som bland annat kan ge hallucinationer, vanföreställningar och initiativlöshet. Patienten kan också få problem med minne, uppmärksamhet och andra kognitiva funktioner.
– En del av sjukdomens symptom kan behandlas med antipsykotiska läkemedel, men inte den kognitiva dysfunktionen. Kanske kan läkemedel som blockerar kväveoxid i hjärnan bli en helt ny behandlingsprincip mot schizofreni, säger farmakologen Erik Pålsson.
Tidigare studier har visat att just den kognitiva funktionen är mycket viktig för att patienten ska klara av att arbeta och umgås med familj och vänner. I djurstudierna mättes den kognitiva funktionen hos råttor och möss med flera olika beteendemodeller.
I studierna fick djuren ett preparat som kallas fencyklidin. Denna substans orsakar ett schizofreniliknande tillstånd hos människa.
– Råttor och möss blir inte schizofrena men denna drog har liknande effekt på tankefunktionen hos gnagarna som hos människan, säger Erik Pålsson.
När djuren sedan fick andra farmaceutiska substanser som blockerar produktionen av kväveoxid i hjärnan blev de okänsliga för de schizofrenliknande effekterna av fencyklidin.
– Läkemedel som griper in i regleringen av kväveoxid i hjärnan skulle kunna ha stor betydelse för schizofrena patienters möjlighet till ett fullgott liv, men kväveoxid påverkar också många andra av kroppens funktioner. Det krävs därför ett omfattande forskningsarbete innan vi har ett sådant läkemedel på marknaden, säger Erik Pålsson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Cognitive dysfunction studied in animal models of schizophrenia
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Erik Pålsson, farmakolog, telefon: 070-516 17 31, e-post: erik.palsson@pharm.gu.se
Handledare:
Professor Jörgen Engel, telefon: 031- 773 34 16, e-post: jorgen.engel@pharm.gu.se
Docent Lennart Svensson, telefon: 031-773 34 02, e-post: lennart.svensson@pharm.gu.se
Programmet är unikt genom sin långsiktighet och genom att det finns i länets alla kommuner. Maria Nilsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och en av forskarna konstaterar att långsiktighet och vuxenstöd är viktigt när man arbetar preventivt bland barn och ungdomar.
– Vi måste bli bättre på att tänka på helheten runt de unga, att skapa stödjande system, säger hon.
Tobaksfri Duo startades som pilotprojekt för mer än 10 år sedan och byggdes successivt ut till att omfatta hela Västerbottens län. Samordningen sker vid landstingets FoUU-stab och och via Folktandvården når programmet ut i alla skolor i länet. Arbetet fokuseras på eleverna i skolår 6-9, men engagerar även lärare, föräldrar och andra vuxna som är viktiga för ungdomarna.
Användningen av cigaretter och snus bland ungdomarna i länet har mätts mellan 1994 och 2001. Maria Nilsson har jämfört siffrorna för skolår 9 med resultaten av den nationella undersökning av ungdomars tobaksvanor som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, gör varje år. När det gäller både regelbunden rökning och rökning då och då syntes en nästan 50-procentig minskning i länet under perioden. Tydligast var minskningen i skolåren 8 och 9, både bland flickor och pojkar. När programmet startade rökte 16,1 procent av niondeklassarna i Västerbotten och 23 procent av niondeklassarna i riket. År 2001 hade niornas rökning i Västerbotten minskat till 9 procent medan nivån nationellt var i stort sett oförändrad. När det gäller snusanvändning syntes inte någon lika stor och stabil minskning i Västerbotten, även om programmet Tobaksfri Duo inriktas både på rökning och snusande.
– En förklaring kan vara att man under de första åren av programmet hade mycket fokus på rökningen, säger Maria Nilsson.
För mer information kontakta Maria Nilsson, Epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet 070-349 71 74, e-post maria.nilsson@epiph.umu.se
Referens: Journal of Adolescent Health 39 (2006) 880-886 ”It Takes Two: Reducing Adolescent Smoking Uptake Through Sustainable Adolescent-Adult Partnership”
Undersökningen har genomförts av en grupp svenska och norska forskare under ledning av Staffan Bensch vid Ekologiska institutionen på Lunds universitet och Olof Liberg vid Grimsö forskningsstation i Bergslagen. Bakom studien står SKANDULV, en paraplyorganisation för varforskning i Skandinavien.
Vargen utrotades i Skandinavien på 1960-talet. Omkring 1980 invandrade två vargar från den stora finsk-ryska stammen och grundade en vild vargstam hos oss. En tredje varg från den finsk-ryska stammen invandrade i början på 90-talet. Dessa tre vargar har grundat vår nuvarande vargstam. Denna har nu vuxit till ungefär 150 individer. På grund av den smala avelsbasen är stammen kraftigt inavlad. Med hjälp av tidigare DNA-analyser gjorda i Lund har SKANDULV lyckats konstruera ett komplett släktträd för hela vargstammen. Detta är näst intill unikt inom viltekologin men en förutsättning för att kunna beräkna s k inavelskoefficienter.
– Inavelskoefficienten är ett mått på hur kraftigt inavlad en individ är. Den kan variera mellan 0 och 1. När t ex två syskon parar sig blir inavelskoefficienten 0,25. I dag ligger den genomsnittliga inavelskoefficienten för de skandinaviska vargarna nära denna nivå. Och våra analyser har visat att denna inavel redan medfört att de föder färre ungar, säger Staffan Bensch.
Inavelskoefficienten baseras på kännedomen om hur släktträden ser ut. Men samtidigt utvecklas de molekylärbiologiska metoderna och kunskapen om hur individernas arvsanlag ser ut växer. Den tidigare analysen som enbart byggde på inavelskoefficienterna har nu av den svensk-norska forskargruppen kompletterats med analys av den genetiska variationen hos varje individ, och då modifieras de tidigare resultaten.
– För varje given inavelsnivå verkar det som om de vargar som har den största genetiska variationen också får större möjligheter att fortplanta sig än de andra vargarna, konstaterar Staffan Bensch. Vi vet inte om det beror på att de är friskare och starkare och har större möjligheter att nå reproduktiv ålder eller om de oftare väljs som partner av det motsatta könet.
– Naturligtvis går genetisk variation ändå förlorad men i betydligt långsammare takt än vi hitintills trott. Om man då och då tillför nytt genetiskt material i form av en varg utifrån kan de positiva effekterna av större genetisk variation bibehållas längre än vad som tidigare beräknats.
– Våra resultat är också av intresse för små populationer av andra rovdjur. Många rovdjur har stora revir, och i reservaten har man kanske utrymme bara för några få revir. Då måste man emellanåt se till att individer med ny genetiska variation tillförs. Förmodligen behöver detta inte göras särskilt ofta om den genetiska variationen bibehålls på samma sätt som vi observerat i den skandinaviska vargpopulationen.
Kontaktinformation
Professor Staffan Bensch nås på 046 222 42 92 eller 0706 82 78 64 och docent Olof Liberg på 070 39 49 519. Artikeln i PLoS ONE heter Selection for Heterozygosity Gives Hope to a Wild Population of Inbred Wolves. Som författare står Staffan Bensch, Henrik Andrén, Bengt Hansson, Hans Chr. Pedersen, Håkan Sand, Douglas Sejberg, Petter Wabakken, Mikael Åkesson och Olof Liberg.
I Sverige utförs årligen omkring 5000 bypassoperationer för att förbättra blodförsörjningen till hjärtat. Efter en bypassoperation kan patienten vanligen snabbt återgå till ett normalt liv, men de första timmarna efter operationen är kritiska. Alla hjärtopererade patienter övervakas därför på intensivvårdsavdelning tills hjärtfunktionen normaliserats. Bland annat tas regelbundet blodprover för analys av substanser som avges från hjärtmuskeln.
En ny avancerad metod för att få bättre information om hjärtfunktionen beskrivs nu i en avhandling från Sahlgrenska akademin. Metoden kallas mikrodialys och innebär att en tunn kateter läggs in i hjärtmuskeln när operationen genomförs. Katetern får ligga kvar i hjärtat under ett dygn och dras sedan ut genom huden.
Med katetern går mätningarna snabbare eftersom mikrodialysvätskan inte behöver skickas till laboratorium utan kan analyseras inom några minuter vid patientens säng. En annan fördel är att substanserna kan mätas direkt från hjärtmuskulaturen. Informationen blir då mer exakt. Mikrodialys kan bekräfta att de inopererade nya blodkärlen är öppna och fungerar efter bypassoperationen. Metoden kan också ge information om hur hjärtat använder blodsocker som bränsle under och efter hjärtkirurgi.
Mikrodialys har tidigare använts i andra kroppsdelar och organ, men hittills har metoden inte gått att använda kliniskt i hjärtmuskel på grund av hjärtats rörelser.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Avhandlingens titel: Myocardial metabolism and ischemia assessed by microdialysis: Clinical and experimental studies in cardiac surgery
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Vittorio Mantovani, leg. läkare, telefon: +39 347 4642780, e-post: vitmantovani@hotmail.com
Handledare:
Adjungerad professor Eva Berglin, telefon: 031- 342 75 28, e-post: eva.berglin@vgregion.se
Ända till mitten av 1990-talet trodde forskarna inte att nervceller över huvud taget kunde nybildas i en vuxen hjärna. Sedan fann man att detta var möjligt, och att nya nervceller kan bildas inte bara i en frisk hjärna utan också i en hjärna som drabbats av sjukdomar och skador. Professor Olle Lindvall, lektor Zaal Kokaia och deras medarbetare i Lund var de första som visade att nya nervceller kunde bildas från den vuxna hjärnans egna stamceller efter ett stroke och vandra in i det skadade området.
Hur dessa nya nervceller fungerar har dock varit oklart. Beter de sig normalt, och är de till nytta eller skada för en sjuk hjärna? Olle Lindvall, lektor Merab Kokaia, doktorand Katie Jakubs m fl har nu i försök på råtta för första gången kunnat ge svar på dessa frågor.
– Vår studie visar att nervceller som bildats från stamceller i en vuxen, epilepsisjuk hjärna utvecklade sig till normala nervceller. Intressant nog kopplade de också upp sig med andra nervceller på ett sätt som visade att de försökte motverka den sjukliga funktionen, säger Olle Lindvall.
Arbetet, som ägt rum inom Sektionen för restorativ neurologi och Stamcellscentrum vid Lunds universitet, är grundforskning men har möjliga kliniska tillämpningar på sikt. Genom att lära sig mer om hur nya nervceller bildas och hur de fungerar kanske man i framtiden kan hjälpa hjärnan till självläkning efter en sjukdom eller skada.
Mer information Olle Lindvall, 0705-171466, olle.lindvall@med.lu.se. Artikeln finns på www.neuron.org.
I media rapporteras dagligdags om våldsbrott och människors otrygghet att vistas i stadsrummet. Krav ställs på att skapa ordning och säkerhet, till exempel genom fler poliser, starkare social kontroll och kameraövervakning av tunnlar och allmänna platser.
Arbetet med att förebygga brott väcker en mängd etiska frågor. Vilken typ av social ordning är möjlig och önskvärd i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle? Hur kan mångkulturalism förenas med ett inkluderande demokratiskt medborgarskap? Hur kan en stad vara öppen och samtidigt trygg för sin befolkning? Hur kan mångfald och social integration förenas?
I avhandling Staden, våldet och tryggheten diskuterar Rolf Lidskog vad som karakteriseras en god social ordning i dagens samhälle. Genom att knyta samman diskussioner om senmodernitet, mångkulturalism och urbanitet visar han på möjligheten att förena kulturell mångfald och sociala sammanhållning. I sin analys av det svenska brottsförebyggande programmet analyserar programmets syn på social ordning och ger konstruktiva förslag till det brottsförebyggande arbetet.
Avhandlingen kan beställas från förlaget, tel: 031-42 20 45, eller kundservice@daidalos.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rolf Lidskog, mobil: 070-647 23 01, e-post: Rolf.Lidskog@teol.uu.se
– Resultaten tyder på att problemen med hormonstörande påverkan på fisk inte är lika utbredda i Sverige som i många andra europeiska länder. Detta beror troligtvis på att svenska reningsverk har reningstekniker som reducerar mängden hormonstörande ämnen, eller på att utspädningen av avloppen i recipienterna är större än i många andra länder. Detta betyder dock inte att svenska vatten är helt fria från problemet. Vi har sett att hormonstörande effekter förekommer lokalt i recipienter med låg utspädning och utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten, säger Maria Pettersson
P-pilleröstrogenet etinylestradiol som kvinnor utsöndrar via urinen och avföringen bryts inte alltid ner i reningsverken utan kan läcka ut i vattenmiljön med det renade avloppsvattnet. Eftersom det finns många likheter mellan hormonsystemen hos människan och övriga ryggradsdjur kan till exempel fiskar påverkas av de östrogener som människan utsöndrar. Dessutom finns det industrikemikalier som visat sig påverka fiskars hormonsystem, till exempel nonylfenol och bisfenol A. Utsläpp från cellulosaindustrier har också visat sig innehålla ämnen som kan påverka fiskars hormonsystem.
– Vi har kunnat visa att hanfiskar som exponeras för kommunalt avloppsvatten i vissa fall börjar producera ett ägguleämne som normalt bara finns hos könsmogna honor. Vi har också kunnat påvisa de naturliga östrogenerna, p-pilleröstrogenet etinylestradiol, och de östrogenlika kemikalierna nonylfenol och bisfenol A i renat avloppsvatten. Samma östrogena ämnen uppmättes också i gallvätska från fiskar som exponerats för avloppsvatten vilket visar att fisken tar upp ämnena från vattnet, säger Maria Pettersson.
Genom att jämföra olika typer av kommunala reningsverk har Maria Pettersson och hennes kollegor kunnat konstatera att uppehållstiden i de biologiska reningsstegen är en viktig faktor när det gäller att reducera mängden östrogena ämnen i avloppsvatten samt att ett sandfilter bidrar till ytterligare reducering.
För att undersöka förekomsten av hormonella störningar hos vild fisk har Maria Pettersson och hennes kollegor genomfört en fältstudie längs Östersjökusten. Inga tydliga hormonella effekter kunde observeras på fisken i de undersökta recipienterna, varken utanför kommunala reningsverk eller utanför cellulosaindustrier.
– Detta är troligen tack vare god utspädning av avloppen i recipienterna. Men problemen kan inte helt uteslutas eftersom hormonstörande effekter fortfarande kan förekomma lokalt i recipienter med låg utspädning och utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten, säger Maria Pettersson
Avhandlingens titel: Endocrine disrupting compounds in effluent waters – Chemical analysis to evaluate exposure of fish
Kontaktinformation
Mer ytterligare information:
Maria Pettersson, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Enheten för analytisk miljökemi, tfn 08-674 71 69, mobil 0768-84 44 26, e-post: maria.pettersson@itm.su.se
– Vi har lärt oss mycket om de så kallade gammablixtarna den senaste tiden, berättar Jesper Sollerman. Dessa korta skurar av energirik strålning hade ju varit en gåta för forskarna mer än 30 år innan vi häromåret lyckades visa att de hör samman med supernovor. Det var ett avgörande genombrott som visade att blixtarna uppstår då massiva stjärnor dör, säger Jesper Sollerman.
Sedan dess har forskargruppen vid DARK fortsatt utforska kopplingen mellan gammablixtar och supernovor. Det gäller både korta gammablixtar, röntgenblixtar och nu även långa blixtar utan supernovor.
– Att vi har lyckats göra ett flertal genombrott inom gammablixtforskningen beror främst på den effektiva satelliten SWIFT som hittar alla dessa intressanta explosioner, fortsätter Jesper Sollerman. Att vår grupp lyckats publicera fem artiklar i Nature de senaste fyra åren visar mest hur hett och aktivt detta område är för tillfället. Den senaste artikeln handlar nu om två gammablixtar som faktiskt inte hör samman med supernovor.
Det var gammablixtarna GRB 060505 och GRB 060614 från 5 maj respektive 14 juni i år som visade sig ligga i relativt närbelägna galaxer. Trots detta visade de inte någon supernova.
– Det här var mycket överraskande, säger Jesper Sollerman. Vi har ju nu etablerat att långa gammablixtar kommer från massiva stjärnor som dör. Detta följs oftast av en gigantisk supernovaexplosion där hela stjärnan sprängs i bitar, men här letade vi förgäves efter supernovan. Min tolkning av de nya observationerna är att vissa mycket massiva stjärnor dör utan en sådan explosion. De störtar sannolikt samman till ett stort svart hål. I vissa fall åtföljs de av en gammablixt, men oftast dör nog stjärnan utan att vi hör ett enda pip från den.
Att massiva stjärnor dör utan att kasta ut material berikad på tyngre grundämnen har konsekvenser för flera andra områden inom astronomin, menar Jesper Sollerman. Det spelar en roll för stjärnbildningen och för våra teorier om hur de tyngre grundämnena som vi själva består av tillverkas i universum.
Länk till artikeln
http://www.nature.com/nature/journal/v444/n7122/abs/nature05375.html
Ytterligare information
Jesper Sollerman, Institutionen för astronomi, tfn 08-5537 8554, e-post jesper@astro.su.se.
Den genetiska information som finns lagrad i vårt DNA styr vilka proteiner kroppens celler tillverkar. Proteinerna är livsnödvändiga och styr alla viktiga processer i kroppen. Men för att informationen i DNA ska kunna tolkas av cellerna skapas en kopia som kallas RNA. När en cell behöver ett visst protein måste den genetiska koden för proteinet uttryckas. Genen kopieras till budbärare, RNA-molekyler (mRNA), för att föra informationen ur kärnan för vidare behandling. Föregångaren till mRNA är en annan molekyl, prekursor-RNA (pre-mRNA), som måste bearbetas för att bli det mogna mRNA som kan användas för proteintillverkning.
En del av bearbetningen består av att avlägsna vissa sekvenser som inte används för kodning, det vill säga de delar av genen som inte bär någon information för proteintillverkningen klipps bort. Cellerna använder i denna
process en mycket exakt och kontrollerad metod för att reglera uttryck av generna. För att kontrollera denna process måste cellerna bestämma processförloppet. Proteinet HRP59 binder till många pre-mRNA i cellen, och konstruktionen av dessa mRNA är reglerat genom den mängd av HRP59 som är
närvarande. På grund av detta är det viktigt att cellen upprätthåller rätt nivå av HRP59.
– Vår forskning är grundläggande och samlad kring studier av genuttryck i eukaryoter, det vill säga celler från jäst, djur, växter och människor. Att förstå dessa processer är viktigt för att förstå hur generna fungerar under utvecklingen av en individ. RNA är liksom DNA uppbyggt av fyra olika byggstenar och ett enda litet fel i ordningen kan göra oss sjuka, säger Neus Visa, professor i molekylär genomforskning vid Institutionen för molekylärbiologi och
funktionsgenomik, Stockholms universitet, och författare till artikeln.
Pre-mRNA som kodar för HRP59 kan skarvas och ge upphov till två olika hrp59 mRNA- molekyler. En av dessa är funktionell och används till att producera HRP59-proteinet. Den andra är inte funktionell eftersom den kodande sekvensen har avbrutits på ett för tidig stadium. Denna mRNA känns igen av cellens kvalitetskontrollapparat och bryts därför ned. Proteinet HRP59 binder till sitt eget pre-mRNA och hämmar bildningen av ett funktionellt mRNA. Detta upprättas så att tillverkningen av funktionella mRNA blir begränsat med mängden av HRP59, med andra ord kontrollerar proteinet produktionen av sig självt.
– När så här många processer sker samtidigt är det lätt att något går fel på vägen. Det kan då uppstå ett fel vid proteintillverkningen, eller så görs inget protein alls. För att rätta till fel finns flera kvalitetskontroller i cellerna som sköts av olika proteiner, säger Neus Visa
– Det som är intressant i det här fallet är att regleringen är kopplat till en förändring i förloppet av skarvningen av pre-mRNA. Det betyder att processen inte bara syftar till att skapa kvalitativa varianter men också att styra proteinmängden. Under de senaste åren har intresset för RNA-molekylen ökat enormt. Det visar inte minst 2006 års nobelpris som, både i medicin och kemi, gick till forskare
som på olika sätt studerat hur RNA styr proteintillverkningen i våra celler, säger Manuela Hase, dr i molekylärbiologi och medförfattare till artikeln.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Neus Visa, professor i molekylär genomforskning, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, tfn 08-16 41 11, mobil 0704323911, e-post neus.visa@molbio.su.se
Manuela Hase, dr i molekylärbiologi, Karolinska Institutet, 08-608 33 15, mobil 070-242 83 94, e-post manuela.hase@biosci.ki.se
För bild kontakta:
Maria Erlandsson, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
De fem journalisterna som tilldelas ett resebidrag om vardera 10 000 kronor är:
Anika Agebjörn, Linköping, frilans
Margareta Hellenberg, Nyköping, frilans
Sture Henckel, Ekerö, Civilingenjören
Eva Nilzon, Sundsvall, TV4
Lasse Swahn, Göteborg, SR P4
Vetenskapsrådet utlyser årligen ett antal resebidrag till vetenskapsjournalister för bevakning av världens största mångvetenskapliga konferens. 2007 äger American Association for the Advancement of Science´s konferens rum i San Fransisco, USA.
Genom resebidragen vill Vetenskapsrådet öka möjligheterna att bevaka den internationella forskningsfronten och bidra till att stärka forskningsbevakningen på redaktionerna.
Till årets utdelning sökte totalt 36 journalister. Utlysningen och urvalet har gjorts i samarbete med SFVJ, Svenska föreningen för vetenskapsjournalistik, och SSM, Svenska Sällskapet Medicinjournalister.
Kontaktinformation
Gustav Löfgren, redaktör Expertsvar, tfn 08-546 44 121, e-post glo@vr.se