Det är flera allvarliga men ovanliga sjukdomar som studerats i avhandlingen. Sjukdomarna yttrar sig mycket olika men har det gemensamt att cellernas energiproduktion inte fungerar som den ska.
– Många av dessa patienter har hittills inte kunnat få veta varför de är sjuka. Nu kan gentester tala om för dem vilken sjukdom de har och de kan också få genetisk vägledning, säger molekylärbiologen Gittan Kollberg.
Kroppens energi skapas i cellernas mitokondrier. Av olika näringsämnen och syre bildar mitokondrierna adenosintrifosfat som kroppen sedan använder som bränsle. Kroppen omsätter minst 40 kilo adenosintrifosfat varje dag.
En av de studerade sjukdomarna kallas Alpers-Huttenlochers syndrom. Sjukdomen ger utvecklingsstörning, svårbehandlad epilepsi och leverskador. Patienterna dör ofta tidigt. Studien visar att sjukdomen beror på mutationer i en kromosom i cellkärnan som styr kopieringen av mitokondriers DNA.
– Detta är en sjukdom som oftast startar mycket tidigt i livet och som ibland kan debutera i samband med en infektion. När vi nu identifierat defekten är det möjligt att testa de barn som man misstänker har sjukdomen, säger Gittan Kollberg.
Avhandlingen identifierar även mutationer i mitokondriers DNA hos två patienter med muskelsjukdom. I båda fallen fanns mutationerna bara i muskelvävnad.
– Det tyder på att mutationerna troligtvis uppkommit spontant tidigt under fosterlivet. Vi fann också en tydlig koppling mellan hur mycket mitokondrie-DNA som var skadat och patienternas muskelfunktion, säger Gittan Kollberg.
De identifierade gendefekterna öppnar möjlighet för genetisk vägledning till de familjer som bär anlag för dessa genetiska sjukdomar. Resultaten kan i förlängningen också leda till nya behandlingar.
– För att utveckla en behandling som verkligen botar en sjukdom måste man känna till sjukdomens orsak, annars kan man bara behandla sjukdomens symptom, säger Gittan Kollberg.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för patologi
Avhandlingens titel: Crisis in energy metabolism – Mitochondrial defects and a new disease entity
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 januari, klockan 13.00, Jubileumsklinikens aula, Gula Stråket 2B, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Gittan Kollberg, molekylärbiolog, telefon: 0730-44 97 09, e-post: gittan.kollberg@pathology.gu.se
Handledare:
Professor Anders Oldfors, telefon: 031- 342 10 00, e-post: anders.oldfors@gu.se
Docent Ali-Reza Moslemi, telefon: 031-342 10 00, e-post: ali-reza.moslemi@pathology.gu.se
Behovet av produkter och arbetsplatser med avancerade tekniska lösningar ökar ständigt. Dessutom prioriterar ledande företag alltmer lösningar där rent mänskliga behov sätts i centrum, vilket innebär att egenskaper som användarvänlighet, god ergonomi, tilltalande design och optimala akustiska egenskaper blir viktiga i dagens konkurrensutsatta situation.
Men produktionen måste också vara effektiv och bedrivas i god arbetsmiljö.
LTU Designlab driver på utvecklingen för att långsiktigt bidra till att ge företag en konkurrenskraftig position på den snabbt växande marknad som detta område utgör.
Verksamheten baseras på forskning inom ljud och vibrationer, industriell design, teknisk psykologi, produktion och organisation samt genus. Genom nära samverkan mellan dessa forskningsområden har Luleå tekniska universitet skapat ett laboratorium som levererar industriellt användbara forskningsresultat i världsklass. Forskningen utvecklas ytterligare via ett väl etablerat internationellt samarbete med en rad forskningsmiljöer.
LTU Designlab har forskning inom följande områden:
Produktion och organisation
Ljud och vibrationer
Industriell design
Måndagen den 15 januari invigs LTU Designlab av landshövdring Per-Ola Eriksson och medias representanter hälsas välkomna att delta.
Programmet inleds klockan 11.30 och pågår fram till klockan 17.00 och rymmer bland annat korta gästföreläsningar samt visning och demonstration av laboratoriet.
Platsen är Arbetsvetenskaps lokaler i F-huset.
Upplysningar: Forskningsledare Jan Lundberg, tel. 0920-49 17 48, jan.lundberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Den nya analysmetoden ger möjlighet att följa förändringar i spänningarnas storlek och förkastningarnas instabilitet, vilket innebär en fysikalisk förankring som normalt saknas för jordskalvsmetoder. Detta ger en ökad allmängiltighet av metoden och underlättar varningsarbetet.
En annan fördel med den nya metoden är att den utnyttjar mikroskalvsdata, det vill säga data från skalv med magnitud mellan -1 och 5, som ger mesta möjliga information för analysen. Tester med isländska mikroskalv mellan 1990 och 2005 visar på mycket goda resultat där de stora jordskalven inträffat på just de platser som pekats ut av spänningsanalysen. Erfarenheterna från Island tyder därför på att platserna för kommande jordskalv exakt kan bestämmas åratals innan de inträffar.
– Det som avgör om analysen blir tillförlitlig är i vilken utsträckning de små skalven analyseras, säger forskaren bakom metoden, Ragnar Slunga.
– Speciellt om metoden skall användas för jordskalvsvarning omedelbart före ett kommande jordskalv, några dagar till några timmar före skalvet, så krävs just analys av även mycket små mikroskalv, fortsätter Slunga.
Det isländska seismologiska nätet där mätningarna gjorts startade som ett nordiskt samarbete 1988 och har senare fortsatt som det största EU-projektet inriktat på jordskalvsvarning. År 2006 omfattade nätet runt 45 mätstationer och täcker större delen av Island. Antalet analyserade mikroskalv var då runt 250 000.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ragnar Slunga, forskare och laborator, FOI, 08-5550 3603, ragnar.slunga@foi.se
Anna Kristiansson, pressansvarig, FOI, 08-5550 3155, 073-444 77 55, anna.kristiansson@foi.se
– Man trodde länge att alger var de enda organismer i havet som kunde använda solens ljus för att växa, berättar Jarone Pinhassi forskare inom marin mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar. Dessa mikroskopiska alger utför samma process som gröna växter på land, nämligen fotosyntes med hjälp av klorofyll.
År 2000 fann forskare i USA för första gången att många marina bakterier har en gen i sin arvsmassa som kodar för en ny typ av ljusfångade pigment: proteorhodopsin. Proteorhodopsin är bland annat besläktat med det pigment i näthinnan som möjliggör färgseendet hos människan. Detta pigment skulle kunna göra det möjligt för marina bakterier att fånga solljus för att generera energi, men denna hypotes har hittills inte kunnat bekräftas.
Förra året kartlades arvsmassan hos 20 marina bakterier som forskare i Kalmar samlat in från olika havsregioner, och flera av dessa visade sig innehålla pigmentet proteorhodopsin. Detta möjliggjorde en serie experiment som tydligt visar att tillväxten hos bakterier med detta pigment stimuleras av solljus, tack vare att pigmentet omvandlar solenergin till energi för att växa. Man hade alltså funnit en ny typ av bakteriell fotosyntes som pågår i havet.
Vikten av att förstå nya mekanismer hos marina bakterier för att effektivt använda solenergi framgår om man betänker att en liter naturligt havsvatten innehåller cirka en miljard bakterier. Dessa bakteriers aktivitet har stor betydelse för kolets kretslopp, till exempel genom hur mycket koldioxid de producerar, och för hur solenergin som når Jorden kanaliseras i näringskedjan.
– Bakterier i världshavens ytvatten simmar i ett hav av ljus, säger Jarone Pinhassi. Och det är kanske inte helt förvånande att evolutionen har främjat mikroorganismer som kan använda denna rika energikälla. Denna typ av protein kan även komma att få betydelse i kommersiellt och
miljöperspektiv, bland annat för utvecklandet av artificiell fotosyntes för miljövänlig produktion av energi.
Kontaktinformation
Jarone Pinhassi
tel: 0480-446212
mobil: 070-2756318
e-post: jarone.pinhassi@hik.se
Neuronala stamceller har visat sig besitta en förmåga att uppfatta signaler från tumörceller i hjärnan och flytta sig dit. Sprutar man in stamceller i en del av hjärnan hos ett försöksdjur som har gliom i en annan del av hjärnan, så vandrar stamcellerna iväg till tumörområdet.
Därför har det funnits en idé om att låta stamcellerna bära droger eller immunstimulerande medel med sig till tumören. Det var den principen som lundaforskarna ville testa. Men då visade det sig att några sådana extra hjälpmedel inte behövdes: stamcellerna själva hade förmåga att bekämpa tumören.
– Vi blev väldigt förvånade när vi såg denna effekt! För att vara säkra på fenomenet gjorde vi flera försök med andra stamceller, och fick bekräftat att vissa neuronala stamceller faktiskt har en anti-tumör-effekt, säger Karin Staflin. Hon beskriver fynden i sin snart framlagda avhandling.
Varför det är så vet man ännu inte med säkerhet. En tänkbar orsak är att både neuronala stamceller och gliomceller är omogna och inte utmognade celler. De är därför mer lika varandra än andra typer av celler i hjärnan, vilket kanske ger dem möjlighet att ”tala med” och påverka varandra.
Forskargruppen i Lund har också visat att stamcellerna kunnat bota tjocktarmscancer hos försöksdjur.
– Celler i aggressiva – maligna – cancerformer är ofta betecknade som mer omogna än sin omgivning. Det är kanske detta som gör att de neuronala stamcellerna kan påverka även tarmcancerceller, menar Karin Staflin.
Många års forskning återstår innan den nyupptäckta principen kan vara redo att testas på människa. Först måste forskarna lära sig förstå mekanismerna bättre, och identifiera de faktorer hos de neuronala stamcellerna som ger dem deras effekt. Idén är bara i sin linda ännu, men ger ändå ett möjligt hopp om bot för en hittills obotbar sjukdom.
Avhandlingen heter Neural progenitor cells in malignancy and injury of the brain. A trojan horse for gliomas? En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv ”staflin” i sökrutan. Karin Staflin träffas på 046-222 05 28 eller 070-570 05 81, karin.staflin@med.lu.se.
När en muskel i kroppen spänns skickas elektriska signaler till och från muskelcellerna. Avhandling studerar och utvecklar metoder för att via de här signalerna analysera hur muskler fungerar och kontrolleras samt upptäcka muskelsjukdomar.
Traditionellt har man använt nålar för att mäta och analysera den elektriska aktiviteten från muskelceller, men med ett stort antal elektroder placerade på hudytan kan man numera nå liknande resultat utan att behöva gå in i musklerna. Dessutom kan en stor del av en muskel samtidigt studeras med god reproducerbarhet. I avhandlingen utvecklades bl.a. en metod för att analysera fördelningen av muskelcellstyper och muskelstruktur, samt en metod för att kvantifiera s.k. synkronisering. Metoderna utvärderas med simulerade och experimentella signaler, och tillämpades i två studier av muskelfunktion och kraftskakning. Tidigare kunskap om muskelstruktur och sammansättning av muskelceller kunde verifieras, och ny kunskap om de elektriska signalernas relation med kraftskakning erhölls.
Christer Grönlund är civilingenjör och doktorand vid enheten för radiofysik/medicinsk teknik. Han kan nås på tel. 070 – 330 45 44, e-post christer.gronlund@vll.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 12 januari vid Inst. för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, och har titeln: Spatio-temporal processing of surface electromyographic signals
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 244, Byggnad 7, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Leif Sörnmo, Institutionen för elektrovetenskap, Lunds universitet.
Genom den nya sökmotorn kan man också jämföra svaren på samma fråga från olika svenska mediciniska webbsajter. På det sättet kan man få en allsidigare bild än om man bara söker i en av webbsajterna.
Den nya sökmotorn använder sig av Google Custom Search. Det är en ny teknik som Google nyligen släppt. Med hjälp av Google Custom Search kan man definiera en egen sökmotor, som använder sig av Googles teknik, men som är avgränsad till utvalda, pålitliga webbsajter. Google Custom Search har funnits några månader, men har bara helt nyligen utvidgats till att klara sökningar på svenska. Från början kunde Google Custom Search bara användas för engelskspråkiga sökningar.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Professor Jacob Palme, e-post jpalme@dsv.su.se, tfn 08-16 16 67 säkrast omkring kl 11, Institutionen för Data- och systemvetenskap, Campus IT-universitetet i Kista
Det politiska förslaget om barnbidrag underbyggdes av forskning om barnklädesbeståndet i svenska hem. Folkhemstidens samförståndsanda kunde bland annat medföra att ett konfektionsföretag vände sig till en statlig rådgivningsbyrå för att få provslitning av pojkbyxor gjord, innan man skulle börja använda ett nytt tyg i produktionen.
Dessutom började marknaden allt mer inrikta sig på att barn själva skulle bli barnklädeskonsumenter och intressera sig för mode. Tre synsätt på ”det klädda barnet” fanns alltså i samhället: det resurskrävande, det aktivt lekande och det moderiktigt klädda barnet. Hur dessa tre ”påståendekomplex” cirkulerade i samhället utforskar Viveka Berggern Torell i sin avhandling med hjälp av ett mångskiftande källmaterial. Utifrån tidningsartiklar, annonser, sömnadsböcker, statliga rådgivningsbroschyrer, intervjuer, några bevarade plagg mm görs tolkningar av vad som påstods om barnkläder inom marknaden, staten, vardagslivet och i viss mån inom rörelser med många aktiva kvinnor, som t.ex. husmodersrörelsen.
Avhandlingsförfattaren ger många konkreta exempel på påståenden som lades fram i text och bilder om hur barn borde vara klädda, eller som tog sig materiella uttryck i form av vissa sätt att utforma plaggen. Hon diskuterar även hur vissa påståenden om barns kläder kunde slås fast som ”naturliga” eller ”sanna”. En fråga som också diskuteras är hur ”barnklädesfrågan” bidrog till att ideologiska relationer – dominansrelationer – mellan sociala grupper eller individer upprätthölls eller förändrades. Bland annat tas upp hur påståenden om att barn skulle vara ”jämlikt och väl klädda” kunde materialiseras genom förhållandevis billig konfektion med god kvalitet från ungefär 1930-talets mitt. Hur experter från medelklassen ville förändra ”folks” vanor genom rådgivning om barnkläder och hur det som påstods om barnkläder visar på förändringar i relationer mellan mödrar och barn är andra ideologiska aspekter av ”barnklädesfrågan” som berörs.
Avhandlingens titel: Folkhemmets barnkläder. Diskurser om det klädda barnet under 1920-50-talen.
Disputationen äger rum fredagen den 19 januari 2007 kl. 13.00
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8
Avhandlingen kan beställas via etnologiska institutionen, tel. 031-786 53 26,
hakan.andreasson@ethnology.gu.se
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av avhandlingsförfattaren: Viveka Berggren Torell, tel. 031-786 53 22 (arb),
e-post viveka.berggren-torell@ethnology.gu.se
Fakultetsinformatör: Barbro Ryder Liljegren
031-786 48 65.
Barbro Ryder@hum.gu.se
Mycket i den allmänna samhällsdebatten om välfärdssystemet handlar om rättvis resursfördelning. Man brukar tala om tre principer för resursfördelning. Dessa utgörs av jämlikhetsprincipen som förser alla med en lika stor del av resursen; meritprincipen som fördelar resursen i proportion till individuella insatser; och behovsprincipen som fördelar resursen i förhållande till individuella behov. Val av fördelningssätt studeras i Ali Kazemis avhandling i en speciell typ av beslutsfattandesituation som benämns sociala dilemman inom psykologisk forskning. Ett socialt dilemma är en situation där varje individ tjänar på att välja det alternativ som gynnar henne själv (t ex att inte betala skatt eller betala så litet som möjligt) oavsett hur alla andra väljer att handla. Men i de fall då flertalet individer agerar egennyttigt är förlusten större för samtliga inom kollektivet (t ex välfärdssystemet utarmas) jämfört med om samtliga hade valt att höja det kollektiva välbefinnandet (d v s betala den skatt som åläggs dem). Många vardagliga sociala problem har karaktären av ett socialt dilemma (skattefusk, miljöförstöring, överbefolkning, etc.) vilket framhåller betydelsen av den forskning som presenteras i avhandlingen.
Avhandlingen utgår från tre kollektiva mål: produktivitet eller prestationsorientering, harmoni eller relationsorientering, samt socialt ansvar eller omsorgsorientering. Den centrlala frågan är hur kollektiva mål påverkar fördelning av knappa resurser.
Sammanfattning av resultaten:
1) Relationen mellan kollektiva mål och fördelningssätt är beskaffad så att prestationsorientering i
gruppen får gruppens medlemmar att fördela den gemensamma resursen i enlighet med meriterings-
principen, relationsorientering resulterar i jämlika fördelningar, och omsorgsorientering resulterar
i behovsfokuserade fördelningar.
2) Rättviseuppfattningar vägleder valet av fördelningssätt för realisering av kollektiva mål.
3) Effekterna av kollektiva mål på fördelningsbeslut gäller inte bara vid fördelning av vinster och
överskott utan även vid fördelning av förluster och underskott.
4) Deltagarnas fördelningar visar att rättvisa och kollektiva mål nedtonar betydelsen av egenintresse
vid fördelningsbeslut, dvs människan drivs av egoistiska motiv, men detta begränsas av viljan att fatta
rättvisa beslut och att resurser används effektivt och fördelas på ett sätt som gagnar kollektiva mål.
Vad har nu dessa resultat för relevans utifrån ett organisations-/ledarskaps- eller ett samhällsperspektiv? Vad gäller organisationer kan man förstå kollektiva mål i termer av olika kulturer. Resursfördelning är en oundviklig del av en chefs arbetsuppgifter. Därför är det viktigt att en ledare/chef förstår vilken typ av arbetsklimat eller organisationskultur som följer av olika fördelningsbeslut. Utifrån ett samhällsperspektiv kan man t ex förstå varför gemene man anser att samhällsresurser bör fördelas på olika sätt beroende på om dessa har producerats i privat eller statlig/kommunal regi. Förklaringen är att olika kollektiva mål är relaterade till olika värderingar.
Som exempel förknippas den privata sektorn med effektivitet, konkurrens, och vinstmaximering, medan den offentliga sektorn förknippas med solidaritet, socialt ansvar, och omhändertagande. Detta är speciellt viktigt att tänka på då vi i Sverige har haft avregleringar inom ett flertal områden (el- och telemarknaden, skola och barnomsorg, etc.) sedan 1990-talets mitt. Det innebär att många tjänster som nuförtiden även produceras i privat regi värderas på ett annorlunda sätt av medborgarna.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12 januari 2006, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ali Kazemi, tel. 031-773 1000 eller 0500-44 82 59 (arb.), 070-441 54 61 (mobil)
e-post: Ali.Kazemi@psy.gu.se
Studien publiceras idag i den ansedda medicinska tidskriften Developmental Cell.
Den studerade molekylen ingår i ett komplicerat signalsystem som kallas Hedgehog pathway. Signalsystemet styr utvecklingen av många olika organ.
– Om vi får mer kunskap om hur signalsystemet reglerar stamcellers beteende kan vi kanske utveckla nya behandlingar mot både håravfall och cancer, säger Amel Gritli-Linde, docent i oral biokemi vid Sahlgrenska akademin.
Signalsystem består av kedjereaktioner där flera olika proteiner tillsammans reglerar cellers beteende. Studien visar att Hedgehog-systemet ansvarar för att stamceller i hud får klartecken att utvecklas till en viss typ av cell. Molekylen som studerats kallas Smoothened och utgör en länk i informationskedjan. Utan den kommer informationen aldrig fram till cellens kärna.
I studien användes genförändrade möss som saknade molekylen i en del av huden.
– I vanliga fall ligger stamcellerna vid hårsäckarna skyddade i speciella små nischer i vävnaden, men de transgena mössen hade inga sådana skyddsnischer. Stamcellerna som skulle ha blivit hår utvecklades istället till bröstkörtelceller, säger Amel Gritli-Linde.
Det är tidigare känt att för kraftig Hedgehog-signalering kan leda till cancer. Den nya studien visar att förhöjd signalaktivering också förhindrar bildandet av bröstkörtlar. Hedgehog-signaleringen avgör alltså om det blir hår eller bröst.
Det är inte ovanligt att odontologiska forskare studerar hud och hårsäckar. Håret som bildas i hårfolliklarna utvecklas på liknande sätt som tänder i tandanlag.
– Det är mycket upplysande för oss tandläkare att studera mekanismerna bakom hårets utveckling. I framtiden är det inte helt omöjligt att vi kan få hårstamceller att bilda nya tänder. Då skulle miljontals tandlösa patienter världen över kanske kunna få nya riktiga tänder, säger Amel Gritli-Linde.
Studien är genomförd i samarbete med forskare i USA och Storbritannien.
Tidskrift: Developmental Cell
Artikelns titel: Abnormal hair development and apparent follicular transformation to mammary gland in the absence of Hedgehog signaling
Författare: Amel Gritli-Linde, Kristina Hallberg, Brian D. Harfe, Azadeh Reyahi, Marie Kannius-Janson, Jeanette Nilsson, Martyn T. Cobourne, Paul T. Sharpe, Andrew P. McMahon och Anders Linde.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Amel Gritli-Linde, telefon: 031-786 33 92, e-post: amel@odontologi.gu.se
Lars Anell är bland annat ordförande i styrelsen för Stockholm Environment Institute och har ingått i Volvos koncernledning. Han har även haft uppdrag som FN-ambassadör i Genève och EU-ambassadör i Bryssel.
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. _______________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.
I sin avhandling fokuserar Margareta Enghag på fysiklektioner där läraren fungerar som handledare för strukturerat grupparbete. Enghag använder begreppet lärägande vilket innebär den aspekt av studentinflytandet som avser studentens möjligheter att påverka sitt eget lärande. Genom att filma olika studentgrupper och analysera studenternas samtal presenterar Enghag två dimensioner av lärägandet, en på gruppnivå och en på individuell nivå.
Denna tvådimensionella beskrivning av lärägande kan användas av lärare som ett reflektionsverktyg för att skapa möjligheter för ökat lärägande hos studenterna. Läraren kan ställa följande frågor om lärägandet i fysikklassrummet:
– Vilka valmöjligheter har studenten att påverka uppgiftens utformning, genomförande och presentation?
– Kan studenterna diskutera fritt kring uppgiftens genomförande, och sitta ansikte mot ansikte?
– Får studenterna kvalificerad feed-back på sitt arbete?
– Uppstår student-genererade frågor som diskuteras i gruppen?
Margareta Enghag disputerar med sin avhandling ”Two dimensions of Student Ownership of Learning during Small-Group Work with Miniprojects and Context Rich Problems in Physics” den 12 januari 2007 klockan 10.15, i sal Gamma, Mälardalens högskola i Västerås.
Kontaktinformation
Margareta Enhag,
telefon: 021-101508,
e-post: margareta.enghag@mdh.se
Ett sätt att arbeta med CSR är att ingå strategiska partnerskap med frivilligorganisationer. Sådana partnerskap är vanliga utomlands och karaktäriseras av att de initierats från ledningshåll och att de är en del av företagets CSR-strategi. Den undersökning, som examensuppsatsen bygger på, visar dock att endast 5-9 procent av de svenska företagen har partnerskap som kan sägas vara strategiska.
– Den låga siffran visar att svenska företag ännu inte verkar ha fått upp ögonen för den faktiska nyttan med partnerskap, säger Amelie Mossberg. De partnerskap som har ingåtts är dessutom sällan av strategisk art. Det är t.ex. ofta oklart vem på företaget som har det övergripande ansvaret.
Desto fler av företagen, 25 procent, har enligt studien en CSR-ansvarig chef och ungefär 40 procent av företagen arbetar systematiskt med CSR och informerar om arbetet på hemsidan. Men även den senare siffran är låg vid en internationell jämförelse. En liknande studie från USA visade att 80 procent av de 500 största företagen i USA presenterade CSR-arbetet på sina hemsidor.
– Mycket av det svenska CSR-arbetet verkar istället vara inriktat på miljöinsatser, troligen eftersom det inte finns ett lika stort behov för sociala insatser i Sverige jämfört med t.ex. u-länder, fortsätter Amelie Mossberg. Hela 66-81 procent av de undersökta företagen är engagerade i miljöfrågor, vilket är positivt.
I examensuppsatsen undersökte Mattias Fritiof och Amelie Mossberg även hur företagen sätter ambitionsnivån för det egna CSR-arbetet. Det visade sig att de flesta tittar på sina konkurrenter och följer ”branschpraxis”. Vidare är det personliga engagemanget viktigt, troligen eftersom arbetet med partnerskap fortfarande drivs av enskilda individer och inte av ledningen. Företagen verkar också till stor del arbeta med CSR och partnerskap för att tillfredsställa ett upplevt externt tryck från omvärlden, t.ex. media, forskare, EU och regeringen.
Examensuppsatsen ”NGO-Business Partnerships – a Strategic Way of Performing CSR?” fick högsta betyg när den presenterades i december, vid Handelshögskolan i Stockholm. Studien bygger på en enkätundersökning bland de 200 största företagen i Sverige, som kompletterats med en genomgång av företagens hemsidor samt telefonsamtal med företagen.
Kontaktinformation
Amelie Mossberg, student vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 073-999 62 52
E-post: 19101@student.hhs.se
Mattias Frithiof, student vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-742 23 32
E-post: 18881@student.hhs.se
Det är universitetslektor Eva Ericsson som tillsammans med doktorand Hanna Larsson och Universitetslektor Karin Brundell-Freij vid Institutionen för teknik och samhälle, Trafik och väg, gjort en förstudie, byggd på den databas – ISA – som samlat data om hur fordon körs på Lunds olika gator. För ändamålet har använts över 15.000 körprofiler. Med hjälp av dessa har bränsleförbrukning för 22 olika vägklasser modellerats både för hög- och lågtrafikerad tid.
Studien ska publiceras i dagarna i tidskriften Transportation Research Part C (Emerging Technologies). Men redan innan dess har en populärversion (inte helt korrekt) publicerats i New Scientist. Därefter har Eva Eriksson intervjuats av en The Guardian, The Scotsman, av en holländsk tidning och av BBC radio. En sökning på Google visar att telegram och artiklar publicerats ända borta i Kina!
– Vi har gjort en simulering för att beräkna potentialen hos ett verktyg som beräknar det bränslesnålaste vägvalet mellan två punkter. Idag kan satellitnavigationssystem erbjuda den närmaste och den snabbaste vägen men dessa är inte alltid de mest miljövänliga. Det visar den nya algoritm vi utvecklat för dessa program, säger Eva Ericsson.
Deras studie av hur Lundabilister kört på 22 olika vägar visar att 46 % av bilisterna valde ”fel” väg ur miljösynpunkt. I medeltal hade de förbrukat 8,2 procent mer p g a detta. Utslaget på alla resor skulle totala besparingen i Lund bli runt 4 procent, resonerar Eva Ericsson.
Bränslesnålast är en väg där man kör relativt långsamt men i jämn hastighet. Köbildning bör minimeras.
Forskarna har hittills inte lyckts få forskningsmedel att gå vidare med sin studie, men de har blivit kontaktade av företag i navigeringsbranschen.
– Vi skulle vilja prova det här i bilar och även utöka området utanför tätorten.
– Den internationella uppmärksamheten är rolig och lite omtumlande säger Eva Ericsson. Vi gläder oss åt att det visas intresse för vårt arbete på ett så påtagligt sätt.
Kontaktinformation
Eva Ericsson kan nås på mobil: 070-365 00 96, tel 2229138, mail: Eva.Ericsson@tft.lth.se
-Det visar att det är väldigt viktigt att vi fångar dessa personer tidigt, och sätter fokus på dem som inte svarar på konventionell behandling, säger Eva Hallert, nybliven medicine doktor inom det svenska TIRA-projektet (Tidiga insatser vid reumatoid artrit).
Hennes avhandling beskriver en femårsuppföljning av drygt 300 patienter med nydiagnostiserad RA. Hon har analyserat sjukdomsutveckling och funktionsförmåga hos män och kvinnor och undersökt vilka faktorer som leder till höga kostnader för sjukvård och produktionsbortfall under de första åren.
Efter tre månaders behandling med läkemedel och andra insatser av multiprofessionella team förbättrades hälsan hos de flesta patienterna. 20-25 procent av dem blev besvärsfria, men en grupp på 15 procent svarade inte alls på behandlingen. Kvinnorna var mer utsatta än männen.
I den studerade gruppen var kostnaden under det första sjukdomsåret i genomsnitt 116 000 kronor, varav 36 000 kronor för vård och läkemedel. Den siffran stiger nu snabbt sedan de så kallade TNF-blockerarna slagit igenom. Vid femårsuppföljningen behandlades 12 procent av TIRA-patienterna med dessa läkemedel, som medför mycket högre direkta kostnader men ökar chanserna att förhindra funktionsnedsättning och produktionsbortfall. Den totala kostnaden för TNF-blockerare i Sverige väntas i år överstiga en miljard kronor.
TIRA-projektet startades 1996. Syftet var att få en tidig diagnos och tidigt multiprofessionellt omhändertagande. Nu startas en ny etapp, TIRA-2, där de hälsoekonomiska effekterna ska studeras närmare.
Avhandlingen heter Disease activity, function and costs in early rheumatoid arthritis – the Swedish TIRA project.
Kontaktinformation
Eva Hallert 013-224766, eva.hallert@imk.liu.se
Resultaten kommer från en studie som bygger på Västerbottens Hälsoundersökningar i Umeå-området. Ett annat fynd är att vanliga rutinmetoder, som används på varje vårdcentral, räcker för att fastställa om en person har hög risk att i framtiden få typ 2-diabetes (tidigare kallad åldersdiabetes). Det är en viktig kunskap av två skäl: För det första medför denna diabetesform hög risk för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, för det andra kan den förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor om man upptäcker den i tid. Rutinmetoden består i att man mäter fastande blodsocker innan frukost, dessutom mäts längd och vikt för berälkning av BMI (kroppsmasseindex) samt HbA1c, ett blodprov som återspeglar den genomsnittliga blodsockernivån från de senaste månaderna. Förhöjda värden på ett av dessa prov är mycket vanligt och medför inte särskilt hög diabetesrisk, men vid förhöjda värden på två eller alla tre är risken väsentligt högre.
I en större studie från Västerbottens Hälsoundersökningar med ca 16 500 västerbottningar, som undersöktes åren 1990-1994 och återigen 10 år senare, låg fokus på dem som samtidigt hade flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, s.k. metabolt syndrom. Det tydligaste resultatet var att personer med högst grundskoleutbildning har dubbelt så hög risk än personer med högre utbildning än gymnasiet. Detta gällde kvinnor i större utsträckning än män.
Dessutom framkom ett samband mellan en snuskonsumtion på fler än 4 dosor per vecka och metabolt syndrom, fetma eller förhöjda halter av triglycerider (ett blodfett). Snusning av den omfattningen förekom i nämnvärd grad (hos mer än 5%) bara bland trettio- och fyrtioåriga män. Sambanden fanns kvar även när man tog hänsyn till graden av fysisk aktivitet, alkoholproblem, rökvanor, och ärftlig belastning för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. Orsaken till detta samband mellan snuskonsumtion och metabolt syndrom kan inte förklaras med denna undersökning. Även om rökning är en betydligt allvarligare hälsorisk än snusning, är det angeläget att gå vidare för att försöka förstå orsakerna.
Margareta Norberg är allmänläkare och doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, tel. 090-785 3343, e-post: margareta.norberg@epiph.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 12 januari vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln Identifying risk of type 2 diabetes. Epidemiologic perspectives from biomarkers to lifestyle. Svensk titel: Att påvisa risk för typ 2 diabetes med epidemiologiskt perspektiv, från biologiska markörer till levnadsfaktorer.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Mai-Lis Hellénius, Karolinska Institutet, Stockholm.
