Det senaste numret av Svensk Papperstidning (medlemstidning för den svenska pappers och cellulosaföreningen och den största branschtidningen i Sverige) är ett specialnummer med fokus på automation. För de nyaste forskningsrönen och expertkompetens inom området vänder sig tidningen till Mälardalens högskola. Även STFI-Packforsk AB, ett av världens ledande företag för forskning, utveckling och uppdrag inom massa- och pappersindustrin, förpackningsindustrin och den grafiska branschen, lyfter fram MDH som ledande inom automationsområdet.
Erik Dahlquist, professor i energiteknik vid institutionen för samhällsteknik, beskriver i Svensk Papperstidning svagheterna som idag finns inom industrin:
– Det har visat sig att den svaga länken ofta är en givare som inte fungerar som den ska eller inte är rätt kalibrerad – och då blir det så gott som omöjligt att få en korrekt bild av processtillståndet. Det är typiskt för industrin idag!
Vid Mälardalens högskola arbetar man mycket med att hitta förbättrande åtgärder kring just detta. Det man eftersträvar inom automationsforskningen på MDH är en bättre diagnostik som skulle skapa en säkerhet i hela kedjan.
Kontaktinformation
Erik Dahquist, professor i energiteknik
021-151768
erik.dahlquist@mdh.se
Frank Lüders, doktorand på institutionen för datavetenskap och elektronik på Mälardalens högskola, har i sin forskning kring programvarukomponenter i inbyggda realtidssystem, hittat en väg som kan bidra till att förkorta utvecklingstiden och därmed kostnaderna för programvara i inbyggda realtidssystem.
– Min forskning kan göra att utvecklingstiden blir lättare att förutsäga och att det blir mindre problem med kostsamma och störande förseningar, förklarar Frank som disputerar måndagen den 18 december.
Kostnaderna för utveckling av programvara för olika typer av inbyggda realtidssystem uppskattas i dag att vara $15-20 per kodrad för konsumentprodukter, $100 för militära system och så mycket som $1000 för kritiska system som rymdfärjors styrsystem.
Frank Lüders disputerar den 18 december med avhandlingen “An Evolutionary Approach to Software Components in Embedded Real-Time Systems”.
Kontaktinformation
Frank Lüders, institutionen för datavetenskap och elektronik,
Telefon: 021-151728
E-post: frank.luders@mdh.se
Hållbar utveckling är ett aktuellt fenomen som är komplext att definiera och förstå och just därför intressant att utveckla kunskap om. Förenta Nationerna och UNESCO har proklamerat att utbildning för hållbar utveckling ska ha högsta prioritet från år 2005 till 2014. Satsningen går under benämningen Dekaden och innefattar all utbildning från förskola till folkbildning tvärsöver ämnesgränser, discipliner och kontinenter.
Ända sedan 1980-talet har miljöundervisning haft ett tämligen säkert fäste i skolan. Det har i huvudsak varit lärare i naturvetenskapliga ämnen som tagit ansvar för denna undervisning. När nu perspektiv på undervisning för hållbar utveckling vidgas från ett ekologiskt perspektiv till att omfatta även sociala och ekonomiska infallsvinklar behöver alla skolämnen inkluderas och frågorna berör alla som arbetar i skolan.
Det som är nytt i denna studie är att den utgår från lärare i förskola och grundskola och deras berättelser om undervisning för hållbar utveckling. Lärare menar att elever behöver förstå att världen är en enda och allt hänger ihop, de bör lära sig inlevelse och förståelse och de behöver utveckla empati. Vidare talar lärare om att elever ska kunna tänka kritiskt och självständigt i ett hållbart samhälle. Studien visar att undervisning för hållbar utveckling kan ses som etiskt projekt där syftet är att utveckla elevers känsla för ansvar, som ett kulturbygge där elevers förståelse för helheter och sammanhang står i fokus och som individens hållbara utveckling där självkänsla står i centrum.
I denna studie bland lärare har hållbar utveckling som ett innehåll i undervisningen skrivits fram. Tillsammans med andra studier utgör den ett underlag i en fortgående diskussion om undervisning, där frågor om hållbar utveckling ständigt måste ställas och hållas levande.
Avhandlingens titel: Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor om undervisning.
Disputation: Fredag den 19 januari 2007, kl. 13.00 i Kjell Härnqvistsalen
Pedagogen A. Västra Hamngatan 25.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: inger.bjorneloo@ped.gu.se
– Det här är en grupp som lätt tystnar och anpassar sina svar efter vårdpersonal och andra i omgivningen. Jag ville lyfta upp deras egna tankegångar om sin situation. Något som också har saknats i tidigare vetenskapliga studier, säger Anette Erdner.
Avhandlingen består av fyra delstudier, gjorda mellan åren 2000 och 2006. Bakgrunden är den så kallade psykiatrireformen 1995 som syftade till att slussa ut människor med tunga psykiatriska diagnoser till eget boende istället för tidigare institutionsvård. I studien genomfördes djupintervjuer med ett 20-tal patienter med schizofreni eller återkommande psykoser. Samliga deltagare hade vid genomförande stadig kontakt med socialtjänsten och psykiatrin och ingick i Stockholms stads aktivitetsprogram för personer med psykiska funktionshinder.
– Det framkom att de här personerna har många kontakter med olika yrkeskategorier inom vården, som var och en utgår från sitt eget personalperspektiv. Men de har nästan inga vänner och ofta dålig kontakt med anhöriga också. Många psykiskt funktionshindrade känner sig ensamma, utsatta och marginaliserade, säger Anette Erdner.
Ett nytt grepp som hon använde i arbetet med avhandlingen var att ge några av intervjupersonerna engångskameror, så att de själva kunde välja ut och fotografera viktiga föremål, miljöer och personer i sin vardag. På det sättet fick de lättare att ta ledningen över samtalet istället för att styras av utfrågaren. Anette Erdner tycker att metoden kan användas av vårdpersonal som arbetar dagligen med psykiskt funktionshindrade:
– Det handlar om att lära sig att lyssna. Det blir väldigt lätt så att personal av ren vänlighet talar om hur saker ska gå till, men det bemötandet gör att de här människorna blir ännu mer passiviserade.
Anette Erdner är legitimerad sjuksköterska, specialiserad inom psykiatriområdet. Hon undervisar även på sjuksköterskeutbildningen vid Ersta Sköndal Högskola. Man uppskattar det idag finns över 43 000 personer som kan räknas till gruppen psykiskt funktionshindrade.
Avhandling: ”Berättelser om ensamhetens vardag hos människor med psykiska funktionshinder”, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
ISBN: 91-7357-023-0
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Anette Erdner
Tel: 08-555 050 27 eller 073 955 33 74
E-post: anette.erdner@comhem.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Orsaker till hjärntumörer är ett relativt outforskat område, i synnerhet om familjebanden kan påverka risken att drabbas. De få studier som har gjorts har i vissa fall gett motstridiga resultat och urvalen har varit för små. Därför ville vi ha mer kunskap, säger Andrea Altieri, forskare vid CeFAM.
Studien är den hittills största om antalet syskon och deras inbördes födelseordning kan påverka risken att utveckla hjärntumör. Den visar att barn och ungdomar under 15 år, som har tre eller fler yngre syskon löper två till fyra gånger så hög risk att utveckla vissa typer av hjärntumörer, jämfört med barn i samma ålder utan syskon. Däremot framkom inte någon påtagligt ökad risk för personer över 15 år med många syskon. Andrea Altieri vill dock understryka att hjärntumörer och cancer i nervsystemet är ovanliga.
– Omkring 80 svenska barn och 1 200 vuxna drabbas varje år. Utifrån en befolkning på nio miljoner är det inte mycket, säger han.
Forskningen bygger på analyser mellan år 1958-2002 av drygt 13 600 fall av hjärntumörer. Informationen har hämtats från olika register med uppgifter om samtliga svenskar födda 1932 och framåt samt deras föräldrar. Forskarna tog hänsyn till faktorer som ålder, kön, yrkesbakgrund, geografiskt område och om någon i familjen drabbats av cancer. Andrea Alteri är försiktig med att dra några slutsatser om orsaken till att antalet syskon kan påverka risken att utveckla hjärntumör. Det är få fall, men han tror att resultatet kan ge en fingervisning om att miljön spelar en roll:
– En förklaring skulle kunna vara att det är kopplat till infektioner. Barn med många syskon kommer troligen i kontakt med många andra barn utanför familjen och utsätts i högre utsträckning för olika former av infektioner än barn som inte har många syskon, säger han.
För att få fram mer fakta är det enligt Andrea Altieri angeläget att den här sortens registerstudier kompletteras med annan typ av forskning, exempelvis laboratoriestudier där sambanden mellan misstänkta virus och tumörer studeras mer ingående. Forskningsledare för studien är foreign adjunct professor Kari Hemminki vid Karolinska Institutet.
Studien är publicerad i den amerikanska tidskriften Neurology.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Andrea Altieri, CeFAM
Tel: +46 (0)73-57 89 945 eller +46 (0)8-524 88 670
E-post: Andrea.Altieri@ki.se
Daphne Macris, Informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Centrum för allmänmedicin, CeFAM, är det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet och bland de största i Europa. Över 170 forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs inom exempelvis diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, mag-tarmsjukdomar och hälsa och livskvalitet i olika bostadsområden. CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Studien är genomförd i samarbete med forskare vid universitetet i Kobe och presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften The Journal of Biological Chemistry.
Virus använder ofta sockerstrukturer på cellytan som inbindningsmolekyler eller receptorer. De vanligaste sockermolekylerna som fungerar som virusreceptorer är sialinsyra och heparansulfat. Den nya upptäckten innebär att ytterligare ett socker kan läggas till listan: kondroitinsulfat.
– Eftersom en viss variant av kondroitinsulfat bland annat finns på nervcellernas yta tror vi att herpesviruset använder denna receptor när det infekterar hjärnan. Det är en spännande upptäckt som på längre sikt kan leda till nya antivirala läkemedel, säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin.
Mer än hälften av alla svenskar bär på viruset herpes simplex. Viruset ligger vilande i kroppen men blommar ibland ut och orsakar då blåsor och sår runt munnen. I sällsynta fall kan viruset gå upp i hjärnan och orsaka hjärninflammation, ansiktsförlamning eller hjärnhinneinflammation.
– Det finns redan effektiva läkemedel mot herpes simplex men den nya kunskapen kan användas för att framställa läkemedel mot andra virus som binder till samma sockerstruktur, säger Tomas Bergström.
Ett sådant virus kan vara dengue. Det är ett myggburet blödarvirus som blir allt vanligare i varma klimat och som kan infektera samma person flera gångar.
– Vi letar nu efter en molekyl som liknar sockerstrukturen på cellen och som kan lura viruset att binda till molekylen istället. Om virusets vidhäftningstentakel redan är upptagen kan den inte binda till cellens receptor och då blir cellen heller inte infekterad, säger Tomas Bergström.
Den nyupptäckta sockermolekylen är en högsulfaterad variant som kallas kondroitinsulfat E. Molekylen binder till herpes simplex med hög specificitet. I artikeln visar forskarna vilket enzym som ansvarar för att sockerstrukturen bildas på cellens yta.
Tidskrift: The Journal of Biological Chemistry
Artikelns titel: Chondroitin 4-O-sulfotransferase-1 regulates “E” disaccharide expression of chondroitin sulfate requires for herpes simplex virus infectivity
Författare: Toru Uyama, Miho Ishida, Tomomi Izumikawa, Edward Trybala, Frank Tufaro, Tomas Bergström, Kazuyuki Sugahara och Hiroshi Kitagawa.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Tomas Bergström, telefon: 031-342 47 35, e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se
New Marine Paint startade för fyra år sedan och har som mål att utveckla effektiva och miljövänliga färger som håller påväxt borta från fartygsskrov. Marin påväxt, eller fouling som det även kallas, är ett stort problem såväl för miljön som för båtägare. På ett obehandlat fartygsskrov fastnar det snabbt alger och olika djurarter som till exempel havstulpaner, musslor och sjöpungar. Påväxten ökar dramatiskt friktionen, och ett obehandlat skrov kan efter ett halvår till sjöss ge så mycket som 40 procents ökning av bränsleförbrukningen. En kostsam bränsleökning som ger ökade utsläpp av föroreningar till atmosfären. Ur miljösynpunkt är det också viktigt att de färger som ska hålla påväxten borta inte bidrar till ytterligare föroreningar i havet.
Forskningsprogrammet New Marine Paint är ett tvärvetenskapligt program med forskare från ämnesområdena biologi och kemi, som byggt upp en stor kunskapsbas kring marin påväxt och hur den kan kontrolleras. Inom programmet har man bland annat utvecklat en substans som när den tillsätts i mycket små mängder i en färg, kan hålla en yta helt fri från havstulpaner. Arbetet går nu vidare för att utveckla ett färgsystem för substansen samt för att utveckla medel mot all typ av påväxt på skrov.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Programchef Björn Dahlbäck, Göteborgs universitet, tel: 031-773 3740
Magnus Nydén, Chalmers, tel: 031-772 2973
Anna-Karin Engvall, Kommunikationsansvarig på Mistra, tel: 08-791 1027
Det finns olika grunder att basera sina beslut på när man handlar med valuta på den internationella valutamarknaden. Ett sätt är att använda så kallad teknisk analys, vilket innebär att växelkursens historiska data används för att förutse trender och trendbrott i framtida växelkurser. Syftet är att försöka förutsäga den framtida växelkursen. Teknisk analys är en väl utbredd handelsteknik på den internationella valutamarknaden och handlare som använder sig av teknisk analys kallas chartister.
Carina Selander har undersökt hur resultaten i olika teoretiska modeller, för hur växelkursen bestäms i ekonomin, påverkas om man inkluderar det faktum att handlare på valutamarknaden använder sig av teknisk analys. Hon har tittat på några olika typer av växelkursmodeller, en modell för valutapolitik i form av centralbankens agerande på valutamarknaden och en modell för hur räntepolitiken bedrivs av centralbanken. Hon analyserar också en monetär växelkursmodell* med trögrörliga priser samt en modell för ett valutasamarbete med fasta växelkurser**.
Resultaten i växelkursmodellerna förändras när chartister inkluderas i modellerna. I den monetära växelkursmodellen, med trögrörliga priser, gör chartisthandel att växelkursen driver ännu längre ifrån sin jämviktsnivå än i modellen utan chartisthandel. I modellen för valutasamarbetet med fasta växelkurser får valutasamarbetet inte längre samma stabiliserande effekt på växelkursen.
I modellen för valutapolitik kan inkluderandet göra att växelkursen påverkas effektivt, om centralbanken köper/säljer inhemsk valuta på den internationella valutamarknaden, samtidigt som den säljer/köper inhemsk valuta på den inhemska penningmarknaden. På så sätt lämnas penningmängden oförändrad. Slutligen, i modellen för räntepolitik medför inkluderandet av chartister att centralbanken bör beakta hur växelkursen förändras och inte bara se till hur inflationen och produktionen förändras (som i grundmodellen) när de bestämmer räntan i ekonomin.
Förklaringar: teoretiska modeller
*Monetär växelkursmodell med trögrörliga priser: En modell som är baserad på jämvikt på penning- och valutamarknaden samt trögrörliga priser. Modellen den tar inte hänsyn till reala förändringar som exempelvis förändringar i ekonomins produktion av varor och tjänster. Analysen i modellen visar hur växelkursen överreagerar och driver iväg från sin jämviktsnivå efter en penningmängdsförändring.
**Växelkursmodell för ett valutasamarbete med fasta växelkurser: Växelkurserna är fast knutna till en annan valuta/valutakorg enligt en centralkurs. Modellen tillåter dock växelkurserna att fluktuera runt en centralkurs inom ett bestämt intervall.
Fredagen den 15 december försvarar Carina Selander, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Chartist Trading in Exchange Rate Theory (Svensk titel: Chartisthandel inom växelkursteori). Disputationen äger rum 13.15 i sal S 205h, Samhällsvetarhuset, fakultetsopponent är docent Anders Vredin, chef chef för penningpolitiska avdelningen på Riksbanken.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna: Carina Selander, institutionen för nationalekonomi, telefon 090-786 69 10, e-post carina.selander@econ.umu.se
Marknaden för ytbeläggningar är konstant växande och antalet tillämpningsområden bara ökar och innefattar i dag bland annat så vitt skilda områden som hårda och nötningsbeständiga ytor, halvledarmaterial, artificiella implantat och rena kosmetiska tillämpningar – exempelvis snygga och attraktiva ytor. Ett av de senaste exemplen på det sistnämnda – och ett som ligger rätt långt från de vanligaste tillämpningarna – är titannitrid-belagda potatisskalare.
– Nyttan med dem kan man ju alltid diskutera, man måste ju skala en väldig massa potatis innan man nöter ut en vanlig potatisskalare. Men de belagda är definitivt sntggare med sin guldfärgade yta
! säger Hans Söderberg.
– I stället för att tillverka homogena beläggningar har jag i min forskning varvat titannitrid och kiselnitrid om vartannat, vilket leder till en lagrad struktur. De individuella lagertjocklekarna kan kontrolleras med stor noggrannhet och extremt tunna lager kan tillverkas. Den totala ytbeläggningens tjocklek är kring en mikrometer (miljondels meter).
Själva beläggningsprocessen kan väldigt schematiskt liknas vid en sprängning i biljard – en partikel kolliderar med ett material och många partiklar slås ut. Processen upprepas ett stort antal gånger varje sekund, och de utslagna partiklarna kondenserar sedan på den tänkta produkten och bildar på så sätt en växande ytbeläggning.
Luleå tekniska universitets research trainee-program ger studenter möjlighet att samtidigt som de slutför sitt examensarbete få en årslång inblick i hur doktorandstudier bedrivs och vad de innebär, en sorts ”inskolning” i forskarvärlden om man så vill.
Hans Söderberg (f. 1978) tog sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik 2003 och disputerar den 15 december med avhandlingen Growth and characterization of TiN/SiN multilayer thin films.
Bild för fri publicering finns att hämta hem via www.ltu.se/press
Upplysningar: Hans Söderberg, tel. 0920-49 12 34, hans.soderberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Ett problem med datormiljöer i tre dimensioner är att det är lätt att tappa kontrollen över var man är och vart man är på väg. Niklas Elmqvist presenterar nya metoder som hjälper användaren att obehindrat tolka och röra sig genom komplicerade 3D-miljöer.
”Guidade turer” bygger på att utnyttja de visuella kännetecken som vi människor normalt använder oss av för att tolka omgivningen, som till exempel storlek, form och rörelse.
– Det kan vara användbart för exempelvis poliser som snabbt behöver kunna orientera sig i en ny stad. Finns den uppbyggd som en virtuell tredimensionell miljö, kopplar du in ”guiden” som tar dig i handen och visar runt, säger Niklas Elmqvist.
Han har också utvecklat en 3D-lösning för stålmannenblicken, där en av finesserna är att användaren kan välja hur stor del av ytan eller kontexten som ska finnas kvar.
– På så sätt blir det också lättare att orientera sig. Om man bara ser det bakomliggande eller innanmätet i saker är det annars svårt att behålla sammanhanget och djupseendet. Med vårt sätt kan användaren själva anpassa nivån på hur genomskinligt man vill ha det. Tidigare ”röntgenblickar” är ofta alltför grova, det är antingen med eller utan tak på husen till exempel. säger Niklas Elmqvist.
Tredimensionella datormiljöer har stor potential. De används för underhållning och undervisning samt simulering av aktiviteter eller miljöer som antingen är för svåra eller för dyra att efterlikna i verkligheten. Industriella och militära tillämpningar kan vara i fordons- och flygsimulatorer. Inom forskningen används 3D i allt från molekylmodeller till medicinska bilder.
Niklas Elmqvist lanserar dessutom ytterligare metoder för den virtuella världen. En går ut på att användaren utrustas med ett speciellt kraftfält för att stöta bort föremål som skymmer sikten.
I avhandlingen presenteras också metoder för att grafiskt åskådliggöra händelseförlopp. Dessa kan användas för att spåra komplicerade kedjor av orsak och verkan för stora datornätverk, som exempelvis Internet, biologiska processer eller avancerade matematiska problem. Metoderna har hittills tillämpats på visualisering av vetenskapliga artiklar för att möjliggöra studier av hur idéer bildas och utvecklas.
Samtliga metoder som beskrivs i avhandlingen är avsedda för att användas i realtid och fungerar med den nya generationen 3D-grafikkort för vanliga datorer.
Avhandlingen, ”3D Occlusion Management and Causality Visualization”, försvaras tisdagen den 19 december vid en offentlig disputation.
Tid: 10.15
Plats: Sal EC, Hörsalsvägen 11, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Mer information:
Niklas Elmqvist, Data- och informationsteknik, Distribuerade system, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 10 24, 0705-18 68 51
elm@cs.chalmers.se
Handledare: Philippas Tsigas, Data- och informationsteknik, Distribuerade system, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 54 09
tsigas@cs.chalmers.se
EU finansierar med cirka 30 miljoner kronor ett stort konsortium av europeiska forskare som är inriktade på att klarlägga hur systemiska amyloidsjukdomar uppkommer och hur de diagnostiseras. Avsikten är också att utveckla nya behandlingsmetoder av dessa oftast livshotande tillstånd. Projektet, som benämnts EURAMY (systemic amyloidoses in Europé) koordineras av professor Per Westermark, institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet.
De systemiska amyloidoserna är en grupp inlagringssjukdomar, där felveckade proteiner inlagras, ibland i mycket stor mängd, i olika organ i kroppen. Systemisk amyloidos finns i flertal olika former och kan t.ex. drabba i samband med tumörsjukdomen myelom eller individer med långvarig inflammatorisk sjukdom. Också Skellefteå-sjukan är en form av systemisk amyloidos. Beroende på vilka organ som drabbas kan mycket olika symptom uppträda varför sjukdomarna är svårdiagnostiserade.
– Eftersom de dessutom är relativt ovanliga tar det ofta lång tid innan rätt diagnos ställs. Detta är olyckligt eftersom en tidig diagnos är viktig för behandlingen, säger Per Westermark.
Det europeiska forskarlaget består av grupper från Sverige, Tyskland, England, Holland, Frankrike, Italien och Portugal. Här finns expertis med mycket stor spännvidd, från molekyl till patient. Avsikten med konsortiets arbete är inte endast att bedriva forskning utan också att sprida kunskap om sjukdomarna till både läkare och allmänhet.
Projektet pågår i tre år.
Tid och plats: Rudbecklaboratoriet, kl 13.30-16.30
Kontaktinformation
Ytterligare information: Professor Per Westermark, tel. 018-611 38 49 eller via e-post: Per.Westermark@genpat.uu.se
Både att skriva och hur man skriver i NO är viktigt. I dag är det många elever som inte förstår vad de själva skrivit.
Att lära sig att skriva brukar för det mesta handla om svenskämnet, och inte ämnen som samhällskunskap eller naturorienterande ämnen. Det gör att lärande i till exempel NO-ämnena tappar en viktig dimension, eftersom man använder språket på olika sätt och alltså skriver på olika sätt i olika ämnen. Det gäller inte bara olika ord, utan även grammatiken skiljer sig åt. Många elever tycker att det är svårt med till exempel kemi och fysik, och det syns även i betygen. Om man ska lära sig till exempel kemi så måste man ju även lära sig kemins språk. Därför har Åsa af Geijerstam valt att studera hur eleverna får använda sitt skrivande i NO-ämnena, hur de gör för att genom skrivandet komma in i språket.
För att kunna göra det studerade Åsa af Geijerstam 110 elever i 17 olika klasser i årskurs 5 och 8 i deras NO-undervisning. Hon analyserade de texter de skrev och pratade med dem om texterna. Även om eleverna skriver vid nästan varje lektion så visar det sig att de sällan pratar om själva skrivandet i klassrummet, hur texten ska struktureras, hur man ska skriva så att någon annan förstår, varför de ska skriva eller vem som ska läsa. Men måste man det? Det räcker väl att skriva så att de själva förstår?
– Ja, om man själv förstår så är det bra. Men det visar sig även att de elever jag pratade med ofta inte förstår vad de själva skrivit. Jag tror att det finns en stor möjlighet för eleverna att utveckla sin förståelse för de här ämnena genom att få arbeta mer medvetet med skrivandet i klassrummet, säger Åsa.
Det betyder inte att hon anser att eleverna ska börja skriva sagor om atomer, utan att de ska få skriva på det sätt som är speciellt för just det ämnet. Att lära sig skriva för att lära inom olika ämnen lite högre upp i åren är minst lika viktigt som att lära sig skriva i lågstadiet. Annars riskerar eleverna att utestängas från studier på högre nivåer där man måste klara av att använda språket på olika sätt i olika ämnen.
Kontaktinformation
För mer information: Åsa af Geijerstam, tel: 018-471 xx xx, e-post: Asa.af_Geijerstam@lingfil.uu.se
Varje år diagnostiseras en halv miljon människor med huvud- eller halscancer i världen, och denna siffra ökar. Dagens behandlingsmetoder för denna cancerform klarar inte av att behandla eller lokalisera cancerceller som spritt sig i kroppen, vilket leder till att cirka hälften av patienterna så småningom dör av denna sjukdom.
Marika Nestors avhandling är inriktad mot att målsöka cancercellerna med hjälp av radioaktivt märkta antikroppar. Hon visar att det är möjligt att i labförsök målsöka och döda cancerceller genom att fästa radiohalogenerna 131I och 211At till antikropparna. Genom att istället fästa radiohalogenen 124I till antikropparna, fick hon fram en kombination lämplig för att lokalisera tumörerna. I försök på tumörbärande möss kunde 100 procent av alla tumörer identifieras med denna metod.
En möjlig framtida applikation kan vara att injicera de radioaktivt märkta antikropparna i patienter, och låta antikropparna lokalisera och förstöra små metastaser i kroppen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marika Nestor, tel: 070-2341881, Marika.Nestor@bms.uu.se
Det blodsockersänkande hormonet insulin är mest känt för att stimulera upptaget av socker (glukos) från blodet till muskel- och fettvävnad, samt för att hämma leverns glukosproduktion. När insulin binder till mottagarmolekyler (receptorer) aktiveras en signalkedja, vilket bland annat leder till att fettmolekylen PIP3, som är inblandad i regleringen av många olika funktioner i cellen, bildas i cellmembranet. Senare tids forskning har visat att det även finns insulinreceptorer på ytan av de insulinproducerande cellerna – bukspottkörtelns betaceller – men det är oklart i vilken utsträckning betacellens PIP3-nivåer påverkas av cellernas egen frisättning av insulin.
I den aktuella studien har forskargruppen för första gången gjort mätningar av PIP3-nivåerna i enskilda insulinproducerande celler. De visar att glukos, som är den viktigaste stimulatorn av insulinfrisättningen, i samverkan med frisatt insulin orsakar en snabb och kraftig ökning av PIP3-nivåerna i cellmembranet. Eftersom PIP3-molekylen är kortlivad med en halveringstid på mindre än en minut, leder den hos normala betaceller pulserande insulinfrisättningen till pulserande (oscillerande) PIP3-nivåer.
Detta innebär att PIP3 är väl lämpad som signalmolekyl för att förmedla snabb positiv eller negativ återkoppling av insulin på betacellsfunktionen. Ökad kännedom om insulinets effekt på betacellerna kan i förlängningen leda till nya principer för behandling av diabetes.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Tengholm, 018-471 44 81, 070-731 00 62, e-post anders.tengholm@mcb.uu.se
Stiftelsen lovar att ”positivt beakta stöd för ytterligare två år” och kan förhoppningsvis stödja satsningen även på andra sätt. De stöder bl a redan en gästprofessur av Ellen Dunham Jones från Georgia Institute of Technology. Hon har lagt upp planerna på den nya masterutbildningen tillsammans med universitetslektor Peter Siöström och doktorand Catharina Sternudd. Peter Siöström är programledare.
– Det blir en kvalitetshöjande avslutning för en del av LTHs arkitektstudenter och samtidigt kan vi anta ett 20-tal internationella studenter, säger prefekt Kerstin Barup på Institutionen för arkitektur och byggd miljö, glad över att äntligen kunna ”trampa på gasen”.
Första året tar programmet in max 20 studenter. Dessa kan vara arkitekter, landskapsarkitekter eller fysiska planerare.
Det tvååriga programmet består till hälften av kurser som redan finns i arkitektutbildningen och till hälften av nya kurser. Kurserna ges på engelska och avslutas med en termins examensarbete. Delkurser kan läsas som valbara projekt av LTHs arkitektstudenter på fjärde och femte året.
– Donationen ger oss möjligheter att utveckla och profilera stadsbyggnadsundervisningen och förstärka inriktningen mot långsiktig hållbarhet, säger Peter Siöström.
På engelska kallar programmet ”Sustainable Urban Design”. Några nyckelbegrepp är ”den urbana strukturen”, ”nätverksstaden” och ”den regionala staden”. Studenterna ska förstå miljöfrågorna i stadsplanering och få verktygen för hur man skapar den hållbara staden.
Arbetsmarknadens behov av den här sortens kompetens anses stor, såväl i Sverige som internationellt.
Kontaktinformation
Frågor besvaras av professor Kerstin Barup, tel 2227268,
Kerstin.Barup@byggark.lth.se
eller
universitetslektor Peter Siöström, 046-2228892,
Peter.Siostrom@arkitektur.lth.se
– Utvärderingen visar på både styrkor och svagheter inom svensk arkitekturforskning, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Formas. Nu är det viktigt att ta vara på de möjligheter som utvärderarna pekar på. Det behövs en bra koordinering av forskningen och det kan lösas genom en bättre dialog mellan finansiärer och forskarsamhället. Det är också angeläget att ta fram en långsiktig strategi för arkitekturforskningen där alla intressenter bör delta. Formas kommer att initiera seminarier och fortsatta diskussioner med alla intressenter i syfte att främja svensk arkitekturforskning.
Formas tog 2005 initiativ till att utvärdera svensk arkitekturforskning, dvs forskning om relationen mellan människan och den byggda miljön oavsett skalan. Syftet var att utvärdera den vetenskapliga kvaliteten på svensk arkitekturforskning sett i ett internationellt perspektiv samt forskningens nytta och användbarhet för branschen, och samhället. I riktlinjerna till utvärderarna framhöll Formas att utvärderingen skulle vara framåtsyftande och fokusera på utvecklingsmöjligheterna för institutionerna och forskningsområdet.
De institutioner som utvärderats är Chalmers, KTH, Lunds Tekniska Högskola (LTH), Landskapsplanering vid SLU i Ultuna och Alnarp, Luleå Tekniska Universitet samt Blekinge Tekniska Högskola.
Utvärderingen har utförts av en expertgrupp bestående av internationellt kända professorer som representerar de olika vetenskapstraditionerna inom arkitekturforskningens breda fält inbjöds för att arbeta fram en utvärderingsrapport. Ordförande för gruppen har varit professor Adrian Forty, Arkitekturhistoria, Bartlett, University College London. Övriga ledamöter var Halina Dunin-Woyseth, Arkitektskolan i Oslo; Thomas A Markus, Arkitekturteori och byggvetenskap, University of Strathclyde i Glasgow; Anne Whiston Sprirn, landskapsarkitektur Massachusetts Institute of Technology, Niels Albertsen, Arkitektskolan i Århus och Roderick Lawrence, Samhällsvetenskap och ekonomi, Universitetet i Genève.
Läs hela utvärderingen på Formas webb www.formas.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kristina Björnberg, ansvarig forskningssekreterare kristina.bjornberg@formas.se,
08-775 40 52
Emilie von Essen, presschef, eve@formas.se, 08-775 40 38, 0733-50 31 61
