I den nyutkomna boken När långt borta blir nära: Om rörlighet och lokalsamhällets framtid (Gidlunds förlag) diskuterar kulturgeografen Erik Westholm och etnologen Helena Kåks de påfrestningar som lokalsamhället utsätts för, men också möjligheter att påverka utvecklingen.

Boken har en ovanlig uppläggning. Den utgår från några tunga trender som står sig över sekler och dagar. Det är befolkningens åldrande och flyttningar och det är teknisk utveckling som ökar de långväga kontakterna, både via Internet och genom faktiskt resande. Sedan diskuteras hur dessa trender inverkar på relationerna människor mellan. Människors kontakter med andra tenderar att spridas ut och var och en får mer sin egen personliga sfär av relationer. Samtidigt förmedlas kultur och värderingar alltmer via media; film, Internet osv. Vad betyder allt detta för livet i lokalsamhället? Minskar de direkta kontakterna mellan människor?

Kåks och Westholm visar att det starka lokalsamhället är ett som är öppet för impulser från omvärlden men som samtidigt klarar att bevara sin egen identitet. De senaste decennierna har framför allt det internationella utbytet ökat. Fler och fler får erfarenheter av andra kulturer. Men de nya sociala relationerna ersätter inte de tidigare utan växer ur dem och formar om dem. Lokalsamhället får kraft av invånare som både har direkta vardagsrelationer och som lever i ett utbyte med omvärlden. Den enskilda platsen får sin roll i ett mer öppet samspel med omgivningen.

Kontaktinformation
För mer information kontakta
Professor Erik Westholm, Institutet för Framtidsstudier
Tel 08- 402 12 00

Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.

www.framtidsstudier.se

Organisationsnummer: 802013-3198

Forskaren Fredrik Åström har studerat forskningsfältet biblioteks- och informationsvetenskaps sociala och intellektuella utveckling. Han menar att på samma gång som ämnet biblioteks- och informationsvetenskap inte har en stark position i den akademiska världen; och utsätts för konkurrens ifråga om att forska om informationsrelaterade företeelser; ökar också samarbetet med andra ämnen.

Och samtidigt som ämnet är splittrat mellan ett stort antal forskningsinriktningar från humanistiskt inriktad bibliotekshistoria till teknikvetenskaplig utveckling av system för informationshantering, pågår också en samordning och centrering kring ett antal viktiga forskningsområden inom biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning, BIV.

Denna utveckling är på många sätt parallell med utvecklingen av informationssamhället, där sammanslagningar av till exempel olika typer av kommunikationskanaler, företag o s v är ett tydligt drag i samhällsutvecklingen, samtidigt som det också finns tydliga drag av fragmentering av traditionella strukturer.

En anledning till denna utveckling är att BIV å ena sidan ställs inför krav att tillföra något till de yrkespraktiker som sysslar med informationshantering, till exempel bibliotekarier; både ifråga om att skapa en teoretisk bakgrund till praktiken och att utbilda praktikerna.

Å andra sidan ställs också krav för acceptans i den akademiska världen: på att forskningen är tillräckligt generaliserbar, att teoribildningar och metoder är tillräckligt robusta och att det finns en specialiserad kompetens som man är ensam om inom ett visst ämne. På samma gång finns det också drag i utvecklingen av vetenskaplig forskning i allmänhet som drar emot ett mer tvärvetenskapligt synsätt och en ökning i tillämpbarhet av forskningsresultat.

Avhandlingen är den första doktorsavhandlingen i ämnet biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet; och också den första i ämnet författad utanför Högskolan i Borås och Göteborgs universitet.

Studien har belyst olika drag i utvecklingen av BIV i fyra artiklar, vilka sedan mynnat ut i en mer allmän diskussion av ämnet och dess utveckling. Inte minst genom ämnets stora spridning både ifråga om vad man forskar om, hur man forskar; och hur arbetet organiseras på olika platser; har olika metoder använts, både kvalitativa och kvantitativa, för att studera olika aspekter av BIV.

Fredrik Åström är född och uppvuxen i Gävle, har studerat och arbetat vid Umeå universitet de senaste femton åren, men är nu verksam vid Lunds universitet.

Fredagen den 15 december försvarar Fredrik Åström, institutionen för sociologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The social and intellectual development of library and information science. Svensk titel: Den sociala och intellektuella utvecklingen av biblioteks- och informationsvetenskap. Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Professor Pertti Vakkari, Department of Information Studies, University of Tampere.

Kontaktinformation
Avhandlingen finns tillgänglig online på:
För mer information, kontakta gärna: Fredrik Åström, e-post: fredrik.astrom@soc.umu.se / fredrik.astrom@kult.lu.se samt mobil: 070-494 33 46.

Instrumenter, palatser, problemer och porträtter var mycket vanliga former i äldre svenska. På 1700- och 1800-talen fick sådana substantiv – främmande neutrer (ett-ord) som slutar på konsonant och betonas på sista stavelsen – oftast -er som flertalsändelse.
I modern svenska böjs de som vanliga inhemska neutrer: det heter många palats likaväl som många hus. Er-pluralerna avskaffades av allt att döma genom medveten språkpåverkan. Avvecklingen tog fart omkring 1870 och var i stort sett genomförd i början av 1900-talet. Att språkbrukarna förmåddes att böja flera hundra substantiv på ett annat sätt än tidigare är en närmast unik framgång för svensk språkvård, men er-bruket hade också anhängare och flera framstående språkvetare betraktade förändringen som ett irrationellt och olyckligt påfund. Modern svenska har behållit er-böjning av neutrer på konsonant i främst två fall, för ord på ium och eum (akvarier, museer) och för s k sortpluraler (gifter, viner).

Er-böjning av främmande neutrer var etablerad i kanslispråk cirka 1530, då äldre latinska böjningar delvis ersattes av försvenskade former. Denna försvenskning följde egentligen tyska mönster, men i svenskan (liksom danskan) användes er där tyskan vanligen har en. Den nya böjningen blev under 1600-talet det normala för nyinlånade neutrer och spreds gradvis till äldre lånord.

Men vilka ideal låg bakom er-avvecklingen och vilka inomspråkliga och utomspråkliga faktorer möjliggjorde ett så stort avsiktligt ingrepp i svenskans grammatik? Enligt Tage Palm var purism ett sådant ideal: er-böjning av neutrer betraktades som ett importerat, osvenskt språkdrag. Purismen samverkade med en språklig historism, som innebar att forntida och samtida svenska borde följa samma grundprinciper. Er-avskaffandet var ett sent steg i svenskans standardisering – man önskade ett enhetligare språk med färre valmöjligheter än tidigare — men de nationella argumenten tycks ha avgjort utgången. Om det puristiska motarbetandet av er hade misslyckats, skulle det i modern svenska sannolikt fortfarande heta problemer, programmer osv. Viktiga förutsättningar för förändringen var också att former utan er redan var det normala hos inhemska neutrer på konsonant, att den grammatiska strukturen inte komplicerades och att de flesta berörda ord hade en något exklusiv karaktär.

– Att på liknande sätt styra böjningen av ett stort antal vardagliga och talspråkliga ord verkar omöjligt, säger Tage Palm.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tage Palm, 018-471 12 95, 018-14 58 05, e-post Tage.Palm@nordiska.uu.se

– Strategin syftar till att svenska forskare ska bli mer aktiva inom detta viktiga internationella forskningsfält och delta mer i konferenser och forskningsprojekt, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Formas. Dessutom behöver landsbygdsforskningen etablera sig tydligare inom universitet, högskolor och forskningsinstitut. De som sysslar specifikt med landsbygden har ofta levt som isolerade öar inom sina ämnen. Landsbygdsforskningen måste kunna hantera både närheten till disciplinerna och skapa relationer över disciplingränserna.

Landsbygdsstrategin är ett försök att skapa en plattform för en långsiktig kapacitetsuppbyggnad av forskning om landsbygdens kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden. Under den senaste tioårsperioden har det gjorts flera försök att stärka svensk landsbygdsforskning genom state-of-the-art-konferenser och forskningsöversikter. Slutsatserna från dessa har varit att landsbygdsforskningen upplevs som en tunn och splittrad genre och att forskningsfältet inte riktigt funnit sina former. Målet med strategin är att svenska forskare ska ta en mer aktiv plats i detta internationellt sett viktiga forskningsfält med ett större deltagande i konferenser, forskningsprojekt och tidskriftspublicering.

Förslagen i strategin är indelade i fem delar:

1.Tematisk satsning som spänner över flera discipliner. Såväl projekt av grundforskningskaraktär som utvecklingsprojekt kan rymmas. Projekten bör ha internationell och gärna nordisk anknytning. Några av de teman som föreslås är Den fysiska miljön, Lokal utveckling och Den nya ruraliteten.

2.EU:s strukturfonder Forskare bör mer systematiskt än tidigare utnyttja EUs strukturfonder.

3.Infrastrukturella åtgärder för uppbyggnad av forskningsfältet
För att bygga upp och konsolidera landsbygdsutveckling som forskningsfält i Sverige, ta vara på den forskning som redan finns och stödja relationerna till det omgivande samhället behövs särskilda åtgärder som skapande av nationella nätverk, deltagande i state-of-the-art-konferenser, bättre kommunikation av forskningsresultat, årlig konferens med fokus på nordliga och europeiska aspekter.

4.Internationalisering
För att stärka det internationella utbytet behövs medel för finansiering av post doktorala tjänster, dels för att unga forskare från andra länder ska kunna forska i Sverige, dels för att de som doktorerat i Sverige ska kunna forska utomlands. Möjligheten att knyta utländska forskare till svenska forskningsmiljöer är också viktig för att stödja utbytet med ledande internationella forskarmiljöer. Sådana möjligheter finns redan inom ramen för Formas ordinarie utlysningar.

5.Projektstöd
Det är viktigt att både satsa på breda och tvärvetenskapliga program och på enstaka forskare som arbetar mer eller mindre ensamma. Projektstöd till landsbygdsforskning kan hantera frågor som uppstår under den strategiska satsningens gång och enstaka forskares initiativ. Detta hanteras inom ramen för Formas årliga stora utlysning.

Strategin finns att ladda ned på www.formas.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Bengt H Olsson, biträdande programchef, 08-775 40 23
Emilie von Essen, presschef, 08-775 40 38, 0733 50 31 61

Boken som har titeln Inkast, är ett resultat av en i allra högsta grad flervetenskaplig satsning med ett tiotal forskare ifrån så skilda discipliner som företagsekonomi, pedagogik och historia. I boken finns allt från slutförda studier till beskrivningar av pågående forskningsprojekt samt diskussioner om hur akademin och praktisk idrottsverksamhet kan berika varandra.

– Det är oerhört glädjande att se denna mångfald, säger Per Gerrevall, docent i pedagogik och en av författarna i boken. Boken är ytterligare ett tecken på en allt starkare idrottsvetenskaplig miljö vid Växjö universitet. Förutom en rad olika kurser och program, till exempel Coaching och Sport Management, och en mycket aktiv samverkan med det omgivande samhället kan vi nu också presentera aktuell forskning.

– Trots att boken spänner över många olika områden och är skriven utifrån olika ämnestraditioner går det att identifiera likheter och nära kopplingar mellan flera av bidragen, säger Magnus Forslund, en av redaktörerna. Sammantaget visar antologin att det finns klara poänger med att studera idrott utifrån fler- och tvärvetenskapliga ansatser.

Idrotten är en viktig kraft i samhället med hundratusentals utövare på alla nivåer och den ekonomiska betydelsen blir allt större. Det finns därför all anledning att öka den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen inom fältet. Författarna hoppas att deras ”inkast” i området bidrar till att så blir fallet.

Kontaktinformation
För beställning av boken kontakta Växjö University Press, Kerstin Brodén, 0470-70 82 67 eller vup@vxu.se.

För mer information om boken, kontakta redaktörerna:
PG Fahlström, 0470-70 80 55
Magnus Forslund, 070- 818 34 42
Tobias Stark, 0470-70 83 93

För mer information om idrottsvetenskap vid Växjö universitet, besök www.vxu.se/idrott eller kontakta Thomas Svensson 0470-70 80 93.

Professuren finansieras genom en donation från Södras forskningsstiftelse. En donation som från Södras sida också är en symbolisk gåva till Södras ordförande Lars-Eric Åström som fyllde 60 år i augusti.

Erik Serrano är född 1968 och doktorerade vid Lunds tekniska högskola (LTH) 2001 på en avhandling om limförband i träkonstruktioner. Han har vikarierat som lektor vid LTH på deltid samtidigt som han arbetar för SP Trätek och är också verksamhetsansvarig vid uppbyggnaden av CBBT. Han kommer att installeras som professor vid universitetets årshögtid i januari, samtidigt som Växjö är värd för den nationella invigningen av Linnéjubiléet 2007.

Centrum för byggande och boende med trä (CBBT) samfinansieras av SÖDRA och Växjö universitet. Totalt satsas ca 20 miljoner kronor under en 10-årsperiod. Träbyggnadsområdet Välle broar i Växjö blir den naturliga arenan för praktisk implementering av de projekt som CBBT utvecklar. Växjö kommuns långsiktiga engagemang i denna verksamhet är därför av central betydelse och SP Trätek bidrar med den kompetens inom träbyggområdet som redan etablerats på campus i Växjö.

– Det är en unik möjlighet som nu öppnat sig i Växjö. Långsiktig finansiering, engagemang från näringslivet för att aktivt ta del av forskning och utveckling vid universitetet och SP Trätek, och en kommunal satsning som ger en praktisk förankring. Sammantaget kommer detta ge helt nya möjligheter att föra träbyggnadstekniken framåt, säger Johan Sterte, rektor för Växjö universitet.

– Min och styrelsens målsättning är att CBBT skall vara den ledande aktören vad gäller tillämpad forskning och utveckling inom träbyggområdet, utlovar den nyutnämnda professor Erik Serrano. Inom en femårsperiod räknar vi med att omsätta i storleksordningen 20 miljoner kronor per år i projektvolym. För min egen personliga del ser jag som den största utmaningen att få kunskap inom nya ämnesområden. CBBT:s verksamhet kommer nämligen att bedrivas i kortare projekt inom alltifrån traditionella ingenjörsområden till områden som ekonomi och affärssystem och gestaltning.

Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar:
Erik Serrano, 070-315 52 63, Per Braconier, informationsdirektör, Södra,
070-534 51 66, Jerker Persson, pressansvarig, Växjö universitet 070-572 26 56

Den kommunikativa pedagogiken har sitt ursprung i Danmark och dess upphovsman är läraren Lars Rokkjaer. En grundtanke i den kommunikativa pedagogiken är att läraren är sitt eget pedagogiska verktyg och att han eller hon måste förstå hur det redskapet fungerar i relationer till andra människor.
– Som jag tolkar den kommunikativa pedagogiken handlar den om självinsikt, reflektion och om ett empatiskt kommunikationsmönster, säger Elisabeth Cederwald.

I skolenheten hon har studerat implementerades processen med den kommunikativa pedagogiken 1996.
– Det är ett pionjärprojekt. Den kommunikativa pedagogiken var alldeles ny då och ingen visste vad den skulle leda till. I efterhand kan man konstatera att en del är nöjda med den utveckling processen har medverkat till, andra är det inte, säger Elisabeth Cederwald.

För pedagogerna innebär den kommunikativa pedagogiken bland annat att de har schemalagda reflektionssamtal. I dem deltar samtliga lärare, som sedan i sin tur har reflektionssamtal med sina elever.

Elisabeth Cederwald säger att hon är både positiv och negativ till den kommunikativa pedagogiken. Att lärare ges möjlighet att utveckla sin självinsikt i de schemalagda reflektionssamtalen tycker hon är viktigt.
– Det ger ett mer utvecklande sätt att möta elever och kollegor. Om jag förstår de egna förhållningssätten och handlingsmönsterna är det lättare att förstå andras. Det blir ett sätt att förstå olikheter, och det kan utnyttjas i arbetslagen och i mötet med elever, säger hon.

Däremot är hon kritisk till hur reflektionssamtalen går till.
– Samtalen är styrda utifrån en rondellmetod som kan vara pressande för en del människor. Tanken är att den som i samtalen för upp en fråga eller ett problem till reflektion själv ska finna svaret, med kollegornas hjälp. Kollegorna bör inte ge goda råd utan bara ställa öppna och utvecklande frågor, säger hon.

Syftet med avhandlingen är att utforska hur pedagogerna upplever den kommunikativa pedagogiken. Studien bygger på 19 djupintervjuer och en enkätundersökning. Elisabeth Cederwald kommer fram till att den kommunikativa pedagogiken har medverkat till en utveckling av såväl pedagogerna som arbetslagen och verksamheten. Men hon betonar att det finns pedagoger som är avvaktande till den kommunikativa pedagogiken och att det inte fungerar lika bra i alla arbetslagen. Hon säger också att införandet av ett annat kommunikationsmönster har ställt stora krav på pedagogerna. Det kan vara mer eller mindre svårt att lära sig att kommunicera på ett nytt sätt.

I grunden är Elisabeth Cederwald sociolog och vuxenpedagog. Sedan början av 1990-talet arbetar hon som konsult med inriktning på kompetensutveckling i både offentliga och privata verksamheter.

Elisabeth Cederwald lägger fram sin avhandling Reflektion och självinsikt i den kommunikativa pedagogiken den 15 december, klockan 10.15, vid Lärarutbildningen på Malmö högskola.

Kontaktinformation
Elisabeth Cederwald , 0415-603 22 och e-post cederwald@telia.com