Den stora artrikedomen av växter och djur är ett resultat av miljoner års biologisk utveckling (evolution), där artbildning kan ses som formationen av reproduktiva barriärer mellan olika populationer. Idag har vi grundläggande kunskap om hur arter bildas, men de underliggande mekanismerna är fortfarande till stor del okända. Genom att studera vilka beteenden och situationer som leder till hybridisering mellan två arter kan man dra slutsatser om vilka evolutionära förändringar som måste till för att genflödet ska avstanna. Nina Svedin har undersökt hur naturlig och sexuell selektion (om reproduktionsframgången styrs av faktorer i den naturliga miljön, eller av valet av partner) kan påverka formationen av reproduktiva barriärer mellan två naturligt hybridiserande flugsnappararter: halsbandsflugsnappare (Ficedula albicollis) och svartvit flugsnappare (F. hypoleuca).
Resultaten visar bland annat att både tillgång till partners och olika individers förmåga att urskilja sexuella signaler påverkar hybridiseringsmönstret. Att individer kan tvingas hybridisera om det finns ont om partners av den egna arten är inget oväntat resultat. Men ett nytt och helt oväntat resultat var att förmågan att identifiera rätt partner påverkades av arternas olika frekvens i olika områden. I detta fall verkar den underliggande orsaken vara att svartvita flugsnapparhannar blandar in fler strofer från halsbandshannarnas sång när de häckar i områden där halsbandsflugsnapparna är numeriskt dominanta, och därmed kan honorna få det svårare att urskilja en partner av rätt art.
Hon undersökte också flera olika aspekter i hybridhannars livscykler, såsom parningsframgång, antal flygga ungar, livslängd mm. Hon fann att sexuell selektion hade stor betydelse för hybridhannarna. De hade inte lika stor framgång i att attrahera honor, och största andelen av den avkomma som hybridhannarna uppfostrade var i själva verket avkomma till en annan hanne.
Avhandlingen presenterar sammanfattningsvis goda bevis för att sexuell selektion kan ha konsekvenser för de barriärer som hindrar fortsatt genflöde mellan två populationer efter det att det väl har bildats en hybrid mellan närbesläktade arter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nina Svedin, tel: 018-471 26 62, 070-448 53 24, e-post: Nina.Svedin@ebc.uu.se
1994 anställdes Tim Foster som doktorand vid dåvarande Högskolan i Luleå. Och det var också ungefär då som expansionen av Internet tog fart på allvar, något som bland annat en rad företag och organisationer världen över var snabba att utnyttja.
Den 19 december disputerar Tim Foster med avhandlingen Industrial marketing communication – A (r)evolutionary journey from marketplace to marketspace. I avhandlingen konstateras bland annat att Internet mer eller mindre revolutionerat företagens syn på detta med information. På tio år har Internet blivit betydligt mer än ”bara” ett nytt media, nämligen ett minst sagt mångfacetterat verktyg som används på betydligt många fler sätt än enbart som informationskanal.
I dag fungerar Internet som en väg att skapa mervärde för de företag som vet att använda sina hemsidor, både de som är öppna för alla och de intranät som finns hos snart sagt alla större företag, organisationer och myndigheter.
– En viktig strategisk fråga för alla företag med egna hemsidor är ”vad är vi utan vår hemsida”? Om svaret är ”ungefär samma företag som utan”, då finns det lite eller inget värde alls med just den hemsidan, säger Tim Foster.
– Men om svaret i stället är ”till vår konkurrensmässiga nackdel”, då har företaget skapat ett verkligt ”cyber-värde”.
Tim Foster kommer från East Lansing i amerikanska Michigan och studerade vid Michigan State University. 1989 flyttade han till Sverige för att medverka i ett projekt för Utvecklingsfonden i Norrbotten. Han började arbeta som gästföreläsare vid Institutionen för industriell ekonomi och marknadsföring i april 1992 och anställdes som doktorand 1994. I samband med sin licentiatexamen 1998 fick han en adjunktstjänst och började undervisa på heltid. Vid sidan av sin lärargärning har han ägnat sina ”lediga stunder” åt att färdigställa sin doktorsavhandling.
Upplysningar: Tim Foster, tel. 0920-49 14 84, tim.foster@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Med över 2.6 biljoner användare av mobiltelefoner och en täckning som snart överstiger 80 procent av världens befolkning kommer mobila tjänster förr eller senare slå igenom på bred front. En liten skärm gör det dock både ansträngande och svårt att ta till sig den informationen som de mobila tjänsterna erbjuder, vilket hittills inskränkt nyttan med dessa.
I syfte att förbättra läsbarheten på små skärmar har Gustav Öquist vidareutvecklat ett beprövat format för dynamisk textpresentation, Rapid Serial Visual Presentation (RSVP). Med RSVP presenteras texten ett eller några ord åt gången automatiskt på skärmen. För mobila tillämpningar innebär dynamiska format fördelar eftersom de, i motsats till de traditionella, kräver mycket begränsade ytor. Flera studier har också visat att RSVP är minst lika effektivt för läsning som en bok eller en stor skärm. I avhandlingen presenteras resultat från fem läsbarhetsstudier utförda på handdatorer och mobiltelefoner. I en av dessa ingår det vidareutvecklade formatet, Prediktiv Text Presentation (PSP), där RSVP har förbättrats i olika steg genom lingvistisk anpassning samt ögonrörelsemodellering.
De nya formaten har också jämförts med andra vanliga format för textpresentation i användarstudier med 12-16 personer. Förutom att se till läshastighet, förståelse och mental belastning har ögonrörelsemätning använts som ett verktyg för att förstå hur små skärmar påverkar läsbarheten. Att presentera texten sida för sida var den metod som oftast gav bäst läsupplevelse. Att läsa på en mobiltelefon minskade läshastigheten med tio procent jämfört med att läsa på en handdator, vilket är intressant då skärmen på telefonen var 50 procent mindre.
Att scrolla texten som på vanliga datorer, vilket också är den vanligaste metoden i mobila sammanhang idag, visade sig vara mindre bra jämfört med både sidformatet och RSVP-formatet. Leading, det format där man rullar texten från höger till vänster, gav upphov till mycket onaturliga ögonrörelser, men var ändå förhållandevis snabbt att använda. Att presentera texten ord för ord med RSVP visade sig reducera ögonrörelserna till ett minimum, men tvärtemot vad som vanligtvis hävdas resulterade detta varken i ökad läshastighet eller minskad belastning.
I avhandlingen förklaras varför läsbarhet på små skärmar är viktigt, hur det kan utvärderas på ett effektivt och pålitligt sätt, samt avslutningsvis visas att Prediktiv Text Presentation (PTP) är det format som har störst potential för att förbättra mobil läsbarhet i framtiden.
Bildtext: Utvärdering av läsbarhet på en mobiltelefon med hjälp av ögonrörelsemätning
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gustav Öquist, tel: 018-471 70 08, 073-941 77 83, e-post: Gustav@stp.ling.uu.se
Skogsindustrin var först ut i Sverige när det gäller användandet av miljöanpassade smörjmedel. Ny lagstiftning och ändrade riktlinjer krävde att den hydraulolja som använders i skogsmaskiner skulle vara miljöanpassad och från början använde man oljor baserade på olika vegetabiliska oljor.
– Men de oljorna hade inte de egenskaper som behövdes för att klara påfrestningarna i ett modernt hydraulsystem och orsakade mycket problem för maskinägarna, säger Anders Pettersson som den 19 december disputerar med avhandlingen Environmentallu adapted lubricants – Properties and performance.
– Vanliga problem var att oljan bröts ner av den höga driftstemperaturen, något som ledde till att slangar och packningar började läcka och den utläckande oljan smutsade ner maskinen.
Eftersom behovet av miljöanpassade oljor kvarstod startades ett antal forskningsprojekt för att öka förståelsen för miljöanpassade smörjmedel. Anders Petterssons forskningsprojekt är en del av det så kallade HiMeC-programmet, ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola, Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan. HiMeC, som nu är avslutat, bestod av ett antal forskningsprojekt inom ämnet tribologi – läran om smörjning, nötning och friktion.
Anders Pettersson har undersökt vilka egenskaper och prestanda en viss typ av miljöanpassade oljor har – de syntetiska estrarna. Syntetiska estrar har använts som smörjmedel i liten skala ända sedan andra världskriget, men på senare år har intresset ökat eftersom det går att framställa mängder av olika estrar som dels har bra egenskaper, dels är miljöanpassade och förnyelsebara.
– En svårighet med att tillverka smörjmedel av syntetiska estrar är att de tillsatser man använder för att exempelvis förhindra nötning inte fungerar lika bra som i mineraloljor. Jag har undersökt alternativa tillsatser som ger god prestanda utan att äventyra miljön. Under projektet har jag också haft förmånen att arbeta utomlands – jag tillbringade en period hos den japanske forskaren professor Minami, där vi framställde och provade nya typer av tillsatser för oljor, säger Anders Pettersson.
Anders Pettersson (f. -74) kommer från Luleå och arbetar för närvarande som oljespecialist vid Volvo Construction Equipment AB i Eskilstuna.
Upplysningar: Anders Pettersson, tel. 070-510 38 76, ap@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Växtsystematik handlar om rekonstruera växternas släktskap och deras evolutionära historia utifrån mönster som vi idag kan se i deras utseende eller arvsmassa. Dessa kan användas för att organisera växter i olika namngivna grupper, men även avslöja saker om till exempel en växtgrupps geografiska ursprung och hur olika grupper av växter har interagerat och hybridiserat. Frida Eggens avhandling berör alla tre av dessa aspekter, framför allt inom det artrika släktet Silene (glimväxter) som hör till familjen nejlikväxter.
Analyser av växternas arvsmassa kan visa om äldre klassifikationer, grundade på växternas utseendemässiga likhet, verkligen avspeglar släktskap. Frida Eggens har bland annat studerat en mindre grupp glimväxter från Medelhavsområdet/Mellanöstern. Man trodde tidigare att de utgjorde en naturlig grupp, men analyser av deras arvsmassa visar att de istället kan delas in i sex separata, mindre grupper. Dessa nyidentifierade grupper kan nu bidraga till arbetet med en ny klassifikation av glimväxterna och detta arbete inleds också med beskrivning och namngivning av en av grupperna.
Även glimväxter som finns naturligt på Hawaii har studerats. Genom att se var deras närmsta släktingar växer kan man göra antaganden om varifrån deras anfader kom. Tidigare trodde man att de är släkt med några japanska glimväxter, men analyser av växternas arvsmassa visar att den närmsta släktingen är en amerikansk ört. Därmed var förmodligen anfadern en örtartad växt som spreds från Amerika till Hawaii. Eftersom ett par av de hawaiianska glimväxterna är små buskar har förmodligen egenskapen att vara vedartad utvecklats på plats på Hawaii. Detta mönster har man också sett inom flera andra grupper.
Frida Eggens har även studerat det sydeuropeiska släktet Heliosperma (med bl.a. alpglim). Denna grupp uppvisar ett mycket komplext mönster i sin arvsmassa, något som verkar bero på att växterna i gruppen har interagerat och hybridiserat både inom gruppen och med närbesläktade växtgrupper.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Frida Eggens, tel: 018-471 27 77, e-post: Frida.Eggens@ebc.uu.se
Flerlagersteknik representerar den moderna elektronikens spjutspets, vars teknologiska framsteg kräver tillverkning av konstgjorda supergitter. Det innebär att en stor mängd tunna lager deponeras ovanpå varandra och fås att fungera i ett regelbundet mönster. Detta kräver en mycket komplicerad och dyrbar tillverkningsteknik. En av de mest kända flerlagerkvantkomponenter är kvantkaskadlasern, som bygger på kvantmekaniska fenomen i en stapel av tunnelövergångar formad i en halvledande supergitter.
Forskare vid Stockholms universitet har i en ny studie upptäckt ett fenomen som påminner om effekterna i en kvantkaskadlaser. Laserliknande utstrålning har dock inte observerats i en konstgjord supergitter, utan i en bit av en monokristall. Den studerade föreningen är en högtemperatursupraledare Bi2Sr2CaCu2O8 i vilken ledande kopparoxid (CuO2-Ca-CuO2)-plan åtskiljs av isolerande (SrO-2BiO-SrO) lager. Elektrisk ström kan då endast flyta från ett kopparoxidplan till ett annat med hjälp av tunnling. Det betyder att monokristall av en sådan förening representerar en naturlig atomär supergitter, som är felfri på en atomär nivå och består av en stor mängd staplade ”intrinsiska” tunnelövergångar med avstånd på bara 1.5 nanometer.
Trots de likheter som finns är det upptäckta fenomenet helt annorlunda från kvantkaskadlasern: utstrålningen sker inte i form av ljus utan ljud (kristallgittervibrationer) och är direkt kopplad till högtemperatursupraledning inom kopparoxidplan.
Det upptäckta fenomenet kan vara intressant av flera skäl. För det första leder det till en helt ny teknik för studier av högtemperatursupraledning (ett av de mest gåtfulla olösta problemen inom modern fysik) ”från inuti” av monokristaller med hjälp av intrinsiska tunnelövergångar inbyggda i kristallstrukturen. Till exempel kan den kvantkaskadliknande utstrålningen avslöja vilken typ av växelverkan som ”limmar ihop” elektroner i högtemperatursupraledare.
För det andra visar det en möjlighet att tillämpa naturliga supergittrer och intrinsiska atomära tunnelövergångar som färdiga kvantelektronikkomponenter. Det finns flera lagerföreningar i vilka perfekta atomära supergitter är formade av dess kristallstruktur. Dessutom kan deras egenskaper justeras med hjälp av små kemiska förändringar.
− I framtiden kanske det kan bli möjligt att slippa komplicerad tillverkning av konstgjorda flerlagerstrukturer. I stället kan det gå att låna färdiga och perfekta atomära supergitter från naturen för att utveckla elektroniken på den slutliga atomära nivån, säger Vladimir Krasnov, professor i kondenserade materiens fysik vid Stockholms universitet.
En illustration med förklarande text finns på www.ekmf.physto.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Vladimir Krasnov, professor i kondenserade materiens fysik vid Stockholms universitet,
tfn 08-55 37 86 06, e-post: vladimir.krasnov@physto.se
Författaren som själv är av indiansk härkomst och har vuxit upp i ett reservat behandlar i sina böcker de nordamerikanska indianernas kollektiva trauma. Mot bakgrund av tystnaden kring indianernas erfarenheter är Alexies representation av lidande ett viktigt inlägg i en samhällsdebatt som ständigt har legat i skuggan av andra världskrigets folkmord. Alexies prosa fungerar därmed som en form av vittnesmål.
De verk som avhandlingsförfattaren tar upp är The Lone Ranger and Tonto Fistfight in Heaven (1993), Reservation Blues (1995), Indian Killer (1996) och The Toughest Indian in the World (2000). Nygren kommenterar också kort Ten Little Indians (2003), som även finns utgiven på svenska som Rödskinn (Ordfront).
Alexies litterära karaktärer upplever konsekvenserna av ett folkmord och deras verklighet präglas av fattigdom, alkoholism, våld, utanförskap och stereotypisering. Medan en del karaktärer lyckas sörja och därmed aktivt arbeta sig igenom det kollektiva traumat, faller de flesta in i ett melankoliskt tillstånd där gränserna mellan dåtid och nutid suddas ut. Dock är Alexies prosa ofta ironisk, satirisk och humoristisk. Denna spänning mellan allvar och humor i författarskapet gör det både lättillgängligt och komplext eftersom den kräver ett ställningstagande och samtidigt lägger ett ansvar på sin läsare. Skall jag (bör jag) skratta? Skall jag (bör jag) döma? Om lidandet har en röst, kan den i så fall vara humoristisk och vilken funktion fyller humorn i Alexies författarskap? På så sätt tvingas läsaren göra sina egna (etiska eller oetiska) val. I denna bemärkelse kan Alexies traumaprosa liknas vid Art Spiegelmanns Maus I (1986) och Maus II (1992) och Roberto Benignis film Livet är underbart (1998).
För Alexies litterära karaktärer kanaliserar humorn känslomässig förlösning eller lättnad, det som Freud benämner katharsis. Åse Nygrens analyser visar dock att humorn inte alltid lindrar lidandet utan snarare framställs den som en del av lidandet.
Avhandlingens titel: Tracing Trauma: Narration of Suffering in Sherman Alexi’s Fiction.
Disputationen äger rum fredagen den 12 januari 2007 kl. 10.00
Plats: Blekinge tekniska högskola
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Åse Nygren, mobiltel. 0707-98 06 79,
e-post ase.nygren@bth.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Forskningsprogrammet ProEnviros styrelse har beslutat att finansiera tre projekt med inriktning mot miljöanpassad produktframtagning. De första projekten beräknas kunna starta i februari 2007.
De tre företag som nu beviljats finansiering är:
Midsummer i Kista, som samarbetar med Chalmers Tekniska högskola i Göteborg. Midsummer har beviljats sex miljoner under två år och ska ta fram en ny tillverkningsprocess för en ny typ av solceller. Försök har redan gjorts i liten skala och nu vill man utveckla en produktionsprocess i kommersiell skala.
Projektledare: Sven Lindström, tfn: 08-525 09 610, e-post: sven.lindstrom@midsummer.se
SVA i Tyringe beviljas fem miljoner under tre år. I samarbete med Lunds tekniska högskola ska SVA ta fram både en ny produkt och tillverkningsmetod för skärverktyg till kugghjulsfräsning. Dels vill man uppnå kortare tillverkningstider och återvinningsbara skärverktyg. Dels vill man med den nya processen minska användandet av energi och kemikaliebaserade skärvätskor som behövs vid fräsningsoperationer.
Projektledare: Mats Wennmo, tfn: 0451-599 32, e-post: mats.wennmo@sva-ty.se
Seabased industry i Uppsala beviljas sex miljoner under tre år. I samarbete med forskare från Uppsala universitet vill man ta fram en kommersiell produktionsprocess och logistik modell för att tillverka vågkraftverk. Man har hittills tillverkat en prototyp som är under fältprov. Vågkraft kan bli ett utmärkt komplement till vindkraft.
Projektledare: Björn Bolund, tfn: 018-472 30 92, e-post: bjorn.bolund@seabased.com
Det kom sammanlagt in 14 ansökningar från små och medelstora företag till ProEnviros första utlysning. Ansökningarna har bedömts av såväl ett vetenskapligt som ett industriellt råd. Vetenskaplig höjd och nytänkande har varit viktiga kriterier vid den vetenskapliga bedömningen, och vad gäller den strategiska och affärsmässiga bedömningen har förbättrad miljöprestanda och industriell relevans stått i fokus. Alla projekt bygger på samarbete mellan industri och högskola.
Programmet ProEnviro är en satsning på innovativa forskningsidéer för miljöanpassad produktframtagning och stärkt konkurrenskraft hos små och medelstora företag. Bakom satsningen står Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra och Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. ProEnviro omfattar totalt 60 miljoner kronor och pågår till och med 2009.
Kontaktinformation
Lars Frenning, programdirektör för ProEnviro
Telefon: 08-505 816 79
lars.frenning@proenviro.se
Drygt hälften av Sveriges hotade arter är knutna till odlingslandskapet. Förändringar i jordbruket under 1900-talet har gjort att deras livsmiljöer blir allt ovanligare. Ofta saknar vi kunskaper för att avgöra vilka åtgärder som är de rätta för att rädda de hotade arterna.
Problemet är att forskning på de kvarvarande svenska förekomsterna riskerar att bli missvisande eller i värsta fall skada de populationer som ännu finns kvar. I rumänska Karpaterna är däremot många av dessa arter fortfarande vanliga. Landskapet har där inte genomgått samma stora förändringar som i Sverige och liknar därför det svenska historiska landskapet. Där kan man bedriva forskning på våra egna hotade arter, och sedan tillämpa resultaten hemma i Sverige.
– En resa till Rumänien är en resa i tiden. På många håll bedrivs samma jordbruk idag som Sverige hade fram till 1800-talets andra hälft. Det här är ett land som är enormt intressant för svenska naturvårdare, säger Tommy Lennartsson vid Centrum för biologisk mångfald, som samordnas av SLU och Uppsala universitet.
Tommy Lennartsson ingår i en svensk forskargrupp som under de senaste tre åren har gjort fältresor till Rumänien för att studera arter som fältgentiana och mnemosynefjäril.
– Idén är inte att vi ska återgå till 1800-talets jordbruk i Sverige. Det handlar om att ta reda på vad våra hotade arter kräver, och att hitta nya metoder för att uppfylla deras krav. De nya metoderna behövs också i Rumänien för att jordbruket ska kunna utvecklas utan att ekologiska värden går förlorade.
Rumäniens historiska referenslandskap har stor internationell betydelse. Landet har en potential som inte uppmärksammats tillräckligt i samband med EU-inträdet nästa år. Karpaterna kan också fungera som kärnområde vid en framtida återkolonisation av arter som försvunnit från andra delar av Europa.
För vidare info, kontakta: Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald (CBM), Uppsala
e-post: tommy.lennartsson@cbm.slu.se, tel. 070-586 83 81
Arbetsmarknadspolitiska program verkar kunna användas för att stimulera nyinträde på arbetsmarknaden och förhindra att personer lämnar arbetskraften. När andelen öppet arbetslösa som flödar till program ökar med 5 procentenheter ökar andelen som väljer att delta i arbetskraften med 0,5 procentenheter. Kvinnors arbetskraftsdeltagande verkar påverkas mer än männens av en ökad sannolikhet att gå från öppen arbetslöshet till program. Under delar av den studerade perioden användes programmen för att kvalificera till nya perioder i a-kassan, vilket kan leda till att effekten av programmen idag är lägre.
Effekterna är större i lågkonjunktur
Den positiva effekten är större i lågkonjunktur än i högkonjunktur. Programmen kan användas för att förhindra att öppet arbetslösa lämnar arbetskraften. För att svara på frågan om det är en politik som är bra att använda sig av måste man även ta hänsyn till direkta och indirekta effekter på samhällsekonomin.
Olika effekter för olika åldersgrupper
Den skattade effekten av att gå från öppen arbetslöshet till program är positiv för alla undersökta åldersgrupper. Effekten är starkast för individer i åldern 25-39 år och svagast för de yngre (18-24 år). Effekten för medelålders (40-54 år) och äldre (55-64 år) skiljer sig inte nämnvärt åt från effekten för alla personer i arbetsför ålder.
Bakgrund
Rapporten är en sammanfattning av två studier, vilka är de första mer omfattande som har gjorts på svenska data. Unika data har konstruerats för ändamålet. Paneldata för olika arbetsmarknadsvariabler på kommunnivå under 1986-1998 och 1991-2002 används.
Rapport 2006:16 ”Arbetskraftsdeltagande och arbetsmarknadspolitiska program” är en sammanfattning av Working paper 2006:17 och Working paper 2002:9.
Kontaktinformation
Vill du veta mer kontakta författaren Kerstin Johansson på telefon: 018-471 70 94, mobil: 070-237 67 00 eller via e-post: kerstin.johansson@ifau.uu.se
Studien är genomförd i samarbete med ett forskarlag vid McGill University i Montreal. Resultaten presenteras i det senaste numret av den högt ansedda medicinska tidskriften Cell.
– Vårt arbete blir en resurs för forskarsamhället. Resultaten öppnar massor av möjligheter för andra cellbiologer och kartläggningen kommer att vara till hjälp under lång tid framöver, säger Tommy Nilsson, professor i funktionell morfologi.
I den mänskliga cellen finns omkring 23 000 olika gener. Nästan alla gener kodar för var sitt protein som i sin tur har olika uppgifter. Många av proteinerna tillverkas, mognar och kvalitetskontrolleras i ett område inne i cellen som kallas den sekretoriska passagen.
– Minst 150 olika sjukdomar beror på att proteiner i den sekretoriska passagen inte mognar som de ska och därför inte kan passera kvalitetskontrollen. Ju mer kunskap vi får om varför dessa proteiner inte kan släppas ut till cellens yta desto större möjligheter får vi att kunna bota dessa sjukdomar, säger Johan Hiding, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Studierna visar att leverns sekretoriska passage består av mer än 1400 proteiner. 230 av dessa proteiner är helt nyupptäckta. Forskarna har också kunnat gruppera proteinerna efter deras funktion i cellen och i kroppen.
Sedan människans arvsmassa kartlades vet forskarna exakt vilka aminosyror som ingår i alla de proteiner som generna kodar för. De två forskarlagen har använt ett särskilt enzym som kallas trypsin för att klippa proteinerna i olika stora bitar. Genom att sedan noggrant mäta storleken på olika fragment har forskarna kunnat identifiera vilka protein det rör sig om.
Forskarna har även räknat hur många fragment av varje protein som passerat det känsliga mätinstrumentet.
– Det ger oss en bild av proteinernas inbördes mängd. Det är oerhört viktig information eftersom olika sjukdomar ofta ger upphov till ändringar i proteinernas inbördes nivå. När vi inte vet så mycket om en viss sjukdom kan vi gå på jakt efter proteiner som skiljer sig mellan en sjuk och en frisk person, säger Johan Hiding.
Forskargruppen vid Sahlgrenska akademin ska nu göra en liknande kartläggning av kroppens fettceller. Målsättningen är att hitta proteiner som reglerar förbränningen av kroppens fett.
– Sjukdomstillstånd som är kopplade till fetma är ett av våra största samhällsproblem. Idag dör fler människor som en konsekvens av övervikt än av svält. Att kunna stimulera fettförbränningen vore då önskvärt, säger Tommy Nilsson.
Tidskrift: Cell
Artikelns titel: Quantitative Proteomics Analysis of the Secretory Pathway
Författare: Annalyn Gilchrist, Catherine E. Au, Johan Hiding, Alexander W. Bell, Julia Fernandez-Rodriguez, Souad Lesimple, Hisao Nagaya, Line Roy, Sara J.C. Gosline, Michael Hallett, Jacques Paiement, Robert E. Kearney, Tommy Nilsson, John J. M. Bergeron.
Gilchrist, Au och Hiding delar på första författarskapet medan Nilsson och Bergeron delar på sista författarskapet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Tommy Nilsson, vetenskaplig manager vid Proteomikenheten vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-773 36 06, e-post: tommy.nilsson@medkem.gu.se
Johan Hiding, cellbiolog, telefon: 031 – 773 36 23, 070-930 80 70, e-post: johan.hiding@medkem.gu.se
Beslut i fakultetsnämnden för humaniora/samhällsvetenskap
GENERALKONSUL INGMAR KARLSSON utses till filosofie doktor honoris causa – hedersdoktor – vid Växjö universitet. I motiveringen heter det bland annat:
Genom sin stora förmåga att förstå skeenden i olika delar av världen har Ingmar Karlsson verkat starkt inspirerande för fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Han kan sägas ha utfört ett viktigt kartläggnings- eller forskningsinriktat arbete om problemområden som är ytterst aktuella för Europa idag. Sina erfarenheter och insikter om bland annat det mångkulturella Europa, islam i Europa samt om EU och nationerna har han dokumenterat i böcker och artiklar.
De ämnen Ingmar Karlsson skrivit om stämmer till stora delar väl med den forskning som bedrivs inom humaniora och samhällsvetenskap vid Växjö universitet. Inom flera olika discipliner bedrivs här intensiv forskning kring in- och utvandring, arbetsmarknad, marginalisering, mångkulturella frågor och Europapolitik.
Ingmar Karlsson är född 1942 i Smålands Burseryd. Efter civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Göteborg och en fil.kand.-examen anställdes han 1967 på UD. Han har varit verksam i Bogotà, Wien, Damaskus, Peking och Bonn. Under 1990-talet var han ambassadör i Prag och Bratislava. Sedan 2001
är han chef för Istanbulcentret för turkiskt-svenskt samarbete”.
Beslut i fakultetsnämnden för matematik/naturvetenskap/teknik
PROFESSOR DINESH VERMA utses till teknologie doktor honoris causa – hedersdoktor – vid Växjö universitet.
I motiveringen heter det bland annat:
”Professor Dinesh Verma, verksam vid Stevens Institute of Technology, är professor i Systems Engineering & Engineering Management. Med sin gedigna bakgrund och förankring i industriell utveckling av komplexa system är professor Verma är idag en internationellt erkänd och unik auktoritet inom sitt område.
Professor Verma har omsatt sina erfarenheter till internationellt erkända universitetsprogram. Dessa spänner från grundnivå till forskarnivå. Han har också uppdrag från internationellt ledande företag när det gäller långsiktig strategisk utveckling inom teknikområdet.
Genom ett samverkansavtal med Dinesh Vermas lärosäte har Institutionen för teknik och design vid Växjö universitet kunnat utveckla Systems Engineering som en väsentlig del i olika utbildningar inom maskintekniken. Systems Engineering kommer också att utgöra en kärna inom de mastersprogram på avancerad nivå som nu planeras.
Professor Verma har visat ett mycket stort engagemang avseende tillämpningar av Systems Engineering inom den för vår region så viktiga tunga fordonsindustrin. Han har bland annat medverkat på seminarier vid Växjö universitet med stor anslutning från företag inom Tunga fordon. Under hösten 2006 kommer den första uppdragsutbildningen i Systems Engineering att genomföras vid universitet. I denna kommer professor Verma enligt planerna aktivt att medverka.”
Promotionen av de nya hedersdoktorerna äger rum lördagen den 27 januari 2007 vid universitetets akademiska högtid i Växjö konserthus.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar
Dekan Margareta Petersson, humaniora/samhällsvetenskap, 0470-70 84 68 och dekan Sven Nordebo, matematik/naturvetenskap/teknik, 0470-70 89 86 eller Carin Karlsson, informationsenheten, som kan förmedla bilder på hedersdoktorerna, mobil 0730-70 92 40, e-post: carin.karlsson@vxu.se
Resultat som presenteras i överläkaren Knut Stokkelands doktorsavhandling Studies on alcoholic liver disease visar att risken att drabbas av skrumplever inte bara beror på mängden konsumerad alkohol, utan även på hur mottaglig man är för alkoholens leverskadande effekter. En kartläggning av ett hundratals patienters dryckesvanor visar att alkoholberoende patienter med skrumplever har inte har druckit mer än alkoholberoende patienter utan skrumplever. Samma studie visar också att kvinnor lättare får leverskador än män.
Vad skillnaderna i känslighet beror på är oklart. En annan delstudie visade dock att alkoholister och personer med alkoholorsakade leverskador oftare än andra har utvecklat antikroppar mot ett enzym som bryter ner alkohol.
– Enzymet verkar normalt inne i cellen där det bildas, men när det produceras i stora mängder kan det ibland hamna utanför cellen. Kroppen reagerar då med att bilda antikroppar som vi misstänker kan bidra till leverskador, säger Knut Stokkeland.
I ytterligare en delstudie har systembolagets försäljningssiffror för spritdrycker från 1969 till 2001 jämförts med Socialstyrelsens statistik över dödsfall i leversjukdomar från samma period. Analysen visar att spritförsäljningen och dödligheten i leversjukdomar ökade fram till 1976 för att sedan minska under resten av perioden.
– Normalt brukar totalkonsumtionen av alkohol användas i liknande beräkningar, men det visade sig att sambandet med leversjukdomar blir starkare när man begränsar studien till sprit, säger Knut Stokkeland.
Av avhandlingen framgår också att prognosen för leversjukdomar är mycket dålig, för patienter över 50 år var 5-årsöverlevnaden lägre än 50 procent. Ett mer glädjande resultat är att dödligheten i esofagusvaricer, åderbrock i matstrupen till följd av långt gången skrumplever, har minskat, något som troligen förklaras av förbättrad akutvård och uppföljning.
Knut Stokkeland är verksam som överläkare vid medicinkliniken, Visby lasarett.
Avhandling:
Studies on Alcoholic Liver Disease av Knut Stokkeland, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. ISBN: 91-7140-853-3
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Med Dr Knut Stokkeland
Tel: 0498-268139, 0733-865030
E-post: Knut.Stokkeland@hsf.gotland.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
– I min avhandling har jag utvärderat processer som ligger bakom upptaget av dessa peptider, peptidernas funktioner och deras användning i dirigeringen av genuttrycket, säger Pontus Lundberg.
Peptider som tas upp av celler utan att använda receptorer kallas cell-penetrerande peptider (CPP), och de kan bära med sig en last av till exempel oligonukleotider som kan användas för att dirigera cellulära processer genom att minska eller modifiera uttrycket av en gen. För några år sedan ansågs dessa peptider kunna genomtränga cellmembranet direkt, men senare forskning har visat att upptaget genom cellmembranet sker genom en cellulär process som kallas ”endocytos”.
Endocytos är ett skeende där celler tar upp material från utsidan av cellen och omsluter dem i små runda blåsor fyllda med vätska. Dessa blåsor kallas endocytotiska vesiklar. Beroende av innehållet i blåsorna, kan dessa CPP ha olika bestämmelseorter i cellens olika delar. Vetskapen att dessa peptider tas upp genom endocytos gör att forskarna måste hitta vägar att öka slagkraften med vilken dessa peptider kan rymma ut ur blåsorna som omsluter dem.
Pontus Lundberg demonstrerar att det finns en sådan peptid i prionproteinet, vilket teoretiskt skulle göra att prionsjukdomar såsom galna kosjukan skulle kunna vara smittsamma. Han har dessutom utvärderat hur redan existerande CPP användas i dirigeringen av genuttrycket och hur olika förändringar ökar effektiviteten för de peptider som levererar molekyler för denna dirigering.
– Dessa oligonukleotider har väckt stort uppmärksamhet i läkemedelsbranschen, men det finns vissa svårigheter på vägen mot hur de kan användas. Utan leveranshjälp är det svårt att få oligonukleotider att tas upp av celler. Ett problem är också targeting, det vill säga om man vill nå ett viss specifik organ eller en särskild vävnad, säger Pontus Lundberg.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Pontus Lundberg, Institutionen för neurokemi, tfn 08-16 42 66, mobil 0707-892919, E-post: pontus@neurochem.su.se
Följande journalister har tilldelats stipendium:
Katarina Andersch, Göteborg, frilansjournalist, ska följa forskningen vid Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen, om hur människor får arbetsliv och familjeliv att gå ihop – om möjligheten att minska tidspressen.
Anna-Karin Sandström, Stockholm, frilansjournalist, vill fördjupa sin kunskap på Ersta Sköndal högskola om problematiken med hemlöshet. Hon är intresserad av att studera forskningen på området och jämföra den med mediabilden.
Ingalil Söderberg, Stockholm, frilansjournalist, har valt att dela sin stipendietid mellan FORUM (Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa) på Karolinska institutet och Maria Ungdom vid S:t Görans sjukhus. Hennes intresseområde är ungdom med psykosociala problem kopplat till riskfylld alkoholkonsumtion. Ingalil Söderberg vill studera hur forskningsresultaten tillämpas på Maria ungdom.
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet
som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja
människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ______________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.
Syftet är att främja högklassig forskning inom området rättsvetenskap genom att inrätta en tjänst för en högt begåvad forskare. Tjänsten är garanterad i fem år, med möjlighet att arbeta vid utländskt lärosäte 1-2 år.
Mauro Zamboni är verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen. 2004 disputerade han på avhandlingen ”The Policy of Law. A Legal-Theoretical Framework”.
– Det projekt jag nu arbetar med heter ”From Economic Values to Law: A Legal Policy Model for the Transnational Business Law-making Processes” och handlar om att skapa en rättsteoretisk modell för att förklara rättsskapande processer genom vilka man skapar ”transnational business law”. Detta är en fantastisk chans för mig att fokusera 100% på forskningen och jag kommer troligtvis att arbeta i England och USA under två år, säger han.
.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mauro Zamboni, tel. 08-16 32 88, mauro.zamboni@juridicum.su.se eller Suzanna Nilson, informatör, tel 08-1612 82, 070-422 57 11, suzanna.nilson@juridicum.su.se. Läs mer på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
.
