Neuronala stamceller har visat sig besitta en förmåga att uppfatta signaler från tumörceller i hjärnan och flytta sig dit. Sprutar man in stamceller i en del av hjärnan hos ett försöksdjur som har gliom i en annan del av hjärnan, så vandrar stamcellerna iväg till tumörområdet.
Därför har det funnits en idé om att låta stamcellerna bära droger eller immunstimulerande medel med sig till tumören. Det var den principen som lundaforskarna ville testa. Men då visade det sig att några sådana extra hjälpmedel inte behövdes: stamcellerna själva hade förmåga att bekämpa tumören.
– Vi blev väldigt förvånade när vi såg denna effekt! För att vara säkra på fenomenet gjorde vi flera försök med andra stamceller, och fick bekräftat att vissa neuronala stamceller faktiskt har en anti-tumör-effekt, säger Karin Staflin. Hon beskriver fynden i sin snart framlagda avhandling.
Varför det är så vet man ännu inte med säkerhet. En tänkbar orsak är att både neuronala stamceller och gliomceller är omogna och inte utmognade celler. De är därför mer lika varandra än andra typer av celler i hjärnan, vilket kanske ger dem möjlighet att ”tala med” och påverka varandra.
Forskargruppen i Lund har också visat att stamcellerna kunnat bota tjocktarmscancer hos försöksdjur.
– Celler i aggressiva – maligna – cancerformer är ofta betecknade som mer omogna än sin omgivning. Det är kanske detta som gör att de neuronala stamcellerna kan påverka även tarmcancerceller, menar Karin Staflin.
Många års forskning återstår innan den nyupptäckta principen kan vara redo att testas på människa. Först måste forskarna lära sig förstå mekanismerna bättre, och identifiera de faktorer hos de neuronala stamcellerna som ger dem deras effekt. Idén är bara i sin linda ännu, men ger ändå ett möjligt hopp om bot för en hittills obotbar sjukdom.

Avhandlingen heter Neural progenitor cells in malignancy and injury of the brain. A trojan horse for gliomas? En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv ”staflin” i sökrutan. Karin Staflin träffas på 046-222 05 28 eller 070-570 05 81, karin.staflin@med.lu.se.

När en muskel i kroppen spänns skickas elektriska signaler till och från muskelcellerna. Avhandling studerar och utvecklar metoder för att via de här signalerna analysera hur muskler fungerar och kontrolleras samt upptäcka muskelsjukdomar.

Traditionellt har man använt nålar för att mäta och analysera den elektriska aktiviteten från muskelceller, men med ett stort antal elektroder placerade på hudytan kan man numera nå liknande resultat utan att behöva gå in i musklerna. Dessutom kan en stor del av en muskel samtidigt studeras med god reproducerbarhet. I avhandlingen utvecklades bl.a. en metod för att analysera fördelningen av muskelcellstyper och muskelstruktur, samt en metod för att kvantifiera s.k. synkronisering. Metoderna utvärderas med simulerade och experimentella signaler, och tillämpades i två studier av muskelfunktion och kraftskakning. Tidigare kunskap om muskelstruktur och sammansättning av muskelceller kunde verifieras, och ny kunskap om de elektriska signalernas relation med kraftskakning erhölls.

Christer Grönlund är civilingenjör och doktorand vid enheten för radiofysik/medicinsk teknik. Han kan nås på tel. 070 – 330 45 44, e-post christer.gronlund@vll.se

Avhandlingen läggs fram fredagen den 12 januari vid Inst. för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, och har titeln: Spatio-temporal processing of surface electromyographic signals
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 244, Byggnad 7, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Leif Sörnmo, Institutionen för elektrovetenskap, Lunds universitet.

Genom den nya sökmotorn kan man också jämföra svaren på samma fråga från olika svenska mediciniska webbsajter. På det sättet kan man få en allsidigare bild än om man bara söker i en av webbsajterna.

Den nya sökmotorn använder sig av Google Custom Search. Det är en ny teknik som Google nyligen släppt. Med hjälp av Google Custom Search kan man definiera en egen sökmotor, som använder sig av Googles teknik, men som är avgränsad till utvalda, pålitliga webbsajter. Google Custom Search har funnits några månader, men har bara helt nyligen utvidgats till att klara sökningar på svenska. Från början kunde Google Custom Search bara användas för engelskspråkiga sökningar.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Professor Jacob Palme, e-post jpalme@dsv.su.se, tfn 08-16 16 67 säkrast omkring kl 11, Institutionen för Data- och systemvetenskap, Campus IT-universitetet i Kista

Det politiska förslaget om barnbidrag underbyggdes av forskning om barnklädesbeståndet i svenska hem. Folkhemstidens samförståndsanda kunde bland annat medföra att ett konfektionsföretag vände sig till en statlig rådgivningsbyrå för att få provslitning av pojkbyxor gjord, innan man skulle börja använda ett nytt tyg i produktionen.

Dessutom började marknaden allt mer inrikta sig på att barn själva skulle bli barnklädeskonsumenter och intressera sig för mode. Tre synsätt på ”det klädda barnet” fanns alltså i samhället: det resurskrävande, det aktivt lekande och det moderiktigt klädda barnet. Hur dessa tre ”påståendekomplex” cirkulerade i samhället utforskar Viveka Berggern Torell i sin avhandling med hjälp av ett mångskiftande källmaterial. Utifrån tidningsartiklar, annonser, sömnadsböcker, statliga rådgivningsbroschyrer, intervjuer, några bevarade plagg mm görs tolkningar av vad som påstods om barnkläder inom marknaden, staten, vardagslivet och i viss mån inom rörelser med många aktiva kvinnor, som t.ex. husmodersrörelsen.

Avhandlingsförfattaren ger många konkreta exempel på påståenden som lades fram i text och bilder om hur barn borde vara klädda, eller som tog sig materiella uttryck i form av vissa sätt att utforma plaggen. Hon diskuterar även hur vissa påståenden om barns kläder kunde slås fast som ”naturliga” eller ”sanna”. En fråga som också diskuteras är hur ”barnklädesfrågan” bidrog till att ideologiska relationer – dominansrelationer – mellan sociala grupper eller individer upprätthölls eller förändrades. Bland annat tas upp hur påståenden om att barn skulle vara ”jämlikt och väl klädda” kunde materialiseras genom förhållandevis billig konfektion med god kvalitet från ungefär 1930-talets mitt. Hur experter från medelklassen ville förändra ”folks” vanor genom rådgivning om barnkläder och hur det som påstods om barnkläder visar på förändringar i relationer mellan mödrar och barn är andra ideologiska aspekter av ”barnklädesfrågan” som berörs.

Avhandlingens titel: Folkhemmets barnkläder. Diskurser om det klädda barnet under 1920-50-talen.
Disputationen äger rum fredagen den 19 januari 2007 kl. 13.00

Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8

Avhandlingen kan beställas via etnologiska institutionen, tel. 031-786 53 26,
hakan.andreasson@ethnology.gu.se

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av avhandlingsförfattaren: Viveka Berggren Torell, tel. 031-786 53 22 (arb),
e-post viveka.berggren-torell@ethnology.gu.se

Fakultetsinformatör: Barbro Ryder Liljegren
031-786 48 65.
Barbro Ryder@hum.gu.se

Mycket i den allmänna samhällsdebatten om välfärdssystemet handlar om rättvis resursfördelning. Man brukar tala om tre principer för resursfördelning. Dessa utgörs av jämlikhetsprincipen som förser alla med en lika stor del av resursen; meritprincipen som fördelar resursen i proportion till individuella insatser; och behovsprincipen som fördelar resursen i förhållande till individuella behov. Val av fördelningssätt studeras i Ali Kazemi’s avhandling i en speciell typ av beslutsfattandesituation som benämns sociala dilemman inom psykologisk forskning. Ett socialt dilemma är en situation där varje individ tjänar på att välja det alternativ som gynnar henne själv (t ex att inte betala skatt eller betala så litet som möjligt) oavsett hur alla andra väljer att handla. Men i de fall då flertalet individer agerar egennyttigt är förlusten större för samtliga inom kollektivet (t ex välfärdssystemet utarmas) jämfört med om samtliga hade valt att höja det kollektiva välbefinnandet (d v s betala den skatt som åläggs dem). Många vardagliga sociala problem har karaktären av ett socialt dilemma (skattefusk, miljöförstöring, överbefolkning, etc.) vilket framhåller betydelsen av den forskning som presenteras i avhandlingen.

Avhandlingen utgår från tre kollektiva mål: produktivitet eller prestationsorientering, harmoni eller relationsorientering, samt socialt ansvar eller omsorgsorientering. Den centrlala frågan är hur kollektiva mål påverkar fördelning av knappa resurser.
Sammanfattning av resultaten:

1) Relationen mellan kollektiva mål och fördelningssätt är beskaffad så att prestationsorientering i
gruppen får gruppens medlemmar att fördela den gemensamma resursen i enlighet med meriterings-
principen, relationsorientering resulterar i jämlika fördelningar, och omsorgsorientering resulterar
i behovsfokuserade fördelningar.

2) Rättviseuppfattningar vägleder valet av fördelningssätt för realisering av kollektiva mål.
3) Effekterna av kollektiva mål på fördelningsbeslut gäller inte bara vid fördelning av vinster och
överskott utan även vid fördelning av förluster och underskott.
4) Deltagarnas fördelningar visar att rättvisa och kollektiva mål nedtonar betydelsen av egenintresse
vid fördelningsbeslut, dvs människan drivs av egoistiska motiv, men detta begränsas av viljan att fatta
rättvisa beslut och att resurser används effektivt och fördelas på ett sätt som gagnar kollektiva mål.

Vad har nu dessa resultat för relevans utifrån ett organisations-/ledarskaps- eller ett samhällsperspektiv? Vad gäller organisationer kan man förstå kollektiva mål i termer av olika kulturer. Resursfördelning är en oundviklig del av en chefs arbetsuppgifter. Därför är det viktigt att en ledare/chef förstår vilken typ av arbetsklimat eller organisationskultur som följer av olika fördelningsbeslut. Utifrån ett samhällsperspektiv kan man t ex förstå varför gemene man anser att samhällsresurser bör fördelas på olika sätt beroende på om dessa har producerats i privat eller statlig/kommunal regi. Förklaringen är att olika kollektiva mål är relaterade till olika värderingar.
Som exempel förknippas den privata sektorn med effektivitet, konkurrens, och vinstmaximering, medan den offentliga sektorn förknippas med solidaritet, socialt ansvar, och omhändertagande. Detta är speciellt viktigt att tänka på då vi i Sverige har haft avregleringar inom ett flertal områden (el- och telemarknaden, skola och barnomsorg, etc.) sedan 1990-talets mitt. Det innebär att många tjänster som nuförtiden även produceras i privat regi värderas på ett annorlunda sätt av medborgarna.

Tid och plats för disputation: Fredagen den 12 januari 2006, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ali Kazemi, tel. 031-773 1000 eller 0500-44 82 59 (arb.), 070-441 54 61 (mobil)
e-post: Ali.Kazemi@psy.gu.se

Studien publiceras idag i den ansedda medicinska tidskriften Developmental Cell.

Den studerade molekylen ingår i ett komplicerat signalsystem som kallas Hedgehog pathway. Signalsystemet styr utvecklingen av många olika organ.
– Om vi får mer kunskap om hur signalsystemet reglerar stamcellers beteende kan vi kanske utveckla nya behandlingar mot både håravfall och cancer, säger Amel Gritli-Linde, docent i oral biokemi vid Sahlgrenska akademin.

Signalsystem består av kedjereaktioner där flera olika proteiner tillsammans reglerar cellers beteende. Studien visar att Hedgehog-systemet ansvarar för att stamceller i hud får klartecken att utvecklas till en viss typ av cell. Molekylen som studerats kallas Smoothened och utgör en länk i informationskedjan. Utan den kommer informationen aldrig fram till cellens kärna.

I studien användes genförändrade möss som saknade molekylen i en del av huden.
– I vanliga fall ligger stamcellerna vid hårsäckarna skyddade i speciella små nischer i vävnaden, men de transgena mössen hade inga sådana skyddsnischer. Stamcellerna som skulle ha blivit hår utvecklades istället till bröstkörtelceller, säger Amel Gritli-Linde.

Det är tidigare känt att för kraftig Hedgehog-signalering kan leda till cancer. Den nya studien visar att förhöjd signalaktivering också förhindrar bildandet av bröstkörtlar. Hedgehog-signaleringen avgör alltså om det blir hår eller bröst.

Det är inte ovanligt att odontologiska forskare studerar hud och hårsäckar. Håret som bildas i hårfolliklarna utvecklas på liknande sätt som tänder i tandanlag.
– Det är mycket upplysande för oss tandläkare att studera mekanismerna bakom hårets utveckling. I framtiden är det inte helt omöjligt att vi kan få hårstamceller att bilda nya tänder. Då skulle miljontals tandlösa patienter världen över kanske kunna få nya riktiga tänder, säger Amel Gritli-Linde.

Studien är genomförd i samarbete med forskare i USA och Storbritannien.

Tidskrift: Developmental Cell
Artikelns titel: Abnormal hair development and apparent follicular transformation to mammary gland in the absence of Hedgehog signaling
Författare: Amel Gritli-Linde, Kristina Hallberg, Brian D. Harfe, Azadeh Reyahi, Marie Kannius-Janson, Jeanette Nilsson, Martyn T. Cobourne, Paul T. Sharpe, Andrew P. McMahon och Anders Linde.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Amel Gritli-Linde, telefon: 031-786 33 92, e-post: amel@odontologi.gu.se

Lars Anell är bland annat ordförande i styrelsen för Stockholm Environment Institute och har ingått i Volvos koncernledning. Han har även haft uppdrag som FN-ambassadör i Genève och EU-ambassadör i Bryssel.

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. _______________________________________________________________

Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.

I sin avhandling fokuserar Margareta Enghag på fysiklektioner där läraren fungerar som handledare för strukturerat grupparbete. Enghag använder begreppet lärägande vilket innebär den aspekt av studentinflytandet som avser studentens möjligheter att påverka sitt eget lärande. Genom att filma olika studentgrupper och analysera studenternas samtal presenterar Enghag två dimensioner av lärägandet, en på gruppnivå och en på individuell nivå.

Denna tvådimensionella beskrivning av lärägande kan användas av lärare som ett reflektionsverktyg för att skapa möjligheter för ökat lärägande hos studenterna. Läraren kan ställa följande frågor om lärägandet i fysikklassrummet:

– Vilka valmöjligheter har studenten att påverka uppgiftens utformning, genomförande och presentation?
– Kan studenterna diskutera fritt kring uppgiftens genomförande, och sitta ansikte mot ansikte?
– Får studenterna kvalificerad feed-back på sitt arbete?
– Uppstår student-genererade frågor som diskuteras i gruppen?

Margareta Enghag disputerar med sin avhandling ”Two dimensions of Student Ownership of Learning during Small-Group Work with Miniprojects and Context Rich Problems in Physics” den 12 januari 2007 klockan 10.15, i sal Gamma, Mälardalens högskola i Västerås.

Kontaktinformation
Margareta Enhag,
telefon: 021-101508,
e-post: margareta.enghag@mdh.se

Ett sätt att arbeta med CSR är att ingå strategiska partnerskap med frivilligorganisationer. Sådana partnerskap är vanliga utomlands och karaktäriseras av att de initierats från ledningshåll och att de är en del av företagets CSR-strategi. Den undersökning, som examensuppsatsen bygger på, visar dock att endast 5-9 procent av de svenska företagen har partnerskap som kan sägas vara strategiska.

– Den låga siffran visar att svenska företag ännu inte verkar ha fått upp ögonen för den faktiska nyttan med partnerskap, säger Amelie Mossberg. De partnerskap som har ingåtts är dessutom sällan av strategisk art. Det är t.ex. ofta oklart vem på företaget som har det övergripande ansvaret.

Desto fler av företagen, 25 procent, har enligt studien en CSR-ansvarig chef och ungefär 40 procent av företagen arbetar systematiskt med CSR och informerar om arbetet på hemsidan. Men även den senare siffran är låg vid en internationell jämförelse. En liknande studie från USA visade att 80 procent av de 500 största företagen i USA presenterade CSR-arbetet på sina hemsidor.

– Mycket av det svenska CSR-arbetet verkar istället vara inriktat på miljöinsatser, troligen eftersom det inte finns ett lika stort behov för sociala insatser i Sverige jämfört med t.ex. u-länder, fortsätter Amelie Mossberg. Hela 66-81 procent av de undersökta företagen är engagerade i miljöfrågor, vilket är positivt.

I examensuppsatsen undersökte Mattias Fritiof och Amelie Mossberg även hur företagen sätter ambitionsnivån för det egna CSR-arbetet. Det visade sig att de flesta tittar på sina konkurrenter och följer ”branschpraxis”. Vidare är det personliga engagemanget viktigt, troligen eftersom arbetet med partnerskap fortfarande drivs av enskilda individer och inte av ledningen. Företagen verkar också till stor del arbeta med CSR och partnerskap för att tillfredsställa ett upplevt externt tryck från omvärlden, t.ex. media, forskare, EU och regeringen.

Examensuppsatsen ”NGO-Business Partnerships – a Strategic Way of Performing CSR?” fick högsta betyg när den presenterades i december, vid Handelshögskolan i Stockholm. Studien bygger på en enkätundersökning bland de 200 största företagen i Sverige, som kompletterats med en genomgång av företagens hemsidor samt telefonsamtal med företagen.

Kontaktinformation
Amelie Mossberg, student vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 073-999 62 52
E-post: 19101@student.hhs.se

Mattias Frithiof, student vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-742 23 32
E-post: 18881@student.hhs.se

Det är universitetslektor Eva Ericsson som tillsammans med doktorand Hanna Larsson och Universitetslektor Karin Brundell-Freij vid Institutionen för teknik och samhälle, Trafik och väg, gjort en förstudie, byggd på den databas – ISA – som samlat data om hur fordon körs på Lunds olika gator. För ändamålet har använts över 15.000 körprofiler. Med hjälp av dessa har bränsleförbrukning för 22 olika vägklasser modellerats både för hög- och lågtrafikerad tid.
Studien ska publiceras i dagarna i tidskriften Transportation Research Part C (Emerging Technologies). Men redan innan dess har en populärversion (inte helt korrekt) publicerats i New Scientist. Därefter har Eva Eriksson intervjuats av en The Guardian, The Scotsman, av en holländsk tidning och av BBC radio. En sökning på Google visar att telegram och artiklar publicerats ända borta i Kina!
– Vi har gjort en simulering för att beräkna potentialen hos ett verktyg som beräknar det bränslesnålaste vägvalet mellan två punkter. Idag kan satellitnavigationssystem erbjuda den närmaste och den snabbaste vägen men dessa är inte alltid de mest miljövänliga. Det visar den nya algoritm vi utvecklat för dessa program, säger Eva Ericsson.
Deras studie av hur Lundabilister kört på 22 olika vägar visar att 46 % av bilisterna valde ”fel” väg ur miljösynpunkt. I medeltal hade de förbrukat 8,2 procent mer p g a detta. Utslaget på alla resor skulle totala besparingen i Lund bli runt 4 procent, resonerar Eva Ericsson.
Bränslesnålast är en väg där man kör relativt långsamt men i jämn hastighet. Köbildning bör minimeras.
Forskarna har hittills inte lyckts få forskningsmedel att gå vidare med sin studie, men de har blivit kontaktade av företag i navigeringsbranschen.
– Vi skulle vilja prova det här i bilar och även utöka området utanför tätorten.
– Den internationella uppmärksamheten är rolig och lite omtumlande säger Eva Ericsson. Vi gläder oss åt att det visas intresse för vårt arbete på ett så påtagligt sätt.

Kontaktinformation
Eva Ericsson kan nås på mobil: 070-365 00 96, tel 2229138, mail: Eva.Ericsson@tft.lth.se

-Det visar att det är väldigt viktigt att vi fångar dessa personer tidigt, och sätter fokus på dem som inte svarar på konventionell behandling, säger Eva Hallert, nybliven medicine doktor inom det svenska TIRA-projektet (Tidiga insatser vid reumatoid artrit).

Hennes avhandling beskriver en femårsuppföljning av drygt 300 patienter med nydiagnostiserad RA. Hon har analyserat sjukdomsutveckling och funktionsförmåga hos män och kvinnor och undersökt vilka faktorer som leder till höga kostnader för sjukvård och produktionsbortfall under de första åren.

Efter tre månaders behandling med läkemedel och andra insatser av multiprofessionella team förbättrades hälsan hos de flesta patienterna. 20-25 procent av dem blev besvärsfria, men en grupp på 15 procent svarade inte alls på behandlingen. Kvinnorna var mer utsatta än männen.

I den studerade gruppen var kostnaden under det första sjukdomsåret i genomsnitt 116 000 kronor, varav 36 000 kronor för vård och läkemedel. Den siffran stiger nu snabbt sedan de så kallade TNF-blockerarna slagit igenom. Vid femårsuppföljningen behandlades 12 procent av TIRA-patienterna med dessa läkemedel, som medför mycket högre direkta kostnader men ökar chanserna att förhindra funktionsnedsättning och produktionsbortfall. Den totala kostnaden för TNF-blockerare i Sverige väntas i år överstiga en miljard kronor.

TIRA-projektet startades 1996. Syftet var att få en tidig diagnos och tidigt multiprofessionellt omhändertagande. Nu startas en ny etapp, TIRA-2, där de hälsoekonomiska effekterna ska studeras närmare.

Avhandlingen heter Disease activity, function and costs in early rheumatoid arthritis – the Swedish TIRA project.

Kontaktinformation
Eva Hallert 013-224766, eva.hallert@imk.liu.se

Resultaten kommer från en studie som bygger på Västerbottens Hälsoundersökningar i Umeå-området. Ett annat fynd är att vanliga rutinmetoder, som används på varje vårdcentral, räcker för att fastställa om en person har hög risk att i framtiden få typ 2-diabetes (tidigare kallad åldersdiabetes). Det är en viktig kunskap av två skäl: För det första medför denna diabetesform hög risk för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, för det andra kan den förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor om man upptäcker den i tid. Rutinmetoden består i att man mäter fastande blodsocker innan frukost, dessutom mäts längd och vikt för berälkning av BMI (kroppsmasseindex) samt HbA1c, ett blodprov som återspeglar den genomsnittliga blodsockernivån från de senaste månaderna. Förhöjda värden på ett av dessa prov är mycket vanligt och medför inte särskilt hög diabetesrisk, men vid förhöjda värden på två eller alla tre är risken väsentligt högre.

I en större studie från Västerbottens Hälsoundersökningar med ca 16 500 västerbottningar, som undersöktes åren 1990-1994 och återigen 10 år senare, låg fokus på dem som samtidigt hade flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, s.k. metabolt syndrom. Det tydligaste resultatet var att personer med högst grundskoleutbildning har dubbelt så hög risk än personer med högre utbildning än gymnasiet. Detta gällde kvinnor i större utsträckning än män.

Dessutom framkom ett samband mellan en snuskonsumtion på fler än 4 dosor per vecka och metabolt syndrom, fetma eller förhöjda halter av triglycerider (ett blodfett). Snusning av den omfattningen förekom i nämnvärd grad (hos mer än 5%) bara bland trettio- och fyrtioåriga män. Sambanden fanns kvar även när man tog hänsyn till graden av fysisk aktivitet, alkoholproblem, rökvanor, och ärftlig belastning för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. Orsaken till detta samband mellan snuskonsumtion och metabolt syndrom kan inte förklaras med denna undersökning. Även om rökning är en betydligt allvarligare hälsorisk än snusning, är det angeläget att gå vidare för att försöka förstå orsakerna.

Margareta Norberg är allmänläkare och doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, tel. 090-785 3343, e-post: margareta.norberg@epiph.umu.se

Avhandlingen läggs fram fredagen den 12 januari vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln Identifying risk of type 2 diabetes. Epidemiologic perspectives from biomarkers to lifestyle. Svensk titel: Att påvisa risk för typ 2 diabetes med epidemiologiskt perspektiv, från biologiska markörer till levnadsfaktorer.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Mai-Lis Hellénius, Karolinska Institutet, Stockholm.

Nordic Growth Management Program har utvecklats för vd:ar och andra chefer i teknik- och forskningsbaserade tillväxtföretag som är i en kraftig tillväxtfas. Utbildningen är baserad på tidigare program, men har i år givits ett internationellt perspektiv genom ett samarbete med det danska företaget SIMI (Scandinavian International Management Institute). Målet är nya internationella storföretag i Norden.

– Facit från våra tidigare program övertygar om att vi hjälper företagen att växa. Nu blir det extra intressant med den nordiska dimensionen som är ny för i år, säger Fredrik Lagergren, vd för KTH Executive School.

Att etablera och driva ett tillväxtföretag kräver vissa kunskaper hos chefer. Att utveckla det till ett konkurrenskraftigt internationellt företag kräver oftast andra kunskaper, och många tillväxtföretag skulle lyckas bättre om ledningen tidigare kunde se de speciella möjligheter och risker som är förknippade med företagstillväxt. Det kan gälla rena kunskapsbrister om de ekonomiska villkoren för företagets utveckling eller hur den entreprenöriella kulturen påverkar ett tillväxtföretag.

Svårigheterna att sälja på en obekant internationell marknad, och utmaningen att dra till sig, utveckla och behålla anställda med rätt kunskaper är andra exempel på frågor som företagsledare i tillväxtföretag ofta behöver hjälp med. Nordic Growth Management Program, som i år för första gången har deltagare från såväl Sverige som Danmark och Norge, ska skapa förutsättningar för chefer att bättre hantera de svåra frågor ett företag under tillväxt står inför.

– Med sin utbildning som främst riktar sig till företrädare för näringslivet, kompletterar KTH Executive School på ett utmärkt sätt KTHs övriga utbildningar. KTH Executive School bygger vidare på den långa tradition av kunskapsutbyte och samarbete som KTH haft med näringslivet med det övergripande syftet att stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet, säger KTHs rektor Anders Flodström.

Vårens utbildning startar måndag 8 januari 2007 på KTH campus Valhallavägen i Stockholm.

Kontaktinformation
Mer information
Fredrik Lagergren, vd KTH Executive School, 08-790 96 10, fredrik.lagergren@es.kth.se

Edith Stein ansåg att det fanns vissa likheter mellan empati, minne och förväntning, där minne ses som inlevelsen i sitt eget förflutna och förväntning som inlevelse i sin egen framtid. Jakob Håkansson Eklund ser det som fruktbart att gå ett steg längre. Han ser att empati, minne och förväntning samtliga kan definieras som ”upplevelser av främmande upplevelser”. Detta leder till en spännande frågeställning: de individer som har bristande empati, har de även en bristande minnes- och förväntningsförmåga?

Håkansson Eklund förklarar i sin artikel: ”Det skulle kunna vara så att de som inte tycks uppleva andra människors upplevelser som verkliga (psykopater) inte heller tar sina egna förflutna och framtida upplevelser på allvar. Att en psykopat tillåter sig att råna en bank kan bero på bristande inlevelse i bankkassörskans känslor såväl som i den egna framtiden i fängelse”.

Jakob Håkansson Eklunds artikel i Filosofisk tidskrift är en av få om empati i vetenskapliga tidskrifter på svenska. Filosofisk tidskrift har som ambition att bidra till en allsidig diskussion av filosofiska problem och att informera om aktuell filosofisk forskning.

Håkansson Eklund har tidigare, bland annat, skrivit en artikel i Scandinavian Journal of Psychology. I den artikeln presenterade han en ny metod för att mäta när vi ser på andra människor som objekt eller subjekt.

Kontaktinformation
Jakob Håkansson Eklund, universitetslektor i psykologi
Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap
Telefon: 016-153266
E-post: jakob.eklund@mdh.se

– Vi har visat att omkring en tredjedel av kvinnliga bulimiker har hormonella störningar som kan förklara att ätstörningar uppkommer. I vissa fall kan dessa störningar vara ett uttryck för kvinnans hormonella konstitution snarare än mental sjukdom, säger Sabine Naessén om forskningsresultaten som presenteras i hennes doktorsavhandling.

Bulimia nervosa, hetsätning, är troligen den vanligaste formen av ätstörning och runt tio gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Eftersom sjukdomen normalt antas ha psykiska orsaker behandlas den vanligen med kognitiv beteendeterapi i kombination med antidepressiv medicin.

Sabine Naesséns resultat visar att bulimi är en komplex sjukdom som inbegriper både hormonella och genetiska såväl som psykiska komponenter. Bulimikerna i hennes studier hade högre nivåer av det manliga könshormonet testosteron och lägre nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen än den friska kontrollgruppen. Testosteron är direkt inblandat i kroppens normala aptitreglering och en förhöjd halt kan leda till ökade hungerkänslor.

Genom att bulimiker behandlades med ett östrogendominerat p-piller kunde testosteronhalten sänkas. Resultatet blev att suget efter fett och socker och hungern minskade hos ungefär hälften av bulimikerna efter bara tre månaders behandling. Tre personer blev helt fria från ätstörningar som en följd av behandlingen.

– Det är en mycket stark effekt. Hormonbehandling kan mycket väl bli ett alternativ till kognitiv beteendeterapi i framtiden, säger Sabine Naessén.

Avhandling: ”Endocrine and metabolic disorders in bulimic women and effects of antiandrogenic treatment” av Sabine Naessén, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Med Dr Sabine Naessén
Tel: 070-2225063
E-post: Sabine.Naessén@karolinska.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

En viktig del av fysiken handlar om att försöka förstå fenomenen omkring oss i termer av hur elektroner och atomkärnor rör sig i tid och rum. I princip är det enkelt eftersom det i huvudsak bestäms av den elektriska kraften, men i praktiken blir det svårt.

– Den tekniska nyttan av ökad förståelse kan inte överskattas. Till exempel beror många materialegenskaper i detalj på hur elektronerna påverkar varandra, säger professor Jan-Erik Rubensson, som lett studien.

För att studera hur elektroner som är bundna i en atom växelverkar är det naturligt att börja med heliumatomen, som bara har två elektroner. När heliumatomen försätts i vissa ”dubbelexciterade” tillstånd kan den ge ifrån sig energi, antingen genom sända ut en av elektronerna eller en foton (ett ljuskvantum). Uppsalaforskarna har tidigare visat att det är en subtil balans som får atomen att bestämma sig för om den ska sända ut det ena eller det andra. Om man sätter atomen mellan två metallskivor och varierar den elektriska spänningen kan man påverka denna balans och få atomen att bestämma sig. Genom att ändra spänningen kan man reglera balansen som man vill, och spänningarna som behövs är små, mycket mindre än dem man får ur vägguttaget.

Nu har forskarna demonstrerat att också magnetfält ger mycket större effekter än man hittills trott. Här räcker det med små magnetfält, inte större än i enkla kylskåpsmagneter. Observationerna är viktiga för grundläggande atomfysik, och har inspirerat gruppens amerikanska medarbetare till att utveckla ny teori.

– Dessa insikter kan vara viktiga för att förstå plasmor i magnetfält, både ute i rymden och i fusionsanläggningar på jorden, säger Jan-Erik Rubensson.

Referens: Phys. Rev. Lett. 97, 253002 (2006).

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jan-Erik Rubensson, 070-425 04 80, 004930 6392 5010, e-post: Jan-Erik.Rubensson@fysik.uu.se