– I Nanometerkonsortiet i Lund arbetar över 100 forskare som åtminstone till och från håller till i det nya laboratoriet. Drygt hälften av dem hör till Fasta tillståndets fysik. Det här är nu en av de främsta och största forsningsmiljöerna i Lund, säger professor Lars Samuelson och tillägger: För vår forskningsinriktning får vi nu ett av världens vassaste laboratorier.
En rad framgångsrika utnämningar och forskningsanslag har gjort det möjligt att även rusta upp maskinparken i laboratoriet, som delvis kommer att hyras ut till företag. Från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kommer 50 miljoner kronor, som det nu köpts utrustning för.
– Vi har nu inte bara ett bättre laboratorium och också en bättre arbetsmiljö med fler möjligheter att träffas och diskutera, konstaterar professor Lars-Erik Wernersson som företrätt forskarnas önskemål under ombyggnationen.
Laboratoriet är också tillgängligt för kommersiella projekt, och ett flertal personer från lokal industri arbetar redan inom ”NANOVATION”-miljön som stöds av de skånska sparbanksstiftelserna.
Byggnaden har fått ett högt, nästan kyrkoliknande torn som innehåller den avancerade ventilationsutrustningen. På de två lägsta våningarna finns nu sammanlagt nära 300 kvadratmeter renrumslaboratorier. Stötdämpningen är ytterst avancerad. De nyinköpta maskinerna vilar på fjäderupphängda betongmassor, så att trafiken utanför inte ska påverka de känsliga maskinerna.
På onsdag 17 januari kl 11-13 invigs Nanolaboratoriet av landshövding Göran Tunhammar i närvaro av såväl LTHs som LUs rektorer. Lunch serveras (meddela martin.magnusson@ftf.lth.se, 0734-340021). För intresserade finns det möjlighet att följa ett vetenskapligt seminarium på eftermiddagen.
Adressen är Professorsgatan 1, Q-huset på Fysicum i Lund. Invigningen sker i det så kallade K-rummet på bottenplanet.
Kontaktinformation
Frågor besvaras av professor Lars Samuelson, tel: 046-2227679, mail: Lars.Samuelson@ftf.lth.se, eller professor Lars-Erik Wernersson, tel: 046-2227678,
Lars-Erik.Wernersson@ftf.lth.se
eller av Martin Magnusson, tel: 0734-340021, martin.magnusson@ftf.lth.se
Som ”Dean SSE MBA Programs” kommer Johan att bli direkt ansvarig för HHS ettåriga MBA-program som ges på heltid. Dessutom kommer han att ta det akademiska ansvaret för deltidsprogrammen Executive MBA i Sankt Petersburg och i Stockholm, inom ramen för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
− Det är mycket glädjande att HHS, i hård internationell konkurrens, lyckats rekrytera Johan Roos, säger Lars Bergman, rektor vid Handelshögskolan. Han är en framstående forskare och lärare och har en bred internationell erfarenhet, inte minst av MBA-utbildning. Johan är därför en idealisk efterträdare till Örjan Sölvell, som gjort en förstklassig insats under MBA-programmets tre första år men nu vill ge sig i kast med ett stort internationellt forskningsprogram.
− MBA är en av de äldsta och viktigaste formerna för vidareutbildning inom företagande så det är viktigt att HHS har ett konkurrenskraftigt erbjudande, säger Johan Roos. Det av HHS redan etablerade och framgångsrika deltidsprogrammet samt den grund och fortsatta förnyelse som Örjan och hans team gjort i heltidsprogrammet kommer jag att bygga vidare på. Jag ser att dessa två inriktningar har mer gemensamt i grunden än vad som syns på ytan. Detta skall det bli spännande att utforska.
Professor Örjan Sölvell har fått ett stort anslag från EU-kommissionen och kommer efter att förordnandet som Dean är slut att forska kring industriell omvandling, kluster och näringspolitik. Forskningen kommer att bedrivas vid Handelshögskolans forskningscentrum Center for Strategy and Competitiveness.
Om MBA-programmet vid Handelshögskolan
SSE MBA är Sveriges första och enda MBA-program som ges på heltid. Det ettåriga programmet, som startades med starkt stöd från svenskt näringsliv och stiftelser 2004, antar mellan 35 och 40 studenter årligen och drygt 75 procent av dessa är internationella. Unikt för programmet är att det integrerar teoretiska kurser med fallstudier och projekt i realtid i ett antal företag – det av Handelshögskolan i Stockholm utvecklade konceptet MBA LiveSM. Varje student tilldelas dessutom en mentor som är en ledande person i svenskt näringsliv och som följer studenten under programmets gång. Viktiga moment i programmet är även ledarskapsträning, kommunikation för ledarskap samt personlig utveckling.
Om Executive MBA vid Handelshögskolan
Executive MBA vänder sig till dem som har en akademisk examen och minst fem års kvalificerad yrkeserfarenhet med sikte på ledande befattningar inom näringsliv och förvaltning. Programmen leder till en Executive MBA-examen från Handelshögskolan i Stockholm. Programmen är på deltid och sträcker sig över två år. De kombinerar teori och praktik på ett sätt som ger stark koppling till deltagarnas affärsmiljöer och tidigare erfarenheter. Handelshögskolans Executive MBA rankas sedan år 2000 som Nordens bästa på Financial Times årliga ranking av världens ledande Executive MBA. Executive MBA-programmet ges i Sverige, Ryssland och i samarbete med Lettiska staten även i Baltikum.
Kontaktinformation
Johan Roos
Tel: 08-736 90 00
E-post: johan.roos@hhs.se
Lars Bergman, rektor, professor Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se
Studien omfattar nära 450 rökare som screenats för nedsatt lungfunktion. 119 av dem hade KOL. Efter ett år hade 10 procent av dessa slutat röka, jämfört med 2 procent bland dem som fortfarande hade friska lungor. Efter två år – då personerna åter testats och fått råd om sina rökvanor – hade andelen som slutat röka ökat till 20 procent bland de sjuka och 5 procent bland de friska, och efter tre år var siffrorna 25 respektive 7 procent
-10 procent rökfria efter bara ett år är mycket i dessa sammanhang, säger Georgios Stratelis, allmänläkare och forskare vid Institutionen för Hälsa och samhälle och ansvarig för studien.
-Om vi dessutom kallar in dem för nya test och korta samtal om rökvanor ökar andelen som slutat röka för varje år. En strukturerad sköterskeledd KOL-mottagning inom sjukvården kan alltså ge goda resultat, säger Georgios Stratelis.
Världen över har det rått delade meningar om nyttan av screening för KOL. I det ena lägret har det ansetts meningslöst att försöka hitta KOL-patienter eftersom man trott att de ändå inte ger upp rökningen.
Resultaten av LiU-studien har publicerats i tidskriften Scandinavian Journal of Primary Health Care 2006/24 (Stratelis, Mölstad, Jakobsson & Zetterström: The impact of repeated spirometry and smoking cessation advice on smokers with mild COPD).
Kontaktinformation
Georgios Stratelis 0141-77738, 070-3247379
Georgios.Stratelis@lio.se
Inom forskningen om sexuella nätverk används ett begrepp som kallas för ”bryggor”, det vill säga individer som länkar ihop delar av nätverket som annars skulle ha varit mycket långt ifrån varandra. Dessa bryggor fungerar som en slags genvägar och ökar spridningen av veneriska sjukdomar, däribland klamydia, som i dag är Sveriges vanligaste könssjukdom och bland annat kan leda till sterilitet.
– Ett sätt att stoppa spridningen, eller i alla fall bromsa den, kan vara att hitta dessa personer och hindra dem från att sprida smittan. På så sätt kan nätverket brytas sönder, säger Monica K Nordvik, doktorand vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
Enligt smittskyddslagen måste den person som är smittad lämna uppgifter om vilka som smittan kan ha kommit ifrån och om vilka som kan ha smittats vidare. All undersökning, vård och behandling är kostnadsfri. Den smittade är också skyldig att genomgå de undersökningar och behandlingar som behövs.
– Enligt vår kartläggning, som baseras på data från Värmlands län, var det ungefär åtta procent som hade sexpartners både inom och utanför det egna länet. I princip hela Sveriges befolkning finns i nätverket och det finns kopplingar till 17 andra länder under ett års tid, säger Monica K Nordvik, doktorand vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet.
Forskarna hade hoppats att de personer som hade sexuella kontakter både i och utanför länet skulle kännetecknas av faktorer som gör dem möjliga att identifiera som en högriskgrupp, till exempel skillnader i ålder eller social status.
På så sätt skulle det vara möjligt att utforma målgruppsanpassade informationskampanjer. Så var dock inte fallet.
– Det är den nedslående delen av våra resultat. Vi hade hoppats kunna hitta nya metoder för att minska spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar, men det visade sig i det här fallet vara svårt. Vi anser dock att det krävs effektiva insatser för att spåra partners och förebygga smittspridning mellan olika geografiska områden, säger Monica K Nordvik.
– För att effektivisera kontaktspårningen krävs ökat samarbete och samordning både på lokal och nationell nivå, säger Björn Herrmann, mikrobiolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Artikeln ”Spatial Bridges and the Spread of Clamydia: The Case of a County in Sweden” har publicerats i januarinumret av den amerikanska tidskriften Sexually Transmitted Diseases.
Kontaktinformation
Monica Klinovoj Nordvik, doktorand,
Sociologiska institutionen, Stockholms universitet
tfn 08-16 17 22, mobil 0739-37 74 62, e-post monica.nordvik@sociology.su.se
Björn Herrmann, docent, mikrobiolog, Akademiska sjukhuset, Uppsala, mobil 070-699 39 52, e-post bjorn.herrmann@medsci.uu.se
För bilder på författarna kontakta
Maria Erlandsson, Stockholms universitet
tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Dan Harnesk har studerat samverkan mellan småföretag och i synnerhet tittat närmare på hur informationsutbytet går till när företagen skapar och vidareutvecklar affärsrelationer med varandra. Tidigare studier av småföretag inom ramen för ämnet systemvetenskap har i huvudsak fokuserat på hur småföretagen tar till sig informationsteknik, Dan Harnesks forskning handlar i stället om hur olika typer av information kommuniceras mellan olika företag.
– Man kan säga att vissa typer av information lämpar sig för IT-kommunikation medan andra typer kräver mänsklig kommunikation, detta för att kunna skapa trovärdiga och långsiktiga affärsrelationer, säger Dan Harnesk.
– Den här uppdelningen av information och sätt att kommunicera ställer till en del problem när det gäller att bedöma hur informationstekniken ska integreras mellan olika företag, men också när det handlar om hur småföretagens interna IT-system förhåller sig till de system som används i affärsutbytet med andra företag.
I doktorsavhandlingen Relationship alignment between small firms – An information exchange perspective on Dyads, med vilken Dan Harnesk disputerar den 19 januari, belyses ett känt problem inom IT-forskningen som inte tidigare riktats mot småföretag och närmast kan liknas vid grundforskning eftersom småföretag ser så oerhört olika ut och har så olika syn på IT:s betydelse.
– Det långsiktiga målet med min forskning har varit och är också fortsättningsvis att kunna tillföra småföretagen kunskap om IT:s möjligheter och begränsningar för effektivisering av sina affärsrelationer.
Dan Harnesk kommer ursprungligen från Jokkmokk och har en fil.kand. i systemvetenskap. Han har varit anställd dels på Vattenfall, dels i ett konsultföretag inom industriautomation.
Upplysningar: Dan Harnesk, tel. 0920-49 10 41, 070-664 76 10, dan.harnesk@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Strax före jul slutförde Institutionen för rymdvetenskap en detaljerad förstudie inför en eventuell ny satellit som ska studera moln bestående av iskristaller – så kallade ismoln – i jordens atmosfär. Rapporten presenterades vid ESA:s (European Space Agency) teknologiska centrum ESTEC i Noordwijk i Holland.
Satelliten ska utforska ismoln på mellan 5 och 15 kilometers höjd i det som kallas den övre troposfären. I dag är kunskapen om egenskaperna för dessa ismoln förhållandevis begränsad och i dagens klimatmodeller utgör den kunskapsbristen ett stort hinder.
– Den planerade satelliten använder detektorer i submillimeter-våglängdsområdet för att undersöka iskristallerna, något som inte gjorts tidigare. En liknande mätutrustning fanns på den svensk-fransk-kanadensiska satelliten Odin men den användes inte till att observera iskristaller i atmosfären, säger professor Stefan Bühler.
Nästa steg i projektet är att ESA tillverkar en flygburen prototyp och resultaten av den blir avgörande för det som händer sedan – att faktiskt bygga satelliten. Den vetenskapliga ledningen av projektet finns vid IRV i Kiruna och även forskare från Chalmers i Göteborg är involverade i projektet.
LTU:s institution för rymdvetenskap i Kiruna samarbetar inom forskning och utbildning med de två andra stora aktörerna där – Institutet för rymdfysik (IRF) och Esrange. Den så kallade satellitgruppen, SAT, vid IRV, skapades så sent som sommaren 2006 och utgör en del av Luleå tekniska universitets ambitioner att ytterligare stärka den redan starka ”rymdmiljön” i Kiruna.
Upplysningar: Professor Stefan Bühler, sbuehler@ltu.se, prefekt Hans Weber, hans.weber@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
EPIC Interact är en stor multicenterstudie med forskare och data från flera europeiska länder. Det bygger på ett anslag på 10 miljoner euro från EU:s sjätte ramprogram och huvudkoordinator är Nicholas Wareham vid Cambridge-universitet i Storbritannien. Inom den ramen studerar forskare vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet hur genetisk variation och livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet samspelar för att orsaka typ2-diabetes. Den här diabetesformen, som tidigare kallades ålderdiabetes, är en rubbning av sockeromsättningen som kan ge allvarliga komplikationer i hjärt-kärlsystemet. Den blir allt vanligare och även om det finns en ärftlig grund beror ökningen på senare år troligen på ett samspel mellan gener och livsstil.
Datainsamlingsdelen i detta jätteprojekt blir en fallkontrollstudie på 350 000 personer i åtta europeiska länder. I Umeå medverkar forskarna Paul Franks, medicin; Göran Hallmans, Medicinska biobanken, samt Olov Rolandsson, allmänmedicin, för att ta fram och analysera information och genetiskt material från Västerbottensprojektet.
Franks kommer ockå att driva en ny delstudie för att utvärdera de frågeformulär som används inom Interact för att mäta de studerande personernas fysiska aktivitet. Med modern, bärbar teknik tänker man mäta energiförbrukningen i det dagliga livet och jämföra resultaten med vad personerna uppger i formuläret. Dessa rön blir intressanta inte bara inom Interact utan också för flera andra forskningsprojekt i Umeå, t.ex. Västerbotten Intervention Project (VIP).
Interact-projektet går också vidare genom att testa vilken betydelse samspelet gener-livsstil har i flera pågående s.k. interventionsprojekt i bl.a. Finland, Danmark och Indien, där man försöker ändra livsstilen för att förebygga diabetes. Syftet är att undersöka om man kan använda kunskaper om genuppsättningen, genotypen, i riskbedömningen för att identifiera de individer som har mest att tjäna på en ändring och koncentrera arbetet på dem. Sådan kunskap kan också få betydelse för hur folkhälsoarbetet prioriteras och läggs upp på ett övergripande plan.
För mer upplysningar, kontakta
Dr Paul W. Franks, gästforskare (engelskspråkig) vid enheten för medicin,
tel. 090-785 33 54, e-post: paul.franks@medicin.umu.se
Professor Göran Hallmans, enheten för näringsforskning,
tel. 090-785 15 37, mobil 070-638 25 16,
e-post goran.hallmans@nutrires.umu.se
Docent Olov Rolandsson, enheten för allmänmedicin, tel. 090-785 35 71,
e-post: olov.rolandsson@fammed.umu.se
Att förbli ung, eller åtminstone se ung ut, är ett ideal som växer sig allt starkare. Åldrande och död ska bekämpas, att hålla sig ung och att leva länge är viktigt. Det gäller att träna och sköta sin hälsa.
Det kan förefalla vara ett modernt ideal, men det är det inte. Människans kamp för att förlänga livet, och drömmen om evig ungdom, har rötter långt bak i historien. Uppfattningarna om hur man ska nå dit har också stått sig förvånansvärt väl genom tiderna.
– Grunden i de praktiska råden är sig lika från 1700-talet och fram till våra dagar. Det handlar om att äta och dricka måttligt, leva naturligt, sova ordentligt, motionera, leva lantliv och andas frisk luft, säger Janicke Andersson, som disputerar vid Tema äldre och åldrande, Linköpings universitet. Hon har studerat historiska handböcker om hur man förlänger livet och jämfört dem med dagens debatt och rådgivningsböcker.
På 1700-talet var uppfattningen att människan hade en optimal ålder, ända upp till 250 år (som sades vara patriarkernas ålder) och att vi hade degenererat och därför levde betydligt kortare. Det borde gå att uppnå den optimala åldern igen genom att leva rätt.
Idag finns ingen bortre gräns för hur länge vi tror oss kunna leva. Inrättningar som Immortality institute, Life extension institute och föreningar som Transhumanisterna arbetar för ett längre eller t o m evigt liv här på jorden. Med transplantationskirurgi kan vi byta ut utnötta kroppsdelar, hormoninjektioner och piller ska bromsa åldrandet, och döda kan frysas ned i förhoppning om att tinas upp igen den dag det blir tekniskt möjligt att få liv i dem.
Att sköta sin hälsa och sträva efter att leva länge har blivit en fråga om moral. Budskapet är att med rätt livsstil går det att förhindra åldrandet och behålla sitt unga utseende. Skröplighet blir därför ett tecken på moraliska brister. Själva livsförloppet har blivit ett personligt projekt som handlar om självkontroll och självdisciplin. Det gäller inte bara att leva länge, utan också att leva aktivt. Successfull ageing och Active ageing är rörelser i tiden.
”Hur man åldras styr man själv. Det är på dig det beror hur du hanterar situationen” heter det i en modern handbok.
Tidigare användes religionen för att underbygga detta budskap. Endast som god kristen kunde man uppnå ett långt liv. Idag har hälsorörelser övertagit mycket av denna gamla retorik. De populära stenåldersdieterna, exempelvis, bygger på uppfattningen att vi har förlorat ett paradisiskt tillstånd, Edens lustgård, som vi kan hitta tillbaka till.
Vi vill uppnå det eviga livet, men vi vill göra det här på jorden och själva bestämma spelreglerna, skriver Janicke Andersson.
Kontaktinformation
Janicke Andersson disputerar den 19 januari. Avhandlingen heter Konsten att leva länge och är utgiven på Carlssons förlag. Telefon till Janicke Andersson 011-36 34 02, 013-77 197 eller 0708-41 46 53, e-post: janicke.andersson@isv.liu.se
I avhandlingen visas att vissa signalsubstanser i kroppen, så kallade cytokiner, har förmåga att stimulera benets celler till nedbrytning och att dessa cytokiner inte bara kan bildas av vita blodkroppar utan också av celler i tandköttet, så kallade tandköttsfibroblaster. Produktionen av cytokinen interleukin-6 och dess närstående släktingar interleukin-11 och leukemia inhibitory factor stimuleras av vissa inflammationsdrivande cytokiner och hämmas av andra anti-inflammatoriska cytokiner från vita blodkroppar. Resultaten har betydelse för förståelsen av det samspel mellan lokala celler i tandköttet och från blodet invandrande vita blodkroppar som reglerar nedbrytning av ben vid tandlossningssjukdom.
Skelettet hos en frisk vuxen människa omsätts ständigt genom att delar av det bryts ned och ersätts med nytt ben, dels för att byta ut gammalt ben mot nytt ben och dels för att anpassa benets struktur till belastning. Detta sker i en omfattning som innebär att 10 procent av skelettets hela benvävnad byts ut per år. Vid sjukliga förhållanden kan ombyggnadsprocessen förändras så att nedbrytningen ökar och nybildningen inte förmår att ersätta allt det nedbrutna benet. Detta sker till exempel i de flesta av kroppens ben hos patienter som drabbas av benskörhet på grund av förändringar i mängden könshormon. Det sker också lokalt i vissa delar av skelettet där inflammatoriska processer pågår. Hos patienter med inflammation i tandköttet kan inflammationsprocessen påverka omsättningen av benet runt tänderna i käkarna så att benet förloras. Tanden kommer då att sitta allt lösare för att till slut lossna – tandköttsinflammationen har lett till tandlossning.
På samma sätt kan inflammation i leder hos patienter med ledgångsreumatism åstadkomma att benet i leden förloras och patienten får värk och allt sämre fungerande leder. Det är också inflammation som är orsaken till att vissa implantat i leder och skelett lossnar.
Resultaten har betydelse för förståelsen av hur inflammationsprocesser leder till nedbrytning av ben vid tandlossningssjukdom, ledgångsreumatism och lossnande proteser i skelett.
Fredagen den 19 januari 2007 försvarar Py Palmqvist, Inst. för odontologi, oral cellbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Osteotropic Cytokines: Expression in Human Gingival Fibroblasts and Effects on Bone. Svensk titel: Benaktiva cytokiner: Uttryck i humana gingivala fibroblaster och effekter på ben. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Göran Andersson, avdelningen för patologi, Karolinska institutet, Huddinge sjukhus. Huvudhandledare är Ulf Lerner, Inst. för odontologi, oral cellbiologi, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Py Palmqvist på e-post py.palmqvist@odont.umu.se, telefon 090-13 78 60 eller mobiltelefon 070-645 12 55.
Målet är att nå förståelse för hur kriminella angrepp mot transportnäringen sker och hur man kan förändra rutiner och förebygga angreppen.
Han blandar tre olika ämnesområden, Supply Chain Management, Risk Management samt kriminologi, när han söker svaren.
– Supply Chain management handlar om styrning av försörjningskedjor, Risk Management hur inblandade parter värderar riskerna med försörjningskedjorna, vad anser de är acceptabelt, hur ser sannolikheten ut att något ska hända och vilka konsekvenser får det? Detta område behandlar också hur man kan styra olika händelser, förklarar Daniel.
Han har hämtat fakta via samtal med säkerhetsansvariga på logistikbolag, försäkringsbolag, myndigheter, säkerhetskonsulter och polisrapporter.
– Tanken är att min forskning ska kunna fungera som stöd för att förebygga och underlätta utredningar. Hur kan man samordna de tre olika ämnesområdena? Var hjälper de varandra och var stjälper de varandra?
Känsligt ämne
Transportstölder är ett känsligt område att syna för alla inblandade. För polis och rättsväsendet handlar det om ifall ett brott anmäls eller inte och om detta sker i rätt distrikt. Om det handlar om organiserad brottslighet – är man då förberedd och har kunskap om hur man tar itu med det?
För stat och tull innebär stölder eller smuggling förlorade skatteintäkter. För bolagen kan det handla om goodwill. Ingen vill skylta med att man blivit av med gods. Förlorad goodwill kan också leda till förlorade inkomster. Vidare lever terroristskräcken på en del håll i världen vilket dels kan var till hinder för transportnäringen med rigorösa kontroller, dels kan göra att man skärper till rutinerna. Detta i sin tur kan leda till att man som bolag betraktas som säkert att anlita.
Daniel Ekwall, 33 år, kommer från Ulricehamn, men bor numera i Sandared. Han är sedan 2002 anställd på Ingenjörshögskolan. Forskningen påbörjade han 2003. Parallellt undervisar han i förpacknings- och lastbärarteknik, Lean Production och Supply Chain Management.
Han har studerat maskinteknik och företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Efter grundutbildningen har han arbetat som mekanikberäknare och mekanikkonstruktör i Norrköping, då han bland annat jobbat mot Kockum (ubåtar), Forsmark (kärnkraftverk) och Bombardier Transportation (tåg). Han har också varit anställd hos Volvo Bussar i Borås en tid.
Kontaktinformation
Titel på avhandlingen: Anatgonistic Gateways in the Transport Network in Supply Chain Perspective
Opponent: Docent Hans Persson, Transport & Telematics Services, Volvo Technology Corporation
Avhandlingen presenteras fredag den 12 januari, kl. 13.00.
Plats: Högskolan i Borås, Allégatan 1, Borås, sal M 402
Daniel Ekwall, Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås
E-post: daniel.ekwall@hb.se
Telefon: 033-4355972
– Ljudet i en orgel alstras av tusentals pipor av trä, bly eller tenn. Pipmakarna och pipintonatörerna som tillverkar dem är konstnärer. De har en tränad hörsel och uppfattar detaljer som vi naturvetare försöker förstå med hjälp av komplicerade modeller som kräver mycket datorkraft. Den skicklige pipintonatören vet hur han skall forma klangen hos varje pipa till något speciellt, säger Matthias Scholz, som försvarar sin doktorsavhandling på Chalmers den 19 december.
Klangens första millisekunder, när pipan börja alstrar ljud, är den viktigaste för upplevelsen av klangen. Den korta perioden bestämmer också om klangalstringen lyckats eller ej, om vi kommer att tycka om klangen och
om pipan är mest lämpad för lugna eller snabba musikstycken.
Under de första millisekunderna skjuter en luftstråle ut från en spalt i pipans fot. Strålen rör sig över en liten öppning i pipan, dess mun, mot den övre läppen, ett plant stycke av pipan just ovanför munnen. Därigenom börjar luftstrålen interagera med de ljudvågor som svänger fram och tillbaka inuti pipan.
En vältränad intonatör kan påverka strålens rörelse med skickliga justeringar inom och omkring området kring pipans mun men förståelsen av hur dessa justeringar påverkar de olika fysikaliska processerna är fortfarande begränsad.
Matthias Scholz har i sitt doktorsarbete undersökt dessa processer. Datorsimuleringar av luftstrålens dynamik, har för första gången gjorts i större utsträckning för orgelpipor av metall. De visar något som normalt är osynligt, nämligen vilken effekt olika små justeringar i pipans munregion har på luftstrålens rörelse och hur detta påverkar klanguppbyggnaden.
Men för många orgelbyggare är inte bara luftens rörelse viktig. Några intonatörer knackar på orgelpipans kropp för att få ett första intryck av pipans klang. De lyssnar på samverkan mellan pipans väggar och den inneslutna luften. Matthias Scholz visar i sina simulationer att en betydande del av den klang som man kan höra under ett sådant knacktest härstammar från den övre läppens rörelse.
Ljudtrycket som uppstår i en pipa när man blåser i den och luftstrålens svängningar kring den övre läppen kan orsaka kraftiga svängningar i denna del av pipan. I värsta fall kan detta göra klangalstringsprocessen instabil eller medföra att pipan storknar – pipan börjar låta, men sedan blir tonen snabbt svagare och försvinner. För att förebygga detta, kan det vara nödvändigt för pipmakaren att styva upp pipans övre läpp. Exempel på detta finns i svenska orglar där, i samband med restauration, vindtrycket i orgeln blivit alltför högt och därmed för starkt för de ursprungliga pipväggarna som därför måst förstärkas.
Matthias Scholz forskning vid Avdelningen för teknisk akustik på Chalmers har utförts i nära samarbete med GOArt, Gothenburg Organ Art Center vid Göteborgs universitet och finansierats av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola.
Avhandlingen ”Sound generation in metal flue organ pipes: On the influence of asymmetric flue exit geometry and vibrations of the upper labium with particular emphasis on the early response” försvaras vid en offentlig disputation den 19 december 2006 kl. 10.00 i VK-salen, Sven Hultins gata 6, Chalmers Campus Johanneberg
Kontaktinformation
Mer information:
Matthias Scholz, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Avdelningen för teknisk akustik
Tel: 031-772 2208, e-post: ms@ta.chalmers.se
Handledare: Professor Mendel Kleiner, Institutionen för bygg-
och miljöteknik, Avdelningen för teknisk akustik
Tel: 031- 772 2206, e-post: mendel.kleiner@chalmers.se
Mer om GOArt:
http://goart.gu.se/cgi-bin/hpslev1/goart.taf
Dioxiner är en grupp av svårnedbrytbara miljögifter som finns i nästan alla delar av vår miljö. Eftersom de förekommer i väldigt låga nivåer är analysen komplex och utmanande. Dagens metoder för rutinanalys av dioxinliknande miljögifter är dyra och tidskrävande och därför finns det ett behov av snabbare och billigare tekniker.
Dioxiner bildas bl.a. vid sopförbränning och som biprodukt vid produktion av klororganiska ämnen som t.ex. kan användas som träskyddsmedel. Genom att rutinmässigt analysera mat och foder går det att upptäcka dioxinförorenade produkter på ett tidigt stadium och förhindra dessa från att nå konsumenterna. Även jord där impregnering av trä har ägt rum är förorenad med dioxiner och många platser är i behov av sanering. Detta är mycket kostsamt och för att optimera saneringen behövs information om fördelning och nivåer av dioxiner i jorden och därmed måste ett stort antal prover analyseras.
Conny Danielsson har i sin avhandling undersökt huruvida en ny teknik är lämpad för att analysera dioxiner i mat, foder, flygaska och jord. Tekniken kallas för två-dimensionell gas kromatografi. De resultat som han fått fram med den nya tekniken visade sig överensstämma väl med den konventionella dyrare tekniken. Den utvecklade metoden svarar dessutom mot EU:s kriterier för screening-metoder i mat och foder. Resultaten visar också att tekniken har potential att i framtiden användas som rutinmetod för detaljerad dioxinbestämning. För att effektivisera metoden har den kromatografiska separationstekniken även kombinerats med en nyutvecklad instrumentell extraktionsteknik som förkortar provupparbetningstiden och därmed även minskar analyskostnaderna ytterligare. Den undersökta tekniken är lovande både som komplement och som möjlig ersättning av dagens analysteknik. För att säkerställa kvaliteten behövs dock mer resultat och det är även nödvändigt att utveckla en snabb och pålitlig mjukvara.
Fredagen den 19 januari försvarar Conny Danielsson, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Trace analysis of dioxins and dioxin-like PCBs using comprehensive two-dimensional gas chromatography with electron capture detection. Svensk titel: Spåranalys av dioxiner och dioxinlika PCB:er genom användande av två-dimensionell gas kromatografi med elektroninfångningsdetektion. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Dr. Jean-Marie Dimandja, Department of Chemistry, Spelman College, Atlanta, GA, USA.
Conny Danielsson kommer ursprungligen från Älvsbyn. Han har vid två tillfällen tilldelats Otto Hutzingers student presentation Award (Boston 2003 och Toronto 2005) för presentationer av resultat publicerade i hans avhandling.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Conny Danielsson
E-post: conny.danielsson@chem.umu.se
Tel: 090-786 9323
Det är flera allvarliga men ovanliga sjukdomar som studerats i avhandlingen. Sjukdomarna yttrar sig mycket olika men har det gemensamt att cellernas energiproduktion inte fungerar som den ska.
– Många av dessa patienter har hittills inte kunnat få veta varför de är sjuka. Nu kan gentester tala om för dem vilken sjukdom de har och de kan också få genetisk vägledning, säger molekylärbiologen Gittan Kollberg.
Kroppens energi skapas i cellernas mitokondrier. Av olika näringsämnen och syre bildar mitokondrierna adenosintrifosfat som kroppen sedan använder som bränsle. Kroppen omsätter minst 40 kilo adenosintrifosfat varje dag.
En av de studerade sjukdomarna kallas Alpers-Huttenlochers syndrom. Sjukdomen ger utvecklingsstörning, svårbehandlad epilepsi och leverskador. Patienterna dör ofta tidigt. Studien visar att sjukdomen beror på mutationer i en kromosom i cellkärnan som styr kopieringen av mitokondriers DNA.
– Detta är en sjukdom som oftast startar mycket tidigt i livet och som ibland kan debutera i samband med en infektion. När vi nu identifierat defekten är det möjligt att testa de barn som man misstänker har sjukdomen, säger Gittan Kollberg.
Avhandlingen identifierar även mutationer i mitokondriers DNA hos två patienter med muskelsjukdom. I båda fallen fanns mutationerna bara i muskelvävnad.
– Det tyder på att mutationerna troligtvis uppkommit spontant tidigt under fosterlivet. Vi fann också en tydlig koppling mellan hur mycket mitokondrie-DNA som var skadat och patienternas muskelfunktion, säger Gittan Kollberg.
De identifierade gendefekterna öppnar möjlighet för genetisk vägledning till de familjer som bär anlag för dessa genetiska sjukdomar. Resultaten kan i förlängningen också leda till nya behandlingar.
– För att utveckla en behandling som verkligen botar en sjukdom måste man känna till sjukdomens orsak, annars kan man bara behandla sjukdomens symptom, säger Gittan Kollberg.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för patologi
Avhandlingens titel: Crisis in energy metabolism – Mitochondrial defects and a new disease entity
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 januari, klockan 13.00, Jubileumsklinikens aula, Gula Stråket 2B, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Gittan Kollberg, molekylärbiolog, telefon: 0730-44 97 09, e-post: gittan.kollberg@pathology.gu.se
Handledare:
Professor Anders Oldfors, telefon: 031- 342 10 00, e-post: anders.oldfors@gu.se
Docent Ali-Reza Moslemi, telefon: 031-342 10 00, e-post: ali-reza.moslemi@pathology.gu.se
Behovet av produkter och arbetsplatser med avancerade tekniska lösningar ökar ständigt. Dessutom prioriterar ledande företag alltmer lösningar där rent mänskliga behov sätts i centrum, vilket innebär att egenskaper som användarvänlighet, god ergonomi, tilltalande design och optimala akustiska egenskaper blir viktiga i dagens konkurrensutsatta situation.
Men produktionen måste också vara effektiv och bedrivas i god arbetsmiljö.
LTU Designlab driver på utvecklingen för att långsiktigt bidra till att ge företag en konkurrenskraftig position på den snabbt växande marknad som detta område utgör.
Verksamheten baseras på forskning inom ljud och vibrationer, industriell design, teknisk psykologi, produktion och organisation samt genus. Genom nära samverkan mellan dessa forskningsområden har Luleå tekniska universitet skapat ett laboratorium som levererar industriellt användbara forskningsresultat i världsklass. Forskningen utvecklas ytterligare via ett väl etablerat internationellt samarbete med en rad forskningsmiljöer.
LTU Designlab har forskning inom följande områden:
Produktion och organisation
Ljud och vibrationer
Industriell design
Måndagen den 15 januari invigs LTU Designlab av landshövdring Per-Ola Eriksson och medias representanter hälsas välkomna att delta.
Programmet inleds klockan 11.30 och pågår fram till klockan 17.00 och rymmer bland annat korta gästföreläsningar samt visning och demonstration av laboratoriet.
Platsen är Arbetsvetenskaps lokaler i F-huset.
Upplysningar: Forskningsledare Jan Lundberg, tel. 0920-49 17 48, jan.lundberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Den nya analysmetoden ger möjlighet att följa förändringar i spänningarnas storlek och förkastningarnas instabilitet, vilket innebär en fysikalisk förankring som normalt saknas för jordskalvsmetoder. Detta ger en ökad allmängiltighet av metoden och underlättar varningsarbetet.
En annan fördel med den nya metoden är att den utnyttjar mikroskalvsdata, det vill säga data från skalv med magnitud mellan -1 och 5, som ger mesta möjliga information för analysen. Tester med isländska mikroskalv mellan 1990 och 2005 visar på mycket goda resultat där de stora jordskalven inträffat på just de platser som pekats ut av spänningsanalysen. Erfarenheterna från Island tyder därför på att platserna för kommande jordskalv exakt kan bestämmas åratals innan de inträffar.
– Det som avgör om analysen blir tillförlitlig är i vilken utsträckning de små skalven analyseras, säger forskaren bakom metoden, Ragnar Slunga.
– Speciellt om metoden skall användas för jordskalvsvarning omedelbart före ett kommande jordskalv, några dagar till några timmar före skalvet, så krävs just analys av även mycket små mikroskalv, fortsätter Slunga.
Det isländska seismologiska nätet där mätningarna gjorts startade som ett nordiskt samarbete 1988 och har senare fortsatt som det största EU-projektet inriktat på jordskalvsvarning. År 2006 omfattade nätet runt 45 mätstationer och täcker större delen av Island. Antalet analyserade mikroskalv var då runt 250 000.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ragnar Slunga, forskare och laborator, FOI, 08-5550 3603, ragnar.slunga@foi.se
Anna Kristiansson, pressansvarig, FOI, 08-5550 3155, 073-444 77 55, anna.kristiansson@foi.se
– Man trodde länge att alger var de enda organismer i havet som kunde använda solens ljus för att växa, berättar Jarone Pinhassi forskare inom marin mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar. Dessa mikroskopiska alger utför samma process som gröna växter på land, nämligen fotosyntes med hjälp av klorofyll.
År 2000 fann forskare i USA för första gången att många marina bakterier har en gen i sin arvsmassa som kodar för en ny typ av ljusfångade pigment: proteorhodopsin. Proteorhodopsin är bland annat besläktat med det pigment i näthinnan som möjliggör färgseendet hos människan. Detta pigment skulle kunna göra det möjligt för marina bakterier att fånga solljus för att generera energi, men denna hypotes har hittills inte kunnat bekräftas.
Förra året kartlades arvsmassan hos 20 marina bakterier som forskare i Kalmar samlat in från olika havsregioner, och flera av dessa visade sig innehålla pigmentet proteorhodopsin. Detta möjliggjorde en serie experiment som tydligt visar att tillväxten hos bakterier med detta pigment stimuleras av solljus, tack vare att pigmentet omvandlar solenergin till energi för att växa. Man hade alltså funnit en ny typ av bakteriell fotosyntes som pågår i havet.
Vikten av att förstå nya mekanismer hos marina bakterier för att effektivt använda solenergi framgår om man betänker att en liter naturligt havsvatten innehåller cirka en miljard bakterier. Dessa bakteriers aktivitet har stor betydelse för kolets kretslopp, till exempel genom hur mycket koldioxid de producerar, och för hur solenergin som når Jorden kanaliseras i näringskedjan.
– Bakterier i världshavens ytvatten simmar i ett hav av ljus, säger Jarone Pinhassi. Och det är kanske inte helt förvånande att evolutionen har främjat mikroorganismer som kan använda denna rika energikälla. Denna typ av protein kan även komma att få betydelse i kommersiellt och
miljöperspektiv, bland annat för utvecklandet av artificiell fotosyntes för miljövänlig produktion av energi.
Kontaktinformation
Jarone Pinhassi
tel: 0480-446212
mobil: 070-2756318
e-post: jarone.pinhassi@hik.se
