– Det är inte bara näringslivet som engagerar sig i, företar sig och organiserar ny verksamhet. Men den ekonomiska kontext som entreprenörskapsteorierna bygger på har i regel näringslivet som utgångspunkt, säger Malin Gawell, som i sin avhandling problematiserar den etablerade entreprenörskapsteorin.

I sin avhandling låter hon entreprenörskapsteorin utmanas av teorier om frivilligorganisationer i kontexten sociala rörelser och det civila samhället. Avhandlingen baseras på en studie av skapandet av organisationen Attac i Sverige och är genomförd åren 2001-2006. Studien visar på att den entreprenöriella processen – där människor tillsammans skapar en ny organisation – i allra högsta grad påverkas av, eller till och med är en del av, den historiska och omgivande miljön.

– Missnöje med den rådande situationen och etablerade organisationers sätt att verka ger kraft och övertygelse att driva igenom ett nytt sätt att arbeta på, med metoder som kan vara både svåra att förstå sig på och att försvara. Men den intensiva gruppdynamiska processen medför att sammanhängande förnufts- och meningsskapande tankebanor skapas och därmed att argument formuleras, säger hon.

Avhandlingen innehåller tre olika nyanseringar av entreprenörskap; som organisationsskapande inom det civila samhället, som en gruppdynamisk process inom sociala rörelser samt en tolkning av aktivistiskt entreprenörskap som en process där normer attackeras och nya berättelser artikuleras. Berättelser som den nya organisationen försvarar och för vidare.

Avhandlingens titel: Activist Entrepreneurship. Attac’ing Norms and Articulating Disclosive Stories.

Fakta om Attac:
Attac är en organisation som arbetar för global rättvisa. Den första Attac-organisationen skapades i Frankrike 1998 och har sen dess spritt sig till många andra länder. 2001 skapades den Svenska Attac-organisationen. Namnet kommer från franskan och står för Association pour la taxation des transactions pour l’aide aux citoyens (fritt översatt: Föreningen för beskattning av kapitaltransaktioner för medborgarnas bästa). Attac är en partipolitiskt- och religiöst obunden organisation som arbetar aktivt för icke-våld. (www.attac.se)

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Malin Gawell nås på Malin.Gawell@fek.su.se eller tfn 073-650 74 46 (070119-070204 endast mail)

– Lärande är en pågående process där mening skapas genom deltagande över tid. För att åstadkomma informellt lärande på en arbetsplats krävs en socio-teknisk infrastruktur. Tekniken och designen i sig och dess placering i rummet påverkar resultatet. Även relationerna, som är komplexa, påverkar hur resultatet blir; kollegornas relationer, relationen mellan patient och sjukvårdspersonal samt den mellan designern och deltagarna, säger Erling Björgvinsson.

Tillsammans med kollegan Per-Anders Hillgren, som disputerade nyligen, har Erling Björgvinsson genomfört två forskningsprojekt på Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS).

Kontinuerligt lärande inom vården (KLIV) handlar om hur man kan synliggöra möjligheter och hitta öppningar för kompetensutveckling för personalen på intensivvårdsenheten, IVA. Personalen fick själva lära sig att filma varandra och använda filmerna. Genom handdatorer kunde de sedan titta på filmerna och lära sig olika praktiska moment. Resultatet av KLIV blev en kunskapsöverföring som annars är svår att sprida mellan kollegor.

Det andra projektet – Vardagslärande – handlar om hur man kan förbättra patientlärande. Projektet genomfördes tillsammans med handkirurgiska kliniken vid UMAS. Syftet med projektet var att försöka förbättra kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Genom att till exempel filma ett läkarbesök och samtalet mellan läkaren och patienten kunde patienten få med en cd-romskiva hem. Dessutom gjordes ett experiment där läkare ritade och förklarade röntgenbilder, en slags animation.

I avhandlingen ”Socio-Material Mediations – learning, knowing, and self-produced media within healthcare” fokuserar Erling Björgvinsson framför allt på tre olika faktorer som påverkar lärandeprocessen och resultaten av självproducerad mediaanvändning; för det första valet av teknisk infrastruktur och placeringen av denna, för det andra de sociala relationerna samt för det tredje designerns egen roll och påverkan.

Hur väl tekniken och designen används och lyckas uppnå önskat resultat är starkt beroende av i vilket sammanhang designexperimenten genomförs, hur det till exempel ser ut på arbetsplatsen när det gäller arbetsmiljö, organisation och kultur. Det är också viktigt att fundera över vem som kommer att använda mediematerialet, alltså vem man producerar det för.
– Intensivvården är en ganska speciell miljö. Det är ett krävande sammanhang att forska i och det krävs att man har en känsla för hur man kan hantera detta.
– När det gäller projektet på handkirurgen reste själva mediamaterialet ut ur arbetspraxisen, över kulturella gränser. Det betyder att man inte har samma kontroll över hur mediet kommer att användas. Patienterna använde inspelningarna för att kommunicera med anhöriga, vänner och även arbetskollegor i större utsträckning än vi hade förväntat. Dessutom kan materialet användas för andra syften än det var tänkt, t.ex. för att kommunicera med Försäkringskassan. Detta gör att sjukvårdspersonal inte kan veta helt vem de adresserar när inspelningen görs, förklarar Erling Björgvinsson.

Var designern positionerar sig själv eller vilken väg forskaren kommer in på arbetsplatsen har också betydelse. Erling Björgvinsson och Per-Anders Hillgren hade i början av projekten kontakt med sjuksköterskorna och det tog tid innan man exempelvis vann läkarnas förtroende eftersom dessa ansåg att forskarna hade tagit ett visst perspektiv.
– Givetvis ska man som forskare förhålla sig objektiv eller neutral men som människa tar du alltid utgångspunkt i ett perspektiv. Det är svårt att undvika. Alla designbeslut har en påverkan, det finns inte något som heter totalt oberoende och fullkomlig objektivitet, säger Erling Björgvinsson.

Även om det finns en rad svårigheter med att åstadkomma informellt lärande genom mediering ser Erling Björgvinsson ändå en potential och ett behov av detta inom vården.
– Nu när sjukvården är utspridd över flera olika instanser, olika platser och olika slags sjukvårdspersonal fungerar medier som hjälp för att skapa en helhet för både sjukvårdspersonal och patienter.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erling Björgvinsson på e-post erling.bjorgvinsson@k3.mah.se, telefon 040-665 76 91 eller 0732-550926.

Syftet med Anitas forskning är bland annat att visa hur det går till när skolledning skapas i samtal, vilka identiteter som produceras, samt vilka metoder som skolledarna använder för att bygga upp sina begrepp och kategorier. Detta kategoriseringsarbete har stor betydelse för interaktionen. Samtal kan beskrivas som en viktig del av och i ledningsarbetet. Skolledning blir här något som också görs gemensamt, i skolledningsmöten.

Anita är doktorand vid Linköpings universitet inom forskarskolan Vuxnas Lärande, ett samarbetsprojekt mellan Linköpings Universitet, Mälardalens Högskola och Göteborgs Universitet. Hon är anställd på institutionen för samhälls- och beteendevetenskap på Mälardalens högskola.

Disputationen med avhandlingen ”Samtalat skolledarskap. Kategoriserings- och identitetsarbete i interaktion” äger rum fredagen den 9 februari, klockan 13.15 i sal Filharmoni, hus Verktyget, Mälardalens högskola i Eskilstuna.

Kontaktinformation
Anita Nordzell
Telefon: 016-155136
E-post: anita.nordzell@mdh.se

I projektet MiF framhölls tre utvecklingsområden som strategiska för att omvandla ett traditionellt industrisamhälle till en entreprenöriell region: att uppmärksamma företagarandan i underrepresenterade grupper; att stimulera ungdomars företagsamhet; samt att uppmärksamma kulturlivets betydelse för företagsamhet och mångfald. Resultatet? Sörmland på en andra plats bland landets län när det gäller den procentuella ökningen av nyföretagande – 20,9%!

Efter disputationen den 9 februari väntar arbete med ett nytt forskningsprojekt, ”Arenor för entreprenörskap”. Karins avhandling handlade om att bredda entreprenörsbegreppet; det nya projektet handlar om vilka arenor som kan användas för detta ändamål.

Karin Berglund disputerar med sin avhandling ”Jakten på Entreprenörer: Om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen” fredagen den 9 februari klockan 13.15 i sal Paros, Västerås, Mälardalens högskola.

Kontaktinformation
Karin Berglund
021-101687
karin.berglund@mdh.se

Ett kluster är en liten samling atomer som är bundna till varandra. Storleken på klustren spelar en viktig roll för ett materials egenskaper, eftersom egenskaperna ofta förändras med antalet atomer i klustret. Man behöver till exempel högre temperatur för att smälta en vigselring än ett guldkluster.

För att kunna utforska klustrets kemiska egenskaper är det i sin tur viktigt att ha kunskap om dess struktur. Marcus Lundwall har i sin avhandling framför allt studerat klustrens ytor, som är speciellt intressanta eftersom det är på ytan som alla kemiska reaktioner sker.

Lundwall har producerat och studerat kluster av ädelgasatomer, som här har fått fungera som modellsystem för strukturen hos metallkluster. Klustren han har studerat består av mellan 60 och 30 000 atomer, och varierar i diameter från 1,5 till 12 nanometer. Lundwall har bland annat lyckats bestämma både den radiella strukturen och ytstrukturen på så kallade tvåkomponentskluster, det vill säga kluster som består av en blandning av två atomslag. Nanopartiklarna har undersökts med hjälp av fotoelektron- och Augerelektronspektroskopi, två metoder som tidigare har använts med stor framgång inom andra vetenskapsområden och inom industrin. Lundwalls studie visar att teknikerna fungerar väl även inom nano-området.

I sin avhandling kartlägger Marcus Lundwall också hur fria elektroner som färdas i ett material förlorar energi. I samband med det har han dessutom arbetat fram en tolkningsmodell för Augerspektra.

– De nya analysmetoderna kan användas inte bara inom klusterforskningen, utan även i studier av fasta material, berättar Lundwall

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marcus Lundwall, 018-471 58 74, 073-621 36 33, e-post: Marcus.Lundwall@fysik.uu.se

Genom att jämföra DNA-sekvenser kan man studera hur evolutionen fungerar och dessutom få en inblick i olika djurarters historia. När det gäller fåglar har få sådana studier gjorts, och därför vet man fortfarande lite om hur deras evolution har sett ut. Erik Axelsson har i sin avhandling undersökt hur fåglarnas gener har förändrats jämfört med däggdjurens. Genom att studera vilken roll det naturliga urvalet har spelat i fåglarnas respektive däggdjurens utveckling har han bland annat kommit fram till att många fågelarter troligen historiskt sett har förekommit i större antal än många däggdjursarter.

Studien visar också att olika fågelgener förändras olika snabbt. Gener i mage, tarm och könsorgan utvecklas till exempel relativt fort, medan generna i hjärnan överlag förändras långsamt. Om man delar in generna enligt funktion ser man att de som styr celldöd och de som reparerar skadat DNA förändras snabbt.

Genom att på ett storskaligt plan jämföra fågel- och däggdjursgenernas evolution har Axelsson också undersökt vilka gener som har bidragit mest till utvecklingen av de drag som är typiska för fåglar, som sång och flygförmåga.

– Vissa av de gener som styr skelettets utveckling har till exempel utvecklats fortare i fåglar än i däggdjur, vilket eventuellt kan förklara hur fåglarna har utvecklat ett skelett som är mycket lätt och därmed väl anpassat för flygning, berättar Erik Axelsson.

På det här området kommer man att fortsätta forskningen, för att se på vilka andra sätt fåglarna anpassat sig för att få de egenskaper som är typiska för just dem.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Axelsson, 018-471 64 44, 070-28 57 195, e-post: Erik.Axelsson@ebc.uu.se

Typ 1-diabetes, även kallad ungdomsdiabetes, är en kronisk sjukdom som kan leda till allvarliga följdsjukdomar, t.ex. njurskador och hjärt-kärlkomplikationer. Denna diabetesform innebär att kroppen har ett överskott av socker som inte kan tas om hand på grund av brist på insulin. När sockret bryts ner bildas fria syreradikaler som kan leda till skador på arvsmassan, DNA, och andra viktiga delar av cellerna. Detta har ansetts kunna vara en bidragande orsak till komplikationer hos diabetiker. En annan källa till fria syreradikaler är rökning, vilket också är en riskfaktor för diabeteskomplikationer.

Som skydd mot de fria syreradikalerna finns enzymer i cellerna, bl.a. mangan superoxid dismutas (MnSOD). Tidigare studier har visat att det finns en variation i genen för MnSOD som är mindre effektiv i nedbrytningen av fria radikaler. Den aktuella studien visar att personer med denna genetiska variation i MnSOD-genen löper ökad risk för att drabbas av diabetisk njurskada. Det innebär att risken för njurkomplikation vid diabetes kan påverkas av syreradikaler och de enzymer som hjälper oss ta hand om dessa.

Dessutom visade sig rökning fördubbla risken för njurkomplikationer hos diabetikerna, vilket också till viss del kan bero på att rökning ökar förekomsten av fria syreradikaler. Studien omfattar typ 1-diabetiker i Sverige och Finland (totalt 555 med diabetes men utan njurkomplikationer efter mer än 20 år, samt 955 med njurkomplikationer).

Gruppen består av nio forskare varav fyra finns vid Umeå universitet: Anna Möllsten, försteförfattare, och Gisela Dahlqvist vid Inst. för klinisk vetenskap, Stefan Marklund vid Inst. för medicinsk biovetenskap, och Maria Svensson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin.

Referens: A Möllsten, S Marklund, M Wessman, M Svensson, C Forsblom, M Parkkonen, K Brismar, PH Groop, G Dahlquist: ”A Functional Polymorphism in the Manganese Superoxide Dismutase Gene and Diabetic Nephropathy”; Diabetes 2007;56:265-269

Ytterligare upplysningar: Anna Möllsten, Inst. för klinisk vetenskap, pediatrik, tel. 090-785 22 86,
e-post: Anna.Mollsten@pediatri.umu.se

Att spara stående döda träd och att lämna vindfällen är två av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att öka mängden död ved i det brukade skogslandskapet. Forskare vid SLU visar också att det är billigare att lämna träd av asp och björk än av tall och gran. Av de åtgärder som jämfördes var det minst kostnadseffektivt att förlänga beståndens omloppstid, dvs. att låta träden bli 10-50 procent äldre innan de avverkas.

Att avsätta hela skogsbestånd som reservat i stället för att ta miljöhänsyn i brukad skog är mer kostnadseffektivt i norra Sverige än i södra. Det beror på att skogsmark är billigare i norr än i söder.

Olika åtgärder skapar olika typer av död ved, vilket gynnar olika arter. Flera typer av naturvårdsåtgärder bör därför kombineras för att kunna bevara arter med olika krav. Hur mycket död ved olika arter kräver påverkar kostnadseffektiviteten för åtgärder som syftar till att bevara dessa arter, men kunskapen om detta är bristfällig.

Fakta Skog 7/2006, http://www2.slu.se/forskning/2006/FaktaSkog/FS06-05.pdf

BILDTEXT: Liggande död ved av asp på hygge. Foto: Erik Sahlin, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/stamfix.jpg

Kontaktinformation
Thomas.Ranius@entom.slu.se, 018-67 23 34

Dagens naturbetesmarker med stor biologisk mångfald är spillror av det som återstår av de betade utmarker och hagar som förr täckte stora delar av Sverige.

För att kunna sköta de naturbetesmarker som finns kvar, och förstärka deras biologiska mångfald, bör vi dra lärdom av hur de sköttes förr, skriver Anna Dahlström i en avhandling från SLU. Genom att rekonstruera äldre förhållanden med hjälp av kartor, boskapslängder och bouppteckning från 1620 och 1850 visar Anna Dahlström hur dåtida och nutida beteshävd skiljer sig åt.

Förr var betestrycket varierat både i tid och i rum. I dag utgörs hävden huvudsakligen av hårt bete hela säsongen. Det senare ger betydligt färre livsmiljöer för hotade arter och sämre förutsättningar för biologisk mångfald. En mer varierad hävd av naturliga betesmarker skulle därför öka förutsättningarna för att bevara och förstärka deras artrikedom.

http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001269, http://www-hagmarksmistra.slu.se

BILDTEXT: Förr hävdades naturbetsmarkerna på ett varierat sätt. Idag betas de ofta så hårt att den biologiska mångfalden hotas. Foto: Skogsbiblioteket, SLU

Kontaktinformation
Anna.Dahlstrom@ekon.slu.se, 018-67 17 64,

Det krävs föreskrifter om odlingsavstånd och liknande för att hindra genetiskt modifierade (gmo) grödor från att förorena gmo-fria grödor. Man måste också försäkra sig om att gmo-grödor inte sprider sig till omkringliggande natur och att man kan spåra eventuell gmo-inblandning i livsmedel. De ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av denna sam­existens beskrivs nu utförligt i rapporten ”Lantbruk på lika villkor”, från Centrum för uthålligt lantbruk vid SLU. Författarna Klara Jacobson (SLU) och Kåre Wahlberg (KRAV) tar upp varför det ekologiska lantbruket tar avstånd från gmo-grödor och ger en översikt över dagens regler kring spridningsrisker, märkning och spårbarhet av gmo i hela livsmedelskedjan.

Alla länder inom EU har fått i uppdrag att utarbeta egna föreskrifter för samexistens mellan odling med och utan gmo. Danmark var tidigt ute och har ett lagförslag som bland annat kräver att alla som ska odla gmo-grödor genomgår en kurs och att de öppet informerar om sitt odlingsval. De ska vidare betala en avgift till en fond, från vilken ersättning utgår till andra lantbrukare som har lidit skada genom inblandning av gmo-grödor. I Sverige är samexistensregler under utarbetande. Jordbruksverket har lagt fram ett förslag till odlingsföreskrifter för majs och potatis för att begränsa spridning till andra odlingar. Frågorna om skadeståndsansvar och spridning till naturen hanteras separat.

BILDTEXTER: Potatis och majs är de grödor som omfattas av det svenska förslaget till odlingsföreskrifter för gmo-grödor. Foto: Mats Gerentz.

Kontaktinformation
Klara.Jacobson@sol.slu.se, 070-152 34 79

Tolvprocentig ättika har visat sig ha tillfredsställande effekt mot ogräs på banvallar om man sprutar vallarna tre gånger per säsong. Det kan därför ersätta det i dagsläget billigare ogräsmedlet glyfosat på begränsade områden där glyfosat inte får spridas av miljömässiga skäl.

Ogräsättikans påverkan på de elektriska säkerhetssystemen vid spåren har nu testats i ett försök vid institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, SLU Alnarp. Rapporten ”Ogräsättikas påverkan på järnvägens signalsystem” visar att järnvägens signalsystem inte påverkas nämnvärt av ogräsbekämpning med ättika. Inte heller vid överdosering, med tio gånger högre dos än normalt, kunde någon betydande påverkan uppmätas.

Ogräsättikas påverkan på järnvägens signalsystem, http://publikationer.slu.se/Filer/Rapportsignalsystemopt.pdf

BILDTEXT: De elektriska signalsystemen i järnvägsspåren tål att man använder ogräsättika på banvallen. Foto: Johan Nilsson

Kontaktinformation
Johan.Nilsson@lt.slu.se, 040-41 51 52

I november 2006 publicerade FAS en delrapport om landets arbetsmiljöforskning i en internationell jämförelse. En internationell expertgrupp, tillsatt av FAS 2005, utvärderade då bland annat vetenskaplig kvalitet och hur framgångsrika forskarna har varit i att förmedla vetenskap av betydelse för miljöarbetet. Allt i ett internationellt perspektiv, som visar att Sverige håller världsklass.

• Ger en historisk tillbakablick.
• Redovisar finanseringsformer för sådan forskning.
• Redovisar en bibliometrisk studie, som syftar till att
analysera räckvidd och citeringsgrad i internationella
tidskrifter av svensk forskning inom arbetsmiljöområdet.
• Ger en överblick av Arbetsmiljöverkets behov av
vetenskapligt underlag för föreskriftsarbete och
gränsvärdessättning.
• Belyser framtida behov av nationell forskning.

Syftet med utvärderingen var att identifiera utvecklingstendenser för svensk arbetsmiljöforskning med avseende på både vetenskaplig kvalitet och kvantitet samt samhällsrelevans. Svensk arbetsmiljöforskning hör till den bästa i världen mätt i antal publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Samverkan med andra länder är stor och många svenska forskare har haft ledande roller i internationella organisationer. Men det finns brister: till exempel att förmedlingen av kunskap från arbetsmiljöforskning kan förbättras, liksom forskning för att utveckla övervakningssystem vid exponeringar på arbetsplatser. Samarbetet mellan olika forskningsgrupper skulle kunna öka för att maximera utnyttjandet av forskningsexpertisen. Ungefär en fjärdedel av svensk arbetsmiljöforskning har hittills bedrivits inom Arbetslivsinstitutets ram, men framtiden för den forskningen är osäker.

Beställningar: Rapporten ges ut på svenska och inkluderar några avsnitt på engelska som bilagor. Studien kan beställas på FAS hemsida http://www.fas.se/fas_shop/ItemView____929.aspx

För ytterligare information kontakta:

Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se

Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
__________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.

– Jag är mycket nöjd med samarbetet med Nobel Biocare. Jag är förvissad om att det här avtalet kommer att möjliggöra både grundforskning och dessutom ge resultat som mer direkt kommer allmänheten till godo, säger Zhijian Shen.

Vid Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi bedrivs forskning för att framställa nya keramiska material. Keramer är oorganiska, icke-metalliska material där hög hårdhet och extrem slitstyrka går att kombinera med önskade elektriska, magnetiska och optiska egenskaper. Genom att använda molekyler som organiserar sig själva kan även material med väldefinierade porstrukturer framställas.

– För kemi vid Stockholms universitet är detta ett fantastiskt fint tillskott. Donationen ger Zhijian Shen fria händer att utveckla sin forskning, och det är ett stort erkännande av den fria forskningens förmåga att vara användbar, säger Sven Lidin, dekanus vid Kemiska sektionen, Stockholms universitet.

– Avtalet är ett viktigt steg i vårt åtagande att stödja ansträngningar för att hitta bättre lösningar inom modern tandvård för tandläkares och patienters bästa, säger Heliane Canepa, VD för Nobel Biocare.

Möjliga tillämpningar för de keramiska materialen är allt från tåliga verktygsdelar till nya elektronikkomponenter, material som lagrar vätgas och kan användas i bränsleceller eller material som kan användas för att ersätta ben vid skelettskador, så kallade implantat. De porösa materialen kan användas vid vattenrening, proteinseparation och för katalys som är specifik med avseende på storlek hos de ämnen som omvandlas.

Fakta om Stockholms universitet:
Stockholms universitet är huvudstadens universitet – regionens centrum för forskning och utbildning inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Universitetet har 39 000 studenter och 5 600 medarbetare och omsluter knappt 2,7 miljarder SEK.

Fakta om ”James” Zhijian Shen
”James” Zhijian Shen började sin bana vid Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi år 1993, då som post doc. Han kom sedan att bli forskare, projektledare och docent vid samma institution. Innan han kom till Sverige doktorerade han i materialkemi och teknik vid universitetet i Zhejiang år 1990. Zhijian Shen har initierat och drivit ett brett spektrum av forskning nära industriella applikationer. Under sina 13 år vid Stockholms universitet har han, som projektledare och/eller forskare, genomfört projekt sponsrade av Vetenskapsrådet, VINNOVA, EU och ett flertal industriella samarbetspartners.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
”James” Zhijian Shen, oorganisk kemi, tfn 08-16 23 88, mobil 073-92 392 61, e-post shen@inorg.su.se
Sven Lidin, professor, oorganisk kemi, dekanus vid Kemiska sektionen, tfn 08-16 12 56, mobil 070-930 2930, e-post sven@inorg.su.se
Magnus Sandström, professor, strukturkemi, tfn 08-16 12 52, mobil 070-555 6437, e-post magnuss@struc.su.se

För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

I början på 1900-talet väcktes tanken om en sammanhållen skola, en s.k. bottenskola, för alla barn. Skolreformen 1927 blev en kompromiss, med en sammanhållen folkskola i fyra år, därefter olika vägar för de begåvade respektive mindre begåvade barnen.

Egenskapen begåvning, eller intelligens, blev den avgörande för att sortera barn till olika skolformer – åtminstone i teorin. För den fattige var möjligheterna i praktiken få. Dessutom delades eleverna redan i folkskolan upp i olika klasser efter begåvning.

Thom Axelsson, doktorand i pedagogik, har studerat hur denna styrning gick till mellan 1910 och 1950. Hans avhandling är en del i ett stort forskningsprojekt om normalisering som drivits vid LiU under ledning av professorna Bengt Sandin, Tema barn, och Lars-Christer Hydén, Tema hälsa.

Det äldre samhällets sorteringar av individer i olika stånd, eller helt enkelt som rika/fattiga, stadsbor/landsbygdsbor, fungerade inte längre när alla barn skulle erbjudas samma skolgång. Nu krävdes en ny mekanism.

Begåvning definierades tidigt som individens förmåga att anpassa sig eller barnets mottaglighet för fostran. En rad tekniker utvecklades för att mäta begåvning. Intelligenstestet användes i Sverige första gången 1910. Barnen sorterades i sex kategorier: idioter, imbecilla, debila, lätt efterblivna, normala och övernormala.

Moderniseringen av samhället krävde en modernisering av individen och nya tekniker för styrning. Det gällde att ta vara på de begåvade och hålla de obegåvade under uppsikt. Idioterna och de imbecilla avskildes ofta helt från folkskolan. Individer eller grupper som inte ville anpassa sig till fast bostad, fast arbete och regelbunden skolgång (exempelvis de s.k. tattarna) ansågs svagbegåvade.

– Man kan uttrycka det som att om du inte kunde anpassa dig till samhällets normer så låg det nära till hands att du blev betraktad som efterbliven, kommenterar Thom Axelsson.

Med svagklasser, B-klasser, hjälpklasser, läs- och skrivklasser och olika specialklasser har skolan i praktiken alltid sorterat sina elever, trots 1950 års principbeslut om en enhetsskola och SIA-reformen på 1970-talet, som syftat till att skapa en sammanhållen skola.

– Den ständiga frågan är vad skolans främsta uppgift ska vara, att förmedla kunskap eller att fostra till demokrati, säger Thom Axelsson. De som lutar åt det första tenderar att förespråka en skola som differentierar barnen, medan de som ser skolans demokratiska uppgift som den främsta oftare vill ha en sammanhållen skola.

Forskningsprojektet heter ”Normalitet, professioner och institutioner för barn: de problematiska barnen, förhandling och förvandling av barndomens diskurser och arenor”. Tidigare publicerade studier:
Skolbarnets fostran. Enhetsskolan, agan och politiken om barnet 1946-1962, Jonas Qvarsebo, 2006, avhandling vid Tema barn
Normalitetens förhandling och förvandling. En antologi om barn, skola och föräldraskap. Symposion.
Ytterligare tre avhandlingar kommer att produceras inom projektet.

Kontaktinformation
Thom Axelsson disputerar den 16 februari. Avhandlingen heter Rätt elev i rätt klass. Skola, begåvning och styrning 1910-1950. Thom Axelsson har telefon 013 – 28 40 69, 0705 -745257, e-post: thoax@tema.liu.se

Hydrocefalus kallas också vattenskalle och innebär att för mycket vätska samlas i hjärnans hålrum. Tillståndet kan ha många olika orsaker. Barn som fötts med ryggmärgsbråck eller som fötts mycket för tidigt löper stor risk. I Sverige har nästan ett av tusen födda barn utvecklat hydrocefalus under sitt första levnadsår.
– Det är viktigt att vi följer denna grupp av barn så att vi kan utveckla bättre metoder för att undvika att barnen får hydrocefalus. Vi vill också förbättra omhändertagandet, speciellt för mycket för tidigt födda barn, säger barnläkaren Eva-Karin Persson.

I studien ingår samtliga barn som behandlades för hydrocefalus mellan åren 1989 och 2002 i västra Sverige. Sammanställningen visar att majoriteten av dessa barn utvecklade någon form av funktionshinder.
– Vid uppföljningen var begåvningshandikapp vanligt, liksom epilepsi och cerebral pares. Förekomsten av funktionshinder var tydligt kopplat till vad som orsakat hydrocefalus och hur mycket för tidigt fött barnet var, säger Eva-Karin Persson.
Avhandlingen visar också att över tre fjärdedelar av barnen hade någon typ av synproblem.

Mellan åren 1989 och 2002 halverades förekomsten av hydrocefalus för barn med ryggmärgsbråck från 0,35 barn per 1000 födda till 0,16 per 1000 födda barn. Även förekomsten av spädbarnshydrocefalus minskade något, från 0,55 till 0,48 per 1000 födda barn.
– Vi har kunnat se en neråtgående trend under många år som en följd av att vi blivit bättre på att ta hand om barn som riskerar att utveckla hydrocefalus, men de senaste åren kan vi istället se en liten ökning. Anledningen är vi räddar alltfler extremt för tidigt födda barn, säger Eva-Karin Persson.

Mellan åren 1998 och 2002 ökade förekomsten av mycket för tidigt födda barn med hydrocefalus från 0,12 till 0,18 per 1000 födda barn.

Hydrocefalus behandlas ofta genom en shuntoperation. Vätskan dräneras då genom en smal plastslang som opereras in från hjärnans ena hålrum till bukhålan. Avhandlingen visar att detta var det första neurokirurgiska ingreppet för 88 % av barnen. 12 % av barnen genomgick istället en ventrikulostomioperation som gör att vätskan leds från hjärnans hålrum till dess utsida och kan tas upp i blodomloppet. Mer än hälften av barnen behövde ytterligare minst en neurokirurgisk operation.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Hydrocephalus in children – epidemiology and outcome

Avhandlingen försvaras fredagen den 9 februari, klockan 13.00, föreläsningssal 1, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, SU/Östra, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva-Karin Persson, leg. läkare, telefon: 0340-166 92, 070-676 82 96, e-post: eva-karin.persson@lthalland.se

Handledare:
Professor Paul Uvebrant, telefon: 031- 343 47 31, e-post: paul.uvebrant@vgregion.se

Pauline Snoeijs är professor i ekologisk botanik vid evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet. Hennes egen forskning rör mikro- och makroalger i Östersjön och Arktis, men vid sidan om sitt arbete har hon ett starkt fotointresse. Inför 300-årsjubileet av Linnés födelsedag började hon fotografera oblyga närbilder, som visar vad han verkligen tittade på när han ordnade växtriket efter blommornas könsorgan.

– Det började som ett fotoprojekt, men sen var steget inte så långt till en bok, säger hon.

Linné var modern, nyskapande men också ifrågasatt. En pionjär på sitt område och en inspiration för generationer av vetenskapsmän. I den bildrika boken tar hon läsarna med på en konstnärlig upptäcksresa genom Linnés sexualsystem för växter. Varje västklass presenteras med bild och citat ur Linnés egen Genera Plantarum, följt av korta texter på svenska och engelska. De flesta vilda växter som avbildas i boken finns med i boken ”Flora Suecica” från 1755, men även ett antal odlade växter och växter fotograferade utomlands har inkluderats. Till boken hör en utställning som visas på Smålands nation i Uppsala just nu, och som sedan vandrar vidare inom och utanför Sverige, bland annat till Helsingfors i mars.

– Linné är väldigt spännande. Och han gjorde mycket mer än klassificerade växter, han var till exempel evolutionsteorin på spåren och han var världens första ekolog, säger Pauline Snoeijs.

Bildtext: Boken Linnés brudkammare är ett i det närmaste erotiskt bidrag till floran av Linnéböcker.

Författaren: Pauline Snoeijs föddes i den lilla staden Veghel i Nederländerna 1956. Ett stort naturintresse ledde till biologistudier och därefter doktorsexamen vid Uppsala universitet där hon varit verksam sedan dess.

Boken kan beställas via förlagets hemsida: http://www.arteaforlag.se/

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Pauli Snoeijs, 018-471 28 85, 070-493 28 39, e-post: Pauli.Snoeijs@ebc.uu.se, hemsida: http://www.vaxtbio.uu.se/resfold/snoeijs.htm