Hjärnhormonet kallas melanin-concentrating hormone och är starkt aptitstimulerande. Hormonet påverkar nervcellerna genom mottagarmolekyler på cellernas yta. Resultaten tyder på att genförändrade möss som saknar dessa mottagarmolekyler får markant bättre insulinkänslighet.
– Vår upptäckt öppnar för ett läkemedel som blockerar receptorn för melanin-concentrating hormone. Ett sådant läkemedel skulle kunna minska risken för följdsjukdomar till fetma utan att patienterna nödvändigtvis måste gå ner i vikt, säger Mikael Bjursell.
Studien är genomförd i samarbete med AstraZeneca.
Övervikt och fetma för med sig en rad olika följdsjukdomar som förkortar livet och försämrar livskvaliteten. Fetma kan bland annat leda till försämrad insulinkänslighet och diabetes typ 2.
– Ökad kunskap om hur hjärnan styr vår aptit och vår kroppsvikt är av central betydelse om man i framtiden ska kunna utveckla effektiva mediciner och terapier mot fetma och dess följdsjukdomar, säger Mikael Bjursell.
Människans aptit och ämnesomsättning regleras av en stor mängd hormoner och signalämnen. De genförändrade mössen blev överviktiga eftersom de saknade hormonet leptin. Även människor som saknar leptin får ökad aptit och går upp i vikt.
Två andra hormon som styr aptit och ämnesomsättning är ghrelin och tillväxthormon. Avhandlingen visar att dessa hormoner använder samma signalvägar i hjärnan för att påverka aptiten.
– Ghrelin hade ingen effekt hos genförändrade möss som saknade receptorn för tillväxthormon, säger Mikael Bjursell.
Tillväxthormon stimulerar tillväxt och påverkar människans ämnesomsättning. Tillväxthormon minskar vanligtvis kroppens fett, men studien visar att om tillväxthormon bildas i ökad omfattning i hjärnan ökar både födointag och mängden fett. De nya rönen tyder på att tillväxthormon har olika effekter i hjärnan jämfört med övriga kroppen.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: Growth Hormone and Melanin-Concentrating Hormone receptor in the regulation of energy balance and metabolism
Avhandlingen försvaras fredagen den 2 mars, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mikael Bjursell, filosofie magister, telefon: 031-706 53 39, 073-992 88 31, e-post: mikael.bjursell@astrazeneca.com
Handledare:
Medicine doktor Mohammad Bohlooly, telefon: 031- 706 41 81, e-post: mohammad.bohlooly@astrazeneca.com
Adjungerad professor Jan Törnell, telefon: 031-776 24 69, e-post: jan.tornell@astrazeneca.com
– Vi kan ha olika uppfattningar om Sabunis och Baylans utnämningar och vad de står för, men det händer i ett Sverige där etnisk diskriminering och segregering fortfarande är viktiga samhälleliga problem, säger Osman Aytar som har undersökt interetniska relationer mellan organisationsaktiva personer med olika etniska bakgrunder i Sverige.
I sin avhandling presenterar Aytar resultat från tre olika fallstudier om relationer mellan etniska riksorganisationer sedan 1972, relationer mellan staten och etniska- och transetniska riksorganisationer sedan 1975 och relationer mellan personer med olika etniska bakgrunder i Socialdemokratiska arbetarpartiet och Folkpartiet liberalerna under de senaste åren.
– Möjligheter och hinder i interetniska relationer behöver inte i första hand handla om de etniska skillnaderna, utan de kan variera även beroende av tidsperiod man kom till Sverige, motiv för migration (som arbetskraftsinvandrare, som flykting på grund av politiska, etniska, kulturella, religiösa aspekter eller som familjemedlem), ålder vid invandring, kön, vistelsetid i Sverige, organisatoriska traditioner och socialt kapital i hemlandet respektive i Sverige, kulturella och sociala distans, från majoritetssamhället, att vara ”på rätt plats i rätt tid”, individers intresse och engagemang, personliga nätverk, säger Aytar.
Enligt Aytar är det sådana skilda aspekter (även om de väger olika) som kan bädda för möjligheter för vissa människor och utgöra hinder för en del andra i interetniska miljöer.
– Det är därför vi kan se personer med liknande social bakgrund från en och samma etniska grupp såväl i toppositioner som i de underordnande och diskriminerade skikten i samhället, säger Aytar.
Avhandlingens titel: Mångfaldens organisering: Om integration, organisationer och interetniska relationer i Sverige.
Kontaktinformation
Mer information:
Osman Aytar, tfn 08-16 31 83, 070-471 05 09, e-post: osman.aytar@sociology.su.se
För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
För att utveckla psykiatrin behöver man veta vilka resultat insatserna ger. Därför började psykologerna Per Söderberg och Stefan Tungström att systematiskt följa upp psykiatrins arbete i Dalarna för drygt tio år sedan. Totalt följdes cirka 12 000 patienters behandling i öppenvård.
Cirka 60 procent av patienterna, som ingick i studien, blev bättre av behandlingen och för de flesta var förbättringen stor. Resultaten visar även hur psykiatrisk öppenvårdsbehandling kan förbättras ytterligare, t.ex. påverkas resultatet av antalet behandlingstillfällen och typ av behandling.
Psykiatrisk behandling består oftast av att flera olika behandlingsinsatser kombineras. För de patienter som huvudsakligen fick psykoterapi var effekten av behandlingen betydligt bättre. Statistiskt skulle ytterligare 200 patienter per år i Dalarna ha en stor förbättring om alla patienter fick psykoterapeutiska insatser som en del av behandlingsinnehållet.
Det fanns stora skillnader mellan hur många behandlingsinsatser som olika patienter fick, alltifrån enstaka insatser till långa serier av insatser under flera år. Studien visade att fler insatser gav generellt ett bättre resultat upp till cirka 16 – 20 behandlingsinsatser. En anmärkningsvärd stor andel av psykiatrins öppenvårdsbehandlingar avslutades efter relativt få insatser. Sannolikt skulle behandlingsresultatet förbättras avsevärt för många patienter om de hade fått något fler behandlingsinsatser.
De behandlingsepisoder som avslutas tillsammans med patienten på ett planerat sätt visade ett betydligt bättre resultat jämfört med de behandlingar som avslutades på ett oplanerat sätt. Skillnaden var mycket stor och sannolikt skulle psykiatrins behandlingsresultat förbättras ytterligare om fler behandlingsepisoder kunde ha avslutats på ett planerat sätt tillsammans med patienten.
Arbetet har också visat att bedömningar med enkla skattningsskalor som insamlas rutinmässigt håller sådan kvalitet att de kan användas för att mäta behandlingsresultat. I och med att samtliga behandlingar ingick, visar studien en bra och generell bild av psykiatrins öppenvård.
I dag finns ett stort antal uppbyggda databaser med information om patienternas hälsotillstånd i datoriserade patientjournalsystemen. Om dessa databaser byggs upp metodiskt och om rutiner för insamling av data kvalitetssäkras, kan data ur dessa system användas för att ge behandlingspersonal feedback i sitt arbete i syfte att säkra och utveckla behandlingens kvalitet.
Per Söderberg och Stefan Tungström är psykologer och arbetar inom vuxenpsykiatrin i Landstinget Dalarna. Per Söderberg är chef för Psykiatrins utvecklingsenhet i Dalarna och Stefan Tungström verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Västerbergslagen. Studien har genomförts med stöd från Centrum för klinisk forskning i Dalarna.
Fredagen den 2 februari försvarade Per Söderberg och Stefan Tungström sin avhandling ”Outcome in psychiatric outpatient services, reliability, validity and outcome based on routine assessments with the GAF scale”. Svensk title, Behandlingsresultat i öppenvårdspsykiatrin. Disputationen ägde rum klockan 09.00 i Humanisthuset, hörsal E. Fakultetsopponent var Professor Odd E. Havik Institutt for klinisk psykologi, Universitet i Bergen, Norge.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna: Stefan Tungström, stefan.tungstrom@ltdalarna.se, 070-626 10 33 eller Per Söderberg, per.soderberg@ltdalarna.se, 070-638 32 88
Avhandlingen utgår från Umeå-85+ studien som påbörjades år 2000. Varannan person som var 85 år, alla som var 90 år och alla som var 95 år och äldre inbjöds att delta i studien. Förutom deltagare inom 85+-studien intervjuades även gamla samiska kvinnor med erfarenheter av att leva i väglöst land.
Delstudierna i avhandlingen handlar om komplexiteten i att vara mycket gammal. Ur berättelser, som valdes bland personer som skattat sig högst respektive lägst på resiliensskalan (en skala för bedömning av inre styrka), framkom att det finns olika sätt att förhålla sig som kvinna och som man – olika kvinnligheter och olika manligheter. Kvinnligheten ”att vara aktör” är en kvinnlighet som inte motsvarar en traditionell syn på kvinnan som passiv och underordnad. Kvinnligheten ”att leva i ett sammanhang” var att känna sig nöjd, tillfreds och att leva i relation till andra. ”Att leva i skuggan av andra” och ”att känna sig utanför” är kvinnligheter som handlar om avståndstagande och ensamhet.
Männens berättelser tolkades som att det för männen var viktigt att kunna relatera till sig själva och till andra män. Detta uttrycktes i manligheterna ”att vara i det manliga centrumet” och ”att sträva efter att behålla den manliga fasaden”. Manligheten ”att leva i relation till andra och annat” visade på en alternativ manlighet där kontakt med andra och vardagslivet betonades.
Berättelser från gamla samiska kvinnor visar att de hade förmåga att positionera sig mellan olika diskurser, som ”att vara renägare och att inte vara renägare”, ”att vara same och att vara svensk” och ”att betona jämställdhet mellan kvinnor och män”, ”att leva i skuggan av manliga renskötare”, ”att tänka på det som var förr” och ”att kunna se framåt”.
Det är viktigt att problematisera olika sätt att konstruera sig som kvinna och som man, som same och som svensk, för att undvika att åldersdiskriminering utvecklas i samhället. Att reflektera över maktförskjutningar i intervjusituationer och i omvårdnadssituationer i förhåll-ande till olika diskurser som ålder, genus, utbildning, etnicitet och ideologi kan vara betydelse-fullt för att öka medvetenheten om dessa diskursers betydelse för de berättelser som ges.
Fredag 9 februari försvarar Lena Alex, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Äldre människors berättelser om att bli och vara gammal tolkade utifrån genus- och etnicitetsperspektiv”. Disputationen äger rum klockan 9.00 i Vårdvetarhusets aula. Fakultetsopponent är professorn och distriktsläkaren Birgitta Hovelius, Avdelningen för allmänmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund (IKVL), Lunds universitet. Huvudhandledare är professor Berit Lundman, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lena Alex på e-post Lena.Alex@nurs.umu.se eller telefon 090-786 91 52.
– Det är inte bara näringslivet som engagerar sig i, företar sig och organiserar ny verksamhet. Men den ekonomiska kontext som entreprenörskapsteorierna bygger på har i regel näringslivet som utgångspunkt, säger Malin Gawell, som i sin avhandling problematiserar den etablerade entreprenörskapsteorin.
I sin avhandling låter hon entreprenörskapsteorin utmanas av teorier om frivilligorganisationer i kontexten sociala rörelser och det civila samhället. Avhandlingen baseras på en studie av skapandet av organisationen Attac i Sverige och är genomförd åren 2001-2006. Studien visar på att den entreprenöriella processen – där människor tillsammans skapar en ny organisation – i allra högsta grad påverkas av, eller till och med är en del av, den historiska och omgivande miljön.
– Missnöje med den rådande situationen och etablerade organisationers sätt att verka ger kraft och övertygelse att driva igenom ett nytt sätt att arbeta på, med metoder som kan vara både svåra att förstå sig på och att försvara. Men den intensiva gruppdynamiska processen medför att sammanhängande förnufts- och meningsskapande tankebanor skapas och därmed att argument formuleras, säger hon.
Avhandlingen innehåller tre olika nyanseringar av entreprenörskap; som organisationsskapande inom det civila samhället, som en gruppdynamisk process inom sociala rörelser samt en tolkning av aktivistiskt entreprenörskap som en process där normer attackeras och nya berättelser artikuleras. Berättelser som den nya organisationen försvarar och för vidare.
Avhandlingens titel: Activist Entrepreneurship. Attacing Norms and Articulating Disclosive Stories.
Fakta om Attac:
Attac är en organisation som arbetar för global rättvisa. Den första Attac-organisationen skapades i Frankrike 1998 och har sen dess spritt sig till många andra länder. 2001 skapades den Svenska Attac-organisationen. Namnet kommer från franskan och står för Association pour la taxation des transactions pour l’aide aux citoyens (fritt översatt: Föreningen för beskattning av kapitaltransaktioner för medborgarnas bästa). Attac är en partipolitiskt- och religiöst obunden organisation som arbetar aktivt för icke-våld. (www.attac.se)
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Malin Gawell nås på Malin.Gawell@fek.su.se eller tfn 073-650 74 46 (070119-070204 endast mail)
– Lärande är en pågående process där mening skapas genom deltagande över tid. För att åstadkomma informellt lärande på en arbetsplats krävs en socio-teknisk infrastruktur. Tekniken och designen i sig och dess placering i rummet påverkar resultatet. Även relationerna, som är komplexa, påverkar hur resultatet blir; kollegornas relationer, relationen mellan patient och sjukvårdspersonal samt den mellan designern och deltagarna, säger Erling Björgvinsson.
Tillsammans med kollegan Per-Anders Hillgren, som disputerade nyligen, har Erling Björgvinsson genomfört två forskningsprojekt på Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS).
Kontinuerligt lärande inom vården (KLIV) handlar om hur man kan synliggöra möjligheter och hitta öppningar för kompetensutveckling för personalen på intensivvårdsenheten, IVA. Personalen fick själva lära sig att filma varandra och använda filmerna. Genom handdatorer kunde de sedan titta på filmerna och lära sig olika praktiska moment. Resultatet av KLIV blev en kunskapsöverföring som annars är svår att sprida mellan kollegor.
Det andra projektet – Vardagslärande – handlar om hur man kan förbättra patientlärande. Projektet genomfördes tillsammans med handkirurgiska kliniken vid UMAS. Syftet med projektet var att försöka förbättra kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Genom att till exempel filma ett läkarbesök och samtalet mellan läkaren och patienten kunde patienten få med en cd-romskiva hem. Dessutom gjordes ett experiment där läkare ritade och förklarade röntgenbilder, en slags animation.
I avhandlingen ”Socio-Material Mediations – learning, knowing, and self-produced media within healthcare” fokuserar Erling Björgvinsson framför allt på tre olika faktorer som påverkar lärandeprocessen och resultaten av självproducerad mediaanvändning; för det första valet av teknisk infrastruktur och placeringen av denna, för det andra de sociala relationerna samt för det tredje designerns egen roll och påverkan.
Hur väl tekniken och designen används och lyckas uppnå önskat resultat är starkt beroende av i vilket sammanhang designexperimenten genomförs, hur det till exempel ser ut på arbetsplatsen när det gäller arbetsmiljö, organisation och kultur. Det är också viktigt att fundera över vem som kommer att använda mediematerialet, alltså vem man producerar det för.
– Intensivvården är en ganska speciell miljö. Det är ett krävande sammanhang att forska i och det krävs att man har en känsla för hur man kan hantera detta.
– När det gäller projektet på handkirurgen reste själva mediamaterialet ut ur arbetspraxisen, över kulturella gränser. Det betyder att man inte har samma kontroll över hur mediet kommer att användas. Patienterna använde inspelningarna för att kommunicera med anhöriga, vänner och även arbetskollegor i större utsträckning än vi hade förväntat. Dessutom kan materialet användas för andra syften än det var tänkt, t.ex. för att kommunicera med Försäkringskassan. Detta gör att sjukvårdspersonal inte kan veta helt vem de adresserar när inspelningen görs, förklarar Erling Björgvinsson.
Var designern positionerar sig själv eller vilken väg forskaren kommer in på arbetsplatsen har också betydelse. Erling Björgvinsson och Per-Anders Hillgren hade i början av projekten kontakt med sjuksköterskorna och det tog tid innan man exempelvis vann läkarnas förtroende eftersom dessa ansåg att forskarna hade tagit ett visst perspektiv.
– Givetvis ska man som forskare förhålla sig objektiv eller neutral men som människa tar du alltid utgångspunkt i ett perspektiv. Det är svårt att undvika. Alla designbeslut har en påverkan, det finns inte något som heter totalt oberoende och fullkomlig objektivitet, säger Erling Björgvinsson.
Även om det finns en rad svårigheter med att åstadkomma informellt lärande genom mediering ser Erling Björgvinsson ändå en potential och ett behov av detta inom vården.
– Nu när sjukvården är utspridd över flera olika instanser, olika platser och olika slags sjukvårdspersonal fungerar medier som hjälp för att skapa en helhet för både sjukvårdspersonal och patienter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erling Björgvinsson på e-post erling.bjorgvinsson@k3.mah.se, telefon 040-665 76 91 eller 0732-550926.
Syftet med Anitas forskning är bland annat att visa hur det går till när skolledning skapas i samtal, vilka identiteter som produceras, samt vilka metoder som skolledarna använder för att bygga upp sina begrepp och kategorier. Detta kategoriseringsarbete har stor betydelse för interaktionen. Samtal kan beskrivas som en viktig del av och i ledningsarbetet. Skolledning blir här något som också görs gemensamt, i skolledningsmöten.
Anita är doktorand vid Linköpings universitet inom forskarskolan Vuxnas Lärande, ett samarbetsprojekt mellan Linköpings Universitet, Mälardalens Högskola och Göteborgs Universitet. Hon är anställd på institutionen för samhälls- och beteendevetenskap på Mälardalens högskola.
Disputationen med avhandlingen ”Samtalat skolledarskap. Kategoriserings- och identitetsarbete i interaktion” äger rum fredagen den 9 februari, klockan 13.15 i sal Filharmoni, hus Verktyget, Mälardalens högskola i Eskilstuna.
Kontaktinformation
Anita Nordzell
Telefon: 016-155136
E-post: anita.nordzell@mdh.se
I projektet MiF framhölls tre utvecklingsområden som strategiska för att omvandla ett traditionellt industrisamhälle till en entreprenöriell region: att uppmärksamma företagarandan i underrepresenterade grupper; att stimulera ungdomars företagsamhet; samt att uppmärksamma kulturlivets betydelse för företagsamhet och mångfald. Resultatet? Sörmland på en andra plats bland landets län när det gäller den procentuella ökningen av nyföretagande – 20,9%!
Efter disputationen den 9 februari väntar arbete med ett nytt forskningsprojekt, ”Arenor för entreprenörskap”. Karins avhandling handlade om att bredda entreprenörsbegreppet; det nya projektet handlar om vilka arenor som kan användas för detta ändamål.
Karin Berglund disputerar med sin avhandling ”Jakten på Entreprenörer: Om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen” fredagen den 9 februari klockan 13.15 i sal Paros, Västerås, Mälardalens högskola.
Kontaktinformation
Karin Berglund
021-101687
karin.berglund@mdh.se
Ett kluster är en liten samling atomer som är bundna till varandra. Storleken på klustren spelar en viktig roll för ett materials egenskaper, eftersom egenskaperna ofta förändras med antalet atomer i klustret. Man behöver till exempel högre temperatur för att smälta en vigselring än ett guldkluster.
För att kunna utforska klustrets kemiska egenskaper är det i sin tur viktigt att ha kunskap om dess struktur. Marcus Lundwall har i sin avhandling framför allt studerat klustrens ytor, som är speciellt intressanta eftersom det är på ytan som alla kemiska reaktioner sker.
Lundwall har producerat och studerat kluster av ädelgasatomer, som här har fått fungera som modellsystem för strukturen hos metallkluster. Klustren han har studerat består av mellan 60 och 30 000 atomer, och varierar i diameter från 1,5 till 12 nanometer. Lundwall har bland annat lyckats bestämma både den radiella strukturen och ytstrukturen på så kallade tvåkomponentskluster, det vill säga kluster som består av en blandning av två atomslag. Nanopartiklarna har undersökts med hjälp av fotoelektron- och Augerelektronspektroskopi, två metoder som tidigare har använts med stor framgång inom andra vetenskapsområden och inom industrin. Lundwalls studie visar att teknikerna fungerar väl även inom nano-området.
I sin avhandling kartlägger Marcus Lundwall också hur fria elektroner som färdas i ett material förlorar energi. I samband med det har han dessutom arbetat fram en tolkningsmodell för Augerspektra.
– De nya analysmetoderna kan användas inte bara inom klusterforskningen, utan även i studier av fasta material, berättar Lundwall
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marcus Lundwall, 018-471 58 74, 073-621 36 33, e-post: Marcus.Lundwall@fysik.uu.se
Genom att jämföra DNA-sekvenser kan man studera hur evolutionen fungerar och dessutom få en inblick i olika djurarters historia. När det gäller fåglar har få sådana studier gjorts, och därför vet man fortfarande lite om hur deras evolution har sett ut. Erik Axelsson har i sin avhandling undersökt hur fåglarnas gener har förändrats jämfört med däggdjurens. Genom att studera vilken roll det naturliga urvalet har spelat i fåglarnas respektive däggdjurens utveckling har han bland annat kommit fram till att många fågelarter troligen historiskt sett har förekommit i större antal än många däggdjursarter.
Studien visar också att olika fågelgener förändras olika snabbt. Gener i mage, tarm och könsorgan utvecklas till exempel relativt fort, medan generna i hjärnan överlag förändras långsamt. Om man delar in generna enligt funktion ser man att de som styr celldöd och de som reparerar skadat DNA förändras snabbt.
Genom att på ett storskaligt plan jämföra fågel- och däggdjursgenernas evolution har Axelsson också undersökt vilka gener som har bidragit mest till utvecklingen av de drag som är typiska för fåglar, som sång och flygförmåga.
– Vissa av de gener som styr skelettets utveckling har till exempel utvecklats fortare i fåglar än i däggdjur, vilket eventuellt kan förklara hur fåglarna har utvecklat ett skelett som är mycket lätt och därmed väl anpassat för flygning, berättar Erik Axelsson.
På det här området kommer man att fortsätta forskningen, för att se på vilka andra sätt fåglarna anpassat sig för att få de egenskaper som är typiska för just dem.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Axelsson, 018-471 64 44, 070-28 57 195, e-post: Erik.Axelsson@ebc.uu.se
Typ 1-diabetes, även kallad ungdomsdiabetes, är en kronisk sjukdom som kan leda till allvarliga följdsjukdomar, t.ex. njurskador och hjärt-kärlkomplikationer. Denna diabetesform innebär att kroppen har ett överskott av socker som inte kan tas om hand på grund av brist på insulin. När sockret bryts ner bildas fria syreradikaler som kan leda till skador på arvsmassan, DNA, och andra viktiga delar av cellerna. Detta har ansetts kunna vara en bidragande orsak till komplikationer hos diabetiker. En annan källa till fria syreradikaler är rökning, vilket också är en riskfaktor för diabeteskomplikationer.
Som skydd mot de fria syreradikalerna finns enzymer i cellerna, bl.a. mangan superoxid dismutas (MnSOD). Tidigare studier har visat att det finns en variation i genen för MnSOD som är mindre effektiv i nedbrytningen av fria radikaler. Den aktuella studien visar att personer med denna genetiska variation i MnSOD-genen löper ökad risk för att drabbas av diabetisk njurskada. Det innebär att risken för njurkomplikation vid diabetes kan påverkas av syreradikaler och de enzymer som hjälper oss ta hand om dessa.
Dessutom visade sig rökning fördubbla risken för njurkomplikationer hos diabetikerna, vilket också till viss del kan bero på att rökning ökar förekomsten av fria syreradikaler. Studien omfattar typ 1-diabetiker i Sverige och Finland (totalt 555 med diabetes men utan njurkomplikationer efter mer än 20 år, samt 955 med njurkomplikationer).
Gruppen består av nio forskare varav fyra finns vid Umeå universitet: Anna Möllsten, försteförfattare, och Gisela Dahlqvist vid Inst. för klinisk vetenskap, Stefan Marklund vid Inst. för medicinsk biovetenskap, och Maria Svensson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin.
Referens: A Möllsten, S Marklund, M Wessman, M Svensson, C Forsblom, M Parkkonen, K Brismar, PH Groop, G Dahlquist: ”A Functional Polymorphism in the Manganese Superoxide Dismutase Gene and Diabetic Nephropathy”; Diabetes 2007;56:265-269
Ytterligare upplysningar: Anna Möllsten, Inst. för klinisk vetenskap, pediatrik, tel. 090-785 22 86,
e-post: Anna.Mollsten@pediatri.umu.se
Att spara stående döda träd och att lämna vindfällen är två av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att öka mängden död ved i det brukade skogslandskapet. Forskare vid SLU visar också att det är billigare att lämna träd av asp och björk än av tall och gran. Av de åtgärder som jämfördes var det minst kostnadseffektivt att förlänga beståndens omloppstid, dvs. att låta träden bli 10-50 procent äldre innan de avverkas.
Att avsätta hela skogsbestånd som reservat i stället för att ta miljöhänsyn i brukad skog är mer kostnadseffektivt i norra Sverige än i södra. Det beror på att skogsmark är billigare i norr än i söder.
Olika åtgärder skapar olika typer av död ved, vilket gynnar olika arter. Flera typer av naturvårdsåtgärder bör därför kombineras för att kunna bevara arter med olika krav. Hur mycket död ved olika arter kräver påverkar kostnadseffektiviteten för åtgärder som syftar till att bevara dessa arter, men kunskapen om detta är bristfällig.
Fakta Skog 7/2006, http://www2.slu.se/forskning/2006/FaktaSkog/FS06-05.pdf
BILDTEXT: Liggande död ved av asp på hygge. Foto: Erik Sahlin, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/stamfix.jpg
Kontaktinformation
Thomas.Ranius@entom.slu.se, 018-67 23 34
Dagens naturbetesmarker med stor biologisk mångfald är spillror av det som återstår av de betade utmarker och hagar som förr täckte stora delar av Sverige.
För att kunna sköta de naturbetesmarker som finns kvar, och förstärka deras biologiska mångfald, bör vi dra lärdom av hur de sköttes förr, skriver Anna Dahlström i en avhandling från SLU. Genom att rekonstruera äldre förhållanden med hjälp av kartor, boskapslängder och bouppteckning från 1620 och 1850 visar Anna Dahlström hur dåtida och nutida beteshävd skiljer sig åt.
Förr var betestrycket varierat både i tid och i rum. I dag utgörs hävden huvudsakligen av hårt bete hela säsongen. Det senare ger betydligt färre livsmiljöer för hotade arter och sämre förutsättningar för biologisk mångfald. En mer varierad hävd av naturliga betesmarker skulle därför öka förutsättningarna för att bevara och förstärka deras artrikedom.
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001269, http://www-hagmarksmistra.slu.se
BILDTEXT: Förr hävdades naturbetsmarkerna på ett varierat sätt. Idag betas de ofta så hårt att den biologiska mångfalden hotas. Foto: Skogsbiblioteket, SLU
Kontaktinformation
Anna.Dahlstrom@ekon.slu.se, 018-67 17 64,
Det krävs föreskrifter om odlingsavstånd och liknande för att hindra genetiskt modifierade (gmo) grödor från att förorena gmo-fria grödor. Man måste också försäkra sig om att gmo-grödor inte sprider sig till omkringliggande natur och att man kan spåra eventuell gmo-inblandning i livsmedel. De ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av denna samexistens beskrivs nu utförligt i rapporten ”Lantbruk på lika villkor”, från Centrum för uthålligt lantbruk vid SLU. Författarna Klara Jacobson (SLU) och Kåre Wahlberg (KRAV) tar upp varför det ekologiska lantbruket tar avstånd från gmo-grödor och ger en översikt över dagens regler kring spridningsrisker, märkning och spårbarhet av gmo i hela livsmedelskedjan.
Alla länder inom EU har fått i uppdrag att utarbeta egna föreskrifter för samexistens mellan odling med och utan gmo. Danmark var tidigt ute och har ett lagförslag som bland annat kräver att alla som ska odla gmo-grödor genomgår en kurs och att de öppet informerar om sitt odlingsval. De ska vidare betala en avgift till en fond, från vilken ersättning utgår till andra lantbrukare som har lidit skada genom inblandning av gmo-grödor. I Sverige är samexistensregler under utarbetande. Jordbruksverket har lagt fram ett förslag till odlingsföreskrifter för majs och potatis för att begränsa spridning till andra odlingar. Frågorna om skadeståndsansvar och spridning till naturen hanteras separat.
BILDTEXTER: Potatis och majs är de grödor som omfattas av det svenska förslaget till odlingsföreskrifter för gmo-grödor. Foto: Mats Gerentz.
Kontaktinformation
Klara.Jacobson@sol.slu.se, 070-152 34 79
Tolvprocentig ättika har visat sig ha tillfredsställande effekt mot ogräs på banvallar om man sprutar vallarna tre gånger per säsong. Det kan därför ersätta det i dagsläget billigare ogräsmedlet glyfosat på begränsade områden där glyfosat inte får spridas av miljömässiga skäl.
Ogräsättikans påverkan på de elektriska säkerhetssystemen vid spåren har nu testats i ett försök vid institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, SLU Alnarp. Rapporten ”Ogräsättikas påverkan på järnvägens signalsystem” visar att järnvägens signalsystem inte påverkas nämnvärt av ogräsbekämpning med ättika. Inte heller vid överdosering, med tio gånger högre dos än normalt, kunde någon betydande påverkan uppmätas.
Ogräsättikas påverkan på järnvägens signalsystem, http://publikationer.slu.se/Filer/Rapportsignalsystemopt.pdf
BILDTEXT: De elektriska signalsystemen i järnvägsspåren tål att man använder ogräsättika på banvallen. Foto: Johan Nilsson
Kontaktinformation
Johan.Nilsson@lt.slu.se, 040-41 51 52
I november 2006 publicerade FAS en delrapport om landets arbetsmiljöforskning i en internationell jämförelse. En internationell expertgrupp, tillsatt av FAS 2005, utvärderade då bland annat vetenskaplig kvalitet och hur framgångsrika forskarna har varit i att förmedla vetenskap av betydelse för miljöarbetet. Allt i ett internationellt perspektiv, som visar att Sverige håller världsklass.
Ger en historisk tillbakablick.
Redovisar finanseringsformer för sådan forskning.
Redovisar en bibliometrisk studie, som syftar till att
analysera räckvidd och citeringsgrad i internationella
tidskrifter av svensk forskning inom arbetsmiljöområdet.
Ger en överblick av Arbetsmiljöverkets behov av
vetenskapligt underlag för föreskriftsarbete och
gränsvärdessättning.
Belyser framtida behov av nationell forskning.
Syftet med utvärderingen var att identifiera utvecklingstendenser för svensk arbetsmiljöforskning med avseende på både vetenskaplig kvalitet och kvantitet samt samhällsrelevans. Svensk arbetsmiljöforskning hör till den bästa i världen mätt i antal publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Samverkan med andra länder är stor och många svenska forskare har haft ledande roller i internationella organisationer. Men det finns brister: till exempel att förmedlingen av kunskap från arbetsmiljöforskning kan förbättras, liksom forskning för att utveckla övervakningssystem vid exponeringar på arbetsplatser. Samarbetet mellan olika forskningsgrupper skulle kunna öka för att maximera utnyttjandet av forskningsexpertisen. Ungefär en fjärdedel av svensk arbetsmiljöforskning har hittills bedrivits inom Arbetslivsinstitutets ram, men framtiden för den forskningen är osäker.
Beställningar: Rapporten ges ut på svenska och inkluderar några avsnitt på engelska som bilagor. Studien kan beställas på FAS hemsida http://www.fas.se/fas_shop/ItemView____929.aspx
För ytterligare information kontakta:
Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
__________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.
