Stafylokocker kan orsaka en allvarlig infektion som i vissa fall kan leda till döden. Om infektionen når blodet blir den immunologiska reaktionen massiv och yttrar sig bland annat med feber och lågt blodtryck. För att kunna sprida sig snabbare i vävnaden utsöndrar stafylokockerna ett stort antal enzymer och proteiner.
– Vi har identifierat ett specifikt antikroppssvar mot ett av stafylokockernas enzym. Det är ett fynd som för våra studier ytterligare ett steg framåt när det gäller att kartlägga mekanismerna för hur stafylokockerna orsakar sjukdom och i förlängningen hitta nya behandlingar, säger specialistläkaren Ann-Marie Calander.

Antikroppssvaret har visats i möss som infekterats med stafylokocker. Studier i provrör har visat att dessa vita blodkroppar bildat antikroppar riktade mot ett enzym som kallas V8-proteas.

Om inflammationen sprider sig till lederna kan stafylokocker också orsaka septisk artrit, en ledinflammation med ett snabbt och destruktivt förlopp. I studien jämfördes stafylokocker som utsöndrade mycket av enzymerna med en genförändrad bakteriestam som saknade enzymerna, men de båda bakteriestammarna orsakade lika mycket ledinflammation hos mössen.
– Det kan förklaras av att bakterier som saknar proeasuttryck i gengäld uttrycker desto mer vidhäftningsmolekyler på sin yta. De har alltså en bättre förmåga att stanna kvar i den infekterade värden. Det kan också tänkas att värden lyckas neutralisera enzymerna på annat sätt till exempel via det antikroppssvar vi upptäckt, säger Ann-Marie Calander.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Proteases in Straphylococcal Arthritis

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Marie Calander, leg. läkare, telefon: 031-342 41 73, e-post: ann-marie.calander@rheuma.gu.se

Handledare:
Professor Andrej Tarkowski, telefon: 031-342 40 56, e-post: andrej.tarkowski@rheuma.gu.se

The Defense Threat Reduction Agency, DTRA, är en enhet som bl a har som mål att förbättra försvaret gentemot kemisk och biologisk krigföring. DTRA satsar nu nära 120 000 dollar på lundaforskarnas arbete med substansen cyclosporin, som man hoppas ska kunna minska nervgasskador hos soldater och civila.
– Om en amerikansk stad utsätts för en nervgasattack kan de skadade få sina akuta besvär lindrade på sjukhus. Men skadorna på hjärnan fortsätter i flera dagar. Förhoppningen är att vårt läkemedel ska kunna skydda nervcellerna och bromsa skadornas fortgång, säger forskningsledaren docent Eskil Elmér. Han och hans medarbetare har satt upp ett företag i USA för att kunna utveckla medlet med stöd av amerikanska försvarskontrakt.
En nervgasattack leder till ett långvarigt epileptiskt anfall. Både sådana anfall, stroke och skallskador påverkar cellernas ”kraftverk”, de energiproducerande mitokondrierna, så att dessa tar upp alldeles för mycket kalcium. Detta skadar mitokondrierna så att de slutar producera energi, vilket på sikt leder till hela cellens död.
– Vårt läkemedel stärker mitokondriernas membran så att de kan ta upp mer kalcium utan att skadas. På så sätt minskar risken för nervcellsdöd, förklarar Eskil Elmér.
Han och hans forskargrupp tog patent på ämnet redan 1995. Men arbetet har gått segt, liksom det gjort inom hela forskningsfältet neuroprotektion (nervcellsskydd). Nu är dock kliniska försök på patienter i gång och läkemedlet kan, om det fungerar, få stor nytta.
– Idag har vi inget att ge för att bromsa förstörelsen av nervceller hos patienter med skallskador, stroke och epilepsi. För strokepatienter vore det perfekt att kunna ge dem både snabb propplösande behandling och nervcellsskyddande läkemedel som förhindrar de mer smygande hjärnskadorna, menar Eskil Elmér.
Mer information Eskil Elmér. tel 046-222 0605, 0733-91 96 01 eller eskil.elmer@med.lu.se.

Upptäckten i början av 1980-talet att RNA kan fungera som ett enzym är en av grundpelarna i teorin att vår nuvarande värld, som baseras på ett samspel mellan DNA, RNA och protein, föregicks av en RNA-värld där RNA både var bärare av genetisk information och samtidigt fungerade som enzym.

DNA och proteiner har under evolutionens gång tagit över stora delar av RNA:s roll som katalysator och bärare av arvsmassa. Men det finns undantag och ett exempel där protein inte tagit över rollen som katalysator är det livsnödvändiga enzymet RNas P. Det består av både protein och RNA och den enzymatiska aktiviteten är knuten till RNA-delen.

Man hittar detta livsnödvändiga enzym både i bakterier och i människans celler, men tills nu har man endast påvisat enzymatisk aktivitet hos RNA-komponenten från bakteriellt RNas P. Man har tänkt sig att RNas P hos människan kräver närvaro av protein för att kunna fungera som enzym, eftersom det är uppbyggt av fler proteinkomponenter jämfört med bakteriellt RNas P.

Uppsalaforskarna har nu lyckats med vad många andra forskare försökt visa, nämligen att enzymatisk aktivitet hos RNA-komponenten kan ske utan närvaro av protein även i mänskligt RNas P. Detta visar att den RNA-baserade enzymatiska aktiviteten hos RNas P är evolutionärt konserverad och kan betraktas som en molekylär fossil som ”överlevt” evolutionen.

– Denna upptäckt öppnar för nya angreppssätt för vilken roll proteinkomponenterna har i detta för cellen livsnödvändiga enzym vilket möjligen kan leda fram till ny kunskap om samspelet mellan RNA och protein i ett evolutionärt perspektiv, säger Leif Kirsebom, professor i mikrobiologi vid Uppsala universitet.

Kirsebom är verksam vid det nyetablerade Uppsala RNA Research Center som nyligen fick ett prestigefyllt Linnestöd från Vetenskapsrådet.

Kontaktinformation
Mer information, kontakta Leif Kirsebom på 018-471 40 68, e-post: Leif.Kirsebom@icm.uu.se

BUP Elefanten, en barn- och ungdomspsykiatrisk enhet i Linköping, får årligen ett hundratal nybesök av barn och unga som blivit sexuellt utnyttjade eller våldtagna. Omkring hälften av dem har utvecklat höggradiga dissociativa symtom.

-En våldtäkt är en händelse som är så stark att man oftast inte kan reda ut den själv. Unga flickor kan lägga den helt åt sidan, ”detta har inte hänt”. Men för att kunna lämna traumat och gå vidare måste händelsen bearbetas, säger Doris Nilsson, psykolog och doktorand i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet.

Hon har gjort studier av tre olika screeninginstrument för dissociation och posttraumatisk stress hos svenska barn och tonåringar. Syftet var att undersöka deras pålitlighet som mätare av de psykiska symtomen. Studierna redovisas i hennes doktorsavhandling.

Grupper av 12-19-åringar bland patienterna vid BUP Elefanten har besvarat de olika frågeformulären. Deras resultat har jämförts med kontrollgrupper av jämnåriga från normalpopulationen, elever vid skolor i Linköping.

Det visade sig att formulären var pålitliga som mätinstrument. De som hade en bakgrund av trauma, sexuella övergrepp eller misshandel fick betydligt högre medelvärden än barn i kontrollgrupperna. Flickor i åldersgruppen 14-15-år hade fler symtom på dissociation än pojkar i samma ålder.

-Det är mycket viktigt att vi får fatt på dessa unga människor i tid, så att vi kan hjälpa dem att gå vidare ut i livet, säger Doris Nilsson.

Avhandlingen Trauma, posttraumatic stress and dissociation among Swedish adolescents – evaluation of questionnaries läggs fram fredag 9 februari vid Linköpings universitet.

Kontaktinformation
Doris Nilsson 013-225042, 070-6718816, doris.nilsson@lio.se

Hur olika organ kan interagera under den tidiga fosterutvecklingen är ett mindre uppmärksammat forskningsområde. Med hjälp av en ny teknik för tredimensionell avbildning (OPT, Optical Projection Tomography) visar avhandlingen att otillbörlig påverkan mellan bukspottskörteln och mjälten kan leda till att delar av bukspottkörteln ombildas till en cysta med egenskaper som man normalt ser hos tarmar.

Avhandlingen visar också var tre proteiner (ADAM9, ADAM10 och ADAM17) finns i bukspottkörteln under embryoutvecklingen och i vuxen ålder. Dessa proteiner medverkar möjligen i regleringen av de signaler som är viktiga för normal utveckling och funktion hos körteln.

Den tredje och sista delen i avhandlingen presenterar användning av OPT-tekniken, i kombination med förbättrad preparering av vävnadsproverna, för att studera intakta organ i möss i 3D och då kunna uppskatta t.ex. volymen insulinproducerande celler i en bukspottkörtel.

Amir Asayesh är doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin, tel. 070-3933214, e-post amir.asayesh@ucmm.umu.se.

Avhandlingen lägss fram torsdagen den 15 februari vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet, och har titeln Spleno-pancreatic development assessed by molecular 3D imaging.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsoppenent är Dr Beatriz Sosa-Pineda, St. Jude Children’s Research Hospital, Memphis, USA.