Särskilt stark effekt för elever med högutbildade föräldrar
Behöriga lärare är viktiga för elevernas resultat i grundskolan. När andelen obehöriga lärare ökar med en procentenhet försämras elevernas position i meritvärdesfördelningen med i genomsnitt 0,56 procentenheter. Effekten är särskilt stark för elever till högutbildade föräldrar. Skillnaden i studieresultat mellan att gå i en skola med många (cirka 28 %) obehöriga lärare jämfört med att gå i en skola med få (cirka 8 %) obehöriga lärare är 11 procentenheter och kan t ex jämställas med skillnaden i studieresultat mellan pojkar och flickor, en skillnad av betydande storlek. Nästan en femtedel av lärarna i Sverige är obehöriga och tidigare har det funnits väldigt lite forskning om sambandet mellan behörighet och elevers studieresultat.
En obehörig lärare är bättre än ingen lärare alls
Resultaten ger dock inte ett definitivt svar på om ett förbud mot att tillsvidareanställa obehöriga lärare leder till bättre elevresultat. En obehörig lärare är rimligen bättre än ingen lärare alls. Det är möjligt att åtgärder som att förbjuda tillsvidareanställning minskar utbudet av kvalificerade lärare eftersom många potentiellt duktiga lärare anser att kostnaderna för att bli behöriga är för stora. Det är alltså möjligt att ett behörighetskrav medför att det potentiella utbudet av lärare minskar.
Särskilt statsbidrag till kommunerna
För att mäta sambandet mellan obehöriga lärare och elevers studieresultat används fördelningen av ett särskilt statsbidrag till skolan (de s k Wärnerssonpengarna). Statsbidraget fördelades till kommunerna enligt en bidragsram som bestämdes av elevunderlaget i kommunen året före bidragsåret. Det gör det möjligt att studera variation i skolresurser som inte är beroende av elevernas studieframgångar. Rapporten bygger på registeruppgifter för alla elever som avslutade årskurs nio i kommunala skolor i Sverige mellan åren 1997/98 och (2003/04) 2004/05.
Rapport 2007:5 ”Lärartäthet, lärarkvalitet och arbetsmarknaden för lärare” är skriven av Christian Andersson, Uppsala universitet. Rapporten är en sammanfattning av IFAU:s Working Paper 2007:4, 2007:5 samt 2007:6.
Kontaktinformation
Christian Andersson tel: 018-471 16 36, e-post: christian.andersson@nek.uu.se
Posttraumatisk stress är ett ångesttillstånd som kan drabba människor efter livshotande eller mycket skrämmande händelser. Patienterna får obehagliga återupplevelser av den svåra händelsen, de får problem med sömnen och deras humör påverkas negativt – något som i sin tur kan gå ut över både arbete och vardagsliv.
– Det här är en form av osynlig arbetsskada, men är inte mindre plågsam för det. Det är viktigt att människor som drabbas av våld på sitt arbete får stöd och behandling så att de kan återgå till ett normalt liv, säger Göran Högberg, psykiater och forskare vid Karolinska Institutet.
I studien deltog 21 patienter, hälften fick behandling och de andra fick vänta. Behandlingen omfattade bara fem behandlingstillfällen om en och en halv timme. Av de tolv som behandlades blev åtta friska (67 procent), och av dem som väntade blev en av nio frisk.
Ögonrörelseterapi – eller EMDR som det också kallas – sker i flera steg. Patienterna lär sig först avslappning och förmåga att känna trygghet. Sedan får de framkalla det obehagliga minnet och tillhörande känslor. När de på detta vis framprovocerar de negativa känslorna så får de röra ögonen fram och tillbaka samtidigt som de följer terapeutens finger. Istället för att röra ögonen kan terapeuten klappa patienten växelvis på händerna. Det som händer är att patienten då både upplever en negativ och en positiv känsla och om behandlingen lyckas så tar den goda känslan över. Syftet är att det negativa återupplevelseminnet skall ersättas av ett vanligt neutralt minne.
– Studien visar att en kort aktiv behandling vid yrkesrelaterad ångest kan ha en god effekt. Viktiga frågor för fortsatt forskning är hur de som inte blev friska kan hjälpas, uppföljning för att se om behandlingseffekten håller i sig samt att undersöka om även andra ångesttillstånd och depression kan ha nytta av behandlingen, säger Göran Högberg.
Publikation:
“On treatment with eye movement desensitization and reprocessing of chronic post-traumatic stress disorder in public transportation workers – A randomized controlled trial”
Göran Högberg, Marco Pagani, Örjan Sundin, Joaquim Soares, Anna Åberg-Wistedt, Berit Tärnell, Tore Hällström.
Nordic Journal of Psychiatry, vol 61, Nr 1, 2007
DOI: 10.1080/08039480601129408
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Dr Göran Högberg
Tel: 070-776 84 48
E-post: goran.hogberg@gmail.com
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
För frågor till Veolia Transport:
Mikael Modig, personalchef
Via pressjouren: 0770-33 11 33
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Det senaste decenniet har allt fler fredsbevarande åtgärder och katastrofinsatser genomförts i allt hårdare drabbade länder. Under sådana åtaganden finns två stora utmaningar ständigt närvarande: hur skyddar vi miljön i landet medan vi genomför nödvändiga åtgärder och hur skyddar vi hälsan hos dem som arbetar, under och efter psykiskt och fysiskt tuffa händelser.
FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, genomför nu tillsammans med Sida, Folke Bernadotteakademin och Räddningsverket ett seminarium som ska belysa dessa frågeställningar. Det ger en unik chans för näringsliv, FN-organ, civila myndigheter och militär att diskutera utmaningar och problem.
-Det är en utmaning att verka i utsatta katastrofdrabbade områden. Vi vill med detta seminarium samla kunniga aktörer inom olika områden och dela med oss av våra erfarenheter för att kunna arbeta ännu klokare i kris- och konfliktområden, säger forskare Birgitta Liljedahl vid FOI.
Seminariet hålls den 15-16 mars, klockan 09.30-17.00. Några av talarna är Elisabeth Dahlin, UD, Lena Rooth, Exportrådet, Henrik Slotte, UNEP, Dag Nielsen, Ericsson Response, Gunnel Wisén Persson, ABB och Charles Kelly, BHRC.
-Jag förväntar mig många spännande möten och gärna överraskande inlägg på seminariet. Vi har lyckats få en imponerande talarlista och av deltagaranmälningarna att döma får vi lika många kunniga inlägg från deltagarna, säger Kjell Larsson, Räddningsverket.
För anmälan eller mer information se www.foi.se/environhealth. Press anmäler sig kostnadsfritt via Anna Kristiansson, pressansvarig FOI.
Kontaktinformation
Birgitta Liljedahl, forskare FOI, birgitta.liljedahl@foi.se,
090-10 66 06
Anna Kristiansson, pressansvarig FOI, anna.kristiansson@foi.se, 08-55 50 31 55
Hälsoexperter varnar för att höga koncentrationer av nanopartiklar i den omgivande luften kan leda till hjärtinfarkter och förtida dödsfall. Dessa partiklar är så små att de kan andas in och tränga in i kroppens inre organ via blodomloppet. De är 1 000 gånger mindre än diametern på ett mänskligt hårstrå och partiklarnas diameter uppgår till mindre än 100 nanometer. I dagsläget mäts nanopartiklar endast vid ett fåtal mätpunkter i Europa.
– Vi vet att bilarnas avgaser innehåller stora mängder nanopartiklar. Halterna varierar mellan olika orter, med mycket lägre koncentration på landsbygden än i städer och halterna är höga framför allt i städer med mycket trafik, berättar Christer Johansson, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.
Den 21 september 2005 antog Europeiska kommissionen dokumentet ”Tematisk strategi för luftförorening” (KOM(2005) 446) som var resultatet av programmet ”Ren luft för Europa” (CAFE). I strategin uppmanas medlemsstaterna att intensifiera forskningen inom utsläppskällor, atmosfärens kemi samt utbredningen av skadliga ämnen, och hur miljön och befolkningens hälsa påverkas av luftföroreningar, vilket även ska omfatta epidemiologiska långtidsstudier inom ett europeiskt perspektiv.
– För att få bättre kunskap om följderna för befolkningens hälsa behövs jämförbara data från hela Europa. Vi kommer därför att använda ett nytt mätinstrument för att mäta upp fördelningen av nanopartiklar vid fyra platser i tre europeiska länder, berättar Christer Johansson.
Normalt görs denna typ av mätningar endast sporadiskt i forskningsprojekt och inte av kommunernas miljökontor eftersom de kräver stora manuella insatser.
– Det nya instrumentet som nu tagits fram är anpassat så att det kan skötas av personal vid miljökontor i städer i Europa, vilket innebär att vi kan få en tydligare bild av vilka partiklar som är mest skadliga för hälsan. Dagens lagstiftning angående partikelhalter i stadsluft reglerar inte nanopartiklar, som dock misstänks vara orsak till många hälsoeffekter förknippade med luftföroreningar, säger Christer Johansson.
De fyra platserna är Stockholm i Sverige, Dresden och Augsburg i Tyskland samt Prag i Tjeckien. Tre mätpunkter befinner sig vid hårt trafikerade vägar, medan mätpunkten i Augsburg har placerats i ett område i staden med mindre trafik. I Stockholm sker mätningarna vid Hornsgatan.
Ytterligare information
Christer Johansson, Enheten för atmosfärsvetenskap vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-674 72 76, 0709-38 30 86, e-post christer.johansson@itm.su.se
För bild, kontakta Christer Johansson, se ovan, eller Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Autism är ett funktionshinder som kan yttra sig på många olika sätt. Autism innebär svårigheter med socialt samspel, kommunikation och ofta även avvikande beteende.
– Diagnosen autism har blivit vanligare sedan början av 1980-talet och det beror på att man breddat definitionen av vad som är autism. Idag räknar man med att mellan en halv till en procent av alla barn har någon form av autism, säger psykologen Eva Billstedt.
I den omfattande populationsstudien ingår 108 personer mellan 18 och 40 år i Göteborg och Bohuslän som fick diagnosen autism som barn i slutet av 70-talet eller i början av 80-talet. Alla utom en hade fortfarande autism i vuxen ålder.
– Det är en grupp människor som har ett stort funktionshinder och många behöver mycket stöd både i hemmet och inom sin dagliga sysselsättning, säger Eva Billstedt.
Avhandlingen visar att en mindre grupp hade en lindrigare autism i vuxen ålder än när de var barn. Det karaktäristiska för dem var att de tidigt, redan före tre års ålder, börjat tala och kommunicera med andra människor.
Tillsammans med en kollega har Eva Billstedt besökt deltagarna i studien och även träffat deras anhöriga. De flesta av de vuxna personerna med autism visade sig bli förhållandevis bra omhändertagna, men många saknade lämplig sysselsättning.
– Vuxna med autism behöver en strukturerad vardag och aktiviteter som anpassas efter varje persons förutsättningar. Nästan 20 % saknade lämplig sysselsättning och en individuellt anpassad sysselsättning måste bli en självklar rättighet för denna grupp, säger Eva Billstedt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Children with autism grow up. The use of the DISCO (Dianostic Interview for Social and COmmunicatio disorders) in population cohorts
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Billstedt, leg. psykolog, telefon: 031-701 25 43, 070-301 37 00, e-post: eva.billstedt@vgregion.se
Handledare:
Professor Christopher Gillberg, telefon: 031- 17 21 51, e-post: christopher.gillberg@neuro.gu.se
Metoden erbjuder en hittills oöverträffad känslighet och precision för att upptäcka och diagnostisera tidiga åderförkalkningsprocesser. Den nya metoden möjliggör en bättre riskbedömning än alla andra kända riskfaktorer som rökning, ärftlighet, body mass index, etc. sammanvägda.
Tillsammans med bl.a. USA:s förre president Bill Clinton deltar Tomas Gustavsson i ett initiativ, Association for Eradication of Heart Attack, AEHA, där målet är att erbjuda den nya typen av ultraljudsbaserade mätningar till alla män över 45 år och alla kvinnor över 55 år som en form av rabatterad hälsokontroll.
En annan viktig tillämpning av den nya mättekniken rör hälsoundersökningar av överviktiga barn. Här utnyttjar forskarna en ny typ av ultraljudsutrustning med betydligt högre frekvens, från 20 MHz upp till 50 MHz, och detaljupplösning än vad som tidigare varit kommersiellt tillgängligt.
– Det här bygger på samma teknik som när vi mäter på vuxna. Men mäter man på barn, som har mer ytligt belägna kärl, kan man få en ännu bättre bild av genom att utnyttja högre frekvens, säger Tomas Gustavsson.
Den nya bildtekniken ger en skarpare och mer detaljerad bild vilket i sin tur ger besked om barnens kärl är friska eller ej. Undersökningarna utnyttjas bland annat för att motivera barn och föräldrar att förändra kostvanor och se till att barnet får röra på sig och motionera i tillräcklig omfattning.
Chalmersforskarna samarbetar med forskare vid Wallenberglaboratoriet för hjärt- och kärlforskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Professor Björn Fagerberg och biomedicinanalytiker Ulrica Prahl-Abrahamsson har ansvarat för den kliniska utvärderingen av den nya mätmetoden. Den medicinska forskningen kring överviktiga barn leds av Prof. Peter Friberg, klinisk fysiologi, Sahlgrenska.
Peter Holdfeldt, doktorand hos Tomas Gustavsson vid Chalmers, har varit ansvarig för programmeringen av datorprogrammet.
Kontaktinformation
För ytterligare information om Tomas Gustavsson och hans forskargrupp se:
http://www.chalmers.se/s2/EN/research/divisions/medical-engineering/research-groups/imaging-image-analysis
Hela 36 gymnasieskolor och mässor från Kalix i norr till Helsingborg i söder får besök av studenter från Handelshögskolan under våren. Under besöket får gymnasieeleverna chansen att utmana studenterna i företagsspelet SSE Business Game, som utvecklats vid Handelshögskolan.
− SSE Business Game visar på ett pedagogiskt sätt samspelet mellan olika aktörer i en produktionskedja. Det visar hur förändringar i en organisation kan påverka resultatet, samtidigt som det visar på en mängd olika aspekter inom ämnet ekonomi, säger Emil Svärdfelt, som är student vid Handelshögskolan och ansvarig för projektet.
Utmaningen har formen av en nationell tävling, och eleverna kan själva se sitt och andra skolors resultat på Handelshögskolans hemsida. När projektet avslutas i mitten av april kommer vinnarna att belönas med ett pris.
− För att behålla placeringen som Sveriges högst rankade ekonomiutbildning krävs att vi även fortsättningsvis lyckas dammsuga gymnasieskolorna på talang och skapa intresse för ekonomi, säger Emil Svärdfelt.
Resultatet i SSE Business Game kan följas på www.hhs.se/ambassador.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Emil Svärdfelt, projektansvarig för Handelsambassadörerna
Tel. 0730-39 30 58
Magnus Sätterberg, kommunikationsansvarig för Handelsambassadörerna
Tel. 0704-64 89 43
Läs mer om klimat och miljö i årets första nummer av Framtider, 1/2007
Vart är klimatet på väg?
Barbara Wohlfarth, professor i kvartärgeologi, Stockholms universitet och Svante Björck, professor i kvartärgeologi, Lunds universitet
Globala hälsoeffekter av en klimatförändring
Elisabet Lindgren, läkare och forskare vid Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning, Stockholms universitet
Risken för komet- och asteroidnedslag
Hans Rickman, professor i astronomi vid Uppsala universitet
Läs också om
När 1900-talet ännu var ogjort – miljöfrågorna för hundra år sedan
Ska barn bo mindre?
Föryngring på väg – arbetsmarknaden om tio år
Kontaktinformation
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Den mänskliga hjärnan består av ungefär hundra miljarder nervceller som är sammanlänkade vid ungefär tio biljoner kontaktpunkter, synapser. Aktiviteten i detta extremt komplexa nätverk regleras genom en dynamisk balans mellan retande signaler, som överförs vid en viss typ av synapser, och hämmande ”motsignaler” som överförs vid en annan typ av synapser.
Obalans mellan retande och hämmande aktivitet är kopplad till sjukdomar som epilepsi, schizofreni, och ångest. Men trots att retande synapser är långt vanligare än hämmande synapser är systemet i regel i balans. Exakt hur hjärnan lyckas med detta konststycke är en gåta för forskarna.
Forskare vid Karolinska Institutet och Brain Mind Institute i Schweiz har nu upptäckt en mekanism som kan förklara hur den vanligaste typen av nervceller i hjärnbarken, pyramidcellerna, hindras från att överaktiveras. Resultaten visar att en ovanligare celltyp som länkar samman flera pyramidceller – så kallade Martinotticeller – fungerar som en sorts säkerhetsmekanism. När en Martinotticell tar emot signaler över en viss frekvens svarar den med att skicka tillbaka hämmande signaler som tystar omkringliggande pyramidceller.
Gilad Silberberg, en av forskarna bakom studien, tror att mekanismen är nödvändig för att undvika exempelvis epilepsi.
– Epilepsi kännetecknas av en överaktivering av pyramidceller i hjärnbarken, vilket är precis vad denna mekanism förhindrar. Möjligen hänger epilepsi ihop med att det finns för få Martinotticeller eller för lite Martinotticell-aktivitet i hjärnan, säger han.
Publikation:
Disynaptic inhibition between neocortical pyramidal cells mediated by Martinotti cells”
Gilad Silberberg & Henry Markram
Neuron online 1 mars 2007. Doi: 10.1016/j.neuron2007.02.012
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Gilad Silberberg
Institutionen för Neurovetenskap
Tel: 08-524 878 86, 070 4242 592
E-post: gilad.silberberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Lungcancer och hudcancer är två vanliga tumörformer som ofta är okänsliga för behandling med läkemedel. Orsakerna till detta ska nu utforskas inom CHEMORES, ett nytt EU-projekt som ska förbättra framtida behandlingsmetoder av tumörsjukdomar. Projektet samlar 17 kliniker och forskargrupper från 8 länder och leds av docent Johan Hansson vid Karolinska Institutet.
En viktig målsättning med CHEMORES är att förbättra möjligheterna att välja rätt behandling för rätt patient. På längre sikt kan kunskaperna också leda till nya metoder att göra okänsliga tumörer mera känsliga för läkemedelsbehandling. Projektet ska även hitta nya metoder, bland annat genetiska analyser, för att förutsäga vilka personer som löper stor risk att få kraftiga biverkningar av en viss behandling.
EU satsar 8,7 miljoner euro, ca 80 miljoner kronor, under 5 år i projektet. Från Sverige deltar, förutom Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Linköpings universitet och bioteknikföretaget Magnetic Biosolutions.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Docent Johan Hansson:
Institutionen för Onkologi-Patologi
Tel: 08-517 736 40, 0704-50 77 16
E-post: johan.hansson@ki.se,
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Under senare år har det vuxit fram en mängd nya tekniker för att avbilda vårt inre, till exempel positronemissionstomografi (PET) och SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography), som utnyttjar den strålning som bildas när vissa radioaktiva isotoper sönderfaller.
Om sådana isotoper används som markörer fästa vid injicerade substanser, kan man erhålla tredimensionella bilder av dessa substansers utbredning i kroppen. Teknikerna används för att kartlägga funktionella snarare än strukturella processer i olika organ. Metoderna är icke-invasiva, vilket möjliggör studier av processer i levande celler och vävnader.
Eftersom man med hjälp av PET och SPECT kan upptäcka biokemiska förändringar i vävnader långt innan några strukturella ombildningar ägt rum, har teknikerna ansetts ha stor potential för identifiering av exempelvis cancer på ett mycket tidigt stadium. Teknikerna används allt mer, såväl som forskningsinstrument som kliniskt, men utveckling mot högre upplösning och större känslighet pågår. Den rumsliga upplösningen är inte lika bra, och kommer sannolikt aldrig att bli lika bra, som för en del andra medicinska avbildningstekniker, som till exempel magnetisk resonanstomografi och datortomografi (CT). Däremot är känsligheten extremt god, varför de olika metoderna kompletterar snarare än konkurrerar med varandra.
Under de senaste två decennierna har stora ansträngningar gjorts för att förbättra elektroniken, som upp till alldeles nyligen huvudsakligen varit baserad på analog teknik. Den digitala lösning Abdelkader Bousselham presenterar i sin avhandling kan öka både känslighet och upplösning. Programmerbara digitala system föreslås kunna ersätta de flesta analoga funktionerna.
I den första delen av avhandlingen beskriver Abdelkader Bousselham sitt arbete med färdigställandet av ett SPECT-system till den nivå att ett mushjärta kunde avbildas. Denna del var ett samarbete med Avdelningen för Nuklearmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset. Den andra delen av avhandlingen, som var ett samarbetsprojekt med Institutionen för medicinsk strålningsfysik, behandlar konstruktionen av den detektornära elektroniken i ett framtida PET/CT system. Detta system utvecklas inom EU-projektet Biocare för molekylär tumördiagnostik och biologiskt optimerad cancerbehandling.
Kontaktinformation
För ytterligare information (engelska) kontakta:
Abdelkader Bousselham, doktorand, Fysikalisk systemteknik, tfn 08-5537 86 99, mobil 070-417 87 78, e-post kader@physto.se
För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Deras berättelser är olika, några var som unga duktiga i skolan och hade fritidsintressen, andra hade trassliga familjesituationer. Men det finns gemensamma teman som ensamhet, individuell sårbarhet, känslan av att inte vara som andra och tidigt ett förstort ansvar. De har i tidiga tonår börjat röka, fått lugnande tabletter utskrivna, sniffat, druckit och sedan successivt övergått till heroinmissbruk. Deras relation till familjen, vännerna och män har varit komplicerade och påverkat deras självbild och drogidentitet.
Kvinnliga narkomaner har hittills fått lite utrymme i narkotikaforskningen i Norge. I Sverige och Finland har man hunnit något längre. De sju kvinnor i studien, har alla gått från missbruk till nykterhet. Deras öppna berättelser är ett viktigt bidrag och beskriver de skiftande levnadsvillkor en kvinnlig narkoman lever under och vad som är viktigt för att bryta med missbruket.
Kränkningar och maktmissbruk är något som alla kvinnorna lyfter fram. Det är svårt att bygga upp den goda självbilden när omgivningen hela tiden misstänkliggör en. Extra komplicerat har det varit för de kvinnor som kämpat för att bli accepterade som fullvärdiga mödrar. ”När man slutat med droger så måste man vara perfekt hela tiden, annars har man barnavården på sig igen. De är som höken på en, du måste bevisa varje dag hur djävla nykter du är” säger en av kvinnorna.
– Det är överraskande att fackfolk tar så liten hänsyn till den enskilda kvinnans resurser, identitet och historia. Kvinnorna har oftast blivit bemötta som narkomaner med de moraliserande fördomarna som finns hos vanligt folk. Detta har bidragit till att förstärka kvinnornas skuld och skamkänsla och inte hjälpt dem att förstärka deras nyktra identitet, säger Astri Vikan, koordinator på Helse Nord-trøndelag HF FoU-avdelningen på sjukhuset i Levanger.
Det som också kommit fram är att förutsättningarna för att bryta med missbruket är knutet till den enskildas personliga resurser och historik. Även till möjligheter att skapa tillitsfulla relationer till människor i sin närhet.
Hon hoppas nu att resultaten kommer att bidra till att hälso- och socialarbetare får en mer nyanserat bild av de processer och mekanismer som ligger till grund för att någon fångas i ett drogberoende. Och varför den mödosamma vägen till ett nyktert liv kan se så olika ut.
I Nord-Trøndelag planeras nu ett program med uppföljning för småbarnsfamiljer i högriskgrupper. Målet är att förebygga medfödda skador och sjukdomar hos det enskilda barnet, öka föräldrakompetensen och säkra den aktiva medverkan från de inblandade.
För mer information kontakta:
Astri Vikan, koordinator, Helse Nord-trøndelag HF FoU-avdelningen, Sykehuset Levanger, Norge,
telefon: + 47 74 09 85 54, e-post: astri.vikan@hnt.no
Handledare:
Docent Lars Freden Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg,
telefon: + 46 31 693 970, e-post: lars.freden@nhv.se
Master of public health vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Uppsatsen MPH 2007:01 går att ladda ner på denna länken http://www.nhv.se/customer/templates/InfoPage____409.aspx
Uppsatsens titel: Fra narkoman til nykter. Kvinner forteller om sine erfaringer.
Kontaktinformation
Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
e-post: wstergren@nhv.se
www.nhv.se
– Våra resultat stödjer tidigare forskning som indikerat att utdragen HPV-infektion leder till kraftigt ökad risk för anogenital cancer, alltså cancer i vagina, vulva eller analöppningen, säger, professor Pär Sparén vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik.
De nya forskningsrönen publiceras i nätupplagan av The Lancet Oncology. Forskarna menar att de tydliga resultaten ger stöd för att vaccination mot livmoderhalscancer kan skydda även mot så kallad anogenital cancer efter utdragen infektion med humant papillomvirus (HPV).
Av de kvinnor som deltog i studien var 125 000 drabbade av ett förstadium till livmoderhalscancer. Efter justering för socioekonomisk status och rökning visade dessa kvinnor en sju gånger större risk att drabbas av vaginal cancer, jämfört med de kvinnor som inte haft några förändringar av denna typ i livmoderhalsen.
Vidare var risken för vulva- och analcancer nästan tre gånger större. Efter tio år var riskerna för vaginal- och analcancer fortfarande fem gånger större, och risken för vulvacancer fördubblad. Den absoluta skillnaden i förekomst av anogenital cancer mellan grupperna steg med ökande ålder.
– Studien tyder också på att HPV-vaccination, förutom att förebygga livmoderhalscancer, sannolikt också kommer att förebygga anogenital cancer, säger Pär Sparén.
Publikation:
Risk of anogenital cancer after diagnosis of cervical intraepithelial neoplasia: a prospective population-based study
Gustaf Edgren och Pär Sparén
The Lancet Oncology online 27 februari 2007
DOI:10.1016/S1470-2045(07)70043-8
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Pär Sparén
Tel: 08-524 861 02
Mobil: 070-758 46 74
E-post: par.sparen@ki.se
Doktorand Gustaf Edgren
Tel: 08-524 861 40
Mobil: 070-818 68 62
E-post: gustaf.edgren@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 96
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Östrogen påverkar inte bara kvinnans fortplantning, utan spelar också en stor roll i immunsystemet och för skelettet. För medelålders kvinnor som genomgått klimakteriet minskar östrogenbehandling risken för benskörhet men samtidigt ökar hormonet risken för bröstcancer, blodpropp och möjligen också hjärt- kärlsjukdom.
– Forskare världen över letar just nu intensivt efter syntetiska östrogenliknande molekyler som har östrogenets positiva effekter på till exempel skelettet, men som saknar de negativa. Estren var en av kandidaterna, säger molekylärbiologen Ulrika Islander som i sin avhandling studerat hur estren påverkar immunsystemet.
Estren är en syntetisk molekyl som liknar östrogen. Molekylen togs fram i början av 2000-talet och ansågs då lovande eftersom den visade sig ha positiva effekter på skelettet, men inte tycktes påverka fortplantningsorganen. Senare studier har visat att estren trots allt stimulerar tillväxt av livmodern.
Avhandlingen visar att estren minskar inflammation hos möss via samma mottagarmolekyl i cellerna som stimuleras av östrogen, så kallade östrogenreceptorer. Genförändrade möss som saknade östrogenreceptorer påverkades också av estren. Dessa möss utvecklade färre T- och B-celler helt oberoende av östrogenreceptorerna.
– Vi har indikationer som talar för att estren påverkar immunsystemet via receptorn för det manliga könshormonet testosteron. Det betyder att estren kan inducera testosteronliknande effekter och i så fall är molekylen olämplig för behandling av kvinnor, säger Ulrika Islander.
Estren anses inte längre vara aktuell som behandlingsmolekyl för människa, men forskargrupper världen över fortsätter använda estren som ett verktyg i utvecklingen av andra syntetiska hormoner.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Immunomodulation by estrogen and estren
Avhandlingen försvaras torsdagen den 22 mars, klockan 09.00, föreläsningssalen, våning 3, Guldhedsgatan 10A, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ulrika Islander, Fil. Mag. telefon: 031-342 64 11, e-post: ulrika.islander@rheuma.gu.se
Handledare:
Professor Hans Carlsten, telefon: 031- 342 40 17, e-post: hans.carlsten@rheuma.gu.se
Avhandlingsförfattaren har undersökt hur de oböjda viel och wenig i plural används i tidningstext hämtad från bl. a. Frankfurter Allgemeine Zeitung, Die Zeit, Der Spiegel och Berliner Zeitung. Hon har även hämtat exempel från tyska grammatikböcker samt intervjuat 41 tyskar från Celle vad de anser vara korrekt skriftlig tyska. Därefter har hon jämfört dessa resultat med varandra.
Avhandlingen visar att substantivets ändelse inte spelar någon roll, det finns belägg för såväl viel Filme (mycket filmer), viel Bücher (mycket böcker) som viel Menschen (mycket människor) resp. wenig Freunde (lite vänner), wenig Häuser (lite hus) och wenig Schulen (lite skolor). Däremot visar undersökningen att viel oftare står framför ett abstrakt substantiv än ett konkret (denna skillnad märks inte när det gäller wenig), att kasus spelar en viss roll (viel finns inte i genitiv, det finns endast två ev. belägg med wenig i genitiv) och att satsdelstillhörighet, dvs. om viel/wenig + substantiv är subjekt, objekt, attribut etc., inte verkar vara avgörande för om den oböjda formen används. Framför viel står det ofta en specifikator, som t. ex. i so viel Möglichkeiten (så mycket möjligheter). Wenig står oftare utan sådan specifikator. Oböjt viel och wenig finns i vissa fall i fraser som tycks vara fasta förbindelser, s.k. kollokationer. Exempel på detta är ohne viel Umstände (utan mycket besvär) resp. wenig Chancen (lite chanser).
Till sist kan sägas att de oböjda viel och wenig i plural är starkare markerade än de böjda formerna viele och wenige och därför är det för en svensk som ska skriva en tysk text alltid säkrare att använda de böjda formerna.
Avhandlingens titel: Viel Gäste, wenig Plätze. Zu unflektiertem viel und wenig im
Plural in der 2. Hälfte des 20. Jahrhunderts.
Disputationen äger rum fredagen den 16 mars 2007 kl. 10.00 i Sal T 219,
Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek: jan.ahman@ub.gu.se
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Christina Nieroth, tel. 0510-77 07 65 (arb.),
0705-16 25 73 (mobil), 0510-625 74 (hem), christina.nieroth@tyska.gu.se
Transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen. Samtidigt är det övergripande transportpolitiska målet i Sverige att uppnå ett hållbart transportsystem. Företagens miljökrav när de köper godstransporter spelar då en viktig roll. I sin avhandling har Catrin Lammgård kartlagt svenska företags attityder och preferenser när de köper långväga godstransporter, främst när det gäller miljön, men också hur pris och andra serviceaspekter vägs in.
De stora företagen (baserat på antal anställda), särskilt de tillverkande företagen, tar mest hänsyn till miljön. Där har man kommit längst med miljöarbetet i allmänhet, till exempel med implementeringen av miljöledningssystem. De kan också tänka sig att betala mer, om transporterna de köper är bättre ur miljösynpunkt. Resultaten baserar sig främst på en större genomförd enkät där 567 svenska företagsenheter svarade. Enkäten kartlade också företagens godsflöden och volym.
I sin avhandling presenterar Catrin Lammgård en analysmodell över företagens efterfrågan på godstransporter, där hänsyn tas till hur miljö och pris prioriteras men också hur godsflödena ser ut. På så sätt har hon kunnat kategorisera olika typer av företag utifrån resultaten och sedan jämfört dem. Hon har speciellt analyserat fallet med kombinerade godstransporter, det vill säga när godset läggs över på järnväg en del av den transporterade sträckan och resten går med lastbil. Att öka andelen gods som transporteras på detta sätt bidrar till att minska den miljömässiga belastningen, till exempel av koldioxidutsläpp.
– Detta har varit ett politiskt mål länge, men jag har haft ett marknadsmässigt perspektiv. Genom att analysera de olika företagens efterfrågan och prioriteringar, går det att se vilken potential miljöargument har när dessa transporter marknadsförs, säger Catrin Lammgård.
Hon menar att det inte bara är transportörer som kan ha ett intresse av att marknadsföra kombinerade transporter, utan även andra, till exempel politiker. En minskad miljöpåverkan från transporter gynnar hela samhället. Kanske kan denna avhandling bidra till en ökad kunskap om hur man kan komma en bit på vägen mot ett uthålligt samhälle.
Tid för disputation: fredag 2 mars kl 13
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: ”Environmental Perspectives on Marketing of Freight Transports: The Intermodal Road-Rail Case”.
Ett högupplöst foto på Catrin Lammgård finns på http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=12988
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta: Catrin Lammgård, telefon 031-773 5466, mobil 0704-163253, e-post catrin.lammgard@handels.gu.se.
