För att bevara arter måste vi bevara miljöer som är viktiga för dessa arter. Inom naturvården antar man ofta att man kan identifiera de bästa miljöerna för en viss art genom att jämföra antalet individer i olika miljöer. Men är det alltid så? Och hur gör djur när de väljer var de ska bo? Sådana frågor undersökte Debora Arlt i en population stenskvättor i ett brutet jordbrukslandskap utanför Uppsala.
– Om man ska dra paralleller till våra egna erfarenheter vet vi ju att de mest besökta affärerna inte alltid har de bästa varorna, säger Debora Arlt.
Stenskvättan är en av de mest spridda fågelarterna i Sverige fastän den svenska populationen har minskat med ca 60 procent sedan 1970-talet. Födan består i huvudsak av insekter som håller till på eller nära marken. Bona byggs i stengärdsgårdar, under stenar, eller i jordhålor. Debora Arlt och hennes kollegor har följt stenskvättornas häckning i undersökningsområdet i över 10 år och har därmed haft långa mätserier. Genom att märka fåglar har de också kunnat följa enskilda individer från år till år.
De miljöer som var bäst för stenskvättor i området, dvs. där de producerade flest ungar, var beteshagar och bondgårdar. Men trots det tycktes inte fåglarna föredra dessa miljöer. Lika ofta valde de att häcka på åkrar eller ensilagevallar trots att de oftare misslyckades med att producera ungar i dessa miljöer. En orsak kan vara att fåglarna faktiskt inte lyckas att identifiera de bästa miljöerna när de väljer sina häckningsplatser tidigt på våren. En annan orsak kan vara att fåglarna tvingas häcka på nya platser som de har dålig kunskap om.
Som många andra fågelarter återkommer stenskvättor ofta till sina tidigare häckningsplatser. Debora Arlts studier visar dock att förra årets häckningsplats eller en annan önskad häckningsplats ofta är upptagen vid ankomsten. Fåglarna får då ta närmaste lediga häckningsplats, som kan vara av lägre kvalitet.
– Regeln först till kvarn får först mala gäller med andra ord lika mycket för stenskvättor som ivriga köpare vid den stora rean, säger Debora Arlt.
I stort visar resultaten att många individer gör medelmåttiga val av boplatsmiljö. Antalet individer i en viss miljö kommer därför inte att avspegla miljöns kvalitet. För att bevara viktiga miljöer för en art räcker det därför inte att uppskatta förekomsten ? vi måste också veta hur miljön direkt påverkar reproduktion och överlevnad. Bara med kunskap om olika miljöers kvaliteter och hur de väljs kan vi förutsäga hur framtida landskapsförändringar påverkar de organismer som bor i dem.
Kontaktinformation
Debora Arlt, institutionen för ekologi, SLU, försvarar torsdagen den 29 mars 2007 kl. 9.00 sin avhandling Habitat Selection: Demography and Individual Decisions. Disputationen äger rum i Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr. Jane Reid, School of Biological Sciences, University of Aberdeen, Aberdeen, Storbritannien.
____________
Mer information:
Debora Arlt, 018-67 11 71, Debora.Arlt@nvb.slu.se
Grätzelcellen härmar klorofyllets funktion i den naturliga fotosyntesen, där de gröna bladen fångar upp solljus som omvandlas till energi. Solcellen består av nanokristaller av titandioxid som täcks med ett lager färgämnesmolekyler för att kunna absorbera solljus. Solcellerna är enkla och billiga att tillverka och beståndsdelarna är miljövänliga, vilket gör att de lämpar sig väl för massproduktion. Däremot är verkningsgraden fortfarande alltför låg, och detta försöker forskarna nu åtgärda.
– Kapaciteten är beroende av hur man matchar de olika komponenternas egenskaper på molekylär nivå. Gränsen mellan färgämne och titandioxid är särskilt intressant eftersom där sker en ultrasnabb och mycket viktig elektronöverföring från det ljusabsorberande färgämnet till titandioxen, förklarar Mattias Nilsing.
Han har med hjälp av datorer gjort beräkningar för att i detalj kunna studera vad som händer vid ytan när man binder färgämnen till titandioxid och sedan belyser den. Dessutom har han utrett vilken roll olika färgämnenas egenskaper spelar för solcellens stabilitet och effektivitet.
– Avhandlingen visar att vi nu kan skapa realistiska modeller för hur Grätzelsolcellen fungerar, och detta på en detaljerad atomär nivå. Det här kan i sin tur användas som en viktig hjälp i utvecklingen av Grätzelcellen, berättar han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mattias Nilsing, 018-471 32 65, 070- 496 37 83, e-post: Mattias.Nilsing@kvac.uu.se
Andelen som prenumererar på en morgontidning bland unga akademiker är tvärtom högre än bland motsvarande åldersgrupp hos allmänheten. Detta visar en studie genomförd av forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
Allt sedan de första nyhetssajterna gjorde entré i mitten på 90-talet har det bland tidningsföretagen funnits en oro för att internet ska konkurrera ut den prenumererade papperstidningen. Läsningen av morgontidningar har också sakta men säkert gått tillbaka – samtidigt som nyhetssajterna fått alltfler besökare.
I studien som nu presenteras undersöks medieanvändningen bland akademiker i åldern 25-39 år. Tidigare forskning har visat att ny medieteknik ofta får fotfäste snabbast hos just unga och högutbildade människor.
– Gruppen unga akademiker kan därför ses som en riktningsvisare för hur medieanvändningen hos resten av befolkningen kommer att utvecklas, säger Jonas Ohlsson, undersökningsansvarig vid Dagspresskollegiet.
Det visar sig att nio av tio i den undersökta gruppen använder internet flera gånger i veckan. Bland den svenska allmänheten är motsvarande andel sex av tio. Skillnaden är ungefär lika stor när det gäller att besöka nyhetssajter. Men trots en mycket utbredd internetanvändning har den prenumererade morgontidningen fortfarande en jämförelsevis stark ställning bland de unga akademikerna. Andelen som bor i hushåll med morgontidningsprenumeration är något lägre än för allmänheten i stort, men klart högre jämfört enbart med personer i samma ålder.
Samtidigt är variationen stor mellan akademiker från olika utbildningsområden. Ekonomer och jurister samt teknologer är de som i allra högst grad tar del av nätnyheter. Men medan de två första grupperna också är flitiga morgontidningsprenumeranter är andelen teknologer som har prenumererad morgontidning mycket låg.
– När det gäller medieanvändning går det inte riktigt att prata om akademiker som en enhetlig grupp. Det är inte den höga utbildningen i sig som i första hand avgör vilka medier akademiker använder, utan snarare vad de utbildat sig till, säger Jonas Ohlsson.
Studien bygger på en enkätundersökning bland personer under 40 år som fick ut en examen från Göteborgs universitet eller Chalmers tekniska högskola under åren 2000-2003. Totalt har 2132 personer besvarat enkäten.
Rapportens titel: Göteborgsakademiker 2006 – Medieinnehav och medieanvändning bland unga högutbildade
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Jonas Ohlsson, undersökningsansvarig, 031-786 55 29, jonas.ohlsson@jmg.gu.se
Lennart Weibull, projektansvarig, 031-786 12 18, lennart.weibull@jmg.gu.se
Vid kontroll av säkerhetskritiska datorsystem räcker det inte med vanlig systematisk testning, istället behövs en ännu säkrare metod. Ofta använder man sig av modellkontroll, vilket innebär att man skapar en matematisk modell som är en förenklad bild av systemet. Därefter låter man en dator undersöka modellen för att bevisa att den är korrekt.
De flesta modeller av system innehåller tillstånd och övergångar, där tillstånden utgörs av tänkbara situationer och övergångarna anger på vilket sätt situationerna kan följa varandra. En modell för ett system som styr ett trafikljus kan till exempel använda de tre tillstånden rött, gult och grönt, samt övergångarna mellan dessa. Ett viktigt verktyg för att verifiera sådana modeller av system är spelteori.
– Man kan se det som ett spel, där det gäller att reglera flera par trafikljus i en korsning så att trafikanterna aldrig krockar. Ifall man lyckas hitta en vinnande strategi kan den användas för att skapa ett system som bevisbart är helt säkert, förklarar Sven Sandberg, som har arbetat med att utveckla metoder för hur man hittar den bästa strategin i ett givet spel.
I avhandlingen har han undersökt två olika kategorier av modeller – spelmodeller och slumpmässiga modeller, där antalet tänkbara tillstånd är oändligt. Slutligen förenar han dessa områden och studerar spel som innehåller dels slumpmässiga moment, dels oändligt många tillstånd.
– Just de här modellerna kan användas för att beskriva datorer eller andra maskiner som kommunicerar på avstånd. Vi vill fastställa att ingen illasinnad utomstående kan få vår maskin ur balans genom att skicka felaktiga meddelanden till den, och det gör vi genom att undersöka ett spel mellan vår egen maskin och en tänkt ”motståndare”. Ifall det finns något sätt för maskinen att vinna över motståndaren kan den vinnande strategin användas för att skapa en beskrivning av hur maskinen ska fungera, berättar han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sven Sandberg, 018-471 10 49, e-post: svens@it.uu.se
– Jag säger ofta att jag är läkare och att mina patienter är broar och dammar. Tyvärr kan inte mina patienter söka hjälp i tid på egen hand. Mitt arbete har därför delvis gått ut på att ta fram ett språk för att kommunicera med olika konstruktioner, säger Arvid Hejll.
De flesta konstruktioner runt om i landet finansieras med skattemedel och det finns därför ett gemensamt ansvar att se till att kostnaderna för dessa hålls så låga som möjligt. Doktorsavhandlingen ”Tillståndsbedömning av konstruktioner med hjälp av avancerade mätmetoder”, med vilken Arvid Hejll disputerar den 29 mars, omfattar kunskapen att vårda och ta hand om befintlig infrastruktur genom mätning och diagnos.
Med hjälp av moderna metoder kan underhåll och eventuell förstärkning optimeras med avseende på tid, ekonomi och behov.
LTU har under en längre period varit internationellt framstående inom området vilket också märks i avhandlingen och inte minst det stora internationella intresset för arbetet. Opponent på avhandlingen är professor Aftab Mufti från Kanada, en man som också leder en världsomspännande organisation inom tillståndsbedömning.
– Kombinationen av mätning och förstärkning gör att vi kan förlänga livslängden på konstruktioner vilket inte varit möjligt tidigare, säger Arvid Hejll.
Arvid Hejll är född i Stockholm och uppvuxen i Falun. Han tog sin civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad vid Luleå tekniska universitet och fortsatte därefter direkt med sina doktorandstudier. Nära nog hälften av sin utbildning har Arvid Hejll fått vid det schweiziska forsknings- och materialprovningsinstitutet i Zürich. Efter disputationen kommer Arvid Hejll att flytta till Gävle och ett väntande jobb vid Vattenfall Research and Development i Älvkarleby.
Kontaktinformation
Upplysningar: Arvid Hejll, tel. 0920-49 23 56, 070-588 85 35, arvid.hejll@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Uttern är svår att studera eftersom den mest är aktiv om natten och dessutom rör sig över stora områden. Snöspårning används ofta för att uppskatta antalet uttrar, nackdelen med metoden är dock att den inte fungerar ifall det är brist på snö och is. Då kan genetisk analys, där man analyserar DNA i till exempel uttrarnas spillning, vara ett effektivt komplement.
– När vi jämförde resultaten av de båda metoderna kom vi fram till att bara hälften av de uttrar som hittades med hjälp av DNA-analys kunde hittas genom snöspårning. Eftersom DNA-analyser är ganska dyra är det bästa alternativet att kombinera metoderna, berättar Johanna Arrendal.
Med hjälp av DNA-analys har hon också undersökt den genetiska variationen hos utterpopulationer på olika håll i landet. Genetisk variation är viktig om populationen ska kunna anpassa sig till förändringar i miljön och på så sätt överleva. Det visade sig att variationen är relativt hög i Norrland, men betydligt lägre i södra Sverige som en följd av att uttrarna har minskat mest i antal där. Utplanteringen av uttrar i Uppland och Södermanland har haft en viss effekt på den genetiska variationen men har knappt fått någon spridning till andra områden, visar avhandlingen.
Med hjälp av modeller och simuleringar har forskningsgruppen gjort en sårbarhetsanalys för att ta reda på vilka faktorer som är av störst betydelse för en utterpopulations livskraftighet.
– Med data från en utterpopulation i Uppland kom vi fram till att överlevnaden bland unga honor fram till att de föder ungar för första gången är av stor vikt. Därför är det bra att begränsa mänsklig påverkan som drabbar denna grupp, till exempel genom att försöka minska antalet uttrar som dör i trafiken, fiskeredskap och fällor, säger Johanna Arrendal.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johanna Arrendal, 018-471 29 30, 0703-78 72 75, e-post: Johanna.Arrendal@ebc.uu.se
Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke. Stroke kallas också slaganfall och beror på hjärninfarkt eller blödning i hjärnan. Hjärnskadans omfattning och placering kan variera och därför är det mycket olika hur patienterna påverkas.
– Även patienter som till synes klarat sig bra kan lida av kognitiva och emotionella konsekvenser. Våra studier visar att detta är mycket vanligt, och vi måste därför bli bättre på att långsiktigt följa upp även de patienter som verkar ha haft en lindrig stroke, säger arbetsterapeuten Gunnel Carlsson.
I studien ingår totalt 75 strokepatienter som genomgått en stroke ett år tidigare. Av dessa djupintervjuades 18 personer. Alla bedömdes ha fått en lindrig stroke när de insjuknade och de hade alla kunnat återgå till ett förhållandevis aktivt liv. Intervjupersonerna hade nästan inga motoriska problem och klarade att leva ett självständigt liv, men trots att de verkade ha klarat sig lindigt undan uppgav de allra flesta deras liv försämrats efter stroken.
– De upplevde att deras självbild var hotad eller hade skadats efter insjuknandet. Symptomen var svåra att sätta ord på och upplevdes ofta av personer i omgivningen som ”bara” psykologiska, säger Gunnel Carlsson.
Mer än hälften av deltagarna upplevde nedsatt förmåga att hantera stress och hade minnesproblem. Nästan hälften uppgav att de lättare blev irriterade eller känslosamma. Lika många berättade att de saknade initiativförmåga och hade koncentrationssvårigheter. Var fjärde patient i studien upplevde att de fått problem med lättutlöst oro.
– Det är välkänt att stroke kan leda till en halvsidig förlamning men dessa ”dolda funktionshinder” är förhållandevis okända, säger Gunnel Carlsson.
Patienterna upplevde också att livet var oförutsägbart, att deras tillstånd fluktuerade och att det var svårt att känna till sin egen kapacitet. En stor majoritet av patienterna, hela 70 %, uppgav att de led av mental trötthet som en följd av sin stroke.
– Tröttheten slog ofta till snabbt och kunde inte förutses. Den var relaterad till lägre tillfredställelse med livet i stort, fritid, daglig sysselsättning, sexliv och socialt liv i övrigt, säger Gunnel Carlsson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Mild Stroke – consequences in everyday life, coping and satisfaction
Avhandlingen försvaras fredagen den 23 mars, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Gunnel Carlsson, leg. arbetsterapeut, telefon: 031-12 20 34, e-post: gunnel.carlsson@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Christian Blomstrand, telefon: 073-901 10 50, e-post: christian.blomstrand@neuro.gu.se
Professor Anders Möller, telefon: 031-69 39 68, e-post: anders@nhv.se
Ett stort antal villor och flerbostadshus planeras i känsliga och sjönära naturområden. Kommunen vill upphäva strandskyddet för tre sjöar i området för att skapa attraktiva bostäder. Detta utgör ett hot mot växter och djur i naturområdena runt Väsjön, hävdar studenter från Stockholms universitet.
De planerade naturreservaten Rösjöskogen och Södra Törnskogen förväntas bli mer isolerade och kan på sikt få en minskad mångfald av växter och djur. Runt Väsjön finns det idag möjlighet till spontanidrott och lek i naturmiljö för områdets invånare, vilket kommer försämras i och med en urbanisering av området. Biltrafiken i området påverkar också hälsa och miljö på ett negativt sätt genom buller och utsläpp.
Som alternativ utformning och omfattning föreslår studenterna en reducering av antalet bostäder till 1 500 samt att bebyggelsen koncentreras i form av flervåningshus med max åtta våningar för att bevara områdets värdefulla grönytor och friluftsliv.
En omfattande utredning av den planerade bebyggelsens konsekvenser för miljön finns presenterad i en miljökonsekvensbeskrivning – ”Väsjöområdet, Naturnära eller stadskärna”.
Fredagen den 23 mars kl. 10.00 presenteras rapporten i Sollentuna församlingshus i salen Lilla himlen, Sköldvägen 10, Sollentuna Centrum av studenterna på kursen Miljökonsekvensbeskrivningar vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Bo Eknert, kursansvarig lärare, tfn 08-16 48 01, mobil 073 – 766 93 08, e-post bo.eknert@natgeo.su.se
Att kunna dra maximal nytta av vars och ens speciella kunskaper när olika specialister samarbetar i ett gemensamt projekt, det är en av de stora utmaningarna i modernt arbetsliv. Det gäller inte minst inom produktutveckling. Hur få de olika individerna i projektgruppen att förstå varandras perspektiv, att se varandras kunskap och hur den kan komma till nytta i det gemensamma projektet?
– Det gäller att man är medveten om skillnaderna sinsemellan och kan överbrygga dem, men samtidigt får man inte bli för lika varandra i sitt sätt att se på problemen, spännvidden behövs också.
Det säger Cecilia Enberg som har studerat två processer för produktutveckling inom industrin. Hon tillhör forskargruppen EPOK vid Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI), Linköpings universitet, och har nyligen disputerat i företagsekonomi. EPOK står för Enterprising by Projects and Organizational Knowledge, och leds av professor Lars Lindkvist.
De två processerna handlade dels om att utveckla en ny truck, dels en ny ångturbin. Traditionellt lägger man stor vikt vid kommunikationsproblemet i projektgrupper, säger Cecilia Enberg.
– Den rekommendation som ges i mycket litteratur är att man måste skapa en gemensam kunskapsbas, arbeta nära tillsammans och interagera mycket, och att alla i gruppen ska ha gemensamma och tydliga mål för arbetet. Ofta läggs mycket tid på gemensamma övningar, kanske flera dagars kick-off och många möten.
– Men, fortsätter hon, det jag såg är att det inte fungerar att bara interagera. Det kan till och med vara resursslöseri att ha för mycket tid gemensamt. Det måste också finnas tid för individerna att agera och reflektera på egen hand. Det gäller att hitta en balans.
Man ska inte vara så rädd för olika kunskapsbaser, olika perspektiv och förhållningssätt, menar hon. Tvärtom, de behövs i processen. En spännvidd mellan individerna och olika infallsvinklar på problemen inte bara berikar utan är i många fall en grundförutsättning för att man ska nå målet med projektet. Fast upplägget beror förstå också på vad det är för typ av projekt.
– Om det är ett ganska enkelt projekt av en typ som man gör regelbundet, låt folk jobba på i lugn och ro, lasta inte på med för mycket möten. Visst kommer man att stöta på oförutsedda problem och då krävs samarbete, men det löser man när det blir aktuellt.
Kontaktinformation
Cecilia Enberg disputerade den 16 mars. Hennes avhandling heter Knowledge integration in product development projects. Hon nås på telefon 013-285849, mobil 0706-689283 e-post: cecilia.enberg@liu.se
Marianne Granfelt kommer ursprungligen från Eskilstuna, men har bott i Lund mellan 1979 och 1995 då hon bland annat genomgick sin grundutbildning till civilingenjör i kemiteknik och forskarutbildning i fysikalisk kemi vid Lunds universitet.
– Jag tror att det är stor fördel i arbetet som förvaltningschef att man har erfarenhet från förvaltningen ur ett lärar- och forskarperspektiv, säger Marianne Granfelt. Administrationen ska vara ett stöd för kärnverksamheten och får absolut inte uppfattas som ”de som sitter i det där huset och kostar en massa pengar”.
Sedan mitten av 90-talet har Marianne Granfelt varit anställd vid Linköpings universitet. Först som universitetslektor, men de senaste sex åren som kanslichef för Linköpings tekniska högskola. I november förra året blev hon administrativ chef med ansvar för hela universitetsförvaltningen. Hon tror standardisering och samordning av det administrativa arbetet är vägen till ökad kvalitet och effektivitet.
– Det är något som tycks stämma väl överens med det arbete som pågår inom Lunds universitets förvaltning inom det så kallade excellensprojektet, säger Marianne Granfelt.
-Vi är glada att ha rekryterat Marianne Granfelt till Lunds universitet, säger rektor Göran Bexell. Med sin breda bakgrund från utbildning, forskning och nu senast administration och förvaltning har hon ovanligt goda förutsättningar. Vi ser fram mot hennes arbete med att förnya universitetets omfattande administration och förvaltning.
För första gången slår humanister och teologer sig samman och bjuder på föreläsningar utifrån temat Livsviktigt! Allmänheten välkomnas till en rad spännande debatter och föreläsningar, alla samlade i Språk- och litteraturcentrum. Bland föreläsare och debattörer finns bland andra Lunds universitets rektor Göran Bexell, tidningen Lundagårds biträdande redaktör Anna Palmehag , professorn i neurobiologi Anders Björklund, historieprofessorn Eva Österberg och professorn och konsertpianisten Hans Pålsson. I ett öppet samtal kommer dessa att ställa sig frågan vad som verkligen är livsviktigt, det vill säga vad vi sätter högst i livet. I en annan programpunkt möts ärkebiskop emeritus KG Hammar och evolutionsbiologen Torbjörn von Schantz i ett samtal om hypoteser och erfarenheter i evolutionens värld under rubriken Behövs Gud?
Zanyar Adami tilldelas Rausingpriset
Årets Rausingföreläsare Zanyar Adami är grundare av och chefredaktör för tidningen Gringo. Han fick Stora journalistpriset 2005 som årets förnyare och är kolumnist i både Metro och Svenska Dagbladet. Zanyar Adami kommer ursprungligen från iranska Kurdistan och har som svensk medborgare med utländsk härkomst erfarenheter av egna och andras föreställningar samt vilka hinder och möjligheter dessa kan innebära. Genom sitt arbete med tidningen Gringo har han med humorn som vapen bidragit till att rasera mänskliga murar.
Studenterna bjuder på Språk- och litteraturcentrum – by night!
”Solen tycks aldrig gå ner över humaniora och teologi, och inte heller över Humanist- och teologdagarna” Under fredagskvällen är det Lunds Humanistkår som står för underhållningen och publiken bjuds på filmvisning och med anknytning till temat Livsviktigt! Det blir också intressanta samtal i ”Fråga Lund” där lundahumanister och teologer delar med sig av lite av det mest livsviktiga.
Länk till HT-dagarna www.lu.se/HTdagarna
Länk till programmet http://www.ht.lu.se/aktuellt/humdagar/HTdagarna_program07.pdf
Förbudet mot att deponera organiskt avfall har lett till att allt större volymer rötas eller komposteras. Vid rötning, dvs. nedbrytning under syrefria förhållanden, produceras biogas och en näringsrik rötrest. Biogasen kan användas som drivmedel och till el- och värmeproduktion, medan den näringsrika rötresten kan användas som gödning.
Kvaliteten på rötresten kan dock variera och det är viktigt att beakta dess effekter på miljön och människan i ett långt tidsperspektiv. I Sverige kan rötrester certifieras och levereras som biogödsel om innehållet av metaller, växtnäringsämnen och skadliga mikroorganismer är inom uppsatta mål. Däremot ställer certifieringen inga krav på analys av organiska föroreningar.
Lotta Levén har i sitt doktorsarbete undersökt halterna av fenoler i rötrester. Fenoler produceras vid biologisk nedbrytning av växtmaterial och mänskligt producerade ämnen så som vissa bekämpningsmedel. En annan fenolkälla är svingödsel som förekommer som substrat i olika grad på biogasanläggningarna. De fenolhalter som Lotta Levén hittade visade sig hämma olika markmikroorganismer. Hur gödsling med sådana rötrester påverkar markens bördighet på kort och lång sikt vet vi dock inte idag.
Samtidigt visade undersökningarna att det går att öka fenolnedbrytningen under rötningen genom att röta vid en låg temperatur. Rötningstemperaturen hade nämligen en stark inverkan på nedbrytningen av vissa organiska föroreningar, bland annat fenoler.
Lotta Levén använde två biogasreaktorer som rötade avfallet vid olika temperaturer, runt 37ºC (mesofil) respektive 55ºC (termofil) ? de vanligaste processtemperaturerna vid rötning av organiskt material. Trots att den biologiska nedbrytningen generellt går snabbare vid den högre temperaturen var förmågan att bryta ner fenoler sämre vid denna temperatur. Skillnaden kan bero på att det utvecklas olika mikroorganismsamhällen vid olika temperaturer; dels var artantalet större i reaktorer som höll 37ºC, dels var de fenolnedbrytande bakterier som identifierades olika vid de två temperaturerna. En annan möjlig förklaring till den sämre fenolnedbrytningen vid 55ºC är att de verksamma enzymerna hämmas av den högre temperaturen.
Att vissa ämnen bryts ned bäst vid högre temperaturer och andra vid lägre är ett praktiskt problem. En lösning skulle kunna vara att röta avfallet i två efterföljande reaktorer med olika temperatur.
Kontaktinformation
Lotta Levén, institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarade fredagen den 12 januari 2007 sin avhandling Anaerobic digestion at mesophilic and thermophilic temperature ? with emphasis on degradation of phenols and structures of microbial communities. Opponent var doktor Vincent O?Flaherty från National University of Ireland, Galway, Irland.
____________
Mer information:
Mer information: Lotta Levén, 018-67 32 13
Lotta.Leven@mikrob.slu.se
Det var på Mittuniversitetet labb som Oskar Svärd testade sin kapacitet innan start. Där testar alla elitåkare sin syreupptagningsförmåga och blodvärden med rullskidor på ett rullband. Utifrån detta resultat utformas sedan träningsprogram och kostråd.
– Genom min tränare HC Holmberg, som också är forskare på Mittuniversitetets vintersportcentrum, har vi tagit fram effektiva intervallpass där man kan styra längd, fart och lutning på ett sätt som man inte kan göra på naturlig väg, säger Oskar Svärd.
Forskningsmiljön har unika möjligheter att utveckla skidutrustning och mäta människans prestationsförmåga. Genom denna unika forskningsmiljö har Mittuniversitetet ett nära samarbete med Svenska skidförbundet och Svenska skidskytteförbundet. 75 % av längdlandslaget agerar som försökspersoner och testar ny utrustning.
Idag testar skidlandslaget sin skidutrustning i en maskin som är framtagen av Mittuniversitetets forskningsteam. Den mäter trycket på skidorna för att åkarna ska kunna välja de skidor som passar den enskildes behov så bra som möjligt. Detta gör det möjligt för åkarna att enkelt söka fram skidor för olika väderlek och fören.
Mittuniversitetets forskare förfinar och vidareutvecklar hela tiden tekniken kring mätning av prestation och utveckling av produkter. Labbet som anses vara världsledande har som mål att tillhandahålla ett rullband med snö som skidåkarna kan åka skidor på. Där ska man kunna kontrollera temperatur och andra förhållanden för att testa olika skidor, vallningar och fysiska omständigheter. I kontrollerade miljöer kan man jämföra resultat med varandra, öka förståelsen för vad som begränsar prestationsförmågan och optimera träningen på bästa sätt. Genom världsledande forskning kan Sverige producera idrottare i världsklass vilket Mittuniversitetet satsar stort på.
Kontaktinformation
Mats Tinnsten, telefon 063-16 53 30, mats.tinnsten@miun.se
HC Holmberg, 063-16 57 41, hc.holmberg@miun.se
I Jenny Lindhs avhandling studeras en metod som ska stoppa parasiterna i myggorna, så kallad ”paratransgenics”. Metoden går ut på att en modifierad bakterie introduceras i myggan. Bakterien är modifierad så att den producerar en molekyl som dödar eller stoppar utvecklingen av parasiten. I avhandlingen har två av stegen i utvecklingen av paratransgena myggor undersökts.
– Först har de bakterier som finns naturligt i myggor studerats för att kunna välja en bra kandidat för metoden. Olika sätt att introducera bakterier i myggor har också undersökts, säger Jenny Lindh.
32 olika bakterier har identifierats. Utgångspunkten var att en bakterie som ofta fanns i magen på myggorna är en bra kandidat för paratransgenics. Resultaten visade dock att det var olika bakteriearter i olika myggor.
– Trots det tror jag att lämpliga bakterier har hittats eftersom flera av dem är nära släktingar till bakterier som ofta isolerats från insekter. Många av bakterierna går också att modifiera genetiskt, säger hon.
Två olika sätt att introducera bakterier till myggor har undersökts – via sockerlösningar och via vattenpölar. Hanmyggor lever bara på socker medan honmyggor livnär sig på blod och socker. För att kunna undersöka myggornas respons till sockerlösningar jämfördes hur gärna myggorna äter av två olika sockerlösningar. Eftersom lösningarna först färgas med karamellfärg var det möjligt att se hur många myggor som ätit av varje sort.
– Det kunde konstateras att myggorna lika gärna äter av sockerlösningar med som utan bakterier. Det har också visats att myggor kan ta upp bakterier från vattnet som de kläcktes i. Dessa resultat tyder på att det går att använda både sockerlösningar och vattenpölar för att sprida bakterier till myggor i naturen. Molekyler som lockar myggorna till sig skulle kunna användas för att få myggorna att söka upp de platser där de modifierade bakterierna placerats, säger Jenny Lindh.
I morgon torsdag kl 13.00-15.00 invigs ett nytt malarialaboratorium vid Stockholms universitet. Där kommer fortsatt forskning på området att bedrivas. Journalister är välkomna till invigningen. För ytterligare information, kontakta Maria Erlandsson, e-post maria.erlandsson@eks.su.se eller mobil 070-230 88 91
Fakta om malaria
Malaria är en utbredd, tropisk, dödlig sjukdom. De klassiska symptomen är långvarig feber, skakningar, ledvärk, huvudvärk och upprepade kräkningar. Malaria kan botas om diagnosen ställs i tid och korrekt behandling sätts in. Det finns emellertid ännu inte något effektivt antibiotikum, vaccin eller andra medel för att utrota sjukdomen. Malaria orsakar av en encellig parasit som tillhör släktet Plasmodium. Parasiten sprids av myggor som tillhör släktet Anopheles. Det är när myggorna suger blod som parasiten kommer in i vårt blod. Det finns många olika angreppssätt för att stoppa malariaspridningen. De som används mest idag är behandling av sjuka personer med mediciner och förhindrande av myggbett med myggnät som är impregnerade med insektsdödande medel (insecticider).
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Jenny Lindh, tfn 08-16 13 08, mobil 0733-208965, e-post jenny.lindh@gmt.su.se
I en avhandling på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har Ulf Axberg undersökt olika metoder för att upptäcka och hjälpa barn i åldern 3-12 år med svåra beteendeproblem som trotssyndrom och uppförandestörning. Med hjälp av en videobaserad metod (Marte Meo) som utvecklats i Holland av Maria Aarts har man i den första studien väglett lärare till barn som upplevts som störande, att identifiera de områden inom vilka barnen behövt stöd för att utvecklas i en positiv riktning. Genom att förändra sitt eget förhållningssätt till barnen har lärarna kunnat hjälpa dem att utveckla förmågor som bidragit till att de fungerar bättre såväl i skolan som hemma.
Under senare år har olika s.k. föräldraträningsmodeller introducerats i Sverige. I den andra studien har ”De otroliga åren”, en modell som utvecklats i USA, utvärderats vid introduktionen i Sverige. Förutom att undersöka hur föräldrarna beskriver sina barn före och efter det att föräldrarna deltagit i grupp har man också studerat hur metoden tas emot av föräldrar i Sverige. Resultaten visar att föräldrarna beskriver en tydlig förbättring av barnens beteendeproblem, och att de är mycket positiva till metoden som sådan.
För att kunna hjälpa barn med svårare beteendeproblem är det viktigt att: upptäcka dem i tid, få en bild av vad som är ”normal” bråkighet och identifiera vilka problem som har långsiktig betydelse. I två avslutande studier undersöker Ulf Axberg ett frågeformulär som utvecklats i USA (Eyberg Child Behavior Inventory) och används både för upptäckt av barn med beteendeproblem och för utvärdering av behandling. Över 800 föräldrar till barn mellan 3 och 10 år i Skaraborg har fyllt i formuläret. Resultaten visar att formuläret verkar fungera bra även i Sverige. Vidare visade det sig att flera ”störande” beteenden är vanliga hos barn, och att föräldrar i allmänhet inte upplever dem som ett större bekymmer. Samtidigt finns några beteenden som är förhållandevis ovanliga men som upplevs som mycket problematiska.
Sammantaget kan man konstatera att avhandlingen ger ytterligare ett bidrag till den forskning som under senare år lett till en försiktig optimism över möjligheterna till att hjälpa barn med svårare beteendeproblem.
Avhandlingens titel:Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems.
Tid och plats för disputation:
Fredagen den 23 Mars 2007, kl. 10.00 Hörsal F1,
Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ulf Axberg, tel 031-786 16 39 (arb.), 0708-95 34 54(mob.)
Ulf.Axberg@psy.gu.se
