Med den nya metoden, som har utvecklats av professor Jarl Wikberg och medarbetare vid Uppsala universitet, kunde ”kartor” för 61 målproteiner från nio olika retrovirus byggas, som på ett detaljerat sätt visar hur målproteinerna interagerar med omgivande molekyler.
Det stora problemet vid HIV är att viruset väldigt lätt muterar. Därigenom förändras viruset och nya stammar uppkommer, som ”flyr” både immunförsvar och bromsmediciner. Viruset blir resistent, och behandlingen förlorar effekt.
– Detta är ett stort problem. Resistens uppträder så småningom hos patienten oavsett vilka kombinationer av de nuvarande bromsmedicinerna man ger. Till slut finns inga alternativ kvar för att behandla patienten, säger Jarl Wikberg.
Den nya metoden, som kallas proteokemometri, gör det möjligt att förutsäga hur läkemedelskandidater förmår bromsa en lång rad olika HIV-stammar. Man kan då på ett relativt enkelt sätt designa läkemedel som samtidigt bromsar många olika resistenta HIV-stammar.
– Vi förutspår vi att viruset kommer att ha betydligt svårare att fly en bromsmedicin som designats med hjälp av proteokemometri än de nuvarande bromsmedicinerna, säger Jarl Wikberg.
– Läkemedelsindustrin har redan visat stort intresse för metoden och vi har stora förhoppningar att den inom en relativt snar framtid kommer att resultera i förbättrade bromsmediciner för behandling av HIV/Aids.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Jarl Wikberg vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, tel: 018-471 42 38, mobil: 070-344 95 49, e-post: Jarl.Wikberg@farmbio.uu.se
Nordforsk utlyste i höstas medel för ett ”Nordic Centre of Excellence in Welfare Research”. För att kunna delta i konkurrensen krävdes en ansökan i samarbete mellan forskningsmiljöer från minst tre länder i Norden. Vid Stockholms universitet deltog Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan och Institutet för social forskning (SOFI) i en av ansökningarna tillsammans med forskningsmiljöer i Danmark, Finland och Norge. Nordforsk har nu beslutat att tilldela gruppen 7,35 miljoner norska kronor per år i fem år, vilket sammanlagt motsvarar cirka 42,3 miljoner svenska kronor. Medlen kommer i huvudsak att gå till postdoctjänster, doktorandtjänster, forskarutbildningskurser och gästforskare. Medel kommer också att användas till konferenser och andra möten inom nätverket.
– Det är ytterst glädjande att Nordforsk har beviljat oss och våra nordiska kollegor programstödet för välfärdsstatsforskning. Det kan bredda och fördjupa det forskningssamarbete vi redan har, säger Eskil Wadensjö, professor vid SOFI.
Det nya centret, med namnet ”Reassessing the Welfare State”, kommer att organiseras i åtta olika teman varav två leds av forskare vid Stockholms universitet. Marta Szebehely, professor vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, leder temat ”Care in ageing and diversifying societies” och Eskil Wadensjö, professor vid SOFI, leder temat ”Migration as challenge to the Nordic welfare model” som kommer att ha ett nära samarbete med SULCIS (Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier).
– De nordiska välfärdstaterna och forskning om dem möter stort intresse även utanför Norden och vi kan förvänta oss ett betydande intresse även från forskare i andra länder. Forskningen om sociala frågor är stark vid Stockholms universitet, det är de beviljade medlen ett tecken på. Det nya anslaget kan ytterligare stärka denna forskning, säger Eskil Wadensjö.
Deltagande institutioner är från Danmark Socialforskningsinstitutet i Köpenhamn och Aalborgs universitet, från Finland universiteten i Tammerfors och Åbo, från Norge forskningsinstitutet NOVA i Oslo och Norges tekniska universitet i Trondheim och från Sverige Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan och SOFI vid Stockholms universitet. Projektledare är Bjørn Hvinden, forskningschef vid NOVA och professor vid Norges tekniska universitet.
Ytterligare information
Eskil Wadensjö, professor vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 34 48, e-post Eskil.Wadensjo@sofi.su.se
Forskarnas resultat hårdvinklas och missbrukas i den offentliga debatten.
Riskerar vi att forskarna vänder sig från det offentliga samtalet, trots att universiteten ska samverka med samhället?
Professor Lars Calmfors artiklar har utlöst en debatt om vilken roll forskarna och forskningen kan och bör spela i samhällsdebatten.
Finns det tendenser till förgrovning och förytligande i dagens politik och medievärld? Är det en rimlig reaktion att i så fall avstå från deltagande – eller är det en ”docenten på ärten” reaktion?
Debatten mellan forskare, politiker och journalister fortsätter på Vetenskapsrådet den 20 mars.
Medverkar gör Barbro Hedvall, DN:s ledarredaktion och gästprofessor, professor Lars Calmfors, Stockholms universitet, docent Karin Forsberg Nilsson, Vetenskapsrådet, journalisten Gustav Fridolin från TV 4, riksdagsledamoten Karin Pilsäter och Camilla Modéer, generalsekreterare för Vetenskap och Allmänhet.
Vetenskapsrådets styrelseordförande Björn von Sydow välkomnar och diskussionen leds av Patrik Peter.
Kontaktinformation
Tina Zethraeus, informationsavdelningen, tel: 08-546 44 120, mobil:0765-267 120, e-post: tina.zethraeus@vr.se
– Det känns fantastiskt roligt att LTU, i så hård konkurrens, får möjlighet att ytterligare utveckla vår forskning inom produktutveckling, säger professor Lennart Karlsson, föreståndare för Fastelaboratoriet.
Nya affärsmodeller, där företagen säljer hela funktioner, ställer nya krav på produktutveckling av själva hårdvaran (exempelvis flyg- och hydraulmotorer) och tillhörande tjänster. I Fastelaboratoriet byggs innovativ forskning där företagen tillsammans med sina kunder och leverantörer redan tidigt i produktutvecklings-processen och sett ur ett livscykelperspektiv, får ökad förståelse för produkternas funktion och prestanda. Detta sker med hjälp av nya metoder för produktutveckling, datorsimuleringar och distribuerat ingenjörsarbete – områden där Luleå tekniska universitet bedriver världsledande forskning.
Invigningen av Fastelaboratoriet sker måndagen den 12 mars, klockan 16.15, Luleå tekniska universitet, sal E 231.
Vid invigningen deltar Pia Sandvik Wiklund, rektor vid LTU, Per-Ola Ericsson, landshövding i Norrbottes län samt Per Eriksson, generaldirektör, Vinnova. På plats finns även representanter från intressentföretagen.
Partners i Fastelaboratoriet är, utöver LTU, AB Sandvik Coromant, BAE Systems, Hägglunds AB, Gestamp Hardtech AB, Hägglunds Drives AB, LKAB, Metso Panelboard AB, Volvo Aero Corporation, Volvo Car Corporation och Volvo Truck Corporation.
Upplysningar: Professor Lennart Karlsson, tel. 070-590 32 42, lennart.karlsson@ltu.se eller Margareta Groth, tel. 08-473 31 83, margareta.groth@vinnova.se
– Lokaliseringen har diskuterats under det senaste året och det är hög tid att studenter och anställda får besked. Universitetets bedömning är att fördelarna med en flytt av verksamheten till Stockholm överväger nackdelarna, säger Thomas Hartman, prefekt vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Att ha två campus – Stockholm och Norrtälje – har inneburit dubbelarbete, framför allt när det gäller undervisning, men även för IT- och studentservice. När undervisningen bedrivs i Stockholm frigörs resurser som istället kan satsas på forskning. Men enligt Thomas Hartman är inte den högre kostnadsnivån den enda anledningen till beslutet om en flytt.
– Majoriteten av studenterna pendlar från Stockholm till Norrtälje. Vi vet också att de flesta av dem hellre ser Stockholm som studieort. Och ur studenternas perspektiv handlar fördelarna inte enbart om logistik, de blir också del av en universitetsmiljö med undervisning och forskning inom områden som redan idag ingår i utbildningen – till exempel juridik och nationalekonomi. Även de flesta lärarna står bakom Stockholm som studieort, säger Thomas Hartman.
Oro har uttryckts för att de etablerade kontakterna med detaljhandelföretagen skulle försvåras vid en flytt.
– Men vår bedömning är att möjligheterna till samverkan med branschen är lika goda, eller bättre, när utbildningen förläggs till Stockholm, säger Thomas Hartman.
Enligt Thomas Hartman är de praktiska problemen vid en flytt begränsade och han utgår ifrån att undervisning i Stockholm ska kunna bedrivas med full kapacitet med början från nästa terminsstart.
Studenterna och lärarna vid detaljhandelsutbildningen har informerats om beslutet under torsdagen.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Thomas Hartman, prefekt vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 46 64, mobil 073-707 87 87, e-post hartman@fek.su.se
Apoptos är en typ av celldöd som normalt aktiveras hos oönskade celler och skyddar kroppen mot exempelvis tumörbildning. Ett minskat cellulärt innehåll av kaliumjoner är nödvändigt för att celler ska dö genom apoptos. I cancerceller är apoptosmekanismen störd eller helt avstängd.
Malignt mesoteliom i lungsäcken är en relativt ovanlig form av cancer som oftast orsakas av exponering för asbest. Vid behandling av tumörsjukdomar används vanligtvis cellgifter. Tumören kan dock utveckla okänslighet mot cellgiftet och sluta svara på behandlingen, ett vanligt kliniskt problem. Från en patient med malignt mesoteliom har en odlingsbar cellinje (P31) tagits fram. Genom konstant behandling av cellerna med cisplatin utvecklades också en cisplatinokänslig variant. Dessa celler har sedan använts som modell för att studera malignt mesoteliom och cisplatinresistens.
I avhandlingen visas att den digitalisliknande drogen ouabain kan blockera upptaget av kaliumjoner samt att svampmedlet amfotericin B kan stimulera utflödet av kaliumjoner hos cisplatinkänsliga celler. Kombinationen av dessa substanser ledde till en minskning av det cellulära kaliumjoninnehållet i cisplatinkänsliga celler medan de okänsliga cellerna var opåverkade. Behandling med ouabain orsakade apoptos i båda cellinjerna. Effekten förstärktes markant i kombination med amfotericin B. Vid behandling av de okänsliga cellerna med cisplatin krävdes en fyra gånger högre koncentration för att orsaka celldöd i lika stor omfattning som de känsliga cellerna. Ouabain förstärkte effekten av den lägre koncentrationen av cisplatin eftersom cisplatinokänsliga celler dog i samma omfattning som om de behandlats med en fyra gånger högre koncentration av cellgiftet.
Avhandlingens resultat utgör grunden för fortsatta experimentella studier. På längre sikt kan läkemedel som påverkar cancercellers kaliumjonbalans förbättra effekten av de cellgifter som idag används vid behandling av malignt mesoteliom och andra former av cancer.
För mer information, kontakta Britta Andersson via e-post britta.andersson@medbio.umu.se eller mobiltelefon 073-844 04 25.
Britta Andersson är född och uppvuxen i Kalix.
Fredagen den 16 mars försvarar Britta Andersson, Institutionen för medicinsk biovetenskap samt Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Manipulation of potassium ion fluxes to induce apoptosis in lung cancer cells. Svensk titel: Manipulering av kaliumjon flöden för att inducera apoptos i lungcancer celler.
Disputationen äger rum kl 9.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Umeå universitet. Opponent är Ola Brodin, docent vid onkologiska kliniken, divisionen för hematologi och onkologi, Södersjukhuset, Stockholm.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Charlotte Ebeling Barbier har med hjälp av så kallad MRT-teknik undersökt förekomsten och betydelsen av kliniskt okända och kända hjärtinfarkter hos en grupp 70-åringar, som utgör ett tvärsnitt av den svenska befolkningen i samma ålder. MRT (magnetisk resonanstomografi) användes för att upptäcka ärr som infarkten förorsakat i hjärtmuskeln.
– Tidigare har man uppskattat förekomsten av okända hjärtinfarkter med hjälp av EKG, där man har jämställt förekomsten av så kallade Q-vågor med genomgången hjärtinfarkt. Det här är missvisande eftersom alla hjärtinfarkter inte ger Q-vågor och alla Q-vågor inte är orsakade av hjärtinfarkt, förklarar hon.
Av de 248 slumpvis utvalda 70-åringarna hade 49 stycken haft tidigare okända hjärtinfarkter och 11 kända infarkter. Resultaten är uppseendeväckande med tanke på att man tidigare har uppskattat att en fjärdedel av alla hjärtinfarkter skulle vara kliniskt okända. Undersökningen visar att de är betydligt vanligare än så – här utgjorde de fyra femtedelar av alla hjärtinfarkter, och förekom hos nästan 20 procent av 70-åringarna.
Tidigare okända hjärtinfarkter tenderade att vara speciellt vanliga bland kvinnorna. Av dem som hade haft en sådan infarkt var hela 45 procent kvinnor, vilket kan jämföras med att bara 18 procent av dem som hade haft en känd infarkt var kvinnor. De tidigare okända hjärtinfarkterna skilde sig också från de kända på flera punkter: de var mindre, uppträdde oftare på ett speciellt ställe och verkade inte vara kopplade till åderförkalkning.
– Personer med ärr efter tidigare okända hjärtinfarkter kan löpa större risk för framtida hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar. Det syns bland annat i att den här gruppen oftare hade sökt akut vård för smärta i bröstet och att de hade lägre pumpförmåga hos hjärtat, säger Charlotte Ebeling Barbier.
Enligt henne krävs dock fler studier innan forskarna kan förorda MRT som huvudsaklig metod för diagnostisering av misstänkta hjärtinfarkter.
– En uppföljande studie som kommer att ge information om prognosen pågår redan, men det krävs ytterligare studier för att utforska vilka sjukdomsmekanismer som ligger bakom dessa tidigare okända hjärtinfarkter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Charlotte Ebeling Barbier, 018-13 03 83, 070-757 57 71, e-post: Charlotte.Ebeling_Barbier@radiol.uu.se
Det var för cirka sju år sedan Mohammad Taherzadeh och hans forskarteam inledde sökandet efter en svamp för etanolframställning.
Tillsammans med forskare från Göteborgs universitet upptäckte man en grupp trådbildande svampar, zygomyceter, som visade sig ha intressanta egenskaper.
– Man använder idag bagerijäst för att framställa etanol, men vi har hittat en svamp som är effektivare än bagerijästen, berättar Mohammad Taherzadeh, professor i bioteknik vid Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås, och en av världens ledande etanolforskare.
Enkel att använda
Inom gruppen zygomyceter testades över 100 olika svampar, av vilka man till slut valde ut den med bäst egenskaper. Svampen, som är en saprofyt, är mycket lätt att få att växa på avfall och avlopp.
– Den är anspråkslös, kräver egentligen inget särskilt alls för att börja växa och bryta ned avfallet. Temperaturen spelar viss roll. Vi har provat att få den att växa på sulfitlut men även på rishalm, skogsrestprodukter och fruktskal, och resultatet är lika bra i samtliga fall, berättar Mohammad Taherzadeh.
Omvandlar avfall till råmaterial
Att kunna använda sulfitlut för etanolframställning är en god nyhet, så väl ekonomiskt som ur miljösynpunkt.
Sulfitlut, som är en biprodukt vid framställning av pappers- och viskosmassa, är svårt att göra sig av med för industrierna eftersom det innehåller kemikalier som inte får släppas ut i naturen hur som helst. Från att ha varit en högst oönskad biprodukt för pappersindustrierna blir sulfitluten nu istället ett attraktivt råmaterial att utvinna etanol ur.
– Det är verkligen spännande, zygomyceter för etanolframställning är ett okänt område – vi är de enda forskare i världen som har presenterat den som en etanolproducerande svamp – men vi inser att det har stor potential, säger Mohammad Taherzadeh som berättar att en kuriositet är att i Indonesien har man ett annat användningsområde för svampen; där är den en vanlig matsvamp.
Superabsorberande bonuseffekt
Zygomyceter är inte bara mycket effektiv vid etanolframställning; dessutom upptäckte forskarteamet att man ur biomassan, som blir kvar som restprodukt vid etanolframställning, får fram ett cellväggsmaterial som är superabsorberande och antibakteriellt. Dessutom är det ett biologiskt material som kan komposteras och återvinnas.
Den upptäckten öppnar upp en helt ny dimension av forskning kring svampen, menar Mohammad Taheradeh vars projekt ”Framställning av antimikrobiellt superabsorbent från sulfitlut med zygomyceter” nyligen fick drygt 800 000 kronor från KK-stiftelsen för att fortsätta utforska cellväggsmaterialet.
Minskar växthuseffekten
Superabsorberande material används i bland annat blöjor och bindor men även i sårvårds- och sårbehandlingsprodukter. Idag är det polyakrylat som är superabsorbenten i den typen av produkter, men polyakrylat är inte biologiskt nedbrytbart utan måste brännas upp. Förbränningen släpper ut koldioxid i luften, ett ämne som bidrar negativt till växthuseffekten.
Byter man däremot ut polyakrylaten mot den biologiska superabsorbenten behöver blöjorna inte förbrännas, utan kan komposteras, rötas och omvandlas till biogas. Det betyder i sin tur en minskning av koldioxidutsläpp i luften.b
Dödar bakterier och svampar
Den antibakteriella egenskapen hos den biologiska superabsorbenten är också en fördel gentemot polyakrylaten.
– Vårt cellväggsmaterial absorberar ett tiotal gånger sin egen vikt i vätska. Det kan också döda bakterier och svampar, vilket medför att blöjan inte irriterar och klarar sig längre utan att dålig lukt uppstår. Vi har testat att tillsätta e-coli-bakterier också, som är en aggressiv bakterie, och cellväggsmaterialet klarar att oskadliggöra den, säger Mohammad Taherzadeh.
Lika goda resultat redovisas från tester med andra bakterier, så som Klebsiella pneumonia och Staphylococcus aureus, och svampen Candida albicans.
– Forskningen kring etanolframställning pågår också, men fokus för oss nu är att gå vidare med cellväggsmaterialet. Eftersom det är ett okänt område krävs det mycket arbete för att vi fullt ut ska förstå möjligheterna med materialet, berättar Mohammad Taherzadeh.
I affärerna inom kort?
Till forskningen kopplas även ett produktutvecklingsarbete, som sker i nära samarbete med Rexcell AB (före detta Duni) och Medical Equipment Development AB.
– Tillsammans med de båda företagen gör vi försök att tillsätta cellväggsmaterialet på ett papper i en process som kallas ”airlaid non-vowen”. Målet är att få fram en kommersiell produkt som är applicerbar inom många olika industrier, säger Mohammad Taherzadeh.
Försöken har varit lovande hittills och samarbetsparterna undersöker just nu möjligheterna att patentera metoden.
I forskarteamet ingår:
* Mohammad Taherzadeh, professor vid institutionen Ingenjörshögskolan (IH) Högskolan i Borås. Projektledare för ”Framställning av antimikrobiellt superabsorbent från sulfitlut med zygomyceter”
* Mikael Skrifvars, professor vid IH, Högskolan i Borås
* Hans Björk, prefekt vid IH, Högskolan i Borås
* Akram Zamani, doktorand vid IH, Högskolan i Borås
* Anneli Wadenfalk, doktorand vid IH, Högskolan i Borås
Till teamet finns också knutet flera studenter från Ingenjörshögskolan, som gör sina ex-jobb.
Ytterligare en doktorand kommer att anställas till projektet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Mohammad Taherzadeh, projektledare för projektet Framställning av antimikrobiellt superabsorbent från sulfitlut med zygomyceter
E-post: mohammad.taherzadeh@hb.se
Telefon: 033-4355908
Mobiltelefon: 0707-171032
Gerard Törnqvists stipendium för bästa artikel publicerad av en doktorand i en vetenskaplig tidskrift utlyses vartannat år av Stipendiedelegationen och är avsett för doktorander vid HHS. Stipendiet ges i år till den doktorand som under år 2005 och 2006 varit författare eller medförfattare till den bästa artikeln som publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Stipendiet om 5 000 kronor delas ut på Handelshögskolans i Stockholm Diplomutdelning i Stadshuset den 30 mars 2007.
Tidigare stipendiater är Sara Rosengren och Daniel Waldenström, som år 2005 delade på stipendiet. S Rosengrens artikel ”Love at First Site? A Study of Website Advertising Effectiveness” publicerades i Journal of Advertising Research i mars 2003.
D Waldenströms artikel “ Markets Work in War: World War II Reflected on the Zurich and Stockholm Stock Exchanges” publicerades i Financial History Review 11. Artikeln skrevs tillsammans med Bruno S. Frey år 2004.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Marie Welander, forskarutbildningshandläggare vid HHS
Tel. 08-736 91 02
E-post: marie.welander@hhs.se
– De hemlösa kopplar den orala hälsan till känslor av mänsklig värdighet. Om tandvården görs mer tillgänglig kan den vara en viktig länk mellan hemlöshet och ett drägligt liv, säger Patricia De Palma, tandläkare och författare till en ny doktorsavhandling om hemlöshet och tandhälsa.
Avhandlingens redovisning av hemlösas tandhälsa – den första någonsin – är nedslående. De 147 hemlösa som ingick i studien hade i genomsnitt 18 tänder, vilket är 8 tänder färre än medelsvensken. 70 procent av de hemlösa ägde ingen tandborste och kvarvarande tänder var ofta så dåliga att de måste tas bort. Många hade svårt att tugga och få i sig mat.
Genom djupintervjuer har Patricia De Palma också utforskat hur hemlösa tänker kring tandvård och tandhälsa. Intervjuerna, som ägde rum både innan och efter en tandläkarbehandling, visar att tandvården kan åstadkomma mycket mer än friskare tänder.
– Många som hade tappat tänder berättar om en förändrad syn på sig själva. De kände sig uttittade, amputerade. Efter behandlingen upplevde de däremot att de vuxit som människor, att de kände sig lite mer normala, berättar Patricia De Palma.
Trots att alla har rätt till tandvård enligt tandvårdsförsäkringen menar Patricia De Palma att de hemlösa i praktiken är uteslutna från tandvården.
– Vi har världens bästa tandvård i Sverige, men bara för den som kan betala. Det är inte acceptabelt, sjukförsäkringarna och tandvårdsförsäkringen måste samordnas så att ingen faller mellan stolarna, säger hon.
Patricia De Palma driver sedan 2002 Hållpunkten, en tandläkarmottagning i Stockholm som riktar sig till hemlösa.
Avhandling: ”Oral health among a group of homeless individuals from dental professional´s and patient´s perspective”
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Med dr Patricia De Palma
Institutionen för Odontologi
Tel: 08-524 881 29
Mobil: 070-261 81 29
E-post: Patricia.De.Palma@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes, ökar i dag epidemiskt till följd av övervikt och fetma. Sjukdomen orsakas av s.k. insulinresistens i kombination med sviktande funktion hos, och på sikt förlust av, de insulinproducerande betacellerna. Även typ 1-diabetes, dvs. barn- och ungdomsdiabetes, ökar. Orsaken i det fallet är att det egna immunförsvaret attackerar och förstör betacellerna. Att identifiera faktorer som förbättrar och bevarar betacellernas funktion är därför av största vikt. Forskargruppen, som leds av professor Helena Edlund vid Umeå centrum för molekylärmedicin (UCMM), Umeå universitet, beskriver i tidskriften Cell Metabolism några sådana faktorer.
Störd insulinutsöndring är ett tidigt tecken på att betacellernas funktion sviktar. Umeåforskarna har upptäckt att både en ytreceptor, BMPR1A, och dess ligand (budbärarmolekyl), BMP4, uttrycktes i de insulinproducerande betacellerna. Möss som saknar BMPR1A-receptorfunktionen i sina betaceller utvecklade diabetes pga. störd betacellsfunktion och därmed brist på insulin. Omvänt får möss med ökat uttryck av BMP4-liganden och möss som behandlats med BMP4-injektioner förbättrad betacellsfunktion, ökad insulinutsöndring och därmed bättre sockertolerans. Även diabetiska möss med störd insulinutsöndring svarade positivt på BMP4-behandling.
Resultaten tyder också på att en stimulering av BMPR1A-receptorn ger en långsiktigt positiv effekt på betacellernas funktion. BMP4-injektioner kan därmed vara ett möjligt sätt att stimulera och bevara funktionen hos de insulinproducerande betacellerna hos diabetiker.
Delar av studien är utförd i samarbete med Betagenon AB, Umeå. För mer information, kontakta professor Helena Edlund, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), på telefon 090-785 44 29 , 070-673 99 86 eller e-post Helena.Edlund@ucmm.umu.se
Helena Edlund et al.: ”BMP4-BMPR1A Signaling in b Cells Is Required for and Augments Glucose-Stimulated Insulin Secretion”, Cell Metabolism, March 2007.
Många cancerpatienter anger trötthet snarare än smärta som det stora problemet med sjukdomen. Blodbrist (anemi) är en av huvudorsakerna till tröttheten; sådan förekommer hos upp till 70 % av patienter med tumörsjukdomar i lymfsystemet. Orsaken är cellhormoner (cytokiner) som utsöndras av tumörcellerna och bl.a. hämmar bildningen av hormonet erythropoetin (EPO) i njurarna. Därför är det vanligt med EPO-brist hos cancerpatienter, framförallt om de behandlas med cellgifter. Behandling med syntetiskt EPO, som har samma egenskaper som den naturliga formen, stimulerar benmärgen att bilda röda blodkroppar så att tröttheten minskar hos de flesta patienter. Ämnet injiceras i underhudsfettet tre gånger i veckan; ofta av patienten själv. En ny, mer långtidsverkande EPO-typ, darbepoetin alfa (DA), har visat sig kunna ges med samma goda effekt, men bara en gång i veckan.
I avhandlingen studeras vilken DA-dos som är den bästa för att kontrollera anemin hos patienter med lymfatiska tumörsjukdomar under pågående cytostatikabehandling. Oavsett preparat svarar emellertid inte mer än 50-70 % av dessa cancerpatienter med förbättring av blodvärdet, mätt i hemoglobin (Hb). I avhandlingen undersöks därför effekterna av en kombination av EPO och järntillskott. Hos anemiska patienter med lymfatisk tumörsjukdom ger järn direkt i blodbanan (intravenöst) i samband med EPO-behandlingen ett dubbelt så snabbt och nästan dubbelt så högt Hb-svar (över 90 %) med minst 25 % lägre EPO-dos per patient och vecka. Utifrån bl.a. dessa resultat rekommenderar numera den europeiska cancerorganisationen EORTC tillägg av intravenöst järn till EPO-behandling av cancerrelaterad anemi.
Slutligen studeras tidigare uppgifter om att EPO skulle kunna medföra tumörtillväxt och därmed förkorta överlevnaden för patienter med bröstcancer eller cancer i öron-näsa-halsområdet. Analysen efter långtidsuppföljning av patienter som behandlats med DA ger dock inga belägg för förkortad överlevnad eller tumörtillväxt.
Michael Hedenus är överläkare vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand och doktorand vid enheten för onkologi, tel. 070-634 40 72, epost michael.hedenus@lvn.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 16 mars vid Inst. för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, och har titeln Clinical impact of epoetins in the treatment of anemia in patients with lymphoid malignances: Dosing, iron supplementation and safety.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Lionssalen, Jubileumskliniken, by. 7, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Robert Hast, Karolinska Institutet.
Studien är genomförd i samarbete med forskare vid Karolinska institutet och publiceras i det senaste numret av den amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.
Resultaten bevisar att filamin B spelar en avgörande roll för utvecklingen av organ hos foster. Nästan alla möss som saknade genen för proteinet dog före födseln.
– Människan saknar aldrig detta protein helt, men vi kan ha mindre av det eller ha en variant av proteinet som orsakar missbildningar på skelettet och annan sjukdom, säger docent Levent Akyürek vid Sahlgrenska akademin som lett studien.
Det är första gången forskare lyckats ta fram en musmodell som saknar genen för proteinet filamin B. Modellen kommer att ge mer kunskap om bland annat flera ovanliga skelettsjukdomar där produktionen av proteinet är rubbad.
– Avsaknaden av proteinet orsakade tydliga skelettmissbildningar hos mössen som påminner om de man ser hos patienter med bland annat boomerangdysplasi, spondylocarpotarsal syndrom, och Larsens syndrom. Med hjälp av musmodellen kan vi nu få bättre förståelse för vad som orsakar dessa sjukdomar, säger Levent Akyürek.
Mössen som saknade filamin B fick även missbildningar i sina blodkärl. Både mycket små blodkärl och andra större kärl påverkades.
– Det verkar som att cellerna som bildar blodkärlens inre vägg inte formerar sina vanliga mönster hos de genförändrade mössen. Det outvecklade blodförsörjningssytemet kan i sin tur kanske förklara varför organen inte utvecklades som de skulle hos mössen, säger Levent Akyürek.
Andra pågående cellodlingsstudier vid Sahlgrenska akademin visar att ökade nivåer av filaminer i den skadade cellen stimulerar bildandet av nya blodkärl. Filaminer kan ha goda effekter hos patienter som fått hjärtinfarkt. Hos cancerpatienter har ökade nivåer av proteiner samma effekt, men för dessa patienter kan nybildning av blodkärl innebära att tumören växer och tillståndet förvärras.
– Vi undersöker nu om uttrycket av filamin har betydelse för prognosen av dessa allvarliga sjukdomar. Kanske kan filamin i framtiden användas som en prognostisk markör, säger Levent Akyürek.
Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences.
Artikelns titel: Filamin B deficiency in mice results in skeletal malformations and impaired microvascular development
Författare: Xianghua Zhou, Fei Tian, Johan Sandzén, Renhai Cao, Emelie Flaberg, Laszlo Szekely, Yihai Cao, Claes Ohlsson, Martin 0. Bergö, Jan Borén och Levent M. Akyürek
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Levent Akyürek, telefon: 031-342 68 64, e-post: levent.akyurek@wlab.gu.se
– Influensavirus finns normalt hos vilda vattenlevande fåglar, men då i milda, lågpatogena former, säger Björn Olsen, professor i zoonotisk ekologi och epidemiologi vid Högskolan i Kalmar. Även om dessa virus inte är direkt farliga för människor eller tamfjäderfä, är det viktigt att förstå dynamiken av de naturligt förekommande virusen för att kunna förutsäga hur andra, mer aggressiva virus kan bete sig.
Provtagningar under åren 2002 – 2005 vid Ottenby Fågelstation visar att influensa hos simänder är mycket säsongsbunden.
– Liksom vi människor har änderna sin säsongsbundna influensatid, säger Jonas Waldenström, forskarassistent i gruppen. Men till skillnad från oss människor ligger toppen hos änder under hösten, och dessutom ser vi en lägre topp under våren i samband med vårflyttningen.
Resultaten visar också att simänder, som exempelvis gräsand, är virusets huvudsakliga reservoar i naturen och att virus sprids mellan änder året runt.
– Även om andra fågelarter kan vara infekterade med influensavirus, så är simänderna helt centrala i virusets spridningsdynamik, säger Björn Olsen. Tidigare fanns en tro att andra fågelgrupper, som exempelvis vadarfåglar, var viktiga för spridningen av viruset. Vi kan visa att så inte är fallet, utan att simänderna är själva motorn i spridningen av lågpatogena influensavirus.
Studien har gjorts i samarbete med holländska forskare vid Erasmusinstitutet i Rotterdam och är unik i sin storlek och bredd i världen.
Kontaktinformation
Björn Olsen
tel: 0480-446225
mobil: 070-238 49 44
Jonas Waldenström
tel: 0480-446195
mobil: 070-201 82 18
Ett nytt forskningsprojekt – FEMCIT – samlar forskare från 15 olika universitet runt om i Europa varav ett är Stockholms universitet. Statsvetare, sociologer och etnologer kommer inom FEMCIT att studera medborgarskap i det multikulturella Europa ur ett genusperspektiv, och särskilt analysera kvinnorörelsens betydelse för de förändringar som ägt rum under de senaste 30 åren. Från Stockholms universitet deltar professor Drude Dahlerup och fil dr. Lenita Freidenvall vid Statsvetenskapliga institutionen.
– I det multikulturella Europa krävs andra perspektiv på medborgarskap än det traditionella juridiska statsborgerskapsbegreppet. Projektet ska studera hur organiseringen av det politiska, sociala, religiösa och kroppsliga livet konstruerar kvinnors relativa utanförskap, men också hur detta tar sig olika former för olika kategorier av kvinnor, säger professor Drude Dahlerup.
Drude Dahlerup och Lenita Freidenvall ska inom FEMCIT genomföra en studie av etniska minoriteters och immigranters politiska medborgarskap – eller brist på detsamma. De båda forskarna är i slutskedet av ett globalt forskningsprojekt om kvotering inom politiken och resultaten kommer att användas i studien.
– Vi kommer att fokusera på möjligheterna för invandrarkvinnor i Europa att bli delaktiga i politiskt beslutsfattande genom olika former för kvotering. Vi ska till exempel undersöka i vilken utsträckning de politiska partierna introducerat särskilda målsättningar och rekommendationer för en ökad representation av etniska minoriteter samt hur kvinnor i invandrarorganisationer ser på politiskt medborgarskap, säger Lenita Freidenvall.
FEMCIT finansieras med cirka 40 miljoner kronor från EU:s sjätte ramprogram och löper över fyra år.
Ytterligare information
Drude Dahlerup, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 49 65, 070-391 75 36, e-post drude.dahlerup@statsvet.su.se
Lenita Freidenvall, fil. dr., Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 26 57, 070-719 24 43, e-post lenita.freidenvall@statsvet.su.se
Se www.femcit.org samt www.quotaproject.org om bruk av kvotering över hela världen.
För bilder, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
För att intensifiera forskning kring hur granbarkborren bäst kan stoppas, har SLU:s ledning beslutat om två miljoner kronor i extra anslag. Forskarna vid institutionen för ekologi vid SLU, kommer under våren att studera granbarkborrens naturliga fiender, undersöka hur olika bekämpningsmetoder fungerar samt hur de påverkar miljön i skogen.
Ett tiotal personer kommer under 2007 att studera granbarkborren utifrån olika frågeställningar. I huvudsak kommer arbetet att göras i södra och västra Sverige där stormarna härjade värst.
Granbarkborren hör till skogsägarnas värsta gissel. Under gynnsamma år kan insekterna orsaka stor skada och i värsta fall döda träd. Efter stormen Gudrun i början av 2006 skadades 1.5 miljoner kubikmeter stående träd. Forskarna vid SLU räknar med att flera miljoner kubikmeter skog blir angripna under 2007 och att kvaliteten snabbt går förlorad på grund av granbarkborrens angrepp. Granbarkborren kan föröka sig mångfalt i vindfällena och mängden baggar öka ytterligare med risk för fortsatta angrepp på träd som inte har fällts av stormen.
BEHÖVS MER KUNSKAP
Forskning kring granbarkborren har pågått under lång tid, såväl i Sverige som i andra länder, men fortfarande är det mycket man inte vet om dess naturliga fiender och hur dessa påverkar förloppet av granbarkborrarnas härjningar. En betydande del av de nya resurserna kommer därför att satsas på ökad förståelse av de naturliga fiendernas betydelse och hur fienderna påverkas av olika bekämpningsåtgärder.
SLU-forskarna har tidigare rekommenderat metoden ”sök och plock” av stående angripna träd för att minska antalet granbarkborrar. Metoden innebär att man avverkar och för ut de stående träd som angripits av skadegöraren innan den nya generationen granbarkborrar hunnit kläckas. Denna metod rekommenderas nu av Skogssstyrelsen som huvudstrategi mot granbarkborren, förutom att ta bort nya vindfällen, efter stormen Per.
Kunskapsläget är dåligt när det gäller hur effektiva olika bekämpningsåtgärder faktiskt är. SLU ska i årets satsning utvärdera sök & plock-metoden. nom skogsbruket görs bedömningen att sök & plock inte kommer att räcka till och därför planerar man att även använda fångstvirke som betas med feromoner(doftämnen) och behandlas med insekticider för att locka och döda granbarkborrar.
Metoden är kontroversiell men anses billigare och effektivare, dvs fångar fler baggar per feromonenhet, än feromonfällor. Det är angeläget att denna metod utvärderas, såväl bekämpningseffekten som påverkan på de naturliga fienderna. Forskarna vid SLU kommer därför att jämföra olika sätt att fånga granbarkborrar och dess fiender. I samverkan med skogsbruket ska forskarna studera bekämpningseffekten på lokal nivå, dvs hur mycket angreppen på stående träd reduceras av de motåtgärder som har gjorts.
Mer information om granbarkborren, se http://www.slu.se/?id=551&puff=107 http://www.entom.slu.se/konferens.htm
Åke Lindelöw, fältentomolog, institutionen för ekologi, SLU 018-67 23 37 ake.lindelow@entom.slu.se
Bo Långström, professor, institutionen för ekologi, SLU 018-67 23 35 bo.langstrom@entom.slu.se
Martin Schroeder, forskare, institutionen för ekologi, SLU 018-67 23 32 Martin.Schroeder@entom.slu.se
