IBD (inflammatory bowel disease) är en grupp inflammatoriska sjukdomar som drabbar slemhinnorna i mag-tarmkanalen, varav Crohns sjukdom och ulcerös kolit är de vanligaste exemplen. Eftersom det kan vara svårt att skilja IBD från andra tillstånd, som det mindre allvarliga IBS (irritable bowel syndrome), krävs avancerade undersökningar som röntgen, gastroskopi och koloskopi för att ställa rätt diagnos när IBD bryter ut. Något som ofta inträffar redan i barnaåren.

Ulrika Lorentzon Fagerberg, biträdande överläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, har i sin doktorsavhandling visat att det också går att upptäcka IBD genom ett enkelt avföringsprov. Genom att mäta nivåerna av calprotectin – ett protein som finns i vissa av kroppens vita blodkroppar – är det möjligt att både påvisa och utvärdera den inflammation i tjocktarmen som är typisk vid IBD. Tack vare den nya metoden kan många patienter helt slippa genomgå skopiundersökning.

Skopiundersökningar – där mag-tarmkanalen granskas med en böjlig slang – är både påfrestande för patienterna och dyra för vården, och alternativa metoder är därför mycket eftertraktade. Den nya metoden har redan under avhandlingsarbetet börjat användas vid rutinutredning av mag-tarmbesvär, och har snabbt blivit populär i stora delar av Sverige.

– Både friska och sjuka har fördel av metoden. De friska eftersom de nu inte behöver genomgå koloskopi för att utesluta inflammation i tjocktarmen och de sjuka för att vi nu kan upptäcka dem lättare och sätta in behandling i ett tidigt skede. Dessutom har vi nu fått möjlighet att kontinuerligt och på ett enkelt sätt mäta sjukdomsaktivitet i tarmen på de med redan känd IBD, säger Ulrika Lorentzon Fagerberg.

Ulrika Lorentzon Fagerberg är verksam som barnläkare och specialist inom mag-tarmsjukdomar hos barn vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm.

Avhandling:
”Fecal calprotectin in children with special reference to inflammatory bowel disease”, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet.

Tid och plats för disputation:
Fredag den 30 mars klockan 13.00, Skandiasalen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Doktorand Ulrika Lorentzon Fagerberg
Tel: 08-51777709, 0730-320319
E-post: ulrika.fagerberg@karolinska.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se

Arvsmassans byggstenar är bland de äldsta molekylerna på jorden och man anser att enzymet som tillverkar byggstenarna fanns redan i de första organismerna på jorden som utvecklades för mer än 3,5 miljarder år sedan. Enzymet som kallas RNR (förkortning för ribonukleotidreduktas) är ett livsviktigt enzym för alla nu levande organismer och slås bland annat ut av ett par av våra läkemedel mot cancer och parasitsjukdomar.

– Vi har helt oväntat hittat ett bakterievirus som har fått genen för RNR avbruten av främmande DNA. Normalt skulle detta leda till total utslagning av bakterievirusets RNR, men eftersom det ger ett ofantligt överlevnadsvärde för bakterieviruset att kunna tillverka egna byggstenar för sin arvsmassa, så har evolutionen i detta fall lett till att enzymet kan återbildas från sina sönderklippta delar. Det är jättespännande och nästan som att få tjuvkika på hur evolutionen av nya enzymfunktioner har gått till, säger Britt-Marie Sjöberg, professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet.

Bakterievirus har vanligtvis en mycket kompakt arvsmassa, där den ena genen avlöser den andra nästan utan något mellanliggande DNA. I en del bakterievirus kan man också hitta så kallat själviskt DNA som invaderar arvsmassan och tolereras om det hoppar in mellan två gener. Det själviska DNAt kan på så sätt åka snålskjuts i bakterievirusets arvsmassa, och sprida sig genom att hoppa till andra bakterier och bakterievirus. Men om det råkar hoppa in mitt i en livsviktig gen leder det vanligtvis till att bakterien eller bakterieviruset dör.

– Trots att det själviska DNAt hoppat in mitt i RNR-enzymet, så har evolutionen ändå lyckats återskapa ett funktionellt enzym från de två delarna. Det visar vilken imponerande plasticitet det finns i arvsmassan och de genprodukter som den kodar för, och vi kan få en uppfattning om hur evolutionen kunnat leda från en encellig organism till den enorma mångfald vi har på jorden idag, säger Britt-Marie Sjöberg.

– Naturen och evolutionen är ofantligt mycket mer fascinerande än man någonsin kan tänka sig! Genom dessa upptäckter blir vi mer sporrade än någonsin att försöka förstå hur enzymet RNR har utvecklats under evolutionen, och hur vi kan hitta nya läkemedel att effektivt stoppa dess funktion inom cancerterapin och vid olika typer av infektioner.

För ytterligare information:
Britt-Marie Sjöberg, professor i molekylärbiologi, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, Stockholms universitet, tfn 08-164150, mobil 0705-648678, e-post britt-marie.sjoberg@molbio.su.se

För bild på Britt-Marie Sjöberg, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.

Kolesterol spelar en viktig roll vid uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdom. Höga fetthalter i blodet gör att kolesterol avsätts i kärlväggarna och orsakar åderförkalkning (ateroskleros).

Kolesterolpartiklarna är inte lösliga i blodet utan flyttas omkring med hjälp av så kallade lipoproteiner. Low-density lipoprotein (LDL) sköter transporten från levern till vävnaderna. High-density lipoprotein (HDL), som även brukar kallas det ”goda” kolesterolet, transporterar kolesterol från perifera vävnader till levern för återvinning eller utsöndring.

Medan LDL är en riskfaktor för ateroskleros så kan höga HDL-nivåer tvärtom vara positivt.

För första gången har nu proteininnehållet i LDL och HDL kartlagts med hjälp av nya avancerade metoder som ultracentrifugering, två-dimensionell gelelektrofores och masspektrometri.

Resultaten som redovisas i en doktorsavhandling av Helen Karlsson vid Avdelningen för yrkes- och miljömedicin visar att de består av betydligt fler proteiner än man tidigare trott. Forskargruppen har identifierat 47 proteiner, några som kan interagera med kärlväggen och andra som är involverade i immunsystemet. Det är möjligt att LDL och HDL spelar en större roll vid inflammation och infektion än tidigare känt.

Den annorlunda LDL-profil som påvisades hos kraftigt överviktiga personer innebär att de hade lägre nivåer av proteiner som transporterar kolesterol från vävnaderna samt högre nivåer av proteiner involverade i immunsystemet samt omsättningen av triglycerider. Man kan tänka sig att vissa av proteinerna endast transporteras med partikeln i blodbanan eller att de har en skyddande effekt på partikeln genom att förhindra oxidation eller nedbrytning. Men dessutom kan de vara skadliga till exempel genom sin förmåga att fastna i kärlväggen, och sannolikt kan LDL-partikelns proteininnehåll ha betydelse för utvecklandet av ateroskleros. Kanske kan några av dessa proteiner vara användbara som biomarkörer i ett tidigt skede av hjärt-kärlsjukdom, där förhöjda nivåer av vissa proteiner kan spegla en ökad risk för åderförkalkning.

Avhandlingen Lipoproteomics – a new approach to the identification and characterization of proteins in LDL and HDL läggs fram vid disputation 29 mars.

Kontaktinformation
Helen Karlsson 013-224414, helka@imk.liu.se

Enligt en enkät som ingår i avhandlingen anser personalen på Sveriges ungdomsmottagningar att unga män som involveras i en oplanerad graviditet ofta känner sig maktlösa. Männen upplever att det är svårt för dem att påverka beslutet om abort eller fullföljande av graviditeten, och man är orolig över om man själv är tillräckligt mogen för att ta hand om ett barn. Trots det var det inte mer än ungefär en femtedel av ungdomsmottagningarna som erbjöd personligt stöd till dessa unga män.

Att männen har behov av att få prata med personal som är insatt i problematiken kom också fram i de intervjuer Holmberg har gjort med unga män som nyss fått veta att deras flickvänner är gravida. Det är främst känslor, rädslor och moralfrågor man vill prata om, och för en del är det viktigt att få diskutera med en man.

18-åriga pojkar som varit involverade i en graviditet visar även ett större riskbeteende än jämnåriga som inte hade den erfarenheten. De röker mera, dricker mer alkohol, har oftare använt narkotika eller anabola steroider, och fler av dem har funderat på självmord.

– Det är viktigt att verksamheten vid ungdomsmottagningarna byggs ut så att pojkar som involveras i oplanerade graviditeter kan erbjudas lämpligt individuellt stöd och att även livsstilsfrågor tas upp, säger Lars Holmberg.

Skillnader i livsstilen syns också mellan andra grupper av ungdomar. Med hjälp av en enkät till gymnasieelever har han jämfört dem som går yrkesförberedande respektive studieförberedande program, och visat att de elever som gick yrkesföreberedande program hade en mer ohälsosam livsstil. Tobaksrökning, alkohol och haschrökning var vanligare i den här gruppen, som också använde preventivmedel mera sällan och hade haft fler samlagspartners än eleverna på de teoretiska programmen. Lars Holmberg menar att förebyggande program inom skolhälsovården och elevhälsan bör utformas med hänsyn till den här sortens skillnader.

– Inom barn- och ungdomsmedicinen, i skolhälsovården och på ungdomsmottagningarna finns ett behov av kompetenshöjning inom ungdomsmedicin, särskilt när det gäller ohälso- och riskbeteende. För att åstadkomma detta behövs barn- och ungdomscentra som har resurser till utveckling och forskning, och som får i uppgift att utforma förebyggande program, säger han.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Holmberg, 023-49 06 61, 070-397 94 76, e-post: lars.i.holmberg@ltdalarna.se

Cystisk fibros är en allvarlig ärftlig sjukdom som drabbar flera organ. Patienterna kan ha mycket svårt att andas eftersom proppar av segt slem och störd salttransport kan hindrar flödet i luftvägarna. Slemmet orsakar bland annat kronisk lunginfektion. Nästan 600 svenskar lever idag med cystisk fibros.
– Behandlingen har förbättrats betydligt, trots att inget botemedel finns. Idag är den största patientgruppen med cystisk fibros vuxna, säger Marita Gilljam, specialistläkare inom lungmedicin.

Avhandlingen visar att det blivit vanligare att vuxna får diagnosen. Studien är genomförd vid ett kanadensiskt center för vuxna med cystisk fibros i Toronto och resultaten visade att antalet patienter som fått diagnosen som vuxna ökat sedan 1990. Dessa patienter hade krävt flera kompletterande tester för att diagnosen skulle kunna fastställas.
– Oftast hade de lindriga symptom eller bara symptom från ett organ, men i gruppen fanns också de som hade allvarlig lungsjukdom. För dessa krävdes ovanligt omfattande mutationsanalyser och andra analyser för att säkert kunna säga att de hade cystisk fibros, säger Marita Gilljam.

Kvinnor med cystisk fibros har tidigare fått rådet att inte bli gravida eftersom hälsoriskerna ansetts för stora, men Marita Gilljam visar att risken för kvinnorna inte ökade av graviditeten i sig. I studien ingick 49 kvinnor med cystisk fibros vid samma CF-center i Kanada. Slutsatsen av studien är att graviditeten vare sig försämrade lungfunktionen eller påverkade överlevnaden.
– Riskfaktorerna var de samma som för alla andra med cystisk fibros. Det var få kvinnor med kraftigt nedsatt lungfunktion som fullföljde en graviditet, och för den gruppen måste resultaten tolkas försiktigt, säger Marita Gilljam.
Kvinnorna i studien hade fött totalt 74 barn.

I samarbete med andra forskare i Toronto, Lund och Göteborg har Marita Gilljam även utarbetat ett formulär som mäter livskvalitet och som nu kommer att testas i större skala.
– Vid cystisk fibros krävs en tidskrävande daglig behandling och för att den skall kunna göras optimalt ur ett holistiskt perspektiv är det därför viktigt att även mäta livskvalitet, säger Marita Gilljam.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Cystic fibrosis in adults. Diagnostic, epidemiologic and quality-of-life aspects

Avhandlingen försvaras fredagen den 30 mars, klockan 13.00, Aulan, Jubileumskliniken, SU/Sahlgrenska, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marita Gilljam, leg. läkare, telefon: 070-877 53 78, 031-342 81 20, e-post: marita.gilljam@lungall.gu.se

Handledare:
Docent Bengt Bergman, telefon: 031-342 33 54, e-post: bengt.bergman@lungall.gu.se
Professor Birgitta Strandvik, telefon: 031-343 47 23, e-post: birgitta.strandvik@pediat.gu.se

Forskningsfältet om livmodertransplantation har utvecklats mycket de senaste åren. En amerikansk forskargrupp anser sig nu redo att utföra den andra transplantationen på människa. Det har gått sju år sedan det första försöket gjordes och misslyckades.
– De flesta forskarna inom fältet anser att försöket år 2000 genomfördes alldeles för tidigt. Sedan dess har ett stort antal studier genomförts för att undersöka kirurgisk teknik, graviditetens förlopp, fostrets utveckling, avstötningsmönster och immunosuppression för att det nya organet inte ska stötas bort, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin.

Avsaknad av livmoder kan vara medfött, men det finns också kvinnor som behövt operera bort sin livmoder av olika anledningar.
– Man räknar med att omkring 3 % av alla infertila par är infertila av denna orsak. Livmodertransplantation kan bli en framtida behandling för infertilitet som beror på avsaknad av livmoder, som anses vara det sista stora hindret i försöken att behandla de vanligaste orsakerna till infertilitet, säger Mats Brännström.

The First International Symposium on Uterine Transplantation äger rum i Göteborg den första april. Vid mötet presenteras data från försök med graviditeter i transplanterade livmödrar i stora djur och livmodertransplantationer i primater, resultat av tillvaratagande av livmödrar och blodkärl från mänskliga multiorgan donatorer, fynd kring bortstötningsmekanismer av transplanterade livmödrar och immunosuppression för att kontrollera dessa. Under mötet diskuteras även etiska aspekter inom forskning och framtida klinisk tillämpning.

Symposiet arrangeras i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg. Forskare, möjliga framtida patienter och intresserade lekmän har bjudits in att medverka.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Mats Brännström, telefon: 031-342 22 27, 073-625 44 55, e-post: mats.brannstrom@obgyn.gu.se

Ögats yta är ständigt täckt av en tunn tårfilm vilken spelar en viktig roll för ögats funktion och hälsa. Tårfilmen innehåller infektionshämmande ämnen och sköljer bort främmande partiklar som kan skada ögat. Den fungerar också som ett som smörjmedel som skyddar ögats yta mot den mekaniska belastning som ögonlockens rörelse innebär. Ytterliggare en viktig funktion är att den försörjer den blodkärlslösa hornhinnan med näringsämnen och syre.

– Tårfilmen är egentligen mycket viktigare för oss än de emotionella tårarna, blir det något fel på den så får man så kallade torra ögon, vilket i längden kan leda till blindhet, säger Maria Edman. Torra ögon behandlas idag oftast med tårersättningmedel men dessa är inte alls lika bra som den riktiga tårfilmen på att skydda ögat. Därför så vore det önskvärt att man kunde hitta ett läkemedel som stimulerar den egna produktionen av tårar.

Tårkörteln har en ständig produktion av tårar. Tårproduktionen kan ökas när det behövs, till exempel om ett gruskorn kommer in i ögat. Stimuleringen av tårproduktionen sker genom att nervceller skickar ut signalmolekyler till tårkörtelcellerna för att tala om att nu behövs det mer tårar. Tårkörtelcellerna tar emot signalerna med hjälp av en slags brevlådor som finns på cellernas yta som kallas receptorer. När dessa receptorer tar emot en signal så skickar de också en signal in i cellen vilket får den att börja utsöndra det vatten, salter och proteiner som behövs i tårfilmen. Man har sedan länge vetat att till exempel substansen acetylkolin fungerar på det sättet.

Maria Edman har forskat om hur substansen adenosin påverkar produktionen av tårvätska från tårkörtelcellerna. I resultaten kan Maria Edman se att adenosinet har en viss ökande effekt på sekretionen av tårvätska men också något som kanske är av större intresse nämligen att adenosin förhöjer den effekt som acetylkolin har på tårvätskeutsöndringen.

Avhandlingen heter ”Adenosine receptors and regulation of rabbit lacrimal gland secretion”. Disputationen äger rum fredagen den 30 mars kl 09.00, Sal 143, Teknikum, Norra vägen 47, Kalmar. Opponent är Associate Professor, Driss Zhoukhri, Tufts University School of Dental Medicine, Boston, MA, USA.

Kontaktinformation
Maria Edman
tel: 0480-446184
e-post: maria.edman@hik.se