Lis Asklund, ”eterns kurator”, är en klassiker i svensk radio med sitt rådgivningsprogram Människor emellan som sändes 1956-1968. Men den första radiobrevlådan för sociala frågor sändes redan 1939 och rådgivare då var Anna Lisa Söderblom, dotter till Per Albin Hansson.
Det var de stora visionernas tid. Det svenska folkhemmet skulle byggas. Tilltron var stor till den sociala ingenjörskonsten och politikens förmåga att skapa ett gott samhälle. Under några intensiva år på 1930-talet infördes en lång rad socialpolitiska reformer: förebyggande mödra- och barnavård, fri förlossningsvård, mödrahjälp, barnbidrag, folktandvård, arbetslöshetsförsäkring, rätt till semester och förbättrad folkpension.
Nu gällde det att få medborgarna att utnyttja sina rättigheter.
– Det var inte självklart att be om hjälp, säger Sofia Seifarth, som disputerar vid Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Man ville inte ligga samhället till last. Fattigvård var förknippat med skam.
Sofia Seifarth har studerat de brevlådeprogram för sociala och personliga frågor som sändes av Radiotjänst (senare Sveriges Radio) 1939-1968. Hon visar att de var en viktig del av den sociala upplysning som ansågs nödvändig för att människor skulle hitta sin plats i folkhemmet. Att söka hjälp med sin försörjning, exempelvis, framställdes i programmen som en rättighet och inget att skämmas för.
I början av 1940-talet hade 65 procent av de svenska hushållen radio, i slutet av 1940-talet hela 90 procent. Sverige var det radiotätaste landet i Europa (om än med bitvis dålig mottagning). Radion fick en central roll som folkupplysare.
Brevlådeprogrammen fick också ett stort genomslag. De tog emot många tusentals brev, de allra flesta från kvinnor.
– Brevlådorna var ett alternativ när man var tveksam till att kontakta andra instanser, som fattigvården, barnavården eller församlingspräster, säger Sofia Seifarth. Många vände sig till radion med frågor som de uppfattade som känsliga. På det sättet kan programmen sägas ha haft en frigörande funktion.
Men de var också fostrande och disciplinerande. De brevskrivare som misstrodde myndigheter och experter, som kände sig kränkta och kontrollerade, fick veta att det berodde på felaktiga attityder hos dem själva. ”Se det inte som kontroll, se det som stöd”, var ett av budskapen. Brevlådorna blev en sluss till samhällets experter.
– I programmen definierades vad som skulle uppfattas som problem, vad människor skulle söka hjälp för och vilka professioner som skulle tillhöra expertisen, säger Sofia Seifarth. Lyssnarna fick veta att ”det här problemet kan du inte lösa själv, du måste vända dig till en expert”.
Själva formen, att lyfta fram ett individuellt, ofta intimt problem, i offentligheten, är en föregångare till senare tiders s.k. reality-tv, exemplifierad av Dr Phil och Supernanny. Seifarth visar också hur tilltalet i radiobrevlådorna med tiden blev allt mer intimt och personligt.
I grunden byggde brevlådorna på en dröm om den moderna människan, skriver hon avslutningsvis, en människa som är rationell, kontrollerad, planerande, osjälvisk, demokratisk, kompetent, lycklig, harmonisk och fri från hämmande ideal!!
Sofia Seifarth disputerar den 30 mars. Hennes avhandling heter Råd i radion. Modernisering, allmänhet och expertis 1939-1968. Den ingår i ett större forskningsprogram Kommunikation, kunskap, makt, vid Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Forskningsledare är professor Martin Kylhammar.
Kontaktinformation
Telefon till Sofia Seifarth 013- 28 22 28, 0709-13 58 28, e-post: sofia.seifarth@isak.liu.se
Fritidsbåtar målas av tradition med en färg som har till uppgift att förhindra att organismer sätter sig fast på skrovet. Undersökningar har visat att dessa färger är giftiga för miljön och myndigheter har infört allt striktare restriktioner när det gäller användningen av dem. Enligt en utvärdering av det projekt med manuell båtbottentvätt som pågått i Trosa i år är en stor del av båtägarna nöjda och miljövinsterna är stora.
– Det har visat sig att 80 procent av de som använder metoden är nöjda när det gäller dess effektivitet med att hålla växtorganismer borta från båtbotten. Båttvätt fungerar bäst när båtarna är försedda med en hård, slät yta där det inte så lätt sätter sig organismer och som är lätt att tvätta, säger Britta Eklund.
– Mätningar visar att båttvätten i Trosa medför begränsat läckage till omgivningen eftersom det finns en uppsamlingsanordning under. Vi har visserligen kunnat se en viss förhöjning av oönskade substanser av koppar och zink i närheten av båttvätten, men halterna var betydligt lägre än i anslutning till platser där båtarna högtrycktvättas. När båtägare i allt större uträckning övergår till att använda en hård färg och tvättar sina båtar kommer allt mindre mängd farliga metaller läcka ut i miljön, säger hon.
Undersökningar av bottnen och vattnet har nyligen genomförts vid Wasahamnen, Bullandö Marina och naturhamnen Säck i Stockholms skärgård. På sedimenten har samma metaller analyserats, nämligen koppar och zink och även giftighet testats. Vattenproverna från Wasahamnen innehöll höga halter av båda metaller jämfört med referensstationen. Även vattnet från Bullandö marina och naturhamnen Säck hade förhöjda halter av koppar och zink.
Trots att det är förbjudet att använda kopparfärger på ostkusten kunde alltså förhöjda halter i både vatten och sediment konstateras.
Sediment från Wasahamnen innehöll 2 – 3 gånger mer av både koppar och zink, än vad som uppmättes på någon av de andra platserna. Det noterades förhöjda halter av koppar och i zink i vattnet från både Säck och Bullandö marina och motsvarande höjningar i sedimenten, vilket innebär att det sannolikt är fritidsbåtar som sprider dessa metaller. Detta styrks av att de högsta metallhalterna i sedimenten i både Bullandö marina och i Trosa hamn fanns vid upptagningsplatserna för fritidsbåtar.
– Om båtägarna använde hård färg på bottnen och tvättade regelbundet skulle vi kunna minska denna spridning av metaller i skärgårdsmiljön, säger Britta Eklund.
Ikväll kl 19.00 instrueras båtägare i Folkets hus, Trosa, hur metoden med båttvätt fungerar. Undersökningsresultat från Östersjön presenteras. För ytterligare information om detta, kontakta Karl-Axel Reimer, kommunekolog, tfn 0156-520 24 eller mobil 070-212 2024
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Britta Eklund, forskare, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet, tfn 08-674 7211/0156-16 406, mobil 070 – 753 1279
Linné skriver i sin Materia Medica att misteln kan användas mot epilepsi, yrsel och dysenteri. Men mistelns släktskap vållade problem också för honom, och han hade svårt att passa in den i sitt system. Mistelns ofta mycket små och förenklade blommorna gjorde att man länge placerade den bland andra växter med oansenliga blommor, som kornell, murgröna, morot och benved. Senare har genetiska studier visat att denna grupp av växter inte alls är nära besläktade med varandra, och var mistlarna har hört hemma har inte kunnat avgöras förrän nu.
– Genom att undersöka fler arter av mistlar och deras släktingar i kombination med flera gener har jag kunnat slå fast att mistelväxterna är närmast släkt med nejlikväxterna och att dessa båda är besläktade med asteriderna, berättar Sonny Larsson.
I sin avhandling har han undersökt hur mistlarnas släktskap och bruk inom traditionell medicin kan relateras till en potentiell användning inom cancermedicinen. Inom komplementärmedicinen används de för behandling av just cancer, och mistlarna innehåller flera ämnen som i provrör har visat sig döda cancerceller.
I den europeiska misteln och dess närmaste nordamerikanska släktingar är det en typ av peptider, så kallade tioniner, som dödar cancercellerna, och Sonny Larsson har studerat om mistlar från Panama, Taiwan och Madagaskar har samma egenskaper.
– Extraktet på mistlar från Madagaskar var lika effektivt som extrakt från europeisk mistel, men de verkar innehålla en annan typ av peptider. Resultaten bekräftar dock den traditionella användningen av dessa mistlar i cancermediciner och visar att mistlar har potential att fungera också i moderna läkemedel mot cancer, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sonny Larsson, 018-471 44 97, 073-613 01 23, e-post: Sonny.Larsson@fkog.uu.se
Fredrik Robelius har gjort sin prognos genom att studera de globala oljereserverna, historisk produktion och nya fyndigheter. Han fokuserar på de allra största oljefälten, så kallade gigantfält, som totalt producerar minst 500 miljoner fat olja.
Gigantfälten utgör endast cirka en procent av alla oljefält i världen, men trots det står de för över 60 procent av den totala oljeproduktionen. Dessvärre är trenden neråtgående när det gäller nya gigantfältsupptäckter, både med avseende på antalet fält och på volymerna i de fält som hittas. Majoriteten av de största gigantfälten finns runt Persiska viken och är över 50 år gamla.
– Gigantfältens dominans i den globala oljeproduktion styrker tesen om att de kommer att avgöra hur den framtida produktionen ser ut, säger Fredrik Robelius.
Han har utvecklat en modell som bygger på historisk produktion, gigantfältens totala utvinningsbara reserver och fältens avklingningstakt. Modellen utgår från att oljefält har en konstant avklingningstakt, vilket Robelius har verifierat genom att studera ett antal gigantiska oljefält där produktionen har avklingat. Analysen visar att en årlig avklingningstakt på mellan 6 och 16 procent är rimlig.
För att säkerställa att ett fälts framtida produktion hamnar inom modellens intervall har Robelius använt både pessimistiska och optimistiska uppskattningar. Sedan har han kombinerat resultaten från modellen med fältprognoser för djupvattenproduktion, nya fyndigheter, oljesand i Kanada och tung olja i Venezuela för att konstruera sina framtidsprognoser.
– Alla studerade fall visar att den globala oljeproduktion börjar avta vid ungefär samma tidpunkt som gigantfälten. Enligt det mest pessimistiska scenariot nås en topp 2008, medan det mest positiva scenariot, som antas följa en årlig efterfrågeökning på 1,4 procent, når sin topp år 2018.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fredrik Robelius, 018-471 76 43, 070-425 09 15, e-post: Fredrik.Robelius@tsl.uu.se
Det främsta målet för programmet MicroDrivE är att minska oljeberoendet i samhället. Detta görs genom att maximalt utnyttja olika mikrobiologiska processer vid beredning av växtbiomassa. Slutprodukter blir bioenergi (etanol och biogas), djurfoder, gröna biotekniska produkter, och en kvalitetssäkrad biogödning som sluter växtnäringskretsloppen.
– MicroDrivE är ett temaforskningsprogram som handlar om att utveckla en uthållig och miljövänlig produktion av bland annat drivmedel. Styrkan med programmet är att vi jobbar med ett helhetsgrepp för bättre energiutbyte, ekonomi, hygien och växtnäringsnyttjande i varje delprocess, säger Johan Schnürer, professor vid institutionen för mikrobiologi vid SLU och initiativtagare till MicroDrivE.
Femton forskare inom mikrobiologi, molekylärbiologi och kemi vid SLU är engagerade inom MicroDrivE. Från höstterminen får dessutom tolv studenter chansen att göra sina examens-arbeten inom projektet. Exjobbskolan MicroDrivE har precis i dagarna annonserat ut möjligheten för studenter från både SLU och andra universitet att göra slutfasen av sina studier inom programmet (se exjobbspoolen: http://exjobb.sunet.se/ ).
Förhoppningen är att de tolv studenterna som samtidigt arbetar med sina examensarbeten ska finna goda möjligheter till samarbete och utbyte av kunskap kring att utveckla tekniker för att göra biodrivmedelsprocesserna effektivare och mer miljövänliga. Dessutom får studenterna vara med om utveckling av nya biotekniska produkter i nära samarbete med industrin. Exjobbskolans koppling till näringen ökar också möjligheten för studenterna att efter avslutade studier få chans till jobb inom sektorn.
– Vi har fått finansiering till temaprogrammet från fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid SLU, från ett antal företag, Energimyndigheten samt från forsknings-stiftelsen SLF. Totalt planeras för minst 30 miljoner kronor fördelade på sex år, säger Johan Schnürer.
Vilka produkter förväntas då kunna utvecklas inom projektet och vilka råvaror ingår? I första skedet är det råvaror som sockerbeta, spannmål och halm, som ska förädlas. De produkter som ska produceras är etanol, drank (en proteinrik restprodukt som bildas vid etanol fermen-tation), biogas, samt i slutfasen biogödsel, d v s rötrester från biogasprocessen som kan användas som växtnäring på åkermark.
När det gäller dranken kan den användas som foder till både kor och grisar, där den ersätter långväga transporter av sojaprotein. Den utgör också en spännande råvara för produktion av nya biotekniska produkter och kan slutligen även bli biogas för drivmedel, elproduktion eller uppvärmning.
Framtida möjligheter genom MicroDrivE presenterades under torsdagen då USA:s ambassadör Michael Wood besökte bland annat SLU vid ett besök i Uppsala med STUNS, Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle, som värd.
Michael Wood har, sedan han blev ambassadör i Sverige, uttryckt ett stort intresse för utveckling av alternativa energikällor som en möjlighet att lösa världens klimatproblem. Besöket i Uppsala präglades starkt av information om forskning kring miljövänlig teknik. Syftet med besöket var också att etablera bättre samverkan mellan de båda ländernas forskning och näringsliv.
Fotnot: Namnet MicroDrivE är en förkortning av det engelska programnamnet ”Microbially Derived Energy”, d v s energi från mikroorganismer.
För mer information om MicroDrivE:
Johan Schnürer, professor vid institutionen för mikrobiologi, SLU 018-67 32 15 Mobil 0708-151978, johan.schnurer@mikrob.slu.se
Mikael Pell, studierektor vid institutionen för mikrobiologi, SLU 018-67 32 25 , Mobil 0737-834751, mikael.pell@mikrob.slu.se
Undersökningen baseras på ett urval av 1 145 personer i åldrarna 18-23 år och är gjord av det oberoende undersökningsföretaget Zapera QuickWise. På frågan ”Kan du tänka dig att läsa på KTH” svarade 38 procent av kvinnorna och 30 procent av männen ja, medan 21 procent av kvinnorna och 26 procent av männen svarade ”vet ej”.
– Med tanke på denna positiva trend tror jag att nästa svensk i rymden blir kvinna. Vår ambition är att KTH ska spegla samhället, det vill säga lika många tjejer som killar på våra utbildningar, säger Anders Flodström, rektor för KTH.
De senaste fem åren har antalet nyantagna kvinnliga studenter vid KTH ökat från 849 till 1 127. Ett intresse som verkar hålla i sig om man ser på deltagarna vid KTHs Öppet Hus i år. Normalt besöks evenemanget av ungefär 850 personer, men besöktes i år av 1 350, en ökning med 35 procent. Men det mest anmärkningsvärda var den ovanligt höga andelen kvinnor bland besökarna:
– Under mina sex år som studievägledare har det aldrig varit så mycket tjejer på Öppet Hus. Med den här utvecklingen ska det inte behöva ta 80 år innan det är lika många män som kvinnor i styrelserummen, säger Ann-Christine Öhrman, studievägledare på KTH.
KTH arbetar idag aktivt för att skolan ska återspegla samhället, det vill säga att ungefär lika många tjejer som killar läser de respektive utbildningarna Några konkreta exempel på detta är projektet Carpe Competencia och Future Faculty.
Carpe Competencia är en förening på KTH som arbetar med att höja intresset för ledarskap och entreprenörskap bland kvinnliga studenter. Med hjälp av ett stort nätverk inom näringslivet förmedlar organisationen bland annat traineeprogram.
-Teknik och KTH är en direkt väg till framtida ledarskap. Fler tjejer på KTH kommer att resultera i fler kvinnliga förebilder inom näringslivet, säger Louise Melchior, KTH-student och grundare av Carpe Competentia.
Future Faculty är ett projekt på KTH som arbetar med att främja jämställdhet på lärar- och forskarnivå i syfte att skapa kvinnliga förebilder för nuvarande och kommande studenter. Ambitionen är även att skapa den mest stimulerande och mest attraktiva arbets- och studieplatsen för lärare, forskare och studenter inom KTHs vetenskapsfält.
KTH rankas högst bland tekniska universitet
Zapera QuickWises undersökningen visade även att Kungliga Tekniska högskolan var det tekniska universitet/högskola som upplevdes ha högst status bland respondenterna. Även på denna fråga utmärker sig kvinnorna – 70% av kvinnorna rankade KTH högst, medan motsvarande siffra för männen var 63%.
Kontaktinformation
Mer information
Viktor Bolin, pr-ansvarig, Familjen
0765-271836
viktor@familjen.se
Ishi Buffams avhandling handlar om hur variationer i pH och andra miljövariabler i norrländska vattendrag påverkar öringens utbredning. Forskningen fokuserar huvudsakligen på vårfloden, då årets värsta surstöt vanligen inträffar. Studien handlar också om sambanden mellan bäckvattenkemi och landskapskaraktärer med avseende på mark, vegetation och topografi. Forskningen har främst utförts i bäcksystemet Krycklan i Västerbotten.
Torsdag den 29 mars kl 10.00 försvarar fil mag Ishi Buffam, inst för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln ”Kopplingen mellan områdeskaraktärer, vattenkvalitet och utrbredning av öring i ett borealt avrinningsområde” (Linking Landscape Characteristics, Streamwater Acidity and Brown Trout (Salmo trutta) Distributions in a Boreal Stream Network).
Opponent: Professor Chris Soulsby, School of Geosciences, University of Aberdeen, Aberdeen, Skottland.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Ishi Buffam, tel 090-786 85 86.
ishi.buffam@sek.slu.se
Filmvetaren Åsa Jernudds avhandling skriver svensk filmhistoria ur ett lokalt perspektiv.
– Jag har undersökt relationerna mellan de tidiga kringflyttande filmvisningarna och de lokala sammanhang de kom att ingå i. Syftet är att nyansera filmhistorieskrivningen och skapa förståelse för hur filmen kom att bli ett populärt och vardagligt nöje, säger Åsa Jernudd.
1908 bodde det i Örebro strax under 30 000 personer, men staden hade tre biografer som visade film med flera föreställningar dagligen. Därtill tillkom en och annan resande förevisare, som kunde stanna en längre period med visningar i någon av nykterhetslogernas ordenshus.
Fram till 1907 bestod den svenska filmindustrin till stor del av ambulerande filmvisare och företag. Fasta biografer etablerades plötsligt och i stor mängd i storstäderna Göteborg och Stockholm omkring 1904 och 1905. En opinion mot dess skadliga effekter blossade upp i storstadspressen och lämnade inte offentligheten förrän en statlig utredning hade tillsatts för att reda ut problemet. Den föreslog statlig förhandscensur på offentliga filmvisningar, vilket också infördes 1911.
– I landet i övrigt, på landsbygden och i de många mellanstora och mindre städer som växte betydligt vid just denna tid i takt med industrialisering och modernisering, skedde omställningen från ambulerande verksamhet till ”stående biografer” något senare. I fallet Örebro skedde övergången gradvist och i en betydligt mer socialt integrerad process, berättar Åsa Jernudd.
Filmen introducerades i mindre städer och på landsbygden i folkrörelsernas hägn; i Örebro var det framförallt Arbetareföreningen som hyrde ut sin lokal Stora Åvik till gästande förevisare. 1907 förvandlade Arbetareföreningen Stora Åvik till Skandia-Biografen, som drevs i egen regi fram till 1927.
– När Örebro arbetarekommun startade Örebro-kuriren och öppnade Folkets Park 1902 samt ordnade återkommande cirkusbasarer och varietéer under de följande åren, blev också de viktiga för att förstå hur biograffilmen formades till ett populärt nöje, säger Åsa Jernudd.
I avhandlingen är det inte filmerna i sig som står i fokus. Det är filmvisningarnas sammanhang som utreds, exempelvis de lokaler filmerna visades i och den verksamhet som förekom där. Även hur nöjeslivet diskuterades och reglerades lokalt diskuteras. Med hjälp av lokalpress, Magistratens handlingar, polisens tillståndsdiarier och lokala arkiv, beskrivs och förklaras biografens introduktion och etablering i staden.
Avhandlingens titel: Filmkultur och nöjesliv i Örebro 1897-1908
Disputationen äger rum den 31 mars kl 10 i föreläsningssalen, Filmhuset, Borgvägen 5, Stockholm
Ytterligare information
Åsa Jernudd, doktorand Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 019-301129, mobil 0736 396990, e-post asa.jernudd@hum.oru.se.
Ett symposium ägnas åt PCOS (polycystiskt ovarie syndrom) vilket är den vanligaste endokrina och metabola sjukdomen i den kvinnliga befolkningen. Beräkningar visar att cirka 5-10 % av kvinnor i fertil ålder har PCOS.
– Tidigare studier har visat att denna grupp av kvinnor har ökad risk för övervikt, diabetes och vissa cancersjukdomar. Vi presenterar forskning som visar att motion och akupunktur kan minska risken för utvecklingen av endokrina och metabola symptom vid PCOS, säger Elisabet Stener-Victorin, docent i neurobiologi vid Sahlgrenska akademin.
Äggstockscancer drabbar drygt 800 svenska kvinnor per år. Det är den femte vanligaste cancern hos kvinnor. Överlevnaden i äggstockscancer är tyvärr mycket låg eftersom den ofta hunnit sprida sig till andra organ i buken när den upptäcks.
– Vi behöver få mer kunskap om hur äggstockscancer bildas och hitta förfinade test som gör att vi kan diagnostisera äggstockscancer tidigare för att kunna sänka dödligheten vid denna vanliga cancersjukdom, säger medicine doktor Karin Sundfeldt, specialist i gynekologi vid Sahlgrenska Sjukhuset, som nu presenterar sina senaste forskningsresultat om hur äggstockscancer uppstår.
När flickor och yngre kvinnor behandlas med strålterapi och cellgiftsbehandling kan sjukdomen i de flesta fall botas, men en biverkan av behandlingarna är att äggcellerna i äggstockarna förstörs. En stor grupp av dessa patienter blir därför senare infertila. Nya vetenskapliga rön som presenteras vid konferensen visar att det är möjligt att frysa in kvinnornas äggstocksvävnad. Internationellt ledande forskningsgrupper har lyckats återtransplantera sådan vävnad flera år efter avslutad cancerbehandling.
1st Sahlgrenska Symposium on Reproductive Medicine and Gynecology arrangeras i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Karin Lind, medicine doktor, e-post: annakarin.lind@vgregion.se
Pernilla Dahm-Kähler, medicine doktor, e-post: pernilla.dahm-kahler@vgregion.se
År 2006 släpper H&M för andra gången en klädkollektion i samarbete med en världskänd gästdesigner. Samma år återintroducerar Adidias sin klassiker Adicolor, som tillåter den enskilda konsumenten att producera sina egna unika par träningsskor. Jämsides modeskaparnas arena kommunicerar Hewlett Packard att datorn har blivit ”personlig igen” och Volvo presenterar bilmodellen C30, där kundens behov står i centrum. År 2006 kan sammanfattas i fem uttryck; unikhet, påverkan, detaljer, design och viljan att sticka ut. Dagens konsumtionsmarknad har tagit fart mot ökad personlig formgivning, medveten efterfrågan och ett behov av individualism.
Studien om Mr H, konsumenten som efterfrågar unika konsumentvaror, grundas i tidigare forskning gjord av Michael Lynn vid Cornell University och Judy Harris vid Florida int. University. Studenterna Anders Ekesiöö och Anna Nygren vid Stockholms universitet är de första att kartlägga och utforska typiska kännetecken och specifika utmärkande egenskaper för gruppen av individer som efterfrågar unika konsumentvaror. Deras magisteruppsats i företagsekonomi rör också frågor kring nya riktningar inom konsumtionsbeteende och den moderna konsumentens roll och inflytande på dagens marknad.
Det finns en mångfald av trender på dagens marknad, som visar på ökad personifiering och individualisering av både produktutbud och kommunikativa budskap menar de.
– Det skapas produkter designade av artister, varor stämplas som ”limited editions” och modevaror levereras som ”halvfabrikat”, där kunden egenhändigt skapar slutprodukten. Det är en tidsfråga innan konsumenter kan sätta doft på sin parfym för att åstadkomma unikhet, säger Anna Nygren.
Studien bekräftar att det finns en distinkt grupp av människor med en avgörande strävan efter unika konsumentvaror.
– Den största skillnaden från tidigare teorier är att dessa individer i allt större utsträckning shoppar för att uttrycka sin personlighet och inte bara sin grupptillhörighet. Detta segment har gemensamma typiska egenskaper och kännetecken, som öppnar upp för möjligheter inom produktion och kommunikation. Unikhet är inte längre enbart förknippat med exklusivitet, säger Anders Ekesiöö.
Det handlar om att lämna över en del av skapandet och kreativiteten till kunden. Idag är det inte bara kläder som kan klassas som modevaror. Även teknik, inredning, livsmedel och husdjur konsumeras i jakten på personlig stil och uttryck. Produktkvaliteter som kan bidra till unikhet är avgörande för en konsument som Mr H.
– Vi tror att morgondagens konsumtionsteorier måste lämna plats för en konsument med tydliga individualistiska behov och begär efter att skapa och äga starkt personifierade varor och produkter, säger Anders Ekesiöö.
En ökad förståelse för och kunskap om Mr H är betydande för att kunna övervinna utmaningar på marknaden och för att kunna tillgodose de möjligheter som marknaden erbjuder. Konsumenter som kan namnges titeln Mr H är många, men unika.
– Det är ingen tillfällig trend att köa till Stella McCartneys begränsade kollektion eller att personifiera sin massproducerade jacka med diverse broscher. Mr H är ingen modefluga som går att vifta bort, Mr H är här för att stanna, säger Anna Nygren.
Magisteruppsatsens titel: The pirates of desire – A treasure hunt for the hidden motives and the exclusive characteristics of desire for unique consumer products
Ytterligare information
Anders Ekesiöö, mobil 0709-393776, e-post anders.ekesioo@comhem.se
Anna Nygren, mobil 0768-555001, e-post anna.nygren@marknadsakademien.com
Structural Genomics Consortium (SGC) är ett samarbete mellan forskare i Sverige, Storbritannien och Kanada. Sedan 2004 har SGC ägnat sig åt att kartlägga de av människokroppens proteiner som har särskilt stor betydelse för den fortsatta läkemedelsforskningen. Den fyrahundrade proteinstrukturen PARP3, som idag görs fritt tillgänglig för andra forskare, kan användas vid utveckling av läkemedel mot cancer.
– Strukturinformation från SGC kommer att bli en unik resurs för att accelerera den tidiga fasen av läkemedelsutvecklingsprojekt. Vi ser ett mycket stort värde i denna typ av fokuserade och effektiva kartläggningar av människans proteiner och gratulerar SGC till dess framgångar, säger Jan Lundberg, global forskningschef på AstraZeneca.
Eftersom SGCs målsättning – att ha 386 strukturer färdiga till juni 2007 – har uppnåtts med råge, är det också en seger för den ovanliga samarbetsformen mellan offentligt och privat. Organisationen har inget vinstintresse, och de tredimensionella strukturmodeller som SGC utarbetar offentliggörs utan dröjsmål, och utan förtur för de privata finansiärerna.
– Det här resultatet skulle inte ha varit möjligt om arbetet utförts av enstaka forskargrupper fokuserade på sina specialintressen. Dialogen med vetenskapssamfundet har också säkerställt att resultaten är till nytta för andra forskare, säger Jan Carlstedt-Duke, professor och dekanus för forskning vid Karolinska Institutet.
Strukturmodellerna är kraftfulla verktyg för läkemedelsutveckling, men också av fundamental betydelse för att förstå sjukdomsmekanismer och hur proteiner fungerar.
Om SGC
Structural Genomics Consortium (SGC) är en icke vinstdrivande organisation med laboratorier i Toronto, Oxford och Stockholm. SGC är ett exempel på ett så kallat public-private partnership och finansieras av svenska, brittiska och kanadensiska sponsorer som representerar både den offentliga och den privata sektorn. Svenska finansiärer är Stiftelsen för Strategisk Forskning, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, VINNOVA och Karolinska Institutet. Projektet är det största internationella biomedicinska forskningsprojekt Sverige har deltagit i, med en årlig budget motsvarande över 170 miljoner kronor. Stockholmslaboratoriet inriktar sig på proteiner av betydelse för sjukdomar som cancer, inflammation och metabola störningar. Cirka 25 forskare arbetar i projektet som leds av Johan Weigelt (forskningschef) och Pär Nordlund (vetenskaplig koordinator).
Ladda ner rörliga 3D-bilder: ftp://www.sgc.ox.ac.uk/pub/datapacks/SGCStockholm/PARP3A_2pa9_v1_349d.icb (Kräver programvara som laddas ner gratis på http://www.molsoft.com/getbrowser.cgi)
Kontaktinformation
Kontakt SGC Stockholm:
Forskningschef Johan Weigelt
Tel: 08-524 868 40
E-post: johan.weigelt@ki.se
Presskontakt Karolinska Institutet:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
För mer information:
SGC Stockholm – www.sgc.ki.se
SGC Toronto – www.sgc.utoronto.ca
SGC Oxford – www.sgc.ox.ac.uk
World Wide Protein Data Bank – www.wwpdb.org
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vid diplomceremonin som sker i Stockholms stadshus mottar 295 civilekonomer, 7 licentiater, 69 Executive MBA-examinerade och 22 examinerade från International Graduate Program sina diplom ur rektor Lars Bergmans hand.
De belöningar som delas ut för framstående prestationer under utbildningen, är följande:
Forskarutbildningen
GERHARD TÖRNQVISTs STIPENDIUM
för bästa artikel publicerad av doktorand i vetenskaplig tidskrift under perioden 2005 – 2006 tilldelas
Mika Meitz
Evaluating Models of Autoregressive Conditional Duration”, Journal of Business and Economic Statistics, 2006
Grundutbildningen
GROSSHANDLARE JOHN LOVÉNs STIPENDIER
för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning till
Johanna Möllerström och Per Olsson
PER ERIKSSONs RESESTIPENDIER
för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning till
Mattias Bodén och John Hansveden
HANS STAHLE´s SCHOLARSHIP
for excellence in the International Graduate Program (IGP) has been awarded to
Stefan Boettrich
ELI F HECKSCHERs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom nationalekonomi till
Erik Adolfsson
Income and Welfare Effects of Personal Accounts for Social Security”
GUNNAR HEDLUNDs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom internationellt företagande till
Anna Brattström och Ingela Mahlberg
The Four Factors of Chinese State Owned Enterprise Turnaround”
BERTIL NÄSLUNDs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom finansiell ekonomi till
Patrik Adamson och Gustaf Backemar
Enhanced Liquidity and Returns on the Emerging Baltic Market”
OSCAR SILLÉNs FOND
för framstående skriftligt arbete inom redovisning och finansiering till
Torbjörn Magnusson och Louise Schult
Interests and Opinions in Fair Value Accounting – an examination of comment letters”
SVEN-ERIK JOHANSSONs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom företagsekonomi till
Erik Bodin och Joel Fernlund
”Accounting Mismatch. Teoretisk definition med en tillämpning på svenska bankers redovisning”
PAULSSON FRENCKNERs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom företagsekonomi till
Lisa Sjöblom
Att vara partner eller kontrollant. En studie av Sidas uppföljningskrav”
FOLKE KRISTENSSONs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom företagsekonomi till
Martina Andersson och Maria Törmä
”Måla läppstift på grisen – en fallstudie om den interna interaktionen mellan inköp och miljö i arbetet mot hållbar utveckling”
BERTIL OHLINs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom internationell ekonomi till
Anna Eriksson och Petra Persson
From Blind Purusit of Growth to Balanced Development? – an analysis of the political logic of fiscal intergovernmental transfers in China 1998-2003″
GUNNAR WESTERLUNDs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom företagsekonomi till
Mattias Frithiof och Amelie Mossberg
NGO-Business Partnerships – a strategic way of performing corporate social responsibility?”
KARL-ERIK WÄRNERYDs STIPENDIUM
För framstående uppsats inom företagsekonomi till
Lars Friberg och Erik Nilsson
”De verkliga effekterna av kreativa mediaval på kort och lång sikt”
STAFFAN PERSSONs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom företagsekonomi till
Annika Girod och Michael Sender
”Sånger från graven”
I anslutning till ceremonin tilldelas Linus Siming Nordeas utmärkelse ”Årets lärare”, framröstad av civilekonomstudenterna.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Hanna Pettersson, informatör
Tel. 08-736 90 15
Mobil: 070-689 9015
E-post: hanna.pettersson@hhs.se
Caroline Isaksson har studerat talgoxar som lever i stan och jämfört dem med fåglar som lever på landet, fem mil söder om Göteborg. Hon visar i sin avhandling att stadsfåglarna inte bara har ett blekare bröst, utan även är mer oxidativt stressade än sina lantliga gelikar. Något som kan bero på inandning av luftföroreningar, på samma sätt som tidigare visats hos människor i Göteborg.
Vid oxidativ stress finns det mer oxidanter än antioxidanter i kroppen. Det leder i sin tur till att oxidanterna reagerar med andra biologiskt viktiga molekyler, som till exempel DNA och proteiner, och orsakar en så kallad oxidativ skada. En oxidativ skada är förstadiet till många allvarliga sjukdomar, som cancer och olika typer av kärlsjukdomar.
Länken mellan fjäderfärg och oxidativ stress är karotenoider. Dessa ämnen som fåglarna får i sig via födan fungerar som pigment i fjädrarna, men har även antioxidativa funktioner. Morötter är nyttiga och innehåller karoteniden betakaroten som ger den dess brandgula färg. På samma sätt orsakar liknande ämnen talgoxens gula färg på bröst och mage.
Trots välkända samband mellan karotenoider och hälsa är de specifika antioxidant-funktionerna dåligt undersökta, speciellt hos fåglar. En av teorierna säger att det är en konflikt mellan pigmentering och antioxidanter som gör stadstalgoxen blekare. Det vill säga att stadstalgoxen använder en större del av sina karotenoider för att motverka oxidativa skador är för att bli vackert gul. Men Caroline Isakssons forskningsresultat visar att så inte verkar vara fallet.
Istället kan det bero på talgoxens föda. Olika typer av bladätande fjärilslarver har visat sig ha lägre karotenoidhaltern inne i stan, liksom en annan sammansättning. Stadstalgoxar har alltså inte samma tillgång till karotenoider som talgoxarna på landet.
Den troligaste orsaken till att stadsfåglarna är blekare är därför inte deras egen miljöstress, utan finns hos de växter som producerar karotenoiderna. Framtida studier får därmed visa om fåglarnas bleka färger utgör en bioindikator på ett stressat ekosystem.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Caroline Isaksson
Zoologiska institutionen
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 3657
Mobil: 0706-797 608
E-post: caroline.isaksson@zool.gu.se
Handledare:
Prof. Staffan Andersson
Tel: 031-786 3647, e-post: staffan.andersson@zool.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Ecology and Physiology of Carotenoid Coloration in Great Tits, Parus major”.
Disputationen äger rum: Fredagen den 30 mars, kl. 10.00 i föreläsningssalen på Zoologiska institutionen, Medicinaregatan 18, Göteborg
För att undersöka hur skogsmarkens produktionsförmåga påverkas utifrån berggrund och hydrologiska förhållanden har ett skogsområde undersökts på Alnön och ett i Bispgården.
– Det som överraskar är resultaten från Alnön som visar att en högre trädtillväxt erhålls på alkalin (kalkrik) skogsmark jämfört med icke-alkalin mark. Den alkalina marken har en högre fosforhalt medan kvävehalterna är desamma på de båda områdena, säger Jenny Vestin.
Som ett resultat av vulkanisk aktivitet för 600 miljoner år sedan finns det på norra Alnön gångar av alkalin berggrund insprängda i berggrunden av gneiss. Studien visar att naturligt alkalina marker har högre mineralnäringsinnehåll och högre pH i markvattnet i hela markprofilen jämfört med icke-alkalina marker. Detta skiljer sig från artificiellt kalkade marker där mineralnäringsinnehållet och pH är högre främst i de övre marklagren.
Studien i Bispgården visar den stora betydelsen av organiskt material för både jordmånsbildning och näringsinnehåll i marken. Även bäckvattensammansättningen påverkas i stor utsträckning av organiskt material men också av vattenflödena i marken. Surhetsgraden kan variera naturligt i bäcken mellan pH 4.9 och 6.8 beroende på organiska syror i det organiska materialet. I Bispgården har marken behandlats med vedaska och betydelsen av askåterföringen till ett skogligt avrinningsområde kommer att utvärderas i senare studier.
Jenny Vestin är uppvuxen i Sollefteå där hon tog sin gymnasieexamen. Hon disputerar i Sundsvall den 30 mars med avhandlingen ”Biogeochemical Interactions between Soil, Soil Solution and Stream Water”. Professor Arne Stuanes från Universitetet för Miljö och Biovetenskap (UMB), Ås, Norge kommer att vara opponent.
Kontaktinformation
Jenny Vestin, 060-14 88 67 eller 0730-58 75 20. E-post: Jenny.Vestin@miun.se
Nya externa styrelseledamöter är Sarah Fredriksson, VD för Genovis AB, Lund, Robert Puskaric, VD Ericsson Mobile Platforms, Lund, Annika Ström Melin, journalist, Stockholm och Irene Wennemo, chef näringspolitiska enheten, LO, Stockholm.
För omval föreslås John Abrahamsson, bankdirektör, SEB Enskilda, Stockholm, Bengt Hall, kulturdirektör, Malmö och Liselott Reiter, länsöverdirektör, Malmö.
– Vi är mycket nöjda med att få en så kvalificerad representation från olika sektorer i samhället. Politiker på nationell, regional och lokal nivå har vi regelbunden kontakt med i andra former. Det är kunniga och engagerade personer med rika kontaktnät vi lyckats rekrytera.
– Jag är också mycket tillfreds med att Allan Larsson ställer upp som ordförande en period till. Detta blir en kanonbra styrelse. Jag hoppas regeringen följer förslaget, säger rektor Göran Bexell.
Universitetet föreslår samma struktur på styrelsen som föregående mandatperiod, dvs en extern ordförande samt sju externa och sju interna ledamöter; rektor samt lärarrepresentanter och tre student representanter. Lärarna väljer själva sina representanter och sedan årsskiftet representeras de av Torbjörn von Schantz, Freddy Ståhlberg och Lynn Åkesson. Även studenterna väljer sina egna representanter och de sitter på ett år mellan 1 juli och 30 juni. Studentföreträdarna är Maria Noleryd, Elisabet Månsson och Angela Youssefi.
Mandatperioden för de externa styrelseledamöterna löper från 1 maj 2007 till 30 april 2010.
Kontaktinformation
För mer information tala med förvaltningschef Hans Modig på telefonnummer 046- 222 70 02
Handledning har både granskats och kritiserats, inte minst på grund av att förutsättningarna för doktorander har förändrats de senaste åren, som ökade krav på finansiering och snabbare genomströmning av doktorander. Därmed har också forskarhandledarnas situation förändrats. Olika insatser, som exempelvis handledarutbildningar har genomförts, men ännu visar inga studier på några effekter.
Anngerd Lönn Svensson tar i sin avhandling fasta på handledarnas syn.
Hennes resultat bygger på intervjuer med 31 handledare från olika institutioner i Göteborg. De har lång erfarenhet, många har byggt upp forskarmiljöer och de flesta har handlett ett stort antal doktorander. Handledarnas meningar går isär om vad god handledning är, vad handledningsuppdraget syftar till, hur och varför de handleder. Handledarnas egna upplevelser som handledda när de själva var doktorander är inte heller jämförbara med nutida doktoranders situation.
Det är bara ett fåtal av handledarna i studien som har gått någon handledarutbildning. Antingen har de inte haft behov av det eller också har det inte funnits någon. Flera handledare ser dessutom på traditionell utbildning med skepsis. Andra önskar att de hade haft tillgång till olika utvecklingsinsatser under åren.
De flesta är självlärda och har arbetat länge med forskning, vilket många menar är det bästa sättet att utveckla handledningen på. En god forskare anses bli en god handledare.
En handledare ger ett talande uttryck för vad god handledning är: ”The proof is in the pudding”, resultatet talar för sig självt. En viktig förutsättning för god handledning sägs av många vara att själv bedriva forskning, gärna inom samma område som doktoranden.
Handledarna har tidigare inte reflekterat särskilt mycket över handledningssituationen eller hur de formats till handledare. När de beskriver sitt arbete fokuserar de på olika saker och anger olika drivkrafter. Tre olika handledningsinriktningar framträder, alla med olika syn på var makt och ansvar för resultatet skall ligga. En handledningsstil är att se på handledning som en forskare, en annan som en ledare och en tredje som en tjänsteman.
För mer information kontakta:
Anngerd Lönn Svensson, 033-4354119, 0737-275465, epost: anngerd.lonn@hb.se
Avhandlingen ”Det beror på. Erfarna forskarhandledares syn på god handledning” försvaras fredagen den 20 april 2007, kl 13.00 i sal M 202, Sandgärdet, Högskolan i Borås.
Kontaktinformation
Torsten Arpi
Pressansvarig
Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-7862161, 0768-581187
Epost: torsten.arpi@ped.gu.se
