Midjemåttet, till skillnad från kroppsvikten, ger en bra fingervisning om risken att drabbas av diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det är anledningen till att deltagarna i ett nytt forskningsprojekt – 5000 anställda på Karolinska universitetssjukhuset – kommer få varsitt måttband på posten. Målet med projektet är att utveckla handlingsplaner för att åtgärda aspekter av arbetsmiljön som är förknippade med hälsorisker.
Förutom måttbanden använder forskarna webb-QPS, en enkät som samlar in de anställdas upplevelser av arbetsmiljön, ledarskapet och den egna hälsan. Enkäten besvaras via internet och förändras under svarandets gång beroende på det individuella svarsmönstret.
– Enkäter om arbetsmiljön brukar normalt vara långa och tidskrävande. Men eftersom den här enkäten är dynamisk går den mycket snabbt och lätt att fylla i, säger Dan Hasson, en av de forskare som har arbetat med att utveckla enkäten.
När enkäten är ifylld får varje medarbetare omedelbart en skräddarsydd återkoppling och erbjuds olika typer av stöd, till exempel träningsrådgivning eller stresshantering.
I den så kallade chefsstudien, där webbenkäten används, ska forskarna studera om ledarskapsutveckling genom samtalsgrupper kan påverka medarbetares hälsa och upplevelser av arbetsmiljön. Totalt deltar cirka 240 chefer i studien som kommer att pågå i tre år.
– I tidigare studier har vi funnit att chefsstöd av det här slaget påverkar stressnivån hos cheferna positivt. Nu vill vi studera om det även har effekter i organisationen i stort, säger Christer Sandahl som leder chefsstudien.
Forskningsprojekten har finansierats av AFA försäkring.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Dan Hasson (om webb-QPS)
Tel: 070-728 42 98.
E-post: dan.hasson@ki.se
Docent Christer Sandahl (om chefsstudien)
Tel: 070-618 36 18
E-post: christer.sandahl@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina Sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vad formar det förindustriella bondesamhället om man utgår från vägnät och resande? Människors vardagliga resande har inte tidigare varit föremål för akademiska studier i någon större utsträckning. Ylva Stenqvist Millde visar i sin avhandling vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, på ett delvis nytt sätt att studera vägar och resande. Hon har genomfört arkeologiska undersökningar av vägar och broar, kartlagt vägar i anslutning till utmarksbruk, studerat medeltida brev, tingshandlingar och kyrkoboksmaterial i södra Norrlands inland med tonvikt på lokalsamhällena Ängersjö i Hälsingland och Älvros i Härjedalen. Resandet har kategoriserats som det lokala vägnyttjandet i anslutning till utmarkslokaler, det ekonomiska, det politiska eller det sociala resandet.
– Människorna i de aktuella lokalsamhällena har varit relativt flexibla i sin inställning till det lokala vägnyttjandet, medan det ekonomiska, sociala och politiska resandet ser ut att kunna karaktäriseras som en förhållandevis stabil samhällsföreteelse, ett institutionellt drag, berättar Ylva Stenqvist Millde.
Avhandlingen visar att människor i skogssamhällena under tidsperioden från medeltiden till slutet av 1700-talet har haft en mental beredskap att resa långt och att en viktig del av livet har att göra med olika typer av resande.
– Människor i glesbygden var i ständig rörelse, vilket förmodligen innebar att de hade en i det närmaste total kontroll över sin närmiljö. Människornas vardagliga liv präglades av dagliga förflyttningar mellan gård och utmark, säsongsbetonade resor och resor till kyrka, ting och marknader. De hade en utpräglad förmåga att ta sig fram över vidsträckta områden och upprätthålla förbindelser med avlägsna släktingar och vänner, säger Ylva Stenqvist Millde.
Resultaten ger nya perspektiv på glesbygdssamhällen i skogsbygd.
– De mentala strukturerna som styrt resandet har haft en lång kontinuitet. Det har också tydligt visat sig att den dynamik och olikhet som präglat de undersökta samhällena gör att vi inte kan se på periferierna som en homogen företeelse. Varje samhälle har sina egna förutsättningar och en historisk kontext som är unik, säger Ylva Stenqvist Millde.
Avhandlingen visar hur viktigt resandet är för oss som människor på alla plan vilket har satt fokus på vår egen räckvidd och vårt eget räckhåll. Ylva Stenqvist Millde frågar sig hur rörliga vi egentligen är idag, vad som är viktigt att hålla fast vid och vad vi kan förändra om vi utgår från vårt resande och vår förankring i platser.
Avhandlingens titel: Vägar inom räckhåll: spåren efter resande i det förindustriella bondesamhället.
Ytterligare information:
Ylva Stenqvist Millde, doktorand vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, mobil 070-654 14 72, e-post ylva.stenqvist@ark.su.se
För bild, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, tfn 08- 16 33 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
– SU Innovation ger ett stort mervärde för våra forskare genom att ge dem ökade möjligheter att föra ut sin kunskap och nyttiggöra sin forskning. Det har länge funnits ett behov vid Stockholms universitet att bistå forskare med hjälp för kommersialisering av fler idéer, säger Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet.
Med stöd från Innovationsbron i Stockholm har inkubatorn aktivt börjat arbeta med tre innovationsprojekt som har sitt ursprung från Socialantropologiska institutionen, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan och Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi. Utifrån de inledande projekten kommer tre olika strukturerade program som forskare och entreprenörer kan ansöka till att utvecklas.
– Bakgrunden till verksamheten är en studie som utfördes under 2006. Studien visade att det finns stor potential inom Stockholms universitet när det gäller forskning som kan bli kommersiellt gångbar. Undersökningen visade också på en avsaknad i Stockholm när det gäller stöd till tjänsteinnovationer och start av nya tjänstebolag. Vi vill därför bygga upp en miljö med gynnsamma förutsättningar för nystartade, forsknings- och innovationsbaserade tjänsteföretag, säger Thomas Arctaedius, näringslivschef vid Stockholms universitet.
Uppbyggnaden av SU Innovation kommer att ledas av Ulf Eriksson som har lång erfarenhet från affärsutveckling, innovationer och riskkapital.
Med personal på plats kommer nu verksamheten ta full fart. Till verksamheten har knutits en grupp externa rådgivare, bland andra Björn Wolrath och Daniel Kaplan.
I morgon fredag bjuder SU Innovation in forskare, personer näringslivet och från advisory board till en lanseringslunch som rektor Kåre Bremer inleder.
Fakta om SU Innovation:
SU Innovation vänder sig till forskare, doktorander och entreprenörer med en affärsidé och ambition att kommersialisera sin idé och projekt. SU Innovation ska aktivt bidra till att avancerade kunskapsintensiva företag och entreprenörer utvecklas och växer. Läs mer på
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Ulf Eriksson, projektledare och affärscoach, SU Innovation, mobil 0703 – 999 625, ulf.eriksson@holding.su.se
Thomas Arctaedius, näringslivschef, Stockholms universitet, mobil 070 – 540 70 26, thomas.arctaedius@eks.su.se
Den 1 juli 2003 sänktes det s k sjukpenningtaket för arbetslösa. Syftet var att arbetslösa inte längre skulle kunna få högre sjukpenning än a-kassa. Tidigare kunde personer med högre inkomster få betydligt högre månadsinkomst vid byte från a-kassa till sjukpenning.
Drygt en tredjedel färre sjukskrivningar
I den grupp som berördes av reformen minskade sjukskrivningarna med 36 procent mer än bland personer i jämförelsegruppen. Den största minskningen återfinns bland dem med de allra högsta inkomsterna, vilket är rimligt då sjukpenningen sänktes mest för denna grupp. Sjukskrivningar minskade även mycket bland dem som fått ersättning från a-kassan i mer än 100 dagar.
En jämförelse mellan två grupper arbetslösa
Den högsta sjukpenningen för arbetslösa sänktes från 19 300 till 16 060 kronor per månad, vilket då motsvarade den högsta ersättningen från a-kassan. Arbetslösa vars tidigare inkomst var högre än taket i a-kassan påverkades av denna reform. Arbetslösa med lägre inkomster påverkades inte av sänkningen. Resultaten är baserade på en jämförelse av förändringen i sjukskrivningsbe-nägenhet mellan dessa två grupper. I studien ingår alla som blev arbetslösa med a-kassa mellan den 1 december 2002 och den 30 juni 2003, totalt 10 845 personer. Ungefär 9 procent av de arbetslösa var sjukskrivna någon gång under den studerade perioden. Undersökningen baseras på data från SCB, a-kassorna och Försäkringskassans sjukfallsregister för åren 2002-2003.
De aktuella sänkningarna av a-kassan under 2007 innebär att det, för vissa grupper, återigen är mer ekonomiskt fördelaktigt att vara sjukskriven än arbetslös.
Rapport 2007:6 ”Effekten av sänkt sjukpenning för arbetslösa” är skriven av Laura Larsson och Caroline Runeson. Rapporten är en sammanfattning av IFAU:s Working paper 2007:8.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter
Vill du veta mer kontakta författarna på telefon 018-471 70 82 (Laura), 018-471 60 51 (Caroline) eller via e-post förnamn.efternamn@ifau.uu.se.
Den 15 mars beslutade rektor Kåre Bremer om ett nytt institutionsnamn för Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR: Institutionen för reklam och PR (Department of Advertising and Public Relations). Beslutet följer på den samhällsvetenskapliga fakultetens beslut den 1 februari att inrätta reklam och PR som ett nytt examensämne för institutionen. Stockholms universitet är först i Sverige med högskoleexamen i reklam och PR.
”För mig står reklam och PR för något mer än vad flertalet tänker på. Det täcker alla studier i samhälls-, medie- och marknadskommunikation med inriktning på strategisk planering, design och produktion”, säger Tom Andersson, t f prefekt på Institutionen för reklam och PR.
Institutionen erbjuder två vidareutbildningar: Grafiska projektledarprogrammet (GI) och Marknadskommunikationsprogrammet (IHR), samt en ny grundutbildning tillsammans med Institutionen för data- och systemvetenskap: Marknadskommunikation och IT.
Det långsiktiga målet är självklart avancerade utbildningar på alla nivåer, med inriktning på både strategisk planering och grafisk design”, uppger Tom Andersson.
Kontaktinformation
För närmare information, kontakta:
Tom Andersson, t f prefekt, mobil 0705-94 43 23, e-post tom.andersson@gi-ihr.su.se
Björn Stolt, stf prefekt, mobil 0708-24 64 62, e-post bjorn.stolt@gi-ihr.su.se
Christer Fernström, presskontakt, mobil 0707-49 24 75, e-post christer.fernstrom@gi-ihr.su.se
IFL vid Handelshögskolan vill med detta prestigefyllda pris premiera framträdande personer som vågar ta plats, med mod och tålamod når sina mål och ger Sverige ett ansikte på den kommersiella och politiska världsarenan. Tidigare pristagare har varit Hans Blix, Margot Wallström och Carl-Henric Svanberg.
− Det är relevant för oss att stödja riktigt skickliga ledare och specialister. I Sverige står vi inför en stor utmaning inom ledarförsörjningen under de kommande tio åren, och vi behöver lyfta fram förebilder som lyckas nå sina mål även inom smala områden och dessutom flyttar fram Sveriges position på den internationella marknaden, säger Peter Hägglund, vd på IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
Priset delades ut av Peter Hägglund, vd på IFL vid Handelshögskolan i Stockholm på Kompetensgalan den 14 mars på Grand Hôtel. Motiveringen löd;
”Under 12 spännande dygn lyckades han öka intresset för naturvetenskap till närmast hysteriska nivåer, och blev en förebild för alla som siktat mot stjärnorna. Han visade generation av svenskar att kombinationen kompetens, mod och tålamod räcker både långt och högt.”
I juryn satt förutom Hägglund, Lena Kraitsik, generalsekreterare, Sveriges HR Förening samt Henrik Frenkel (ordf.), publisher, tidningen Chef.
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, och genom systerbolag även i Lettland.
www.ifl.se
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Elisabeth Kamoun, projektledare Kompetensgalan.
Tel: 070-232 81 02 eller 08-586 175 71
E-post: elisabeth.kamoun@ifl.se
Peter Hägglund, vd IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-860 28 88
E-post: peter.hagglund@ifl.se
Peter Rovér, marknads- & informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 eller 08-586 175 33
E-post: peter.rover@ifl.se
– Jag är fantastiskt glad. Det här ger mig en mycket bra möjlighet att börja mitt nya forskningsprojekt och knyta nya kontakter i forskarvärlden, säger Helena Pettersson. Jag kommer att vistas i en oerhört stimulerande forskningsmiljö på UCLA’s vibrerande campus.
I det nya forskningsprojektet skall Pettersson studera par med parallella forskarkarriärer, så kallade ”dual science careers”, bland plasma- och fusionsfysiker vid UCLA. Denna forskargrupp bedriver spetsforskning som kräver enorma ekonomiska investeringar i vetenskaplig utrustning, så kallad ”big science”. Det finns få laboratorier i världen och forskarna tvingas vara mobila, vilket har lett till en speciell vetenskapskultur som är intressant att studera.
Med detta som utgångspunkt skall Pettersson göra en jämförande genusstudie av hur plasma- och fusionsfysikernas karriärer och forskning påverkas av nationella policys för forskningsimmigration, men också av hur fysikerna organiserar och förhandlar om sitt arbete, karriär och familj utifrån det grundläggande arbetsvillkoret – att få tillgång till experimentell utrustning.
Pettersson kommer att vara postdok på UCLA’s Center for Women Studies. Under vistelsen kommer hon att arbeta tillsammans med antropologen professor Sharon Traweek, vars studier av partikelfysikers vetenskapskultur är klassiker inom fältet sociala och kulturella studier av vetenskap och teknik.
Det nya forskningsprojektet ”The Politics and Policies of Parallel Science Careers. A Multisited Ethnographic Study of Plasma and Fusion Physicists” kommer främst att baseras på intervjuer och observationer. En viktig aspekt av denna metod är att studien ska ske på flera platser, så kallad ”multisited ethnography”. Pettersson planerar även att bedriva fältarbete i Japan och i Sverige utifrån samma projekttema. De forskargrupper som ska analyseras i första skedet är verksamma vid UCLA Basic Plasma Science Facility och UCLA Plasma Science & Technology Institute.
Helena Pettersson är doktorand vid institutionen för kultur och medier samt Genusforskarskolan vid Umeå universitet. Hennes avhandling har titeln ”Boundaries, Believers and Bodies. A Cultural Analysis of a Multi Disciplinary Research Community” och försvaras fredagen den 11:e maj.
Pettersson är född i Seoul men uppvuxen i Jönköping. Under tiden som doktorand i etnologi vid Umeå universitet har hon varit gästdoktorand vid UCLA (vt 2004), samt vid Linköpings universitet (vt 2005). Läs mer på adress: http://www.umu.se/kultmed/personal/pettersson/helena.html
Genusforskning är ett av universitetets starka forskningsområden. Läs mer om det på adress: http://www.umu.se/umu/forskning/forskningsomraden/genusforskning
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Helena Pettersson,
tel 090-786 69 07 eller via e-post helena.pettersson@kultmed.umu.se
Typ 2-diabetes, även känd som åldersdiabetes, är en vanlig sjukdom med fler än 300 000 drabbade i Sverige. Sjukdomen är i hög grad ärftlig och vissa släkter har en ansamling av insjuknade. Försök att klarlägga de inblandade generna har lett till att en stor mängd enskilda gener har föreslagits. Endast någon enstaka har dock visat samband med diabetes i flera oberoende befolknings- eller familjeundersökningar; den här publiceringen är ett exempel på detta.
I tidskriften European Journal of Human Genetics visar en forskargrupp vid GENOS-projektet under ledning av professor Dan Holmberg vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, Umeå universitet, och docent Mats Eliasson, överläkare vid Sunderby Sjukhus i Luleå, ett samband med ett genområde på kromosom 10 hos 59 familjer från Norrbottens län – totalt 231 individer varav 148 med typ 2-diabetes. Hos dessa personer kartlades hela genuppsättningen, genomet. Det visade sig då att friska och drabbade individer skiljde sig markant när det gällde ett område på kromosom 10 som innehåller genen TCF7L2.
I ett stort befolkningsmaterial från Västerbottens län undersöktes 872 personer med och 857 utan diabetes. Även i denna studie påvisade forskarna klara samband med den mutation av genen som nyligen för första gången beskrevs i ett samlat material från Island, Danmark och USA. Denna bekräftelse av de tidigare fynden stärker stöde för hypotesen att en mutation i TCF7L2-genen verkligen spelar roll för risken att utveckla diabetes.
Det är känt att TCF7L2-genen har en viktig roll för kroppens sockeromsättning genom att påverka tarmhormonet GLP-1. Detta understryks av att läkemedel som behandlar diabetes genom GLP-påverkan nyligen har godkänts för diabetesbehandling i Sverige.
För mer information, kontakta professor Dan Holmberg, Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik,
tel. 090-785 27 02, mobiltelefon 070-634 16 89 eller
e-post dan.holmberg@medbio.umu.se.
Mayans S, Lackovic K, Lindgren P, Ruikka K, Ågren Å, Eliasson M, Holmberg D. ”TCF7L2 polymorphisms are associated with type 2 diabetes in northern Sweden”. European Journal of Human Genetics advance online publication, 24 January 2007; doi:10.1038/sj.ejhg.5201773
Den första artikeln är ett bidrag till ren grundforskning medan de resultat som redovisas i artikel nummer två kan tillämpas i exempelvis modeller för teletrafik och finansiell matematik. Artiklarna tre och fyra beskriver båda modeller som särskilt kan komma att användas inom det biologiska området. Fokus här ligger på att med enkla modeller beskriva populationers dynamik, och hur individer i dessa populationer är släkt med varandra.
Därtill behandlar artikel nummer tre förgreningsprocesser, det vill säga modeller där man antar att individer inte påverkar varandras livslängd eller antal avkomma. Det huvudsakliga resultatet här beskriver hur populationens storlek fördelar sig vid en given framtida tidpunkt.
Perspektivet i artikel fyra sträcker sig istället bakåt i tiden. Om man tar ett stickprov individer från en stor population och spårar deras släkt tillräckligt långt tillbaka så finner man, under förutsättning att individer i populationen i någon mening har viss rörlighet eller att de beblandar sig med varandra, att de har gemensamma förfäder.
Koalescensprocesser beskriver hur släktlinjer slås samman och bildar således modeller för hur ”ätterna” förenas då man går allt längre tillbaka i tiden. För att få en matematiskt hanterbar modell gör man vanligtvis förenklande antaganden om hur individernas släktträd kan se ut. Dessa antaganden implicerar vissa egenskaper för hela populationens dynamik, det vill säga hur grupper blir större alternativt mindre, vilket också påverkar hela populationens dynamik. Huvudresultatet i artikeln beskriver vad dessa vanliga antaganden leder till, om man också antar att mutanter kan uppstå i populationen. Förenklat kan man säga att antaganden om hur släktträdet kan förgrena sig motsvarar antaganden om hur familjer i populationen växer i storlek.
Om man även antar att mutanter kan uppstå, så motsvarar det att familjernas storlek eroderas, genom att de mutanter som då och då uppstår inte hör till samma familj, det vill säga inte har samma genuppsättning, som sina förfäder.
Andreas Nordvall Lagerås kommer till hösten att fortsätta sin forskning kring förgreningsprocesser och koalescensprocesser vid Centrum för teoretisk biologi vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Andreas Nordvall Lagerås, Matematisk statistik och försäkringsmatematik, tfn 08-16 45 63, mobil 0709-51 67 81, e-post andreas_sukat@math.su.se
Avtal om kreditderivat är en ny avtalstyp inom bank- och finansieringsrätten som uppkom i början av 1990-talet och som numera tillämpas världen över tack vare sin flexibilitet. Fördelen med ett kreditderivatavtal är att kreditriskerna kopplade till en underliggande transaktion kan – mot betalning – överföras till en motpart utan att fordringarna byter ägare. Det innebär i praktiken att finansiella aktörer kan tjäna pengar på handel med avtalen utan att den ursprungliga fordringsägaren löper några risker.
Avhandlingen analyserar den nya finansierings- och riskspridningsformen i förhållande till gällande lagstiftning, avtalens juridiska natur och jämför dem med liknande avtalstyper – kreditförsäkringar, borgen, bankgarantier, självständiga garantier, vadhållning och spel – i svensk och engelsk rätt.
Slutsatserna är att kreditderivatsavtalen på många sätt skiljer sig från befintliga försäkringsavtal och kreditriskavtal. Den innovativa avtalsformen utvecklar finansmarknaden genom att kombinera existerande juridiska begrepp och element på ett nytt sätt. Handel med kreditrisker möjliggörs utan att några större risker tas för den som äger fordringarna.
Zlatko Salcic är doktorand vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, varifrån han också har en jur kand och magister. Dessutom arbetar han som senior jurist på Exportkreditnämnden i Stockholm.
Disputationen äger rum fredagen den 16 mars kl.10.00 i G-salen, Arrhenius-laboratorierna, vid Stockholms universitet, Svante Arrhenius väg 14-18.
Opponent är universitetslektor Torbjörn Ingvarsson, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Zlatko Salcic nås på zlatko.salcic@ekn.se eller mobil 073—350 78 64. Du kan även kontakta redaktör Suzanna Nilson, 070—422 57 11, suzanna.nilson@juridicum.su.se.
Naturbetesmarker är näringsfattiga och artrika miljöer som ofta hyser rödlistade (hotade) arter. Arealen naturbetesmark har dock minskat drastiskt sedan mitten av 1800-talet. Många beten har gödslats för att ge bättre avkastning, och på andra har det planterats skog. Där betet upphört har igenväxning av träd och buskar efter hand minskat växtrikedomen.
För naturvården är det viktigt att veta hur betesmarker ska skötas för att den biologiska mångfalden ska kunna bestå. Aina Pihlgren har undersökt två faktorer som påverkar artrikedomen. Den första var betestrycket, dvs. hur mycket vegetation som betas bort. Avhandlingen visar att ett hårt utnyttjat bete ger en mindre mängd blommor och frukter än ett bete med färre djur.
Den andra frågan var vad betesmarkens småskaliga strukturer betyder för artrikedomen. För att ta reda på detta undersökte Aina Pihlgren växtsammansättningen och frösättningen på olika avstånd från björkar, tallar, enar, nyponrosor, komockor, rator (obetade fläckar) och betade fläckar.
Långlivade strukturer som träd och buskar påverkade artsammansättningen, vilket kortlivade strukturer som komockor och rator inte gjorde.
Nyponbuskar hade en positiv effekt på beteskänsliga och högväxta arter som stor blåklocka och häckvicker och en negativ effekt på lågväxta, beteståliga arter som röllika och vitklöver. Blomning och fruktsättning var högre i strukturer som kan fungera som betesrefuger (buskar, komockor och rator) än under träd och i betade fläckar.
Betydelsen av strukturer studerades också för fyra ärtväxter och deras fröpredatorer, små skalbaggar som lägger sina ägg i ärtväxtenas baljor. Ärtväxterna hade fler blommor och frukter i rosbuskar och i komockor och därmed fler tillgängliga baljor för de fröätande skalbaggarna, som är beroende av baljor för att fullfölja sin livscykel.
Sammanfattningsvis kan man säga att både växter och växtlevande insekter i naturbetesmarker gynnas av ett måttligt betestryck och förekomst av buskar.
Kontaktinformation
Mer information:
Aina Pihlgren, 018-67 25 58, Aina.Pihlgren@nvb.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001344/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102
I en supernova frigörs väldiga mängder energi som får stjärnorna att explodera. Kvar bli så kallade neutronstjärnor, de forna stjärnornas kärnor som komprimerats i explosionen. Neutronstjärnor är bara två mil i diameter men deras massa överstiger solens. En kubikcentimeter material i en neutronstjärna har en massa som kan uppgå till några tusen miljarder kilo.
– Det motsvarar en täthet som om alla människor på jorden trycks ihop till en jordnöts storlek, säger Fredrik Sandin, doktorand vid Luleå tekniska universitet som den 16 mars disputerar med avhandlingen Exotiska materietillstånd i kompakta stjärnor.
– Det är okänt vilka egenskaper materien har vid så här höga densiteter och genom att studera dessa objekt får vi därför värdefulla pusselbitar i sökandet efter en fullständigt beskrivning av naturen och universums utveckling.
Forskningen om neutronstjärnor är genuint tvärvetenskaplig och existerar i symbios med forskningen inom partikelfysik och andra områden inom astrofysiken – detta eftersom makrokosmos och mikrokosmos är så starkt sammanflätade på den fundanmentala nivå där viktiga oklarheter uppenbarar sig.
I avhandlingen presenteras teoretiska modeller och resultat från omfattande datorberäkningar av vissa materietillstånd som kan finnas i neutronstjärnor. Speciellt handlar det om supraledande kvarkmateria, ett tillstånd där materien har kollapsat till en homogen soppa av kvarkar, de hittills minsta, kända partiklarna.
– Man har redan sett signaler i partikelfysikexperiment som tyder på att materien intar detta tillstånd vid höga densiteter och temperaturer, men det är oklart om neutronstjärnorna innehåller kvarkmateria. I mitt forskningsarbete presenterar jag detaljerade modeller av neutronstjärnor som innehåller kvarkmateria och jag påvisar att sådana modeller kan förklara vissa observationer som är svåra att förklara med andra modeller.
I Fredrik Sandins avhandling presenteras också en hypotes om en helt ny typ av kompakta stjärnor – preonstjärnor – som skulle kunna existera om kvarkarna innehåller ännu mindre byggstenar, så kallade ”preoner”.
– Preonstjärnorna skulle kunna utgöra ett fönster till en mikroskopisk värld som ligger bortom räckhåll för experiment baserade på jorden. Jag presenterar en teoretisk modell för preonstjärnor och beskriver en rad olika sätt att observera dem på.
Idén om preonstjärnor har redan uppmärksammats av en rad populärvetenskapliga tidskrifter, exempelvis Populär Astronomi, Forskning & Framsteg, Teknik & Vetenskap och New Scientist.
Fredrik Sandin kommer från byn Östavall, två mil väster om Ånge. Han tog sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Luleå tekniska universitet och gjorde sitt examensarbete vid forskningsanläggningen CERN i Genève. Fredrik Sandins doktorandstudier har skett inom ramen för Luleå tekniska universitets nationella forskarskola i rymdteknik.
Kontaktinformation
Upplysningar: Fredrik Sandin, tel. 0920-49 20 56, fredrik.sandin@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Avhandlingen består av ett antal fallstudier av huvudsakligen svenska turistläggningar, bland annat Astrid Lindgrens Värld, Icehotel i Jukkasjärvi, Piratbyn på Daftö camping och Stora Hotellet i Fjällbacka. Per Strömberg har studerat hur historien och andra berättelser har använts som immateriella resurser i skapandet av de här anläggningarna under de senaste tjugo åren, och hur man med hjälp av arkitektur, inredning och stadsplanering kan projicera dessa värden i en affärsverksamhet med vinstdrivande strategier. Han visar också hur termer som theming, storytelling, design program, branding och place marketing tagit sig in i turistnäringens vokabulär och konkretiserats i hotellanläggningar, stugbyar, skidorter och köpcentra.
– Ordet “upplevelse” har fått en tilltagande attraktionskraft sedan 1990-talet, och Icehotel i Jukkasjärvi har blivit upplevelseindustrins galjonsfigur. En del turistorter tar ett helhetsgrepp på miljön och utarbetar lokala designprogram för att särprägla ortens arkitektur, medan andra satsar på spektakulära turistanläggningar för att få medial uppmärksamhet, berättar han.
Per Strömberg identifierar en rad processer genom vilka turistmiljöerna knyts till berättelser. Syftet med processerna är att involvera konsumenterna och upprätta band mellan dem och produkterna. Han konstaterar att vissa miljöer är ideala för varumärkessamverkan, inte bara för att de är välbesökta och figurerar i media utan även för att de bär på berättelser och är förenade med starka upplevelser. Icehotels samverkan med Absolut Company är ett sådant exempel.
– Upplevelseindustrins turistmiljöer har två huvudsakliga karaktärsdrag. Dels strävar man efter att dra till sig uppmärksamhet och uttrycka kreativitet med hjälp av spektakulär arkitektur och design, dels använder man sig av fiktiva, eskapistiska och scenografiska miljöer för att skapa allomfattande miljöupplevelser, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per Strömberg, 018-471 37 89, 070-664 93 39, e-post: Per.Stromberg@konstvet.uu.se
Men den hästuppfödare som vill satsa på avel av bra dressyrhästar har en svårare uppgift framför sig än den som väljer att föda upp hopphästar. Det visar forskning vid SLU som har gjorts av husdjursagronom Elisabeth Olsson vid institutionen för husdjursgenetik.
Just hoppförmågan hos halvblodiga hästar har hög arvbarhet, mer än 50 procent, och egenskapen går att urskilja redan hos unghästar genom löshoppning. Många hästar som löshoppar bra som unga, hoppar även bra under ryttare när de kommer ut på tävlingsbanan.
Men när det gäller möjligheten att se en framtida karriär för en dressyrhäst är det svårare. Det räcker inte med att hästen har bra gångarter. Det genetiska arvet, cirka 40 procent, måste här kombineras med skicklig förmåga att träna upp hästen för dressyr.
I en licentiatavhandling visar Elisabeth Olsson att den modell av bruksprov för urval av halvblodshingstar som används i Sverige fungerar mycket bra och att avelsvärderingen ger ett rättvist utslag. Bruksprovet är den enskilt viktigaste faktorn för en framgångsrik avel av hästar. Vid bruksprovet bedöms hingstens hälsa, exteriör, hoppförmåga och gångarter. Hästarna visas såväl för hand som ridna. Endast 25-30 procent av deltagande hingstar blir godkända för avel.
– Hingstar som presterar bra på bruksprov är genetiskt bra individer och har förutsättningar att lämna bra avkommor, säger Elisabeth Olsson. Det visar de höga arvbarheterna för alla egenskaperna bedömda i bruksprovet och de höga genetiska sambanden mellan resultat i proven och resultat vid tävlingar. Det är grunden för ett bra framtida avelsarbete.
I Sverige hålls bruksprov för hingstar under åtta dagar i slutet av februari. I många andra länder, såsom Danmark och Tyskland, pågår proven under betydligt längre tid, upp mot hundra dagar. Men Elisabeth Olsson tycker att den svenska modellen, som infördes 1977, och under åren genomgått en del mindre förändringar, fungerar väl så bra. Proven är tillräckligt omfattande för att välja ut rätt individer och är mindre påfrestande, såväl fysiskt som psykiskt, för de unga hingstarna.
– Dessutom innebär ett kortare bruksprov en mindre kostnad för hingstägarna vilket gör att fler har råd att pröva om hingsten håller måttet, säger hon.
I sina studier har hon analyserat 801 hingstar som visats sedan 1977. Hingstarna kan visas för bedömning vid tre, fyra och fem års ålder.
Målet med avhandlingen var att undersöka om det är möjligt att ytterligare öka säkerheten i urvalet av varmblodshingstar som prövas i bruksprovet.
STOR MÄNGD DATA VIKTIGT
I materialet har Elisabeth Olsson förutom hingstens eget resultat i bruksprovet, dessutom tagit med släktingars resultat i kvalitetsbedömningar och på tävlingar för att få ännu större säkerhet i bedömningen. Hon fanns då att störst säkerhet får man för hingstar som är födda i Sverige jämfört med de importerade, eftersom det finns mer tillgängliga data för den förstnämnda gruppen.
Men även säkerheten för de utländska hingstarna förbättrades i viss mån när släktingars resultat vägdes in. Eftersom den internationella hästaveln har stort inflytande i Sverige har många av de utländska hingstarna som prövas i bruksproven släktingar här.
-När man väger in alla data som finns tillgängliga från hingstens eget bruksprov och släktingarnas resultat vid olika unghästbedömningar så ökade säkerheten i urvalet för hoppegenskaperna med 13 procent för de svenskfödda hingstarna och fem procent för importerade hingstar. För bedömning av gångarterna blev det ännu större ökning, 34 procent, när jag tog med alla tillgängliga data för de svenskfödda hingstarna och för importhingstar 11 procent.
– Till viss del tas det i dagens bruksprov hänsyn till hingstens släktingars resultat då domarna ger varje hingst en poäng för härstamning och lämplighet för dressyr respektive hoppning. Min undersökning visar att det är rätt att ta hänsyn till släktingars resultat men jag ser också att det finns möjlighet att göra denna bedömning ännu bättre med hjälp av våra stora databaser med resultat från kvalitetsbedömning och tävling.
Elisabeth Olsson såg också att det fanns ett klart genetiskt samband mellan gångarterna trav och galopp. Det vill säga, den hingst som bedömdes ha en bra trav, visade också en bra galopp. Tidigare har man påstått att det finns ett samband mellan bra skritt och bra galopp, men så är alltså inte fallet.
– Det är väldigt viktigt att göra rätt urval av hingstar vid ett bruksprov. Att godkänna en hingst som inte håller måttet skulle ge negativ påverkan under lång tid. Mina resultat tyder på att bruksprovets domare är ytterst kvalificerade och gör korrekta bedömningarna av hingstarna.
En annan viktig faktor för ett framgångsrikt avelsarbete är att de ston som bedöms lovande vid 3-årstest eller kvalitetsbedömning vid fyra år, tidigt sätts in i aveln. I dag finns det möjlighet för treåriga ston att få ta del av ett ”stimulanspaket” där betäckningsavgifterna blir lägre än i normalfallet. Detta för att lovande ston ska få ett eller flera föl innan de sätts in i sporten och börjar tävla. Den strategin tillför ytterligare data för hur olika hingstar nedärver sina egenskaper samt ökar avelsframsteget i populationen.
För mer information elisabeth.olsson@hgen.slu.se
De vanligaste orsakerna till akut njursvikt är dåligt blodflöde till njuren och allvarliga bakterieinfektioner. Minst en av tjugo sjukhuspatienter drabbas. Tillståndet kan bland annat leda till försämrad hjärt- och lungfunktion. Trots noggrann övervakning och dialys är dödligheten bland intensivvårdspatienter med akut njursvikt mycket stor.
– Idag finns ingen effektiv läkemedelsbehandling mot akut njursvikt. Det kan bero på att vi idag vet väldigt lite om hur akut njurskada uppstår hos människa, säger läkaren Nicoletta Nitescu.
Acetylcystein är ett vanligt läkemedel som bland annat ges till patienter med en viss typ av akut leversvikt. Preparatet har mycket få biverkningar och har använts länge inom patientvården. I djurstudien dämpade läkemedlet inflammationen i njuren. Den oxidativa stressen, som anses orsaka en stor del av njurskadan, minskade också signifikant.
– Eftersom oxidativ stress kan öka dödligheten hos patienter med akut njursvikt skulle acetylcystein kunna förbättra chansen för överlevnad hos patienter, men först måste läkemedlet testas kliniskt. Först om flera år kan vi få ett svar på om läkemedlet är effektivt vid akut njursvikt hos människa, säger Nicoletta Nitescu.
Oxidativ stress innebär att reaktiva syreföreningar skadar celler och vävnader. Studierna visar att den oxidativa stressen kan vara viktig för uppkomsten av akut njursvikt hos råtta. Avhandlingen pekar också på att ett blodproppsbildande protein som kallas trombin och ett blodflödesreglerande hormon som kallas endotelin är faktorer som kan orsaka akut njurskada.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesi och intensivvård
Avhandlingens titel: Studies on pathophysiological mechanisms in experimental models of acute renal failure
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Nicoletta Nitescu, leg. läkare, telefon: 031-342 81 91, 0702-16 32 14, e-post: nicoletta.nitescu@vgregion.se
Handledare:
Gregor Guron, leg. läkare, telefon: 031- 342 10 00, e-post: gregor.guron@sahlgrenska.gu.se
Samtidigt som fjärrvärmeanvändningen i Sverige växer ökar avfallsförbränningen. Dessutom diskuterar man nya naturgasledningar. I en nyligen publicerad rapport har forskare från bland annat KTH studerat hur dessa alternativ står sig vid en jämförelse med biobränslen.
Olika bränslen i fjärrvärmesystemen har olika för- och nackdelar beroende på vilket slags elproduktion kraftvärmen konkurrerar med och vilken alternativ användning bränslena har. Naturgaseldad kraftvärme är ett intressant alternativ om elproduktionen ersätter el producerad från andra fossila källor. Men i andra fall är naturgas ett betydligt sämre alternativ, enligt rapportförfattarna.
– Om vi följer svensk klimatpolitik, som innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med hälften till 2050 och därefter fortsätta att minska, kommer naturgasen i huvudsak att konkurrera med biobränslen och andra förnybara källor. Då blir naturgas ett sämre alternativ ur klimatsynpunkt, säger Göran Finnveden, chef för avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH och projektledare för studien som ligger till grund för artikeln.
Han konstaterar att en satsning på naturgas är bra endast om man inte följer svensk klimatpolitik, och snarast blir en signal om att man inte tror på klimatpolitiken.
Studien omfattar även användning av avfall som bränsle, och inte heller där är resultaten entydiga. Om förbränningen ersätter deponering av avfallet har den fördelar, men om alternativet är återvinning är förbränning inte det bästa alternativet.
Sammantaget pekar resultaten mot att förbränning av biobränsle i kraftvärmeverk är miljömässigt fördelaktigt i de flesta fall, samtidigt som det är mindre känsligt för osäkra omvärldsfaktorer. En annan slutsats forskarna drar efter studien är att det finns fördelar med att återvinna det avfall som kan återvinnas, snarare än att förbränna det.
Studien är finansierad med forskningsanslag från Energimyndigheten och MISTRA:
Life Cycle Assessment of fuels for district heating. A comparison of waste incineration, biomass and nature gas combustion.” Energy Policy, 35, 1346-1362, (Eriksson, O., Finnveden, G., Ekvall, T. and Björklund, A)
Kontaktinformation
Kontakt
Göran Finnveden, avd. för miljöstrategisk analys på KTH,
08–790 7318, goran.finnveden@infra.kth.se
