I en studie fick 30 göteborgare bära på var sitt mätinstrument som samlade in små partiklar. Utrustningen bars med överallt under ett dygn. Samtidigt genomförde forskarlaget stationära mätningar inom- och utomhus. Mätningarna på personerna visade en högre exponering av många grundämnen jämfört med de stationära mätningarna. Resultatet kan förklaras av att vi i vår vardag vistas i många olika miljöer.
– Genom att jämföra resultaten från de personburna mätningarna med de stationära kan vi få en ökad förståelse av skillnader mellan de olika mätplatserna. Utomhusmätningar kan skilja sig väldigt mycket från plats till plats och det är viktigt att välja en placering som är representativ för befolkningen, säger doktoranden Peter Molnár.
Avhandlingen visar också att luftens ursprung har betydelse för hur mycket partiklar människan utsätts för. Det är känt sedan tidigare att utomhushalterna av luftföroreningar påverkas av varifrån luften kommer, men studiens resultat visar att också inomhushalterna och den personliga exponeringen av grundämnen i små partiklar påverkas av luftens ursprung. Detta faktum kan ha stor betydelse i framtida studier av effekter av luftföroreningar på människors hälsa.
– Mitt arbete är ytterligare ett steg på vägen mot att kunna identifiera varifrån partiklarna kommer. När vi kan identifiera deras ursprung kan vi bättre se var vi ska sätta in åtgärderna mot luftföroreningarna, säger Peter Molnár.
Bostäder som värms upp genom vedeldning är en partikelkälla som ökar i betydelse. En studie i avhandlingen visar att husägare som eldar med ved har en högre exponering av ämnena kalium, kalcium och zink jämfört med boende i samma område som inte eldar med ved.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Elemental composition of fine particles: exposure in the general population and influence from different sources
Avhandlingen försvaras fredagen den 23 mars, klockan 09.00, Lyktan, konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan 20, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Peter Molnár, telefon: 031-786 28 57, e-post: peter.molnar@amm.gu.se
Handledare:
Docent Gerd Sällsten, telefon: 031-786 28 97, e-post: gerd.sallsten@amm.gu.se
Docent Johan Boman, telefon: 031-772 32 88, e-post: johan.boman@chem.gu.se
I arbetet med att lösa viktiga samhällsproblem utpekas allt oftare företag som en central medaktör, inte minst av forskare. Företagens samhällsansvar innefattar både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, men vad det innebär rent konkret är i dagsläget öppet för diskussion.
− Det är dags för forskarsamhället att ta ett tvärvetenskapligt grepp på dessa mycket viktiga och svåra frågor. Det är därför vi kallat till denna nationella forskarworkshop, säger initiativtagaren till seminariet Lisbeth Segerlund, forskare vid Stockholms universitet.
Forskningen i Sverige om företagens ansvar och hållbar utveckling har vuxit sig stor och finns representerad inom många olika discipliner. Syftet med workshopen är att samla så många forskare som möjligt för att diskutera viktiga framtida forskningsfrågor samt möjligheter till samarbeten inom ramen för företagens ansvar för miljö och sociala frågor.
Bland talarna finns bland andra fil.dr. Minna Gillberg som arbetar som rådgivare åt Margot Wallström i den Europeiska kommissionen, professor Peter Dobers, Mälardalens högskola, fil.dr. Chris von Borgstede, Göteborgs universitet, fil.dr. Thomas Hahn, Stockholms universitet, samt docent Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm.
Arrangörer är forskargruppen Sustainability Research Group (SuRe) vid Handelshögskolan i Stockholm och Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM) vid Stockholms universitet. SuRe bedriver forskning om miljö och socialt driven företags- och marknadsutveckling och CTM har bland annat medverkat i FN-studien Millennium Ecosystem Assessment (MA), den största studien någonsin av tillståndet i världens ekosystem och deras betydelse för samhälle och ekonomi.
− Alla sektorer i samhället har ett gemensamt ansvar för att vända utvecklingen med degraderad natur och social ohälsa. Alla måste verka för en positiv utveckling för att undvika katastrofala konsekvenser av ett, i mina ögon sett, totalt oekonomiskt utnyttjande av resurser. Företagen är en av sektorerna i samhället och i och med den globala ekonomin vi har idag, har de ett stort ansvar för att sträva efter en hållbar utveckling, säger SuRe-forskaren Monica Macquet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Susanne Sweet, docent vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 95 42 eller
Lisbeth Segerlund, fil.mag och doktorand vid Stockholms universitet
Tel. 08-16 30 17
E-post: csrworkshop@hhs.se
Journalister är välkomna att delta under workshopens inledning, plenumdiskussioner samt avslutning. Program, tid och plats för workshopen.
Historiker har i det förgångna skrivit åtskilliga böcker om slaveriet och dess inverkan på det amerikanska samhället. Många har gått tillbaka till slavhandelns början i Afrika och följt utvecklingen på nationell nivå fram till att systemet eliminerades under inbördeskriget. Men det har skrivits förvånansvärt litet om hur slaveriet fungerade på lokal nivå och ännu mindre om relationen mellan kvinnliga slavar och de lokala domstolarna.
I 2007 års Fulbrightföreläsning kommer professor Loren Schweninger att redovisa en historisk undersökning av hur kvinnliga slavar i den amerikanska södern stämde sina slavägare inför domstol för att bli fria. Hur kunde slavarna stämma slavägarna? Hade kvinnoslavarna framgång när de vände sig till domstolarna? Skiljde sig de kvinnliga och manliga stämningarna åt? Resultaten är överraskande och ger ett unikt perspektiv på ett system som i södern kallades för ”den egendomliga institutionen”.
Loren Schweninger är professor i historia vid University of North Carolina i Greensboro, USA, och 2007 års innehavare av The Fulbright Distinguished Chair in American Studies vid SINAS och engelska institutionen, Uppsala universitet. Hans senast utgivna bok är In Search of the Promised Land: A Slave Family in the Old South (2006, med John Hope Franklin).
Arrangörer är Fulbright Commission, Stockholm och Svenska Institutet för Nordamerikastudier (SINAS), Engelska institutionen, Uppsala universitet
Föreläsningens titel: ”The Struggle for Freedom: Slave Women and the Law in the United States”.
Tid: Torsdagen den 22 mars, kl. 16.15
Plats: Ihresalen, Engelska parken. Humanistiskt centrum, Thunbergsvägen 3L, Uppsala
Ingen föranmälan behövs. Föreläsningen är öppen för allmänhet och press.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Erik Åsard, tel. 018-471 22 08, erik.asard@engelska.uu.se
Årligen anordnar FN Världsvattendagen för att uppmärksamma vår gemensamma naturresurs vatten. I år arrangerar Uppsala vattencentrum tillsammans med institutionen för geovetenskaper för första gången en rad öppna föreläsningar i universitetshuset. En av föreläsarna, professor Keith Beven som är Konung Carl XVI Gustafs gästprofessor i miljövetenskap, berättar om de senaste prognoserna från IPCC och om hur vi bäst kan förvalta vattenresurserna och göra en realistisk bedömning av osäkerheten bekom förutsägelserna. Både svenska och globala problem kommer att uppmärksammas.
– I Sverige handlar problemen främst om föroreningar i dricksvatten, näringsläckage som leder till övergödning och om saltvattenintrång i kustnära områden, säger docent Roger Herbert, UVC, som själv forskar på grundvattenkemi och sanering av förorenat grundvatten.
Aktiviteterna i Sverige samordnas av Svenska hydrologiska rådet, SHR. I Uppsala blir det också en konferens på SLU, ”Med Linné som guide för en hållbar planet”.
Uppsala Vattencentrum, UVC, har Uppsala universitets teknisk-naturvetenskapliga fakultet, samt Sveriges Lantbruksuniversitets fakultet för naturresurser och lantbruksvetenskap som huvudmän.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Roger Herbert, 018-471 71 77, 070 – 325 87 24, e-post: admin@uvc.uu.se
En supernova är det våldsamma slutet på vissa stjärnors liv. I en enorm explosion slungas stora delar av stjärnan ut i rymden, och under en kort tid lyser den starkare än alla stjärnor i den galax i vilken den befinner sig. En form av supernova uppstår när en massiv stjärnas kärna kollapsar, för att sedan explodera.
En stjärnas inre delar är under större delen av dess liv dolda för oss. De processer som äger rum därinne kan aldrig observeras direkt, utan enbart studeras indirekt utifrån de effekter de har på det som händer i stjärnans yttre lager. Mot slutet av stjärnans liv ändrar sig både strukturen och kärnprocesserna alldeles för fort för att denna information ska hinna ut till de yttre lagren, och inget syns därför på ytan när stjärnan börjar närma sig sitt slut. Det är därför svårt att genom direkta observationer ta reda på om teorier för stjärnutveckling stämmer. Men vid explosionen blottläggs de inre delarna av stjärnan, och det är genom att studera själva explosionen som det blir möjligt att testa teorierna.
– Vi har med hjälp av två rymdburna teleskop, Chandra och XMM-Newton, studerat strålningen från den bakre, eller ”reversa” chocken som uppstår när supernovor exploderar, och då framförallt röntgenstrålningen, berättar Tanja Nymark.
Hon menar att det är arbetet med att utveckla en numerisk modell som ger spektra från den reversa chocken som tagit större delen av avhandlingsarbetet i anspråk.
– Vi har nu fått möjligheter att dra slutsatser om den kemiska sammansättningen och temperaturen i gasen. Vi använder också röntgenstrålning från exploderande stjärnor för att bestämma massförluster och bildandet av olika kemiska ämnen i de senare stadierna av massiva stjärnors liv. Resultaten vi fått skiljer sig från tidigare analyser, eftersom den numeriska modell jag utvecklat visat sig vara mer realistisk än de modeller som använts tidigare. Våra observationer visade att halterna av olika kemiska ämnen stämmer väl med teorier för hur explosionen går till.
Tanja Nymark planerar nu att under 2007 fortsätta jobba med att inspirera barn och ungdomar till ett naturvetenskapligt intresse vid Vetenskapens Hus, där hon även jobbat deltid under sista delen av doktorandtiden. Längre fram hoppas hon kunna få en forskartjänst inom astronomi eller fysik.
Ytterligare information
Tanja Nymark, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, tfn -5537 8536, 08-5537 8462 eller 0704-590428.
För bild på Tanja Nymark, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.
I ett samarbetsprojekt mellan Europeiska fotbollsförbundet (UEFA) och Linköpings universitet har skaderisken för elitfotbollsspelare i Sverige och Danmark studerats i en serie undersökningar mellan 2001 och 2005. Martin Hägglund, forskarstuderande och sjukgymnast vid Avdelningen för socialmedicin och folkhälsovetenskap, har följt klubbarna i Allsvenskan under flera säsonger. Han har också granskat skaderisken i danska SAS-ligan och Damallsvenskan.
Studierna visar att skaderisken för elitfotbollsspelare är hög: ungefär tre av fyra herrspelare och två av tre damspelare drabbas av skador under en säsong. Muskelsträckningar i baksidan av låret är den enskilt vanligaste skadan, följt av ljumskskador och knä- och fotledsstukningar. Tvärtemot gängse uppfattning har skaderisken dock inte ökat de senaste 20 åren. En jämförelse av de allsvenska säsongerna 1982 och 2001 visar att skaderisken och skadornas svårighetsgrad var oförändrad.
I Allsvenskan är skaderisken lägre än i grannlandet Danmark. Spelarna i SAS-ligan hade under vårsäsongen 2001 fler träningsskador och fler allvarliga skador än sina svenska kolleger. Skillnader i säsongs- och träningsupplägg kan vara en bidragande faktor.
Bland kvinnor är skaderisken lägre än hos män, enligt en jämförelse mellan Allsvenskan och Damallsvenskan säsongen 2005. Däremot var risken att drabbas av svår skada (frånvaro över 4 veckor) lika stor för kvinnliga som manliga spelare. Den vanligaste svåra skadan är knäledsstukning, som ligger bakom ungefär en tredjedel av all skadefrånvaro.
Den som drabbas av en skada löper förhöjd risk att drabbas av samma skada nästa säsong. Spelare i Allsvenskan som skadats i lår, ljumske eller knä under säsongen 2001 hade två till tre gånger ökad risk för samma skada 2002.
Ungefär var femte skada beror på återfall inom två månader efter en tidigare skada. En sannolik förklaring är att spelarna många gånger gör comeback innan de är fullt rehabiliterade. Det går dock att förebygga återfallsskador. En undersökning av 20 division 4-klubbar i Östergötland 2003 visar att risken för återfall minskade med 75 procent i de klubbar som följde ett program med kontrollerad rehabilitering och styrd återgång till matchspel.
Avhandlingen Epidemiology and prevention of football injuries försvaras fredag 30 mars kl. 13.00 i Aulan, Hälsans Hus, Campus US, Linköping.
Kontaktinformation
Martin Hägglund 013-318990, 0733-347704
marha@ihs.liu.se
Kom och lyssna på några av författarna och deras idéer om bostadens roll och utformning i den framtida staden!
Datum och tid: 27 mars kl 11.30-13.00 med lunchsmörgås och te/kaffe
Plats: Forskningsrådet Formas, Kungsbron 21, Stockholm, Karta
Deltagande forskare/praktiker:
Mikaela Eckered, verksamhetsledare för Arkus, Arkitekternas forsknings- och utvecklingsstiftelse, arkitekt SAR/MSA. Projektledare för Bostaden och kunskapen. Inleder och sammanfattar.
Olle Stahle, arkitekt SAR/MSA, professor emeritus, lyfter fram arkitekttävlingar som medel att öka innovationslusten och utvecklingstakten i bostadsbyggandet.
Tomas Lauri, arkitekturskribent, arkitekt SAR/MSA. Den arkitektoniska spetsen saknas. Svensk arkitektur sänder få signaler om viljan att vara internationellt ledande på arkitekturens och bostadsarkitekturens domäner.
Annika Carlsson, VD för Equator Stockholm, arkitekt SAR/MSA. Gör en exposé över goda svenska och utländska bostadsprojekt.
Kontaktinformation
OSA Senast 22 mars till Emilie von Essen, eve@formas.se. Föranmälan och pressleg erfordras.
Laboratoriet består av fyra rum; ett säkerhetslabb där parasiter odlas i humana blodceller, en sluss, ett risklabb med klimatkammare för infekterade myggor samt ett dissektionsrum där varje myggas mage eller spottkörtlar kan tas ut för att studera innehåll av parasiter. Man simulerar bland annat gryning och skymning för att få ideala förhållanden för myggorna och ger parasiterna ett syretryck som stimulerar de stadier som utvecklas vidare i myggorna.
Finansiärer för laboratoriet är förutom GMT bland andra Vetenskapsrådet och Sida/SAREC.
Datum: Torsdagen den 22 mars
Tid: 13.00 – 15.00
Plats: Rum E306, Svante Arrhenius väg 16 E-F, Frescati
Språk: Engelska
Program:
13:00 Behovet av nya strategier för att bekämpa malaria, Ingrid Faye, professor, Institutionen för genetik, mikrobiologi, toxikologi, Stockholms universitet
13:15 Genmodifiering av insekter med stor medicinsk betydelse – vad har vi åstadkommit och vad återstår? Marcelo Jacobs-Lorena, John Hopkins Malaria Research institute, Baltimore, USA
14:00 Invigning, Kåre Bremer, rektor, Stockholms universitet
Fakta om malaria
Malaria är en utbredd, tropisk, dödlig sjukdom som orsakas av en encellig parasit som hör till släktet Plasmodium. De klassiska symptomen är långvarig feber, skakningar, ledvärk, huvudvärk och blodbrist. I människan utvecklas och förökas parasiten först i levern och sen i de röda blodkropparna, där den genomgår flera cykler och ökar expontiellt.
Spridning av parasiten från människa till människa sker via malariamyggans saliv när den suger blod, men först efter att parasiten genomgått sexuell förökning i dess mage. För att hindra myggan att överföra parasiten har man hittills använt myggnät, insektsgifter och bakterier som kan döda myggor. Malaria kan botas om diagnosen ställs i tid och korrekt behandling sätts in.
Det finns emellertid ännu inte något effektivt antibiotikum, vaccin eller andra medel för att utrota sjukdomen. Den nu mest verksamma medicinen som används i de länder som drabbas kommer från en kinesisk växt, men odlingen och produktionen av de aktiva komponenterna är för långsam för att räcka till de 300-500 miljoner människor som årligen insjuknar i malaria. Mellan 1-3 miljoner människor dör i sjukdomen varje år. Malaria har blivit ett stort globalt problem som också utgör ett hot mot resande. Sjukdomen finns nu i 105 länder. Trots nya initiativ ökar spridningen och antalet döda i malaria ökar för varje år, bland annat på grund av att jordens klimat förändras med översvämningar och högre medeltemperaturer som följd.
Fyra olika parasiter orsakar sjukdomen hos människor, P. falciparum, P. vivax, P. ovale, och P. malariae. Malaria som orsakas av P.vivax är mest vanligt förekommande, men det är malaria som orsakas av P. falciparum som orsakar flest dödsfall. Det är också denna sort som är mest förekommande i Afrika, där ett barn dör var 20:e sekund i malaria.
Kontaktinformation
För anmälan till hela invigningen eller ceremonin samt för besök vid GMT kontakta: Maria Erlandsson, presschef Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Forskning i fokus är en föreläsningsserie där ledande forskare vid Karolinska Institutet berättar om nya vetenskapliga rön inom medicinområdet och svarar på allmänhetens frågor. Onsdag den 21 mars är temat diabetes och livsstil. Moderator denna gång är Karolinska Institutets rektor, Harriet Wallberg-Henriksson, själv aktiv diabetesforskare.
Ur programmet:
Vad kan påverka min risk att få typ 2-diabetes?
Professor Claes-Göran Östenson, Institutionen för Molekylärmedicin och Kirurgi
Komplikationer vid diabetes typ 1 och 2
Professor Kerstin Brismar, Institutionen för Molekylärmedicin och Kirurgi
Kan man springa ifrån sin diabetes?
Professor Mai-Lis Hellenius, Centrum för Allmänmedicin
Vad händer i muskeln hos en diabetiker som tränar?
Docent Anna Krook, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi
Tid och plats:
Onsdag 21 mars 2007, klockan 18.30-20.00
Berzeliuslaboratoriet, föreläsningssal Jacob Berzelius, Berzelius väg 3 i Solna
Ingen föranmälan krävs, men ett begränsat
antal journalister har möjlighet att boka platser
Kontaktinformation
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Biomimetik är vetenskapen som försöker imitera naturens lösningar på olika problem. En inriktning är att tillämpa biologiska principer vid konstruktion av nya produkter, en annan att kopiera molekylära byggstenar för nya ändamål.
Forskare vid Avdelningen för molekylär fysik fick upp ögonen för proteiner som finns hos fiskar i polartrakter, till exempel flundror, för att förhindra att deras blod fryser. Ishavsvattnet kan nå -2 grader, en temperatur då vanliga fiskar skulle frysa ihjäl.
Doktoranden Annika Borgh startade ett projekt för att försöka utnyttja egenskaperna hos antifrysproteinerna, som finns i två former – med och utan en vidhängande sockergrupp. Proteinerna sätter sig på ytan av små ”isembryon” och förhindrar bildningen av iskristaller.
Hos fiskarna är proteinet löst i blodet, men Annika Borgh ville ha dem på en yta – till exempel en flygplansvinge där de skulle kunna förhindra den isbildning som är ett stort problem på flygplatser vintertid. Men proteiner trivs inte på ytor, så därför tillverkade hon molekyler med socker- och metylgrupper men utan själva proteinskelettet. Dessa anbringades på en platta med en yta av guld, där de organiserade sig själva i ett så kallat monolager.
Vatten fick kondensera på ytan och plattan kyldes ned. Det överraskande resultatet blev att vattnet frös vid en högre temperatur när det fanns antifrysmolekyler på ytan, än när det inte gjorde det.
– Antifrysproteinet fungerar troligen bara i lösning där det kan hindra isembryona att växa till från alla håll. I stället skulle man kunna utnyttja den omvända effekten till att frysa exempelvis isbanor med lägre energiåtgång – kanske tillverka en polymer med dessa egenskaper, som går att måla en yta med, säger Annika Borgh.
Avhandlingen Biomimetic surfaces: preparation, characterization and application läggs fram fredag 30 mars.
Kontaktinformation
Annika Borgh 013-288917, annbo@ifm.liu.se
Detta gör zirkon till ett mycket viktigt geologiskt verktyg som genom denna forskning blivit ännu vassare. För många geologiforskare i hela världen är en av kärnfrågorna just att bestämma ålder och kronologisk ordning på händelser i jorden utveckling. I mineralet finns sönderfallande uran som fungerar som en klocka. Zirkon har dessutom föreslagits som ett alternativt förvar av använt kärnbränsle. Zirkonets extrema stabilitet skulle minska risken för läckage i ett slutförvar av kärnbränsle där avfallet först bäddats in i zirkon.
Fördjupning: Mineralet zirkon finns som mycket små korn i de flesta bergarter. Vid händelser i zirkonens omgivning kan det växa till. Ett tillväxtlagers utseende präglas av omgivningens tryck, temperatur och kemiska sammansättning. Forskarna kan som exempel se att ett nytt zirkonlager bildades när mineralkornet befanns sig på några mils djup i jordskorpan och att där var flera hundra grader varmt. I det tillståndet smälter berget och deformeras. Zirkonkornet bevaras dock och kan vittna om händelsen än idag. Man har till och med funnit zirkon som är nästan lika gammalt som jorden – 4,4 miljarder år.
Forskningen är ett avhandlingsarbete av geologen Andrius Rimsa på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Disputationen ägde rum vid Lunds universitet 9 mars 2007.
Kontaktinformation
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 519 540 37
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Andrius Rimsa
Forskare i geologi
Telefon: 08 519 542 33
Mobil: 0739 67 54 00
E-post: andrius.rimsa@nrm.se
Hennes avhandling ”Reliability, validity, incidence and impact of temporomandibular pain disorders in adolescents” visar att drygt fyra procent av alla barn mellan 12 och 19 år som undersöks årligen av Folktandvården i Östergötland lider av TMD-smärta. I undersökningen, som började år 2000, har cirka 1 200 ungdomar angett att de har besvär. Siffrorna bygger på de svar som ungdomarna gett på de två frågorna. ”Gör det ont i tinning, ansikte, käke, käkled en gång i veckan eller oftare?”, och ”Gör det ont när du gapar eller tuggar en gång i veckan eller oftare?”. Om ungdomarna besvarade en eller båda frågorna med ja, registrerades de som patienter med TMD-smärta.
Ing-Marie Nilsson är inte överraskad av studiens resultat eftersom tidigare studier visat på liknade resultat.
– Men vi är ensamma om att ha undersökt så många patienter, säger hon och menar att problemet är underskattat.
– Samtidigt vill jag inte överdriva det, men bland de drabbade är det definitivt ett problem och fler än de som får hjälp skulle kunna få det.
Hennes avhandling visar att det år 2000 bara var hälften av dem som ville ha hjälp för sina besvär som också erbjöds hjälp. En av de fyra studier som ingår i avhandlingen visar att flickor drabbas oftare än pojkar och att problemet ökar med stigande ålder. Även på andra sätt visar TMD upp samma bild som andra smärttillstånd, exempelvis huvudvärk. Det är ovanligt hos barn och visar sig oftast först vid puberteten.
– Det är en jobbig ålder särskilt för flickor.
Det finns flera skäl till varför det är viktigt att identifiera patienter med TMD-smärta. Ett är att det i många fall går att behandla på ett enkelt sätt och studier har visat att behandlingen gör att ungdomarna mår bättre. En studie visar att 60 procent av dem som behandlas med bettskena upplever att smärtan reduceras med minst 50 procent. Men alla behöver sannolikt inte behandlas med bettskena. Ing-Marie Nilsson tror att det i många fall skulle räcka med adekvat information eller beteendeinriktad behandling där patienten lär sig olika avslappningstekniker.
En annan, kanske viktigare, anledning att tidigt upptäcka patienterna är att ju tidigare det sker desto mindre blir risken att de ska utveckla kronisk smärta som vuxna. Visserligen visar hennes avhandling att TMD-smärtan kommer och går och att majoriteten blir bra utan några större hjälpinsatser, men för en mindre grupp blir besvären både återkommande och långvariga. Och det är denna mindre grupp som behöver hjälp för att de inte ska utveckla ett mer långvarigt handikapp.
– Det är viktigt att lära ut ett sätt att hantera smärtan tidigt i livet, säger Ing-Marie Nilsson som menar att hennes studier visar att de två enkla frågorna är ett effektivt och tillförlitligt sätt att fånga upp patienter med TMD-smärta.
– Jag tycker därför att dessa frågor ska ställas vid den årliga undersökningen, säger hon.
Ing-Marie Nilsson disputerar fredagen den 16 mars klockan 09.15-12.00 i Odontologiska fakultetens aula.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ing-Marie Nilsson via e-post, ing-marie.nilsson@lio.se.
– Vi är mycket glada över att Kaspersky kommer att föreläsa för våra studenter, säger professor Louise Yngström. Det ska bli spännande att höra hur han ser på IT-säkerheten idag och på hur framtida hotscenarier kan komma att se ut.
På hemvägen från Cebit-mässan i Hannover har Eugene Kaspersky valt att stanna till i Kista för en öppen föreläsning.
– Jag är stolt över att få tillfälle att föreläsa på Campus IT-universitetet, säger Eugene Kaspersky. Jag delar gärna med mig av mina erfarenheter och mina visioner till begåvade studenter, forskare och kollegor inom IT-säkerhetsområdet. Jag hoppas på inspirerande diskussioner med deltagarna.
”Demands on ICT security today and five years ahead”
Tid 19 mars kl 16-18
Plats Aulan, Campus IT-universitetet, Isafjordsgatan 39, Kista
Kontaktinformation
Jannecke Schulman, Informationschef, KTH ICT
Campus IT-universitetet i Kista
tfn 08-790 42 25, mobil 0708-85 14 07
I sin licentiatavhandling visar hon att resultat från tävling kan användas som underlag för att välja ut islandshästar till avel och därigenom ytterligare förbättra hästens olika gångarter, exteriör och temperament. De flesta islandshästar har gångarterna skritt, tölt, trav och galopp. Många kan dessutom visa flygande pass.
I aveln med islandshästar vill man ha en ridhäst med dessa gångarter och som kan användas både för nöjesridning och för tävling. Tävling med islandshäst har blivit mycket populärt i många länder utanför Island, till exempel Sverige. I dag betingar islandshästar med bra tävlingsresultat höga ekonomiska värden.
I det material som Elsa Albertsdóttir analyserade fanns knappt 19 000 observationer på närmare 3800 hästar från Island och Sverige som tävlade under åren 1998-2004, samt drygt 16 000 hästar från elva olika länder avelsbedömda under åren 1990-2005.
Studien av tävlingsdata visade att tävlingsegenskaperna påverkas till mellan 18 och 35 procent av ärftliga faktorer. Detta talar för att tävlingsresultat kan användas som ett komplement till avelsbedömningarna för urvalet av avelsdjur. Resultaten visade också att det råder starka genetiska samband mellan tävlingsresultat och ridbarhetsegenskaperna i avelsbedömningen. Det är alltså till stor del samma kvaliteter hos gångarter respektive ridbarhet som man premierar på avelsbedömningar och tävlingar. Ett relativt starkt samband mellan hovkvalitet och tävlingsframgångar visade på betydelsen av en hållbar häst för att nå tävlingsframgångar.
OLIKA TYPER AV TÄVLING
Två typer av tävlingar för islandshästar, sport- och gæðingatävlingar, ingick i Elsas studie. Den senare formen förekommer huvudsakligen i Island men ökar i popularitet i flera andra länder. Hästarna som deltar måste vara fem år eller äldre och finnas med i databasen WorldFengur. Tre eller fem auktoriserade domare dömer vid varje tävling. Sporttävlingarna består av grenarna tölt, fyrgång (tölt, skritt, trav och galopp) och femgång (tölt, skritt, trav, galopp och snabb passgång). Dessa tester genomförs på en oval bana. Dessutom förekommer en bedömningsgren i pass som genomförs på en rak bana. Vid gæðingatävlingarna bedöms dessutom allmänt intryck samt hästens framåtanda och vid sporttävlingarna är tekniken och precisionen vid utförandet betydelsefull. Det finns även rena passlöpsgrenar där hastigheten är avgörande.
VÄLJS UT FÖR AVEL
Förutom olika tävlingar för islandshästar genomförs särskilda ”avels-shower”. Resultat från dessa avelsbedömningar används idag som underlag för att kunna välja ut de bästa hästarna till avel. Hästarna bedöms här med avseende på exteriör och ridbarhet vid de fem gångarterna visade på en rak bana. En veterinärbesiktning av hästarna görs också. Bedömningarna pågår i en till två dagar och vid varje tillfälle poängsätts hingstar, valacker och ston i olika åldersgrupper.
Hästarna måste vara registrerade i WorldFengur samt individmärkta med microchips eller frysmärkta. Resultat från avelsbedömningarna används för avelsvärdering av hästarna. Vid avelsvärderingen skattas enskilda hästars genetiska värde som förälder till nästa generation med ledning av hästens eget, eventuella avkommors, föräldrars och andra släktingars resultat. Totalt ingår 17 olika egenskaper (8 exteriör- och 8 ridbarhetsegenskaper samt mankhöjd) i avelsvärderingen.
För islandshästar är systemet för avelsvärdering väl utvecklat och det är möjligt att jämföra hingstar och ston födda i elva olika länder (Island, Österrike, Danmark, Finland, Tyskland, Storbritannien, Norge, Sverige, Schweiz, Nederländerna och USA). Utförligare information om avelsbedömningarna samt uppgifter om enskilda hästars resultat, deras färger, avkommor och föräldrar, uppfödare med mera kan hämtas på WorldFengurs hemsida (www.worldfengur.com).
För mer information: elsaa@centrum.is.
När en patient får veta att han eller hon lider av obotlig cancer och inom en snar framtid kommer att dö sker djupgående förändringar i både patientens och dennes partners liv.
– Det är främst mentala förändringar med mycket oro och osäkerhet. Livsåskådningen påverkas också, man funderar på varför detta hänt och försöker hitta nya värden och en ny mening med sitt liv, berättar Jeanette Winterling.
Hennes undersökning visar att patienterna kunde hantera situationen bättre än vad deras makar gjorde. De accepterade och förberedde sig för döden, medan makarna ofta mådde sämre psykologiskt och var mindre optimistiska. Att vara optimistisk som person och att inte ha existentiella funderingar var två faktorer som ökade det psykiska välbefinnandet hos såväl patienter som anhöriga.
Jeanette Winterling har även undersökt patienter som ska återgå till ett normalt liv efter en botande cancerbehandling. I sådana situationer hade patienterna ofta högre förväntningar än de anhöriga på att tillfriskna snabbt. Tillfrisknandet gick ofta inte lika enkelt som patienterna hade väntat sig, men trots det var nästan alla nöjda med hur deras liv hade blivit drygt ett år efter avslutad behandling. Vilka förväntningar de hade haft innan verkade alltså inte ha betydelse för deras psykologiska välbefinnande, däremot påverkades välbefinnandet också hos dessa patienter och deras partners av ifall de var optimistiska som personer.
– Undersökningen visar att sjukvårdspersonalen i större utsträckning än nu bör fånga upp och hantera livsåskådningsfrågor bland patienter som nyligen fått diagnosen avancerad cancer samt bland deras närmaste anhöriga. De som upplever det som svårt att återgå till ett normalt liv efter en botande behandling bör dessutom erbjudas både fysiskt och psykiskt stöd, anser hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jeanette Winterling, 018-471 35 31, 070-298 97 64, e-post: Jeanette.Winterling@pubcare.uu.se
Midjemåttet, till skillnad från kroppsvikten, ger en bra fingervisning om risken att drabbas av diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det är anledningen till att deltagarna i ett nytt forskningsprojekt – 5000 anställda på Karolinska universitetssjukhuset – kommer få varsitt måttband på posten. Målet med projektet är att utveckla handlingsplaner för att åtgärda aspekter av arbetsmiljön som är förknippade med hälsorisker.
Förutom måttbanden använder forskarna webb-QPS, en enkät som samlar in de anställdas upplevelser av arbetsmiljön, ledarskapet och den egna hälsan. Enkäten besvaras via internet och förändras under svarandets gång beroende på det individuella svarsmönstret.
– Enkäter om arbetsmiljön brukar normalt vara långa och tidskrävande. Men eftersom den här enkäten är dynamisk går den mycket snabbt och lätt att fylla i, säger Dan Hasson, en av de forskare som har arbetat med att utveckla enkäten.
När enkäten är ifylld får varje medarbetare omedelbart en skräddarsydd återkoppling och erbjuds olika typer av stöd, till exempel träningsrådgivning eller stresshantering.
I den så kallade chefsstudien, där webbenkäten används, ska forskarna studera om ledarskapsutveckling genom samtalsgrupper kan påverka medarbetares hälsa och upplevelser av arbetsmiljön. Totalt deltar cirka 240 chefer i studien som kommer att pågå i tre år.
– I tidigare studier har vi funnit att chefsstöd av det här slaget påverkar stressnivån hos cheferna positivt. Nu vill vi studera om det även har effekter i organisationen i stort, säger Christer Sandahl som leder chefsstudien.
Forskningsprojekten har finansierats av AFA försäkring.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Dan Hasson (om webb-QPS)
Tel: 070-728 42 98.
E-post: dan.hasson@ki.se
Docent Christer Sandahl (om chefsstudien)
Tel: 070-618 36 18
E-post: christer.sandahl@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina Sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
