Mycket talar för att morgondagens arbetstillfällen finns inom hälso- sjukvården. På Karolinska Institutet gör vi nu en särskild satsning på våra utbildningar. Förutom två nya utbildningsprogram – psykologprogrammet och podiatriprogrammet – sjösätter vi en kraftigt omgjord utbildningsplan för läkarprogrammet. Vi startar också tre nya mastersutbildningar inom biomedicin, folkhälsovetenskap och klinisk medicinsk vetenskap.
– När det gäller medicinsk forskning är vi ett av världens ledande universitet. Målet är att våra utbildningar ska hålla toppkvalitet och därmed samma höga status som forskningen, säger Vivi-Anne Sundqvist, dekan för utbildning.
Enligt en genomgång som Högskoleverket gjorde under våren kommer läkare, psykologer och annan vårdpersonal i framtiden att vara bristyrken. Karolinska Institutet är Sveriges största centrum för akademisk utbildning och forskning inom medicinområdet – och erbjuder ett mycket brett utbud av kurser och utbildningsprogram. Sista ansökningsdag till samtliga utbildningar på Karolinska Institutet är 15 april.
Läkare 330 högskolepoäng
Det nya utbildningsplanen för läkarprogrammet, som införs successivt från och med i höst, innebär en tydligare samordning mellan basvetenskap och klinik. Redan under utbildningens första terminer kopplas teori till kliniska kunskaper och färdigheter som studenten kommer att behöva som utexaminerad läkare. Lärandemål står i fokus i den nya utbildningen. Verksamhetsförlagd utbildning kommer i betydligt större utsträckning än tidigare att genomföras inom primärvården och fokusera på vanligt förekommande sjukdomar, snarare än specialistsjukvård. Professionell och vetenskaplig utveckling ingår som en integrerad del i både den teoretiska och praktiska utbildningen, vilket är nytt.
För frågor om Läkarprogrammet, kontakta:
Universitetslektor, ordförande i programnämnden Sari Ponzer
Tel: 08-616 28 63
Mobil: 0739 732689
E-post: sari.ponzer@sodersjukhuset.se
Psykolog 300 högskolepoäng
Karolinska Institutets nya psykologprogram har en tydlig profil mot medicin och biologi. och blir den första i Sverige där psykologer utexamineras från en medicinsk fakultet. Fokus kommer att ligga på nya forskningsrön om hjärnan och hur vi människor interagerar med vår omvärld. Utbildningen får därmed att en delvis annorlunda – och kanske till och med utmanande – inriktning jämfört med andra psykologutbildningar i landet. En stor del av undervisningen ges av kliniskt verksamma lärare och forskare och alla praktikplatser kommer att finnas inom hälso- och sjukvården. Redan idag finns ett nära samarbete med Stockholms läns landsting (SLL), då många lärare och forskare samtidigt arbetar kliniskt och SLL är en av landets största arbetsplatser för psykologer.
För frågor om Psykologprogrammet, kontakta:
Jenny Wikström, programansvarig
Tel: 08-524 824 50
E-post: jenny.wikström@ki.se
Podiatri 180 högskolepoäng
Den treåriga högskoleutbildningen i podiatri (medicinsk fotvård) startade hösten 2006 och är den första i sitt slag i Sverige. I USA och Storbritannien har det länge funnits vårdpersonal med specialistkompetens i fotvård för exempelvis diabetiker och reumatiker. Ett problem för många patientgrupper med kroniska sjukdomar är att den fotvård som så många är beroende av kräver läkarordination. Utbildningen till podiater ger kompetens i att självständigt diagnostisera och behandla åkommor i fötterna. Till skillnad från kortare kurser till fotvårdsterapeut leder podiatriprogrammet också till kandidatexamen. Möjligheter till påbyggnadsutbildning med egen forskning kommer att erbjudas.
För frågor om podiatriprogrammet, kontakta:
Professor Torsten Wredmark, programansvarig
Arbete: 08-585 875 89
Mobil: 070-484 86 83
E-post: torsten.wredmark@ki.se
Tre nya mastersutbildningar 120 högskolepoäng
Tre nya mastersutbildningar startar i höst enligt det nya gemensamma utbildningssystem som införs inom EU (Bolognaprocessen). De tre mastersprogrammen, biomedicin, folkhälsovetenskap och klinisk medicinsk vetenskap knyter an till starka forkningsmiljöer inom Karolinska Institutet och alla är påbyggnadsprogram till utbildningar på grundnivå. Mastersprogrammet i biomedicin har i första hand en forskningsinriktning. Mastersprogrammet i folkhälsovetenskap har fyra olika inriktningar och fokuserar på hälsofrämjande arbete. Klinisk medicinsk vetenskap är inriktad på det överbryggande arbetet som behövs mellan olika yrkesgrupper inom vårdsektorn.
För frågor om mastersutbildningarna, kontakta:
Professor Jan-Olov Höög, prodekanus för utbildning
Arbete: 08-524 877 40
Mobil: 070-698 7740
E-post: jan-olov.hoog@ki.se
Kontaktinformation
Presskontakt:
Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Studentkontakt:
Centrala studievägledningen
Tel: 08-524 863 50
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Konstigt nog förvånar det många när jag berättar att Arktis inte längre är rent. Faktum är att många av de utsläpp som vi gör i Sverige och i resten av världen direkt påverkar de arktiska miljöerna, säger Carola Lindeberg.
Hon har i sitt avhandlingsarbete undersökt sjösediment och jordprover från Kagerlussuaq på Grönland. Målet har varit att få reda på hur mycket utsläpp i form av organiska miljögifter, bly och kvicksilver från våra breddgrader som hamnat i arktiska sjöar. Framför allt har hon undersökt sediment från de senaste 150 till 200 åren, men från tre sjöar har hon material som sträcker sig mellan 1000 till 8000 år tillbaka i tiden.
Allt fler miljöfarliga ämnen förbjuds. Föroreningar som PCB och vissa bekämpningsmedel är sedan 1970-talet förbjudna i de flesta länder. Det visar sig också i de arktiska områdena där koncentrationerna minskar enligt sedimentstudierna.
Däremot används allt mer bromerade flamskyddsmedel för att förhindra att datorer, plaster, tyger och kläder börjar brinna. Dessa flamskyddsmedel är, precis som PCB, hormonstörande och cancerframkallande.
– En del bromerade flamskyddsmedel har nyligen blivit förbjudna att använda i Europa, men de används i ökande mängder i resten av världen, till exempel i Japan och USA. Som en naturlig följd av detta visar mina resultat att koncentrationen av bromerade flamskyddsmedel ökar i Arktis, berättar Carola Lindeberg.
Hon har i sin undersökning också jämfört dagens kvicksilverhalter i jord från våra svenska fjäll – från Idre i söder till Abisko i norr – med prover från Grönland. I de svenska fjällen är nivån nästan dubbelt så hög som på Grönland. Detta kan bero på att våra fjäll har närmare till utsläppskällorna. Sett i ett tidsperspektiv har halterna av kvicksilver minskat i de svenska fjällen i och med att användningen har minskat i Sverige och likaså i resten av Europa. Halterna på Grönland har också minskat något, men detta område verkar vara mer beroende av globala utsläpp.
– Tyvärr är det snarare mer troligt att de globala kvicksilverhalterna kommer att öka eftersom vi blir fler och fler här på jorden, vilket leder till att vi använder mer fossilt bränsle och genererar mer och mer sopor som ska förbrännas, säger Carola Lindeberg.
Koncentrationen av föroreningar på Arktis beror också på annat än direkta utsläpp. Många föroreningar följer med vindar och olika vädersystem. Ett varmare klimat kan därför bidra till att transportvägarna förändras. Det kan i sin tur leda till högre halter av föroreningar i arktiska miljöer. Ett annat scenario är att även de föroreningar som redan finns inlagrade i arktiska miljön kan komma att frisläppas, till exempel om permafrosten smälter.
Fredagen den 20 april försvarar Carola Lindeberg, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Long-term changes of mercury, lead and persistent organic pollutants in arctic environments, svensk titel: Långtida förändringar av kvicksilver, bly och persistenta organiska miljögifter i arktiska miljöer. Fakultetsopponent är professor Per Jonsson från Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet. Disputationen äger rum i lilla hörsalen KB3A9 i KBC-huset kl. 10.00.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Carola Lindeberg, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 71 01
E-post: carola.lindeberg@emg.umu.se
Klimatförändringar kan leda till att arter både ökar och minskar i utbredning. De genetiska mönster som uppstår efter ökningar i utbredning har studerats i detalj för ett stort antal arter, och har lett till en ökad förståelse för samspelet mellan arters populationsdynamik och klimat. Den motsatta processen, det vill säga när arters utbredningsområden minskar i utsträckning, har å andra sidan knappt studerats överhuvudtaget. Det finns två hypoteser för hur sådana minskningar i utbredning går till. Den ena, formulerad av Charles Darwin, förespråkar att organismer svarar på minskningar i utbredning genom att flytta på sig, medan den alternativa hypotesen är att populationer i områden som blir obeboeliga dör ut.
– Problemet med att testa dessa hypoteser med genetiska metoder har varit att det krävts DNA-prover från områden som inte längre bebos av arten i fråga, vilket gör det omöjligt att arbeta med moderna prover. För att komma åt detta problem analyserade vi DNA från fossil från fjällrävar som levde i Belgien, Tyskland och sydvästra Ryssland under senaste istiden, säger Anders Götherström, docent i genetik vid Uppsala universitet.
När forskarna sedan jämförde resultaten från de förhistoriska europeiska fjällrävarna med de som idag lever i Skandinavien och Sibirien, visade det sig att de istida fjällrävarna från Europa var mycket olika de fjällrävar som finns idag. De centraleuropeiska fjällrävarna klarade alltså inte att flytta norrut när temperaturen ökade vid förra istidens slut.
– Resultaten påverkar vår förståelse både för evolutionära processer och hur den klimatförändring som pågår just nu kommer påverka arktiska arter. Om arter inte kan flytta med när klimatet försämras så innebär det att populationer utanför så kallade refugier (områden där de överlever både under istider och värmeperioder) befinner sig i en form av evolutionära återvändsgränder. Eventuella anpasssningar och genetisk variation som uppstår i dessa populationer går förlorade när klimatet skiftar, säger Love Dalén, doktor i zoologisk ekologi, tidigare på Stockholms universitet, numera verksam vid University of London.
– Vi är just nu i en period med ökande temperaturer, och arktiska arter är därmed i en fas när deras utbredning minskar. Om denna oförmåga att flytta med när habitaten krymper är ett generellt mönster, så innebär det att vi kan förvänta oss avsevärda förluster av genetisk variation hos arktiska arter i framtiden, säger han.
För ytterligare information
Love Dalén, doktor i zoologisk ekologi vid Stockholms universitet, nuvarande address: School of Biological Sciences, Royal Holloway University of London, tfn +44 1784 443 562, mobil +44 7942 23 22 90, epost Love.Dalen@zoologi.su.se
Anders Götherström, docent i genetik vid Uppsala universitet, tfn +46 18 471 64 83, hem +46 8 720 06 20, e-post: Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se
För bilder på fjällrävar, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-164090, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Kirurgi på gamla patienter kräver ett avancerat omhändertagande precis som vården av patienter med nedsatt autonomi i början av livet. Många höftfrakturpatienter har en demenssjukdom, och förvirring är en vanlig komplikation efter en höftfrakturoperation. Akut förvirring kan få allvarliga konsekvenser, både för den enskilde och för samhället. Det är därför ur ett kliniskt perspektiv betydelsefullt att ha kunskap om förvirring, speciellt eftersom denna avhandling visar att förvirringstillstånd kan förebyggas och behandlas. Vårdprogrammet är ett relativt enkelt och billigt sätt att förbättra vården för denna sköra och eftersatta patientgrupp. Det är tydligt att en förbättrad kvalitet på vården för dessa patienter kan minska lidandet och även minska kostnaderna för samhället.
I en studie med 199 höftfrakturpatienter utvärderas i Birgitta Olofssons avhandling om ett vårdprogram kan minska förekomsten av förvirringstillstånd. Vårdprogrammet innehåller ett utvecklat teamsamarbete, noggrann och systematisk utredning, behandling och rehabilitering för att förebygga komplikationer som kan förekomma efter en höftfrakturoperation. Programmet innehåller även förbättrad näringstillförsel.
Patienterna lottades till en geriatrisk avdelning där vårdprogrammet tillämpats (interventionsgrupp=102 patienter) eller till traditionell vård på ortopedavdelningen (kontrollgrupp= 97 patienter). Resultaten visar att vårdprogrammet minskade förekomst och antal dagar med akut förvirringstillstånd efter operationen. Dessutom minskades andra komplikationer, som exempelvis trycksår, fall och urinvägsinfektioner. Vårdtiden var i genomsnitt 10 dagar kortare i interventionsgruppen. Undernäring var vanligt och associerat med trycksår och förvirring. Männen gick upp i vikt och förbättrade sin nutritionsstatus oavsett behandling, medan kvinnorna försämrades i samtliga näringsparametrar.
Dessutom utvärderades även två olika operationsmetoder, protes eller spikar, vad gäller komplikationer och funktionsförmåga. Fler patienter med demenssjukdom som fått protes inopererad hade ett år efter operationen återfått gångförmågan jämfört med dem som fått spikar. Sex av 83 patienter luxerade den nya höftkulan under episoder av akut förvirringstillstånd under vårdtiden. Ingen av dessa patienter hade demenssjukdom.
Höftfrakturer är ett globalt och växande problem. Fler kvinnor än män drabbas, medelåldern är över 80 år och ungefär en tredjedel av de som ådrar sig en höftfraktur har en demenssjukdom. En av de vanligaste komplikationerna efter en höftfrakturoperation är akut förvirringstillstånd, som inte bara kan vara plågsamt för individen utan också ökar risken för andra komplikationer och död. Undernäring är också vanligt bland dem som råkar ut för en höftfraktur, och undernäring ökar risken för komplikationer som trycksår och infektioner.
Fredagen den 13 april försvarar Birgitta Olofsson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, ortopedi samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Old people with femoral neck fracture, delirium, malnutrition and surgical methods – an intervention program. Svensk titel: Äldre personer med höftfraktur, delirium, malnutrition och operationsmetod – en interventionsstudie.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är docent Anna-Karin Edberg, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Omvårdnad, Lunds universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1049?=sv.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Birgitta Olofsson på e-post birgitta.olofsson@germed.umu.se, arbetstelefon 090-785 87 13 eller mobiltelefon 070-661 64 63.
De flesta graviditeter i Sverige förlöper komplikationsfritt, men trots detta är vissa graviditeter förenade med ökade risker för mamma och barn. Ett exempel är om mamman själv har en sjukdom. Karin Zetterström har i sin avhandling analyserat risken för gravida kvinnor med blodtryckssjukdom och för deras barn att drabbas av komplikationer. Hon har även tagit hänsyn till andra riskfaktorer.
– Kvinnor som har kronisk blodtrycksförhöjning avviker lite från genomsnittskvinnan, bland annat är de något äldre, oftare överviktiga och röker i lägre utsträckning – faktorer som i sig kan påverka risken för komplikationer, förklarar Karin Zetterström.
De komplikationer hon studerat för mamman är havandeskapsförgiftning av lätt och svår grad, graviditetsdiabetes och moderkaksavlossning. Beträffande barnet har risken för ovanligt låg födelsevikt och risken att dö, antingen i livmodern eller som spädbarn, studerats. Utöver detta har Karin Zetterström också undersökt risken för att en kvinna som är född med ovanligt låg vikt själv får havandeskapsförgiftning när hon blir gravid.
Resultaten visar att kvinnorna hade en trefaldig riskökning för lätt havandeskapsförgiftning och en femfaldig för svår, samt en dubblerad risk för graviditetsdiabetes och moderkaksavlossning jämfört med kvinnor med normalt blodtryck. Barnen hade en dubblerad risk för att bli underviktiga vid födseln och en trefaldigt ökad risk för att dö före födseln eller inom första månaden efter. Den ökade dödligheten var dessutom starkt kopplad till manligt kön, vilket inte visats tidigare. Att kvinnor som fötts underviktiga hade en klart ökad risk för att få just den svåra formen av havandeskapsförgiftning var också oväntat.
– Många risker är kända sedan tidigare och därför har man noggranna kontroller av kvinnor med blodtryckssjukdom i mödravården. Men dessa resultat kan förhoppningsvis bidra till att fokusera ännu bättre på de kvinnor som har störst behov, säger Karin Zetterström, som också hoppas att avhandlingen kan vara ett bidrag till vidare forskning om orsakerna bakom lätt respektive svår havandeskapsförgiftning.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Zetterström, tel: 019-602 25, 076-850 96 11, e-post: karin.zetterstrom@orebroll.se
Att den Centraleuropeiska fjällräven dog ut i slutet av den senaste istiden och de Skandinaviska fjällrävarna har sitt ursprung i Sibirien får konsekvenser för en diskussion som förts i snart 150 år om hur arter svarar på klimatförändringar. Bland annat Darwin förutspådde att arter skulle flytta med ett förändrat klimatet. Men fjällrävarna betedde sig alltså inte som han antagit, de stannade i stället och dog ut när klimatet försämrades ur deras perspektiv.
Klimatet utgör en viktig del av dynamiken i evolutionen och har därmed stor betydelse för faunans sammansättning. När en istid tar slut och temperaturen stiger i ett område breder de arter ut sig som trivs i varmare klimat, medan de arter som föredrar kallare klimat får en mindre utbredning. Genetiken är ett viktigt instrument för att studera hur olika arter svarar på sådana klimatförändringar. Arter som ökat sin utbredning sedan den senaste istiden har tidigare studerats i detalj med DNA. Däremot har ingen art, vars utbredning har minskat när Europa blev varmare och isen drog sig tillbaka, ännu undersökts. Därför har hypotesen att arter flyttar med klimatet, som Darwin föreslog, eller om de hel enkelt stannar och dör ut, inte kunnat testas.
– Problemet med att använda genetiska metoder har varit att det krävs DNA-prover från områden som inte längre bebos av arten i fråga. För att komma åt detta problem analyserade vi DNA från fossil från fjällrävar som levde i Belgien, Tyskland och sydvästra Ryssland under senaste istiden, säger Anders Götherström, docent i genetik vid Uppsala universitet, och en av forskarna bakom studien.
När forskarna sedan jämförde resultaten från de Centraleuropeiska fossila fjällrävarna med de från moderna fjällrävar från Skandinavien och Sibirien stod det klart att de Skandinaviska fjällrävarna hade sitt ursprung i Sibirien och inte i Centraleuropa. De Skandinaviska fjällrävarna hade helt andra DNA-sekvenser än de Centraleuropeiska fjällrävarna, vilket tyder på att de Centraleuropeiska inte klarade att flytta på sig.
– Resultaten påverkar vår förståelse både för evolutionära processer och hur den klimatförändring som pågår just nu kommer att påverka arktiska arter, säger Love Dalén, doktor i zoologisk ekologi, tidigare på Stockholms universitet, numera verksam vid University of London.
För om arter inte lyckas flytta när klimatet försämras så innebär det att populationer utanför så kallade refuger, områden där de överlever både under istider och värmeperioder, befinner sig i en form av evolutionär återvändsgränd. De eventuella anpassningar och den genetiska variation som finns i dessa populationer går förlorade när klimatet skiftar.
– Vi befinner oss just nu i en period med ökande temperatur, och arktiska arter därmed i en fas när deras utbredning minskar. Om denna oförmåga att flytta med när habitaten krymper är ett generellt mönster, så innebär det att vi kan förvänta oss avsevärda förluster av genetisk variation hos arktiska arter i framtiden, säger Love Dalén.
Artikeln: http://www.pnas.org/cgi/content/abstract/0701341104v1
Kontaktinformation
Anders Götherström, docent i genetik vid avdelningen för evolutionsbiologi, tel: 018-471 64 83, hem: 08-720 06 20, e-post: Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se, eller Love Dalén, doktor i zoologisk ekologi, School of Biological Sciences, Royal Holloway University of London, tel: +44 1784 443 562, mobil: +44 7942 23 22 90, e-post: Love.Dalen@zoologi.su.se
I en ny avhandling från Växjö universitet ”Algebraic Dynamical Systems, Analytical Results and Numerical Simulations” studerar matematikern Robert Nyqvist olika typer av diskreta dynamiska system över algebraiska strukturer.
Avhandlingens utgångspunkt är en vanlig frågeställning när det gäller dynamiska system: om det finns element i systemet som återkommer med jämna mellanrum, så kallade periodiska punkter. Dessa punkter kan vara attraherande, neutrala eller repellerande, vilket säger något om vad som händer med element nära dessa punkter. Robert Nyqvists fokus har varit just på element som ligger nära dessa periodiska punkter.
Robert Nyqvist är född och uppvuxen i Exhult utanför Alvesta och arbetar idag vid Växjö universitet och Blekinge Tekniska Högskola.
Avhandlingen ”Algebraic Dynamical Systems, Analytical Results and Numerical Simulations” försvaras torsdagen 12 april kl. 14.15 i sal Myrdal, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Vladimir Anashin, Russioan State University for the Humanities.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Robert Nyqvist, 0470-708965 eller e-post: robert.nyqvist@vxu.se.
Beställ boken från Växjö University Press, vup@vxu.se eller telefon: 0470-70 82 67.
Studierna har genomförts på flera arbetsplatser, bland annat bland civilingenjörer inom elektronikindustrin och bland redigerare på en dagstidning.
– Olika sorters datorarbete påverkar oss på olika sätt. Textredigering är till exempel både ensidigt och stressigt och det påverkar arbetstekniken vid datorn negativt, säger ergonomen Agneta Lindegård Andersson.
Datorrelaterad smärta är ett vanligt problem som bidrar till höga sjukskrivningskostnader för samhället och till prestationsnedsättning i arbetet. Tidigare studier har visat att omkring hälften av dem som jobbar intensivt med datorer känner av symptom från nacke och axlar. Behandlingen av dessa symptom består vanligtvis av ergonomisk rådgivning i kombination med någon form av anpassad styrketräning när de akuta symptomen klingat av.
Tillsammans med flera kollegor har Agneta Lindgård Andersson studerat arbetsplatsernas layout, de anställdas arbetsteknik och arbetsställningar . De har även använt olika instrument för att mäta muskelaktivitet, handledsvinklar och hur mycket kraft datoranvändaren använder på datormusen.
– Vi genomförde alltså omfattande och tidskrävande utredningar. En av våra slutsatser är att det finns ett samband mellan muskelaktivitet, handledsvinklar och arbetsteknik, säger Agneta Lindegård Andersson.
Deltagarna i studierna fick också svara på frågeformulär om hur de upplevde sin arbetsmiljö vid datorn. Resultaten visar att hög upplevd ansträngning och låg komfort i samband med långvarigt datorarbete kan vara ett tidigt tecken på att man ligger i farozonen för att drabbas av smärta från nacke, axlar, armar eller händer.
– Det är ofta väldigt kostsamt att genomföra utredningar för att hitta de datoranvändare som riskerar att få värk, men våra studier visar att ett ganska enkelt frågeformulär kan fungera som en första screeningmetod, säger Agneta Lindegård Andersson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Working technique during computer work – Associations with biomechanical and psychological strain, neck and upper extremity musculoskeletal symptoms.
Avhandlingen försvaras fredagen den 20 april, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Agneta Lindegård Andersson, leg. sjukgymnast/ergonom, telefon: 031-786 31 43, e-post: agneta.lindegard@amm.gu.se
Handledare:
Professor Ewa Wigaeus-Tornqvist, telefon: 08-619 68 62, e-post: ewa.wigaeus.tornqvist@arbetslivsinstitutet.se
Professor Mats Hagberg, telefon: 031-786 63 05, e-post: mats.hagberg@amm.gu.se
Kagulu talas i centrala Tanzania, 250 km väster om största staden Dar es Salaam av ca 240 000 personer. I Sverige finns varken kagulutalare eller någon information om språket. Därför har Malin Petzell fått göra flera fältresor till landsbygden där kagulu talas. Hon har samlat in stora mängder språkdata med hjälp av intervjuer, utdelning av frågeformulär samt inspelning av sagor och konversationer.
Av arbetet framkom bland annat att det i kagulu finns sju substantivklasser, vilket kan jämföras med svenskans två genus: utrum (en-ord) och neutrum (ett-ord). Vad det gäller meningar med adjektiv var dessa svåra att få fram eftersom det finns få adjektiv i den språkfamilj som kagulu tillhör. För övrigt kan de få adjektiv som finns inte kompareras med böjningar. För att säga ”Mtambi är bättre än Mkuchu” måste man på kagulu säga ”Mtambi bra överstiga Mkuchu”. En annan intressant språklig egenskap är att en längre svensk mening kan på kagulu vara ett enda långt ord med massor av böjningar.
De konstruerade meningar som översattes av kagulutalarna räcker dock inte för att få fram hela grammatiken. Inspelning av spontana konversationer mellan kagulutalare samt berättelser och traditionella sagor är ett viktigt komplement. Då får man fram de grammatiska fenomenen i ett sammanhang. Dessutom är det en bonus att man på detta vis får en inblick i kagulutalarnas kultur, traditioner och vardagsliv.
Varje språk vittnar om just sina talares kulturella identitet och visdom, och är en nyckel till kunskap om människan och omvärlden. Detta är ett av skälen till att det är viktigt att jordens språk beskrivs på ett tillfredsställande sätt. Sådana beskrivningar gör dessutom att lingvister kan jämföra olika språk och fastställa släktskapen dem emellan.
Detta i sin tur gör det möjligt att räkna ut hur folken har delat på sig och migrerat genom historien. Språkvetenskapliga beskrivningar har visat sig vara ett av de största bidragen till Afrikas historieskrivning.
För lingvistik som vetenskap är det också viktigt att alla språk beskrivs, eftersom varje språk ger oss vidare kunskap om vilka grammatiska konstruktioner som är möjliga och hur den mänskliga språkförmågan fungerar. Men att beskriva ett språk, i detta fall kagulu, är framförallt viktigt för dem som talar språket, för att de ska känna stolthet över sitt språk och sin kultur, och för att de ska kunna skriva på sitt modersmål. Språklig medvetenhet stärker ett folks självkänsla samt främjar tolerans och förståelse för kulturell mångfald.
Avhandlingens titel: A linguistic description of Kagulu.
Disputationen äger rum lördagen den 21 april 2007 kl. 10.00
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Malin Petzell, tel. 031-786 4182 (arb),
e-post malin.petzell@african.gu.se
Hemsida: www.african.gu.se/petzell/
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Etnologen Clas Bergvall disputerar den 20 april
Avhandlingen Liv, lust och mening handlar om relationen mellan människa och ting och berättar om människors känslor i förhållande till växter i hemmen. Här visas hur krukväxter påverkar människors syn på sitt liv, sin identitet och sin plats.
– Det är stora frågor, säger etnologen Clas Bergvall som är avhandlingens författare. Onekligen är det en utmaning att resonera kring dem mot bakgrund av hemmens utformning. Utmaningen blir inte mindre av att krukväxter hör till de där små, vardagliga sakerna, som oftast hamnar i vid sidan av när det till synes verkligt viktiga står på dagordningen.
Ytligt sett har krukväxter inte någon oumbärlig funktion i ett hem. Att de ändå finns hos praktiskt taget alla har sin grund i en stark känsla av att till ett hem hör krukväxter. Väl i hemmen kommer växterna nära människors vardagsaktivitet, känslor och minnen. De fylls av mening och får trots sin skenbara obetydlighet djupgående effekter på människors liv. Växterna ger en bild av årets och livets gång och blir en koppling till en natur som alltmer hamnat på avstånd. De står för det vackra och sköna i livet och att kunna ge dem livskraft blir en bekräftelse på att man har vad som krävs för att skapa ett riktigt hem.
– Människors förhållande till krukväxter kan uppfattas som ett friområde för egna tankar, i kontrast till en ofta kravfylld och stressad tillvaro, förklarar Clas Bergvall. De påminner också om situationer och människor man mött i livet och skapar en föreställd mänsklig gemenskap över rum och tid. För individen blir krukväxterna en del av det som både påminner om och gestaltar det egna livets varierande skeden.
När krukväxter först började synas i Sverige, i adelns orangerier, var de något av en statussymbol. Men synen på inomhusväxter skulle förändras och redan under 1900-talets första hälft var de självklara som en del av det som förvandlar en bostad till ett hem, ett område för tankar och känslor kring det egna livet. Dagens kulturella betydelser hos krukväxter var etablerade redan i början av 1900-talet och finns både i August Strindbergs Svarta Fanor och Ellen Keys Skönhet för alla. Samma sätt att se på dem återspeglas också i blomsterhandeln.
– Men även om den övergripande synen på krukväxter återkommer i olika sammanhang skapar det konkreta innehållet i känslor, bilder och minnen något unikt personligt, säger Clas Bergvall. Min avhandling erbjuder en fördjupad syn på krukväxter och hem, men också på läsarens eget personliga jag.
Boken är utgiven av Carlssons bokförlag. För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget (www.carlssonbokforlag.se).
Fredagen den 20 april 2007 försvarar Clas Bergvall, institutionen för kultur och medier, sin avhandling med titeln Liv, lust och mening. Om krukväxters kulturella betydelser. Disputationen äger rum klockan 13.15 i hörsal F, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är FD Hildur Kalman, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Clas Bergvall på tel 0500434564
Eller via e-post clas.e.s.bergvall@hotmail.com
Premenstruella besvär, som humörsvängningar och irritabilitet hos kvinnor, har förknippats med förändrade nivåer av steroiden allopregnanolon. Den är en nedbrytningsprodukt från det kvinnliga könshormonet progesteron men kan även bildas direkt i hjärnan. Allopregnanolon är inte enbart en kvinnlig steroid, utan frisätts hos både män och kvinnor vid stress. Den vanligaste stress-steroiden kortisol har en långsam effekt via en s. k. glukokortikoid-receptor. Effekten av allopregnanolon sker i stället snabbt via den s. k. GABA A-receptorn, som är kopplad till hjärnans bromsande system. Allopregnanolon ökar GABA A-receptorfunktionen på ett sätt som liknar nervlugnande medel som bensodiazepiner (exempelvis Valium®) och barbiturater. Resultatet av aktiveringen av GABA A-receptorn beror på vilken hjärnregion som stimuleras.
Tidigare studier har visat att naturligt förekommande steroider som strukturellt liknar allopregnanolon, s. k. 3beta-steroider, minskar effekten av allopregnanolon. I avhandlingen visas att ett antal 3beta-steroider minskar allopregnanolons effekt. En av 3beta-steroiderna testades också mot de nervlugnande substanserna bensodiazepin och barbiturat utan att ha någon effekt på dessa substansers verkan. 3beta-steroider skulle kunna vara intressanta i utvecklingen av ett läkemedel mot allopregnanolons negativa effekter. Då det i avhandlingen även visas att 3beta-steroider skiljer sig i verkningsgrad mellan hjärnregioner är det tänkbart att kunna skräddarsy ett läkemedel som påverkar egenskaper som är kopplade till en viss region, men inte egenskaper kopplade till en annan region.
Under en stress-situation då allopregnanolon och kortisol frisätts bryts kortisol ned i ett antal beståndsdelar. Avhandlingen visar också att några av de vanligaste kortisolnedbrytningsprodukter som strukturellt liknar allopregnanolon har effekt på GABA A-receptorn. Till skillnad mot allopregnanolons ökning av GABAs effekt, har kortisolnedbrytningsprodukterna en minskande effekt på GABA. Vid en stressreaktion är troligtvis stress-steroidernas verkan inte enbart på glukokortikoidreceptorer utan även på den snabba GABA A-receptorfunktionen. Allopregnanolon förhindrar stress-steroidernas minskande effekt på GABA A-receptorfunktionen. Därför finns troligtvis en koppling mellan köns- och stress-steroiders effekt på hjärnans bromsande system.
Fredagen den 13 april försvarar Jessica Strömberg, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Sex and stress steroid modulation of GABA mediated chloride ion flux in rat CNS. Svensk titel: Köns- och stress-steroidpåverkan på GABA-inducerat kloridjonflöde i CNS hos råtta.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal Betula, Byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Esa Korpi, Helsingfors, Finland.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1056?=sv.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jessica Strömberg på e-post jessica.stromberg@obgyn.umu.se, tel 090-785 21 68.
Den nu publicerade studien är utförd inom ramen för det nordiska samarbetsprojektet Scandinavian Prostate Cancer Group (projekt SPCG-4). Forskarnas slutsats är att PSA-värdet under den första tiden efter diagnos inte räcker som urvalsmetod för att säkert skilja ut män som kommer att utveckla dödlig prostatacancer från män som har en långsamt framåtskridande sjukdom. Generellt har män med lokaliserad prostatacancer stor chans att överleva sin sjukdom även utan behandling. Ändå genomgår många omfattande kirurgiska ingrepp eller behandling med strålning med risk för bland annat nedsatt sexuell funktion och urinläckage.
– Vi måste hitta bättre metoder för att urskilja de patienter som kommer att utveckla dödlig prostatacancer från de som har en mer godartad sjukdom. Det är viktigt både för att undvika onödigt lidande och för att kunna styra sjukvårdens resurser till de patienter som har störst behov, säger Katja Fall, en av forskarna bakom studien.
Tidigare forskning har visat att det finns en koppling mellan hur snabbt cancertumören kommer att växa och den hastighet med vilken PSA-nivån ökar i blodet i början av sjukdomsförloppet. För att undersöka hur träffsäkert PSA-utvecklingen kan förutsäga patientens prognos har Katja Fall vid Karolinska Institutet och hennes kollegor inom den skandinaviska prostatacancergruppen följt 267 män från Sverige, Finland och Island som diagnostiserats med prostatacancer mellan åren 1989 och 1999.
De PSA-värden som uppmätts under de två första åren efter prostatacancerdiagnosen användes för att beskriva den tidiga PSA-kurvans utseende för varje patient. Vid uppföljningen i slutet av 2003 hade 34 patienter dött i prostatacancer och 18 hade utvecklat metastaser men var fortfarande i livet. Trots att både PSA-värdet vid diagnos och hastigheten med vilket det ökade under de två första åren var relaterade till utveckling av aggressiv prostatacancer, hade inte något av dessa PSA-mått kapacitet att säkert urskilja vilka prostatacancerpatienter som hade behövt intensiv behandling bland alla dem som klarat sig lika bra utan.
Publikation:
Prostate-Specific Antigen Levels as a Predictor of Lethal Prostate Cancer”
Katja Fall, Hans Garmo, Ove Andrén, Anna Bill Axelson, Jan Adolfsson, Hans-Olov Adami, Jan-Erik Johansson, Lars Holmberg
Journal of the National Cancer Institute, Vol. 99, nr 7, 4 april 2007
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Med dr Katja Fall
Tel: 08-5248 6109
Mobil: 0709-221974
E-post: katja.fall@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Tandlossning är jämte karies den vanligaste tandsjukdomen och orsakas av bakterier som ger inflammation i tandkött, tandfäste och omgivande käkben. Tillståndet kallas även parodontit. Tidigare forskning har visat att uppemot 10 % av alla fall leder till en betydligt allvarligare form av parodontit som kan ge total tandlöshet. Andra studier har visat att till exempel rökning och diabetes kan förvärra tillståndet för dessa patienter.
– Det är inte klarlagt varför vissa individer drabbas av den svårare formen men det förklaras ofta med att de har ett immunologiskt reaktionsmönster som förvärrar sjukdomen. Eftersom sjukdomen initieras och underhålls genom tändernas bakteriebeläggningar är det naturligt att tänka sig att vissa bakteriearter betyder mer för sjukdomsutvecklingen än andra, säger tandläkaren Takashi Yoshino.
I sin avhandling har Takashi Yoshino kartlagt ett 70-tal stammar av bakteriearten Porphyromonas gingivalis. Resultaten visar att en genetisk variant (klon) av bakterien sannolikt är mer sjukdomsframkallande än andra. Bakterieklonen finns i cirka 4 % av parodontitfallen och vid mer aggressiv parodontit i omkring 30 % av fallen.
– Aggressiviteten hos denna klon ser ut att hänga ihop med en kapsel som ger skydd för bakterien mot våra vita blodkroppar, säger Takashi Yoshino.
Det krävs fler kliniska och långvariga studier för att avgöra om denna eller andra kloner verkligen är orsak till den svårare formen av parodontit.
– Men resultaten är mycket lovande ur perspektivet att det kan finnas en bakteriell orsak till den svåra formen av parodontit och att man därmed skulle kunna rikta både terapi och förebyggande behandling mot denna, säger professor Gunnar Dahlén som handlett avhandlingsarbetet.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för odontologi, avdelningen för oral mikrobiologi
Avhandlingens titel: Genotypic and phenotypic characterization of Porphyromonas gingivalis in relation to virulence
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Takashi Yoshino, leg. tandläkare, e-post: takashi.yoshino@odontologi.gu.se
Handledare:
Professor Gunnar Dahlén, telefon: 031-786 32 62, e-post: dahlen@odontologi.gu.se
Daniel Silander och Torgny Klasson, statsvetare vid Växjö universitet, är författare till den just utgivna boken ”Hot och hotbilder i globaliseringens tid – en studie av den svenska säkerhetspolitiska debatten”. Boken är utgiven genom Växjö University Press.
Bokens syfte är att undersöka och diskutera den svenska polisens problem i det historiska skede som benämns globaliseringens tid. För det första till att diskutera några typer av gränsöverskridande brottslighet som idag finns i Europa och hur denna brottslighet kan tänkas skapa problem för svensk polis och påverka dess kapacitet att agera.
Studien syftar också till att belysa den svenska partipolitiska debatten kring den gränsöverskridande brottsligheten och de hotbilder som finns i debatten. Vidare syftar studien till att beskriva hur den svenska polisens arbete idag är organiserat, samt att diskutera hur organisationen respektive verksamheten har kapacitet att lösa de nya problem som globaliseringen har skapat.
Boken är tänkt att användas både av en intresserad allmänhet och som kursbok inom exempelvis sociologi, kriminologi, journalistik och polisutbildningar.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar lämnas av Daniel Silander, tel 0470-70 82 18, e-post daniel.silander@vxu.se eller Torgny Klasson, tel 0470-70 86 56, e-post torgny.klasson@vxu.se eller informatör Cecilia Brandel, tel 0470-70 85 96, e-post cecilia.brandel@vxu.se.
Beställ boken från Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
För att undersöka de genetiska skillnaderna har Saskia Sandring odlat strandtravsplantor från olika populationer i en gemensam miljö i Botaniska trädgården i Uppsala. Utgående från dem har hon sedan studerat vilken inverkan pollinerande insekter samt växtätande insektslarver och däggdjur har dels på urvalet av blommorna, dels på blomningstiden. När det är mest lönsamt för växterna att blomma påverkas nämligen av när de olika djuren är som mest aktiva.
– Plantorna från olika skandinaviska populationer varierade i blomningstid, hur många blommor de producerar och storleken på blommorna. De här genetiska skillnaderna tyder på att det naturliga urvalet antingen har varierat historiskt mellan populationerna eller att slumpmässiga händelser har påverkat växterna olika, berättar hon.
Med hjälp av pollinationsexperiment kunde Saskia Sandring till exempel visa att det i en av de svenska populationerna var en fördel att blomma sent och under en kort period, eftersom pollinatörerna var som mest aktiva i mitten av säsongen. Här var det dessutom en fördel att ha många blommor. I en norsk population, där växtätare hade påverkat urvalet kraftigt, kunde det däremot vara en nackdel att ha många blommor.
– Skillnader i förekomsten av pollinatörer och växtätare kan leda till att det naturliga urvalets inverkan på blommor och blomningstid varierar mellan populationerna. Men för att ta reda på om det stämmer måste man göra liknande experiment i fler populationer, säger hon.
Saskia Sandring har även undersökt i vilken grad växter från olika populationer är anpassade till sina ursprungliga miljöer. Tillsammans med kollegor har hon planterat strandtravplantor från en kustpopulation i Sverige, en alpin population i Norge och en kontinental låglandspopulation i Tyskland nära de naturliga populationerna i samma länder. Det visade sig att plantor från de lokala populationerna växte bättre än de främmande plantorna, vilket visar att de är anpassade till sin hemmamiljö.
Bildtext till bifogad bild (se länken nedan): Studien visar att strandtravsplantorna från olika populationer varierar i blomningstid, hur många blommor de producerar och storleken på blommorna.
Fler bilder finns att få via Johanna Blomqvist, johanna.blomqvist@uadm.uu.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Saskia Sandring, 018-471 28 70, e-post: saskia.sandring@ebc.uu.se
Anslaget ingår som en del av en större åkerenergisatsning vid Röbäcksdalen om totalt 20 miljoner kr.
– Vi är mycket tacksamma över att Kempestiftelserna vill satsa på åkerenergiområdet. I samarbete med enheten för biomassateknologi och kemi planerar institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap att studera ett antal frågor längs förädlings-, odlings-, hanterings- och förbränningsteknikkedjan av rörflen. Exakt projektutformning kommer att ske efter samråd med övriga externa intressenter, säger statsagronom Ulla Bång. Från dessa räknar Röbäcksdalen med att få resterande anslag.
Ulla Bång får också anslag för fortsatt forskning kring blåbär i ett samarbetsprojekt med Anders Jäderlund på skogsfakulteten. Anslagssumman är 600 000 kronor.
Andra forskare vid SLU Umeå som får forskningsanslag från Kempestiftelserna är Ljusk Ola Eriksson, resurshushållning, 420 000 kronor i två år för en postdoktor.
Flera forskare vid Umeå Plant Science Centre får Kempe-stöd. Karin Ljung erhåller tre miljoner kronor för inköp av ett så kallat FACS-instrument, vilket kommer att användas för att mäta och sortera olika celler från växter.
Thomas Moritz får 490 000 kronor för utrustningstillbehör till metabolomikinstrument, med vilket det går att undersöka cellers ämnesomsättning. Ulrika Ganetegs forskning kring kväve erhåller 600 000 kronor.
Bo Zheng vid Umeå universitets-delen av UPSC har beviljats 400 000 kronor för finansiering av en postdoktor inom ett projekt om vedbildningens basala mekanism. Ännu en växtforskare vid Umeå universitet som får stöd är Christiane Funk, kemiska institutionen. Hon har beviljats 800 000 kronor för finansiering av två postdoktorer till projektet ”Växtberedskap mot solljus”.
Kempestiftelserna fördelade denna gång totalt 23 miljoner kronor till 17 ansökningar från SLU, Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre (UPSC) för inköp av avancerad utrustning samt finansiering av postdoktorer och doktorander. Dessutom erhöll Skogshögskolans kårhus 150 000 kr till fjärrvärme.
