För första gången slår humanister och teologer sig samman och bjuder på föreläsningar utifrån temat Livsviktigt! Allmänheten välkomnas till en rad spännande debatter och föreläsningar, alla samlade i Språk- och litteraturcentrum. Bland föreläsare och debattörer finns bland andra Lunds universitets rektor Göran Bexell, tidningen Lundagårds biträdande redaktör Anna Palmehag , professorn i neurobiologi Anders Björklund, historieprofessorn Eva Österberg och professorn och konsertpianisten Hans Pålsson. I ett öppet samtal kommer dessa att ställa sig frågan vad som verkligen är livsviktigt, det vill säga vad vi sätter högst i livet. I en annan programpunkt möts ärkebiskop emeritus KG Hammar och evolutionsbiologen Torbjörn von Schantz i ett samtal om hypoteser och erfarenheter i evolutionens värld under rubriken Behövs Gud?
Zanyar Adami tilldelas Rausingpriset
Årets Rausingföreläsare Zanyar Adami är grundare av och chefredaktör för tidningen Gringo. Han fick Stora journalistpriset 2005 som årets förnyare och är kolumnist i både Metro och Svenska Dagbladet. Zanyar Adami kommer ursprungligen från iranska Kurdistan och har som svensk medborgare med utländsk härkomst erfarenheter av egna och andras föreställningar samt vilka hinder och möjligheter dessa kan innebära. Genom sitt arbete med tidningen Gringo har han med humorn som vapen bidragit till att rasera mänskliga murar.
Studenterna bjuder på Språk- och litteraturcentrum – by night!
”Solen tycks aldrig gå ner över humaniora och teologi, och inte heller över Humanist- och teologdagarna” Under fredagskvällen är det Lunds Humanistkår som står för underhållningen och publiken bjuds på filmvisning och med anknytning till temat Livsviktigt! Det blir också intressanta samtal i ”Fråga Lund” där lundahumanister och teologer delar med sig av lite av det mest livsviktiga.
Länk till HT-dagarna www.lu.se/HTdagarna
Länk till programmet http://www.ht.lu.se/aktuellt/humdagar/HTdagarna_program07.pdf
Förbudet mot att deponera organiskt avfall har lett till att allt större volymer rötas eller komposteras. Vid rötning, dvs. nedbrytning under syrefria förhållanden, produceras biogas och en näringsrik rötrest. Biogasen kan användas som drivmedel och till el- och värmeproduktion, medan den näringsrika rötresten kan användas som gödning.
Kvaliteten på rötresten kan dock variera och det är viktigt att beakta dess effekter på miljön och människan i ett långt tidsperspektiv. I Sverige kan rötrester certifieras och levereras som biogödsel om innehållet av metaller, växtnäringsämnen och skadliga mikroorganismer är inom uppsatta mål. Däremot ställer certifieringen inga krav på analys av organiska föroreningar.
Lotta Levén har i sitt doktorsarbete undersökt halterna av fenoler i rötrester. Fenoler produceras vid biologisk nedbrytning av växtmaterial och mänskligt producerade ämnen så som vissa bekämpningsmedel. En annan fenolkälla är svingödsel som förekommer som substrat i olika grad på biogasanläggningarna. De fenolhalter som Lotta Levén hittade visade sig hämma olika markmikroorganismer. Hur gödsling med sådana rötrester påverkar markens bördighet på kort och lång sikt vet vi dock inte idag.
Samtidigt visade undersökningarna att det går att öka fenolnedbrytningen under rötningen genom att röta vid en låg temperatur. Rötningstemperaturen hade nämligen en stark inverkan på nedbrytningen av vissa organiska föroreningar, bland annat fenoler.
Lotta Levén använde två biogasreaktorer som rötade avfallet vid olika temperaturer, runt 37ºC (mesofil) respektive 55ºC (termofil) ? de vanligaste processtemperaturerna vid rötning av organiskt material. Trots att den biologiska nedbrytningen generellt går snabbare vid den högre temperaturen var förmågan att bryta ner fenoler sämre vid denna temperatur. Skillnaden kan bero på att det utvecklas olika mikroorganismsamhällen vid olika temperaturer; dels var artantalet större i reaktorer som höll 37ºC, dels var de fenolnedbrytande bakterier som identifierades olika vid de två temperaturerna. En annan möjlig förklaring till den sämre fenolnedbrytningen vid 55ºC är att de verksamma enzymerna hämmas av den högre temperaturen.
Att vissa ämnen bryts ned bäst vid högre temperaturer och andra vid lägre är ett praktiskt problem. En lösning skulle kunna vara att röta avfallet i två efterföljande reaktorer med olika temperatur.
Kontaktinformation
Lotta Levén, institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarade fredagen den 12 januari 2007 sin avhandling Anaerobic digestion at mesophilic and thermophilic temperature ? with emphasis on degradation of phenols and structures of microbial communities. Opponent var doktor Vincent O?Flaherty från National University of Ireland, Galway, Irland.
____________
Mer information:
Mer information: Lotta Levén, 018-67 32 13
Lotta.Leven@mikrob.slu.se
Det var på Mittuniversitetet labb som Oskar Svärd testade sin kapacitet innan start. Där testar alla elitåkare sin syreupptagningsförmåga och blodvärden med rullskidor på ett rullband. Utifrån detta resultat utformas sedan träningsprogram och kostråd.
– Genom min tränare HC Holmberg, som också är forskare på Mittuniversitetets vintersportcentrum, har vi tagit fram effektiva intervallpass där man kan styra längd, fart och lutning på ett sätt som man inte kan göra på naturlig väg, säger Oskar Svärd.
Forskningsmiljön har unika möjligheter att utveckla skidutrustning och mäta människans prestationsförmåga. Genom denna unika forskningsmiljö har Mittuniversitetet ett nära samarbete med Svenska skidförbundet och Svenska skidskytteförbundet. 75 % av längdlandslaget agerar som försökspersoner och testar ny utrustning.
Idag testar skidlandslaget sin skidutrustning i en maskin som är framtagen av Mittuniversitetets forskningsteam. Den mäter trycket på skidorna för att åkarna ska kunna välja de skidor som passar den enskildes behov så bra som möjligt. Detta gör det möjligt för åkarna att enkelt söka fram skidor för olika väderlek och fören.
Mittuniversitetets forskare förfinar och vidareutvecklar hela tiden tekniken kring mätning av prestation och utveckling av produkter. Labbet som anses vara världsledande har som mål att tillhandahålla ett rullband med snö som skidåkarna kan åka skidor på. Där ska man kunna kontrollera temperatur och andra förhållanden för att testa olika skidor, vallningar och fysiska omständigheter. I kontrollerade miljöer kan man jämföra resultat med varandra, öka förståelsen för vad som begränsar prestationsförmågan och optimera träningen på bästa sätt. Genom världsledande forskning kan Sverige producera idrottare i världsklass vilket Mittuniversitetet satsar stort på.
Kontaktinformation
Mats Tinnsten, telefon 063-16 53 30, mats.tinnsten@miun.se
HC Holmberg, 063-16 57 41, hc.holmberg@miun.se
I Jenny Lindhs avhandling studeras en metod som ska stoppa parasiterna i myggorna, så kallad ”paratransgenics”. Metoden går ut på att en modifierad bakterie introduceras i myggan. Bakterien är modifierad så att den producerar en molekyl som dödar eller stoppar utvecklingen av parasiten. I avhandlingen har två av stegen i utvecklingen av paratransgena myggor undersökts.
– Först har de bakterier som finns naturligt i myggor studerats för att kunna välja en bra kandidat för metoden. Olika sätt att introducera bakterier i myggor har också undersökts, säger Jenny Lindh.
32 olika bakterier har identifierats. Utgångspunkten var att en bakterie som ofta fanns i magen på myggorna är en bra kandidat för paratransgenics. Resultaten visade dock att det var olika bakteriearter i olika myggor.
– Trots det tror jag att lämpliga bakterier har hittats eftersom flera av dem är nära släktingar till bakterier som ofta isolerats från insekter. Många av bakterierna går också att modifiera genetiskt, säger hon.
Två olika sätt att introducera bakterier till myggor har undersökts – via sockerlösningar och via vattenpölar. Hanmyggor lever bara på socker medan honmyggor livnär sig på blod och socker. För att kunna undersöka myggornas respons till sockerlösningar jämfördes hur gärna myggorna äter av två olika sockerlösningar. Eftersom lösningarna först färgas med karamellfärg var det möjligt att se hur många myggor som ätit av varje sort.
– Det kunde konstateras att myggorna lika gärna äter av sockerlösningar med som utan bakterier. Det har också visats att myggor kan ta upp bakterier från vattnet som de kläcktes i. Dessa resultat tyder på att det går att använda både sockerlösningar och vattenpölar för att sprida bakterier till myggor i naturen. Molekyler som lockar myggorna till sig skulle kunna användas för att få myggorna att söka upp de platser där de modifierade bakterierna placerats, säger Jenny Lindh.
I morgon torsdag kl 13.00-15.00 invigs ett nytt malarialaboratorium vid Stockholms universitet. Där kommer fortsatt forskning på området att bedrivas. Journalister är välkomna till invigningen. För ytterligare information, kontakta Maria Erlandsson, e-post maria.erlandsson@eks.su.se eller mobil 070-230 88 91
Fakta om malaria
Malaria är en utbredd, tropisk, dödlig sjukdom. De klassiska symptomen är långvarig feber, skakningar, ledvärk, huvudvärk och upprepade kräkningar. Malaria kan botas om diagnosen ställs i tid och korrekt behandling sätts in. Det finns emellertid ännu inte något effektivt antibiotikum, vaccin eller andra medel för att utrota sjukdomen. Malaria orsakar av en encellig parasit som tillhör släktet Plasmodium. Parasiten sprids av myggor som tillhör släktet Anopheles. Det är när myggorna suger blod som parasiten kommer in i vårt blod. Det finns många olika angreppssätt för att stoppa malariaspridningen. De som används mest idag är behandling av sjuka personer med mediciner och förhindrande av myggbett med myggnät som är impregnerade med insektsdödande medel (insecticider).
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Jenny Lindh, tfn 08-16 13 08, mobil 0733-208965, e-post jenny.lindh@gmt.su.se
I en avhandling på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har Ulf Axberg undersökt olika metoder för att upptäcka och hjälpa barn i åldern 3-12 år med svåra beteendeproblem som trotssyndrom och uppförandestörning. Med hjälp av en videobaserad metod (Marte Meo) som utvecklats i Holland av Maria Aarts har man i den första studien väglett lärare till barn som upplevts som störande, att identifiera de områden inom vilka barnen behövt stöd för att utvecklas i en positiv riktning. Genom att förändra sitt eget förhållningssätt till barnen har lärarna kunnat hjälpa dem att utveckla förmågor som bidragit till att de fungerar bättre såväl i skolan som hemma.
Under senare år har olika s.k. föräldraträningsmodeller introducerats i Sverige. I den andra studien har ”De otroliga åren”, en modell som utvecklats i USA, utvärderats vid introduktionen i Sverige. Förutom att undersöka hur föräldrarna beskriver sina barn före och efter det att föräldrarna deltagit i grupp har man också studerat hur metoden tas emot av föräldrar i Sverige. Resultaten visar att föräldrarna beskriver en tydlig förbättring av barnens beteendeproblem, och att de är mycket positiva till metoden som sådan.
För att kunna hjälpa barn med svårare beteendeproblem är det viktigt att: upptäcka dem i tid, få en bild av vad som är ”normal” bråkighet och identifiera vilka problem som har långsiktig betydelse. I två avslutande studier undersöker Ulf Axberg ett frågeformulär som utvecklats i USA (Eyberg Child Behavior Inventory) och används både för upptäckt av barn med beteendeproblem och för utvärdering av behandling. Över 800 föräldrar till barn mellan 3 och 10 år i Skaraborg har fyllt i formuläret. Resultaten visar att formuläret verkar fungera bra även i Sverige. Vidare visade det sig att flera ”störande” beteenden är vanliga hos barn, och att föräldrar i allmänhet inte upplever dem som ett större bekymmer. Samtidigt finns några beteenden som är förhållandevis ovanliga men som upplevs som mycket problematiska.
Sammantaget kan man konstatera att avhandlingen ger ytterligare ett bidrag till den forskning som under senare år lett till en försiktig optimism över möjligheterna till att hjälpa barn med svårare beteendeproblem.
Avhandlingens titel:Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems.
Tid och plats för disputation:
Fredagen den 23 Mars 2007, kl. 10.00 Hörsal F1,
Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ulf Axberg, tel 031-786 16 39 (arb.), 0708-95 34 54(mob.)
Ulf.Axberg@psy.gu.se
Nyheten offentliggörs i dag av American Chemical Society.
Arbetet har letts av professor Ulf Skyllberg, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå. Uppsatsen är en av de nära 1 100 artiklar som förra året publicerades i tidskriften.
Kvicksilver är ett miljögift som sprids med luften över stora områden av jorden. I skogs- och våtmarksområden omvandlas kvicksilver till så kallat metylkvicksilver som ackumuleras i till exempel fisk, och på så vis når människan. Metylkvicksilver passerar barriärer i kroppen och orsakar allvarliga hjärn- och nervskador. Störst blir skadorna under fosterutvecklingen.
Det vetenskapliga arbetet, som till stora delar har utförts av Skyllberg och Jin Qian, tidigare doktorand vid SLU i Umeå, visar att kvicksilver binder mycket starkt till två svavelatomer i ”humus”. Denna kunskap är en nyckel till förståelsen av hur olika faktorer styr bildningen av metylkvicksilver i miljön och vad vi eventuellt kan göra för att motverka den.
Skyllbergs forskargrupp i Umeå studerar bland annat hur restaurering av skogliga våtmarker inverkar på bildningen av metylkvicksilver. Restaureringen av våtmarker är ett av Sveriges riksdags prioriterade miljömål.
Uppsatsens fullständiga titel är: Skyllberg, U., Bloom, P.R., Qian, J., Lin, C-M., and Bleam, W.F. 2006. Complexation of mercury (II) in soil organic matter: EXAFS evidence for linear two-coordination with reduced sulphur groups. Environmental Science and Technology 40, 4147-4180.
Länk till mer information finns nedan. Klicka i vänstra spalten på Top Paper: Foundations of mercury in the environment
Kontaktinformation
Ulf Skyllberg, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 84 60.
E-post: ulf.skyllberg@sek.slu.se
Seminariet äger rum den 28 mars i Lund med ett antal presentationer och demonstrationer som behandlar tekniker som i framtiden bedöms kunna användas för att utveckla logistiksystem. Det pågår kl 9.30-16.16 på Ideon, Betahuset, Scheelevägen 17, Lund.
Representanter för media är välkomna.
Exempel på tekniker som presenteras är olika former av intelligenta förpackningar som kan användas för att spåra, återrapportera och skydda produkterna som de omsluter. Andra lösningar som visas är hur pappersflödet kan elimineras i en logistikkedja eller hur förpackningarna automatiskt kan koppla upp sig mot Internet och rapportera olika företeelser som den utsätts för.
Kontaktinformation
För mer information om NGIL – inklusive fullständigt program för seminariet, se www.ngil.se eller kontakta mats.johnsson@plog.lth.se eller jonas.karlsson@plog.lth.se
I spåren av medias rapportering av ”vansinnesdåden” skapas en otrygghet i samhället och de psykiskt sjuka stigmatiseras ytterligare. Men hur ser det egentligen ut, finns det en ökande trend av våldsbrott kopplade till psykisk ohälsa? Vad säger statistiken och vad säger forskarna?
Detta diskuteras i ett forskarseminarium 30 mars i samband med att Vetenskapsrådets populärvetenskapliga bok ”Bakom vansinnet – forskare om psyke, våld och rädsla” släpps.
Inbjudna är personer som arbetar med psykiatrisk vård, stöd- och brukarorganisationer, myndigheter, utskott/departement inom området, journalister, medieutbildningar/lärare, jurister, sociologer, FAS, de intervjuade forskarna, m.fl.
Deltar i panelen gör: Bengt Westerberg, Martin Grann, Kriminalvårdens forskningschef, Ester Pollack, universitetslektor på JMK, David Eberhard, chef för den psykiatriska akutmottagningen vid S:t Görans Sjukhus, Marianne Kristiansson, chefsöverläkare vid Rättsmedicinalverket. Moderator är Jessica Rydén.
Tid & plats: Fredag 30 mars 10.30-12 (registrering och kaffe från 10.00). Citykonferensen, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm
Beställning av boken: Journalister/redaktörer kan beställa ett gratisexemplar av boken direkt från redaktör Kristina Sundbaum, kristina.sundbaum@vr.se.
Bakom vansinnet är den andra boken i Vetenskapsrådets serie Pocketerad populärvetenskap, en serie som ger en lättillgänglig och samlad bild av var forskningen står i en aktuell samhällsfråga.
Kontaktinformation
Anmälan: Annakarin Svenningsson, pressansvarig Vetenskapsrådet, e-post: aks@vr.se, tel 08- 546 44 219.
Länder som tidigare kämpat med att försörja ett växande antal barn nu kan skörda frukterna av denna satsning tack vare en förmånlig utveckling av åldersstrukturen. Men i Europa leder åldrandet till att tillväxtkraften på sikt försvagas.
Rapporten presenteras vid ett press-seminarium som anordnas i samarbete med Handelsbanken.
Medverkande är professor David E Bloom, Harvard University, som bland annat forskat om demografins betydelse för tillväxten i Östasien, professor Bo Malmberg vid Institutet för Framtidsstudier, samt Thomas Lindh, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier .
Rapporten ”Global Population Ageing, Migration, and European External Policies” finns att ladda ned på www.framtidsstudier.se, under Press, Pressmeddelanden.
Tid: Onsdagen den 21 mars kl 14.00
Plats: Blasieholmstorg 11
Kontaktinformation
Kontakt:
Jan Häggström, Chefsekonom, Handelsbanken, Tel 070-761 43 66
Bo Malmberg, Institutet för Framtidsstudier, Tel 070-826 11 06
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Det framkommer i en avhandling från Mittuniversitetet, Det goda faderskapet i svenskt 1800-tal. Faderskap och fadersroll har inte varit något prioriterat forskningsområde bland historiker i allmänhet och svenska historiker i synnerhet.
”En fråga vill jag tillägga: det angår din enda kära Son: skall pappa få tid nog till hans speciella omvårdnad i afs. på hans uppfostran och undervisning? Denna fråga går framför alla de öfriga från hjertat till hjertat.”
Citatet är ett av många utdrag ur brev skrivna av fäder i moderniseringens genombrottstid i Sverige och som analyseras i avhandlingen.
Schabloniserade bilder av män som frånvarande från och oengagerade i sina barn har inneburit att de politiska ambitionerna, att skapa ett nytt faderskapskoncept, har vilat på en föreställning om det förflutna där den vetenskapliga grunden är ofullständig och tämligen svag.
Kontinuitet och föränderlighet i faderskapet analyseras på tre nivåer. Dels på en samhällelig normativ nivå, dels på en nivå som kan ses som individens uppställda omformulerade normer och dels i viss utsträckning på praxis nivå. Även förhållandet mellan faderskap och manlighet analyseras.
Fredag den 23 mars disputerar Tomas Berglund vid Institutionen för humaniora med avhandlingen ”Det goda faderskapet – i svenskt 1800-tal”.
Kontaktinformation
Tomas, Berglund, 0611-86 165, mobil 070-620 4834 eller e-post till Tomas.Berglund@miun.se
Årligen anordnar FN Världsvattendagen för att uppmärksamma vår gemensamma naturresurs vatten. I år kommer dagen uppmärksammas mer än någonsin tidigare i Sverige med olika arrangemang i Stockholm och andra städer.
Stockholms universitet deltar dels genom att ett antal skolklasser kommer på besök både idag (den 20 mars) och den 22 mars för att lyssna på föredrag kring aktuella vattenproblem, dels är Stockholms universitet med på firandet av världsvattendagen på Vattenmuseet Aquaria med bland annat vattenexperiment och föredrag.
Både svenska och globala vattenproblem kommer att uppmärksammas. I Sverige handlar problemen främst om föroreningar i dricksvatten, näringsläckage som leder till övergödning och om saltvattenintrång i kustnära områden.
Aktiviteterna i Sverige samordnas av Svenska hydrologiska rådet, SHR.
Läs mer om aktiviteterna: http://vattendag.org/aktiviteter2007.html
Ytterligare information
Jan Seibert, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, tfn 08-674 7876, 073-6226343, e-post jan.seibert@natgeo.su.se
Transkriptionsfaktorn p53 finns i alla kroppens celler och kan genom att slå av och på de rätta generna motverka uppkomsten av cancer. När cellen utsätts för potentiellt cancerframkallande stress, såsom DNA-skada eller syrebrist, kan p53 till exempel aktivera det genetiska programmet för celldöd – genom cellens självmord hindras cancern från att spridas vidare i kroppen.
Nästan hälften av alla cancertumörer involverar en mutation i genen för p53, och i hopp om att kunna utveckla nya cancerterapier intresserar sig många cancerforskare för de mekanismer som styrs av p53.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet för första gången kartlagt en stor del av de proteiner som står under p53-kontroll. Eftersom tidigare p53-forskning bedrivits på gennivå tillför studien en helt ny dimension i förståelsen av p53.
– P53 kan liknas vid en dirigent som styr en hel orkester i cellen. Om vi tidigare kände till vilka instrument, eller gener, som ingår i orkestern har vi nu gjort oss en bild av musiken, alltså de proteiner som generna uttrycker, säger Klas Wiman, en av forskarna bakom studien.
Forskarna har jämfört hur den totala proteinuppsättningen skiljer sig mellan celler där p53 fungerar normalt och celler som saknar p53. Analysen visar att p53 påverkar uttrycket av minst 115 andra proteiner. Av dessa har forskarna hunnit identifiera 55 proteiner.
– Dessa proteiner har betydelse för cancerrelaterade funktioner som celldöd och metastasering, men även för åldrande. Många av mekanismerna är tidigare okända och i flera fall ser vi förändringar bara på proteinnivå och inte på gennivå. Vi tror att det här är värdefull information som kan få betydelse för utvecklandet av nya terapier, säger Klas Wiman.
Publikation:
P53 targets identified by protein expression profiling
PNAS, online 19-23 mars 2007, pappersupplaga 27 mars 2007
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Klas Wiman
Institutionen för Onkologi-Patologi
Tel: 08-517 793 42
Mobil: 073-986 65 86,
E-post: Klas.Wiman@ki.se
Doktorand Rubaiyat Rahman Roblick
Institutionen för Onkologi-Patologi
Mobil: 0733 484373
E-post: rubaiyat.rahman@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
I år installeras femton nya professorer på tre orter. Åtta Uppsala-professorer föreläser på Loftet, SLU Uppsala/Ultuna torsdagen den 29 och fredagen den 30 mars klockan 10-12, se programmet.
Välkomna!
Läs nedan kort om SLU Uppsalas åtta installandi och gå in i Professorsinstallationer vid SLU 2007 för fördjupning! (http://www2.slu.se/forskning/2007/pdf/professorer07.pdf)
HUR SKA HÖNSEN FORTLEVA SINA DAGAR? (s. 36)
Ragnar Tauson studerar värphönsens inhysning i golvsystem och i inredda burar. Han pekar på att det ännu inte finns något idealt system där hönan kan utöva alla sina naturliga beteenden, och där bra djurskydd och arbetsmiljö kombineras med ekonomi.
Ragnar.Tauson@huv.slu.se
HAN PENDLAR MELLAN NORDPOLEN OCH EKVATORN (s. 28)
Henrik Kylin är miljökemist och arbetar globalt med miljöföroreningar. Miljökemi inbegriper såväl de klassiska miljögifterna, som DDT och PCP, som jordbrukets kemiska bekämpningsmedel. Henrik Kylin har även koll på sötningsmedlet sukralos, som inte i sig är giftigt men som genom att smaka sött kan störa olika vattenlevande organismers orientering, födosök och fortplantning.
Henrik.Kylin@ma.slu.se
EFFEKTIVARE STÄDER I SIKTE (s.12)
Per G Berg forskar om stadsplanering av uthålliga lokala samhällen. Ett exempel är Hågaby utanför Uppsala, med t.ex. solvärme, kompostering, urinsortering, samt hälsosamma och energisnåla hus. Han och hans forskarkollegor runt Östersjön har lanserat begreppet Faktor-fem-staden, en framtida, radikalt uthållig stad, som bara kräver en femtedel av dagens fysiska resurser, omlandsmark och vatten.
Per.Berg@sol.slu.se
VARFÖR BYGGER MAN SOM MAN GÖR? (s. 8)
Christer Bengs är finlandssvensk arkitekt och kommer senast från Universitetet i Uleåborg. Han menar att byggande och stadsutveckling till stor del bestäms av ekonomiska och sociala intressen i samhället, inte i första hand av stadsplaneringen. Andra frågor han intresserar sig för är: ”Varför tycker arkitekter ofta att det fula är vackert och det vackra fult? Och varför förstår inte vanliga människor vad arkitekterna pratar om?”
Christer.Bengs@sol.slu.se
HUMUSFORSKNING I BERZELII FOTSPÅR (s. 16)
Dan Berggren Kleja är markkemist och har liksom sin tidiga föregångare Jöns Jacob Berzelius varit mycket intresserad av humus. Han har bland annat studerat hur olika humusfraktioner binder till sig giftiga metaller, t.ex. aluminium, koppar och bly. Humusämnen är också viktiga i kolets kretslopp. När de utlakas från markskiktet kan de antingen lagras i underliggande mark, och därmed bidra till markens roll som kolsänka, eller så kan de hamna i vattendragen. Dricksvattenkvaliteten för många påverkas då negativt, med brunt vatten och ökat reningsbehov som följd.
Dan.Berggren@ma.slu.se
KOPARASIT KARTLAGD MED TEST FÖR BLOD OCH MJÖLK (s. 20)
Camilla Björkman har utvecklat en testmetod för att påvisa antikroppar mot den encelliga parasiten Neospora caninum, som gör stor skada i mjölkkobesättningar världen över. Parasiten har hund som huvudvärd och sedan sprids smittan vidare till mellanvärdarna nötkreatur, får, vattenbufflar och hjortar. Smittan kan föras över med förorenat foder eller dricksvatten och från ko till kalv. Risken för aborterade kalvfoster ökar kraftigt om kon är smittad.
Camilla.Bjorkman@kv.slu.se
LANDSBYGDSUTVECKLING MED MÄNNISKAN I CENTRUM (s. 24)
Ann-Kristin Ekman är socialantropolog och har i lokala fältarbeten ägnat sig åt landsbygdsutveckling i Sverige. Hon trycker på att kontinuiteten i en by eller region är lika viktig som utveckling och förändring. Det är bra att ha ett långt tidsperspektiv – genom historien kan man förstå sin samtid.
Ann-Kristin.Ekman@sol.slu.se
HELHETSTÄNKANDE OCH ERFARENHET I FOKUS (s. 32)
Nadarajah Sriskandarajah, ”Sri”, är veterinär, född och utbildad i Sri Lanka, och har arbetat med miljökommunikation i Nya Guinea, Australien och Danmark. Han menar att vid mänskliga aktiviteter i samverkan med naturen krävs att alla inblandade samhällsaktörer får påverka besluten. Här kommer miljökommunikationen in med helhetstänkande och erfarenhetsbaserad undervisning.
Nadarajah.Sriskandarajah@sol.slu.se (på engelska)
———————————–
Vid SLU Alnarp kommer tre nya professorer att föreläsa den 20 april, och vid SLU Umeå fyra den 11 maj, se programmet .
Samtliga professorer presenteras i skriften Professorsinstallationer vid SLU 2007 (http://www2.slu.se/forskning/2007/pdf/professorer07.pdf).
Kontaktinformation
För mer information: mailto:Nora.Adelskold@adm.slu.se, 018 67 17 07, 070-695 17 07
Frågor om arrangemangen: Gunilla.Angemo@adm.slu.se, 018-67 18 18
Avhandlingsförfattaren tar sin utgångspunkt i en av den tidiga antropologins mest lästa klassiker, Den gyllene grenen av britten J. G. Frazer. Detta bokverk utkom första gången 1890 och var under början på 1900-talet ett arbete som inspirerade forskare, författare och konstnärer, bl. a. Freud och T. S. Eliot. Verket är en mäktig exposé över ritualiserade offer kopplade till fruktbarhet över hela världen. Frazer tillhörde de tidiga antropologer som inte reste själva, utan som samlade in andras reseberättelser. Dessa reseberättelser var i sin tur till stor del producerade i den europeiska kolonialismens spår.
Den gyllene grenen är en berättelse om utveckling där ett återkommande ritualiserat mord är vad som reglerar den (förmodat) primitiva människans förhållande till sin omvärld. Våld och brutalitet i det moderna samhället tolkas som kvarlevor av det förflutna. Den fråga avhandlingen sysselsätter sig med är hur detta lokaliserande av våldet till det förflutna skall förstås i relation till de militära erövringar som skapade förutsättningar för antropologins etablering. Hur hanterar antropologin det moderna våld som inte tycks förenligt med bilden av modern civilisation? På vilket sätt kan denna motsättning spåras i Frazers text?
Lorenzoni koncentrerar diskussionen på två spår. Det ena är konstruerandet av vilden som en människa obevekligen dömd att gå under. Denna föreställning gav resultaten av erövring och folkfördrivning karaktären av led i en naturlig utveckling, och tjänade därmed till att täcka över det våld som utövades i kolonierna. Det andra spåret är den oro Frazer uttrycker om och om igen över det förflutnas möjliga återkomst. Lorenzoni visar hur rädslan för ett civilisationens återfall in i vilt och barbariskt våld kan läsas som en kuslig påminnelse om det koloniala våld texten inte talar öppet om, men som ändå utgör en grundläggande förutsättning för dess existens.
Avhandlingens titel: Att färdas under dödens tecken: Frazer, imperiet och den försvinnande vilden.
Disputationen äger rum lördagen den 31 mars 2007 kl. 10
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Patricia Lorenzoni, tel. 031-786 41 84 (arb),
mobiltel. 0733-64 37 84, e-post patricia.lorenzoni@idehist.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Alzheimers sjukdom har ett långsamt förlopp och symptomen uppkommer sent, därför är det viktigt att sjukdomen upptäcks i ett tidigt stadium med hjälp av känslig diagnostik. Personer med Alzheimer har förhöjda nivåer av proteinet beta-amyloid som klumpas samman och bildar senila plack i hjärnan, och forskarna försöker därför diagnostisera sjukdomen genom att mäta och utvärdera nivåer av det här proteinet i ryggvätska.
För att kunna dra korrekta slutsatser är det viktigt att veta vilken form av proteinet beta-amyloid som mätdata reflekterar. Avhandlingen visar att protofibriller, som troligen är den form som är mest skadliga för hjärnan, inte kan mätas korrekt med en av de vanligaste metoderna, ELISA.
– Man fångar helt enkelt inte upp protofibrillerna vid mätningen, och resultaten visar därför på en låg totalkoncentration av proteinet som alltså inte stämmer. Det är en viktig upptäckt eftersom den här metoden används rutinmässigt i preklinisk forskning, vid utvärdering av läkemedel mot beta-amyloid och även vid klinisk diagnostik av Alzheimer, förklarar Charlotte Sahlin.
För att kunna utvärdera vilken betydelse de här proteinansamlingarna har vid Alzheimers sjukdom behövs enligt henne kvantitativa metoder som specifikt mäter protofibriller av beta-amyloid.
– Upptäckten kan vara av stor betydelse även för andra neurodegenerativa sjukdomar där proteiner klumpas samman på ett liknande sätt, som Parkinsons sjukdom, ALS och prionsjukdomar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Charlotte Sahlin, 018-471 50 30, 073-617 21 31,
e-post: Charlotte.Sahlin@pubcare.uu.se
I en studie fick 30 göteborgare bära på var sitt mätinstrument som samlade in små partiklar. Utrustningen bars med överallt under ett dygn. Samtidigt genomförde forskarlaget stationära mätningar inom- och utomhus. Mätningarna på personerna visade en högre exponering av många grundämnen jämfört med de stationära mätningarna. Resultatet kan förklaras av att vi i vår vardag vistas i många olika miljöer.
– Genom att jämföra resultaten från de personburna mätningarna med de stationära kan vi få en ökad förståelse av skillnader mellan de olika mätplatserna. Utomhusmätningar kan skilja sig väldigt mycket från plats till plats och det är viktigt att välja en placering som är representativ för befolkningen, säger doktoranden Peter Molnár.
Avhandlingen visar också att luftens ursprung har betydelse för hur mycket partiklar människan utsätts för. Det är känt sedan tidigare att utomhushalterna av luftföroreningar påverkas av varifrån luften kommer, men studiens resultat visar att också inomhushalterna och den personliga exponeringen av grundämnen i små partiklar påverkas av luftens ursprung. Detta faktum kan ha stor betydelse i framtida studier av effekter av luftföroreningar på människors hälsa.
– Mitt arbete är ytterligare ett steg på vägen mot att kunna identifiera varifrån partiklarna kommer. När vi kan identifiera deras ursprung kan vi bättre se var vi ska sätta in åtgärderna mot luftföroreningarna, säger Peter Molnár.
Bostäder som värms upp genom vedeldning är en partikelkälla som ökar i betydelse. En studie i avhandlingen visar att husägare som eldar med ved har en högre exponering av ämnena kalium, kalcium och zink jämfört med boende i samma område som inte eldar med ved.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Elemental composition of fine particles: exposure in the general population and influence from different sources
Avhandlingen försvaras fredagen den 23 mars, klockan 09.00, Lyktan, konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan 20, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Peter Molnár, telefon: 031-786 28 57, e-post: peter.molnar@amm.gu.se
Handledare:
Docent Gerd Sällsten, telefon: 031-786 28 97, e-post: gerd.sallsten@amm.gu.se
Docent Johan Boman, telefon: 031-772 32 88, e-post: johan.boman@chem.gu.se
