Susanne Johansson är verksam vid Förvaltningshögskolan och Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs universitet.
-Den allmänna bilden av ungdomar är att de är annorlunda, speciellt vad gäller politiskt deltagande, säger Susanne Johansson.
Utgångspunkten för hennes avhandling är att den annorlunda ungdomsgruppen på lång sikt förmodas resultera i problem för det politiska systemet: ungdomar som inte deltar eller ungdomar som deltar på fel sätt är ett potentiellt problem för demokratin!
– Att ungdomar ses som annorlunda beror också på egenskaper som knyts till ungdomars ålder, säger Susanne Johansson.
Hon vill i sin avhandling problematisera den vedertagna bilden av ungdomsgruppen och lyfter fram flera skäl till varför bilden av ungdomsgruppen kan ifrågasättas. I avhandlingen prövas om värderingar, resursstyrka (utbildning och klasstillhörighet) eller ålder är egenskaper som kan förklara skillnader i ungdomars deltagandemönster.
– Resultaten visar att det är ungdomars värderingar som påverkar hur de väljer att delta, säger Susanne Johansson.
Ungdomar med mer individualistiska värderingar deltar hellre i aktivitetsformer som går utanför det politiska systemet jämfört med ungdomar med mer traditionella värderingar. Av resultaten framgår att också egenskaper som kön och utbildningsnivå påverkar ungdomars deltagande.
Resultaten i avhandlingen visar att generationstillhörighet inte är avgörande, inte heller var i ungdomstiden den enskilde individen befinner sig påverkar. Den mest rättvisande bilden får man istället när hänsyn tas till båda dessa aspekter.
– Både livsfas och generation påverkar ungdomars deltagande!
Sammantaget visar avhandlingen att bilden av ungdomar som politiska aktörer är komplicerad. En rad faktorer påverkar om och hur ungdomar deltar. Därför finns det ingen anledning att tro att det politiska systemet kommer att gå under den dag de yngre generationerna övertar den politiska beslutsmakten. Ungdomar är till del speciella men inte så annorlunda som vi ofta tror.
Empiriskt baseras avhandlingen på medborgarundersökningar och främst på en särskild undersökning av ungdomar i åldern 15 till 29 år boende i Västra Götaland.
Avhandlingens titel: Dom under trettio, vem bryr sig och varför? Ungdomars värderingar och politiska deltagande
Tid och plats för disputation: fredagen den 13 april 2007, kl. 13:15, Hörsal Dragonen,
Sprängkullsgatan 19, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Susanne Johansson, tel 031-558225 (bost.), 031-7864145 (arb.)
e-post: Sanna.Johansson@spa.gu.se
Internet har skapat nya plattformar för såväl politiska som opolitiska gemenskaper och diskussioner. Det kan ses som ett uttryck för internets demokratiska potential. För att undersöka hur demokratiska dessa är har ett diskussionsforum för ishockeysupporters analyserats. Närmare 4000 diskussionsinlägg, postade till webbplatsen hvfantasten.com under tre säsonger av elitserien i ishockey, 1999-2002, har studerats.
– Frågeställningen är om ett sådant opolitiskt forum kan betecknas som offentligt och diskussionerna som kommunikativa, demokratiska och deliberativa, säger Anders Svensson, till vardags lärare i medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
– Jämfört med politiska diskussioner på Usenet och America Online frågar deltagarna i diskussionen om ishockey något mindre efter information från andra och använder något färre argument. Å andra sidan reflekterar man över och besvarar i betydligt högre utsträckning andras inlägg i debatten. Man är också långt ifrån så homogen i sina uppfattningar som politiska debattörer. Att vara en hängiven supporter till klubben innebär inte okritisk beundran. Deltagarna uppfattar det snarare som sin skyldighet att vara kritiskt granskande för att klubben ska nå framgång. Det innebär att diskussionen på HV-fantasten visar goda deliberativa drag, till och med något bättre än diskussioner online om politik.
– En annan viktig förtjänst är att deltagarna tar upp många frågor som massmedierna berör lite eller inte alls. Forumet är på så vis en alternativ offentlighet men också oppositionell därför att deltagarna ofta uppvisar starkt avvikande uppfattningar jämfört med ishockeyns och mediernas aktörer.
– Språket är långt ifrån lexikalt och grammatiskt perfekt men accepteras som fullt begripligt, fortsätter Anders Svensson. De källkritiska problemen med faktaförmedling och anonymitet på nätet blir högst sällan något problem i diskussionen. Det gemensamma intresseobjektet; ishockeyn och HV71, är för viktigt att föra en manipulativ och fiktiv diskussion om. Däremot utmanas möjligheterna till ömsesidig förståelse när deltagarna har alltför skilda normativa synsätt. Förståelsen är dock överlag tillräcklig för att debatten ska fortgå och utvecklas.
– Det krävs kunskap om debattens normer och etiketten på nätet för att kunna delta, vilket är ett uttryck för ojämlika förutsättningar för deltagandet. Diskussionen är ordnad genom att speciella teman diskuteras med inriktning på att lösa problem som har med HV71, supporterkulturen och själva diskussionen att göra. Debatten är också beroende av medier, dels som underlag för diskussionen, dels för sin existens som offentligt samtal. Diskussionen är på så vis ingen spontan, jämlik och medieoberoende social konversation utan en problemlösande demokratisk diskussion – ett offentligt samtal som visar upp både kommunikativa och deliberativa drag.
Avhandlingens titel: Från norra ståplats till cyberspace.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 april 2007, kl. 13.15, Hörsal E44, Handelshögskolan
Vasagatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anders Svensson, tel 036-101463(arb.), 070-5889348(mob.)
e-post:.anders.svensson@hlk.hj.se
Ett masspektrometriinstrument kan med mycket stor precision tala om vilken massa proteiner och dess fragment har. Informationen från analysen kan användas för att ta reda på aminosyrornas inbördes ordning och vilka proteiner som finns i ett visst prov.
– Proteiner är de aktiva beståndsdelarna i allt levande och har en mängd viktiga funktioner. Proteinsammansättningen ser olika ut vid olika tidpunkter och vid olika sjukdomstillstånd och därför kan proteomiken ge ledtrådar till de molekylära mekanismer som ligger bakom normal utveckling eller som orsakar sjukdom, säger doktoranden Annika Thorsell.
Avhandlingen utvecklar och förbättrar masspektrometriska metoder som både används för att identifiera och kvantifiera proteiner. Som modellsystem användes celler från centrala nervsystemet.
– Proteiner utsöndrade av dessa celler antas vara involverade i en rad olika processer, som till exempel kommunikation mellan celler och cellers överlevnad, säger Annika Thorsell.
Proteiner som utsöndrats i ett odlingsmedium kan vara svårare att identifiera eftersom dessa proteiner finns i mycket lägre koncentrationer än mediumproteinerna.
– Våra resultat visar att så kallad preparativ tvådimensionell gelektrofores är användbar vid identifiering av utsöndrade proteiner i ett väldefinierat medium från neuronala stamceller, säger Annika Thorsell.
Flera proteiner som finns i höga koncentrationer i centrala nervsystemet
identifierades i studien.
Genom tillsättning av märkt aminosyra kunde utsöndrade proteiner identifieras och särskiljas från mediumproteinerna i serum innehållande media från en typ av hjärnceller som kallas astrocyter.
Genom att tillsätta aminosyran till odlingsmediet inkorporerades den i cellens proteiner under odling, och därför kunde bara de proteiner som utsöndrades av cellerna innehålla den märkta aminosyran. Masskillnaden mellan utsöndrade proteiner med den märkta aminosyran och mediumproteinerna kunde sedan detekteras av masspektrometern.
– Vi är så vitt vi vet de första som lyckats identifiera utsöndrade proteiner i serum innehållande odlingsmedium med en strategi baserad på masspektrometri. Båda dessa strategier kan användas som initiala screeningverktyg i cellsystem där utsöndrade proteiner till odlingsmedia ska studeras, säger Annika Thorsell.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Mass spectrometry based proteomic strategies applied in the study of central nervous system derived cells
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Annika Thorsell, analytisk kemist, telefon: 031-343 24 41, 070-845 89 46, e-post: annika.dahl@neuro.gu.se
Handledare:
Docent Ann Brinkmalm, telefon: 031-343 23 79, e-post: ann.brinkmalm@neuro.gu.se
Professor Peter S Eriksson, telefon: 031-786 34 33, e-post: peter.eriksson@neuro.gu.se
Det konstaterar övertandläkare och odont.lic. Ingrid Collin Bagewitz i avhandlingen ”Prosthodontics, care utilization and oral health-related quality of life”, som läggs fram fredagen den 13 april vid Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
Det finns stora individuella skillnader hur en person upplever förlusten av tänder och behovet att bära en protes. Deras upplevelse avgörs bland annat av åldern, det allmänna hälsotillståndet och den sociala bakgrunden. I svåra fall upplever individen både ett socialt och funktionellt handikapp som påverkar dess livskvalitet.
Hur stor påverkan protesen får kan dock vara svårt att avgöra med dagens mätinstrument. Ingrid Collin Bagewitz menar därför att instrumenten för oral hälsorelaterad livskvalitet behöver utvecklas och anpassas till protetiska behandlingar för att underlätta vårdplaneringen.
– Traditionellt sett har forskningen kring olika typer av tandproteser fokuserat på material och hållbarhet. Forskningen kring den patientbaserade utvärderingen av protetisk behandling behöver därför öka och förbättras, säger hon.
Ingrid Collin Bagewitz efterlyser också en större flexibilitet i tandvårdsförsäkringen så att den tar större hänsyn till individens behov.
– De patienter som upplever ett stort social trauma med en avtagbar protes borde få tandvårdsersättning för en fast, även om försäkringen endast ersätter en avtagbar vid den typ av skada patienten har.
Hennes avhandling bygger på svar på en enkät som 1998 skickades ut till knappt 2 000 personer i Skåne som var i åldern 50 till 75 år. Svarsfrekvensen var 66 procent. Syftet med studierna var bland annat att undersöka vilken påverkan orala proteser kunde ha på deltagarnas livskvalitet. Med studierna ville hon också undersöka vilka faktorer som spelar roll för deltagarnas upplevelse av sin munhälsorelaterade livskvalitet samt studera deras tandvårdsutnyttjande.
Studierna visar att individens sociala och dentala förhållanden och kostnaden för tandvård spelar en stor roll både för livskvaliteten och utnyttjandet av tandvård. Det finns exempelvis flera faktorer som kännetecknar individer som besöker sin tandläkare mindre än en gång per år. Till dessa hör låg utbildning, manligt kön, hög ålder, få tänder och avtagbar protes.
En majoritet av dessa personer menar också att kostnaden har stor betydelse när de väljer bort en regelbunden tandläkarkontakt. Men trots att de sällan utnyttjar tandvården är det ingen självklarhet att deras orala livskvalitet påverkas negativt. En anledning är att upplevelsen av livskvaliteten är mycket individuell, men för en majoritet av deltagarna hade antalet kvarvarande tänder stor betydelse för hur de värderade sin tandhälsa.
– Jag tolkar mina resultat att det är mer traumatiskt att förlora sina tänder jämfört med om patienterna får en avtagbar protes i stället för en fast, säger Ingrid Collin Bagewitz som också kan konstatera att en fast protes har stor betydelse för de patienter som bara har förlorat några få tänder.
– Det är viktigt för dem att protesen sitter fast medan patienter med få tänder har lättare för att acceptera en löstagbar protes.
Kontaktinformation
För mer information kontakta på e-post Ingrid.Collin-Bagewitz@Skane.se.
Ett tiotal SLU-forskare deltar i en tvärvetenskaplig framtidsanalys, Fanan, där forskningsbehovet för ett hållbart, mångfunktionellt och konkurrenskraftigt svenskt lantbruk skisseras. Klimatdata från 1961-1990 jämförs med ett tänkt utfall för år 2085 i regionerna sydvästra Skåne, Mälardalen och Västerbottens kustland.
Med stigande koldioxidhalter ökar produktionen hos de flesta jordbruks- och trädgårdsväxter. I ett varmare klimat förlängs också odlingssäsongen med 6-10 veckor. Grödor som vall, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär kommer då att gynnas. Höstsådda grödor, som vete och raps, kommer att öka och solrosor kan bli ett komplement till dagens vanliga oljeväxter, raps och rybs. Vinodling kan bli vanlig på Öland och om 40-50 år kommer majs att kunna odlas till kärnskörd i Mälardalen. Nya sorter av många kulturväxter, anpassade till bland annat vårt ljusklimat, måste tas fram.
Forskarna tror att vi kommer att få ökade skadeangrepp av insekter, svampar och virus. En förändrad ogräsflora och ökade resistensproblem innebär även det att bekämpningsbehovet ökar. Erosion och utlakning av näringsämnen på grund av den rikare nederbörden medför större krav på gödsling med framför allt fosfor och kväve.
BILDTEXT: I ett framtida varmare klimat kommer det svenska lantbruket att behöva anpassa grödor, sorter, odlingsteknik och växtskydd. Foto: Mats Gerentz, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/sunflowersfix.jpg
Kontaktinformation
Håkan Fogelfors, Hakan.Fogelfors@vpe.slu.se, 018-67 14 00,
Nötkött producerat på naturbetesmark i en skogsbygd är exempelvis bättre med hänsyn till biologisk mångfald och landskap än gödtjurskött producerat inomhus i en slättbygd. Griskött producerat på lerjord i det inre av Mellansverige eller i östra Danmark ger mindre övergödningsproblem och är ofta bättre ur markvårdssynpunkt än griskött producerat i djurtäta och nederbördsrika sandjordsområden i Sydsverige eller på västra Jylland.
Brasilianskt nötkött kan vara miljömässigt mycket bra om djuren är uppfödda på en gård med god markvård. Fartygstransporten är då inräknad. Däremot är det förknippat med stor negativ miljöpåverkan om köttet är producerat efter skövlad regnskog.
För närvarande produceras 55 procent av den svenska konsumtionen av nötkött och 85 procent av griskött i Sverige. Genom billigare och miljövänlig produktion kan den svenska köttandelen öka.
BILDTEXTER: Nötkött producerat på naturbete i skogsbygder är miljömässigt bättre än kött från gödtjurar som föds upp inomhus i en slättbygd. Foto: Mats Gerentz, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/betesdjurfix.jpg
Kontaktinformation
Karl-Ivar.Kumm@hmh.slu.se, 0511-672 56, Naturvårdsverkets rapport 5671/2007
Import av kött – export av miljöpåverkan
Tid: Fredag 20 april 2007, kl. 10.00-11.30
Plats: Aulan, Alnarpsgården, Alnarp
Kom och lyssna på när tre SLU-professorer berättar om sin forskning! De håller sina installationsföreläsningar på SLU Alnarp, se programmet.
(http://kultur.adm.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7958 ).
Välkomna!
———————————
Läs nedan kort om SLU Alnarps tre installandi. Gå in i professorsboken (http://www2.slu.se/forskning/2007/pdf/professorer07.pdf ) för fördjupning!
———————————-
LANDSKAP FÖR HÄLSA – PLANERING OCH DESIGN (sid. 43)
Patrik Grahn har funnit att grön miljö har positiva effekter på blodtryck, puls och koncentrationsförmåga. Det finns starka samband mellan avståndet till närmaste grönområde och hur ofta man lider av stress i större städer. Patrik Grahn är också initiativtagare till Alnarps terapiträdgård.
mailto:Patrik.Grahn@ltj.slu.se
LIVET I STADEN ÄR KÄRNAN I LANDSKAPSARKITEKTUREN (sid. 46)
Mats Lieberg utvecklar metoder för hur barn och unga ska kunna medverka i samhällsplaneringen. Han betonar också att informella strukturer och möten mellan människor i stadens offentliga rum, i boendet eller på arbetsplatsen är helt oundgängliga för en socialt hållbar utveckling.
mailto:Mats.Lieberg@ltj.slu.se
– FY, DET LUKTAR BJÖRK! SA GRANBARKBORRREN (sid.50)
Fredrik Schlyter har påvisat doftämnen som stör barrträdsinsekternas orientering till värdväxter i skogsmiljö. Detta kan utnyttjas t.ex. när barkborreangrepp ska minskas vid vindfällen efter stormar. Man kan då sprida ut syntetiska icke-värdväxtdofter vid hyggeskanterna, så att insekterna tror att det är björkar och inte granar. Fredrik Schlyter och hans kollegor kommer också att studera hur olika skadeinsekter på kål, lök och morot orienterar sig med hjälp av doftämnen.
mailto:Fredrik .Schlyter@ltj.slu.se
—————————-
Vid SLU installeras i år totalt 15 professorer. I Uppsala har redan åtta föreläst, se tidigare pressmeddelande, http://www.slu.se/?ID=559&Nyheter_id=6356.
I Umeå kommer fyra professorer att installeras den 11 maj, se programmet (http://kultur.adm.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7958).
Samtliga professorer presenteras i skriften Professorsinstallationer vid SLU 2007 (http://www2.slu.se/forskning/2007/pdf/professorer07.pdf )
Kontaktinformation
För mer information: mailto:Anette.Neldestam@adm.slu.se, 040-41 50 04, 070-847 07 37.
eller mailto:Nora.Adelskold@adm.slu.se, 018 67 17 07, 070-695 17 07.
Eventuella frågor om arrangemangen besvaras av Gunilla.Angemo@adm.slu.se, 018-67 18 18.
För de åboende skogsägarna är det betydelsefullt att kunna bo på fastigheten och att kunna använda ved och virke för husbehov, visar Christina Berlin i en avhandling från SLU. Rekreation, skogsinkomster och bevarande av en skogsbrukartradition är också viktiga.
För utbor är möjligheten att ägna sig åt friluftsliv och rekreation av allra störst betydelse, därefter kommer möjligheten att ta ved och virke för husbehov och att bevara en skogsbrukartradition. Först därefter kommer skogsinkomster. Skogsägareföreningarnas uttalade mål att värna om skogsägarnas ekonomiska intressen kan därför kompletteras i syfte att bättre tillgodose samtliga medlemmars intresse, menar Christina Berlin.
BILDTEXT: De skogsägare som bor på sin fastighet uppskattar att kunna ta ved och virke för husbehov. http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/bjorkarfix.jpg, Foto: Mats Gerentz
Kontaktinformation
Christina.Berlin@comhem.se, Fakta Skog 11/2006, http://www2.slu.se/forskning/2006/FaktaSkog/FS06-11.pdf
Hon kom också fram till att andelen skadade frukter var större i den ekologiska delen av försöket. Det berodde på större angrepp av svampsjukdomen skorv och av skadeinsekterna nattfly, vecklare, mätare och röd äpplebladlus.
Åsa Jönsson provade flera skorvresistenta äppelsorter för att finna lämpliga sorter för svensk ekologisk produktion. Den höstmognande Rubinola och den vintermognande och lagringståliga Scarlet OHara skulle kunna passa i ekologisk odling i Sverige. Rajka verkar resistent mot den röda äpplebladlusen, vilket gör även den sorten intressant för kommersiell odling. I ett smaktest av de skorvresistenta sorterna föredrog testpersonerna Rubinola och nummersorten K:1160.
För industriändamål, t.ex. till must och äppelmos, verkar sorterna Blenheim Orange, Bramley, Holsteiner Cox, Ingbo, Queen och Vanda mest lovande. Alla dessa sorter har bra träd- och fruktresistens mot flera skadegörare.
*Integrerad produktion (IP) är en miljö- och kvalitetsstyrning för konventionell odling i växthus och på friland. Man har en ekologisk grundsyn och vill ha en effektiv resursförbrukning i företaget. Bland annat innebär detta mer biologisk bekämpning och noga övervägd insats av kemisk bekämpning.
BILDTEXT: Flera skorvresistenta äppelsorter lämpliga för svensk ekologisk produktion har testats vid SLU. Foto: Mats Gerentz, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/appelblom.jpg
Kontaktinformation
Asa.Jonsson@ltj.slu.se
När svenskarna ska fördela sin ”miljöbudget”, det vill säga hur mycket skattepengar de vill lägga på de olika miljömålen, vill de använda hela 25 procent till att begränsa människans klimatpåverkan. För att komma till rätta med luftföroreningarna är svenskarna villiga att ge 19 procent av miljöbudgeten. Skogarnas biodiversitet tillmäts 17 procent.
*Miljökvalitetsmålen är: Frisk luft, Hav i balans samt levande kust och skärgårdar, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt, Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt växt- och djurliv.
BILDTEXT: Att bevara skogens biodiversitet är ett av svenskarna prioriterat miljömål. Foto: Mats Gerentz, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/gammstamfix.jpg
Kontaktinformation
Mattias.Boman@ess.slu.se, 040-41 51 29 Leif.Mattsson@ess.slu.se, 040-41 51 95,
Miljötrender 1/2007, http://www-miljo.slu.se/dokument/mt/MT1_2007.pdf
Och hur påverkas vi i våra mobila liv? Blir det här ett sätt för oss att hålla kontakten med våra nära och kära? Eller kommer vi känna oss allt mer stressade av ett överflöd av intryck och av information?
Det är frågor som intresserar inte bara dagens mobilföretag, utan också forskare med fokus på vårt mobila liv. Nu gör dessa parter gemensam sak och utlyser tävlingen ”Mobile 2020 – om mobilen år 2020”. Mobile 2020 består av två deltävlingar – en designdel och novelldel. Bakom tävlingen står det nya forskningscentret Mobile Life.
– Vi är nyfikna på vad unga människor tänker om framtidens mobiltelefon, understryker projektledare professor Kristina Höök. Vi vill att de ska berätta hur de tror att mobilen ser ut och vad de tror den kommer att användas till.
Design
I designtävlingen hoppas Kristina Höök att man ska få in förslag både från designstudenter och från ingenjörsstudenter. Tävlingsbidragen ska vara framtidens mobil i ord och bild. Det vill säga man vill ha en design – en ritning – på framtidens ”mobil” och en beskrivning av hur den används.
Vinnaren får chansen att vara med och utveckla sin idé med ett av världens ledandeföretag på området. Priset är en sex månaders anställning – varav tre på Sony Ericsson – där vinnaren får chansen att utveckla sina idéer tillsammans med ingenjörer, designers och forskare.
Novell
Den andra delen är en novellpristävling där aspirerande författare inbjuds att skriva om det mobila livet 2020.
– Här vill vi få in berättelser om hur man ser det mobila livet – på gott och på ont, påpekar Kristina Höök. Hur lever vi när mobiliteten suddar ut gränserna mellan jobb och fritid och när vi alltid är tillgängliga?
Tävlingsbidragen ska vara inne den 31 maj. De bästa bidragen publiceras den 20 augusti och vinnarna utses den 30 augusti.
Mer om tävlingen på
Fakta om Mobile Life Center
Mobile Life är ett av VINNOVAs s k VINN Excellence Center. Mobile Life Centret ska kombinera forskning om ny mobil teknik och användarvänlighet med nya sätt att tillhandahålla dessa tjänster till konsumenterna.
Centret finns vid institutionen för data- och systemvetenskap, som är en delad institution mellan Stockholms universitet och KTH, på Campus IT-universitetet i Kista. Centret drivs av Stockholms universitet i samarbete med SICS, Victoriainstitutet och Interaktiva Institutet. Ett flertal andra aktörer deltar, bland annat Ericsson, SonyEricsson, TeliaSonera, Microsoft Research, Stockholm Innovation & Growth och Stockholms stad.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar
Professor Kristina Höök, Mobile Life Center
070-5617035
Core Organic, Coordination of European Transnational Research in Organic Food and Farming, är ett ERAnet med 11 deltagande länder. CORE Organic startade i oktober 2004 och pågår i en första etapp i tre år. Formas har huvudansvaret för Sveriges deltagande. Syftet med CORE Organic är att samordna europeisk forskning och därmed öka kvaliteten, relevansen och utnyttjandet av forskningsresurser inom området ekologisk produktion.
Under hösten 2006 utlystes medel för treåriga projekt, totalt 8,9 miljoner euro, inom tre tematiska områden i CORE Organic Pilot Call:
· Animal disease and parasite management
· Quality of organic food – health and safety
· Innovative marketing strategies
För att ett projekt ska ha möjlighet att få finansiering krävs att forskare från minst tre länder deltar. Det finns inte någon gemensam pott för CORE Organic utan länderna beviljar medel till sina respektive forskare i de projekt som av en internationell expertpanel bedömts vara av högst kvalitet.
37 projektgrupper sökte varav nio hade en svensk medsökande. Totalt åtta projekt föreslås för finansiering. Tre av dessa har svenska medsökande som finansieras av Formas till ett totalt belopp av cirka 6 miljoner kronor.
Kontaktinformation
Se Formas hemsida för beslut www.formas.se
För mer information var god kontakta Sara Österman, 08-775 40 21
Totalt inkom det 457 ansökningar. Samhällsvetenskaplig miljöforskning fick flest ansökningar – hela 111 medan Veterinärmedicin endast hade 45.
– Vi får hela tiden propåer från forskarvärlden att satsa mer på Samhällsvetenskaplig miljöforskning och därför är det glädjande att den här satsningen fått stort gensvar, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Forskningsrådet Formas.
77 projekt beviljas medel, och av de 60 miljonerna går årligen 15 till Samhällsvetenskaplig miljöforskning, 10 till Stadsutveckling, 10 till Förvaltning av biologisk miljö, 10 till Veterinärmedicin, 8 till Läkemedel i miljön, samt 7 till Marin miljö.
Kvinnor, unga forskare
Totalt var det 40 procent kvinnor som var huvudsökande, inom Veterinärmedicin hela 60 procent. 45 procent av de projekt som beviljas medel har kvinnor som huvudsökande. 29 procent går till projekt som har unga forskare som huvudsökanden.
Kontaktinformation
För mer information:
Programchef Hans-Örjan Nohrstedt, 08-775 4069
På dagordningen står bland annat frågan om landstingens upphandlingsförfaranden, som enligt ledande experter ofta pressar priserna på tandvård så att det inte går att hålla en god kvalitet. Forskning visar att en god tandhälsa har stor betydelse när det gäller att förebygga och förbättra prognosen vid bland annat hjärt- kärlsjukdomar. Även de gamlas psykiska välbefinnande påverkas positivt.
– Sju år efter tandvårdsreformen har vi alltför ofta en situation som liknar fattigvårdsauktion om de äldres tandvård. Detta samtidigt som behovet av tandvård för de gamla hela tiden ökar, säger Gunilla Nordenram, forskare vid avdelningen för gerodonti, Karolinska Institutet.
Tid: Måndag den 23 april 2007, klockan 9.00 – 16.00
Plats: Karolinska Institutet, Alfred Nobels Allé 8 i Huddinge, sal Q (Månen)
Ur programmet:
Historik och mål med tandvårdsreformen
Bertil Koch, före detta tandvårdsdirektör och huvudsekreterare i utredningen ”Ny inriktning på tandvårdsförsäkringen”
Identifiering av de berättigade och intygsskrivning
Inger Wårdh, tandläkare och forskare vid avdelningen för gerodonti, Karolinska Institutet
Exemplet Uppsala
Pia Gabre, övertandläkare, Tandhälsovården Uppsala
Tandvårdens integrering i äldrevården
Mats Thorslund, professor vid Karolinska Institutet och forskningsledare vid Äldrecentrum i Stockholm samt Gunilla Nordenram, övertandläkare och docent vid avdelningen för gerodonti, Karolinska Institutet
Journalister är välkomna att delta under hela symposiet!
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Gunilla Nordenram
Tel: 08-524 880 93, 070-548 66 19
E-post: gunilla.nordenram@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66, 070-6146066
E-post: sabina.bossi@ki.se
Mors dag importerades från USA trots att diskussionerna vi denna tid gick som starkast om kvinnans frigörelse och kvinnlig rösträtt. Sverige var 1919 splittrat i en lång rad frågor kring försvar och politik. Klassklyftorna växte och rykten om revolution förekom. Modern kunde då framhållas som enande symbol, En mor hade alla, oavsett vad man tog för ställning i övriga frågor. Mor, hem och familj har varit centrala metaforer för hela samhället och argumenten kring mors dag har tagit fasta på just detta.
– Jag har kopplat firandet av mors dag till den allmänna synen på befolkningsfrågorna och funnit att i tider av låga födelsetal i landet, exempelvis 1910-talet och 1930-talet, fanns en grogrund för upphöjandet av moderskapet som den viktigaste kvinnliga uppgiften.
Begreppet tidsanda är centralt i avhandlingen. Halloween, som började firas i Sverige i slutet av 1900-talet, kan också förklaras utifrån tidsandan, särskilt tidens förtjusning i lek med bilder och färger och utvecklingen av upplevelseindustrin. Halloween är alltså inte en festsed enbart introducerad av affärsmännen, vilket många belackare anser, utan delvis en effekt av allmän internationalisering, bl a genom att människor rör sig över gränserna mer nu än tidigare
– Kritiken som riktats mot Halloween hittar också sin förklaring i tidsandan där många sett Halloween som en konkurrent till ljusen på gravarna, som en importerad festsed (”..har vi inga svenska seder eller
.?”). I samklang med upplevelsens natur finns en risk eller möjlighet att Halloween snart inte längre uppmärksammas eftersom begreppet rutin naturligtvis står i konflikt med begreppet upplevelse.
Avhandlingen kastar ljus över den nödvändiga kopplingen mellan begreppen festsed, samhälle och tidsanda. En festsed säger någonting om det samhälle eller den grupp i vilken den uppmärksammas. Formen för festseden kan vara densamma över decennier vilket inte innebär att man i olika generationer ger den samma innehåll eller uppmärksammar den av samma skäl.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Gillis Herlitz på tel: 018/ 51 99 95 eller 50 92 61, mobil: 070-6268693 eller e-post: gillisherlitz.konsultab@telia.com
Vid utveckling av nya system och produkter blir datorsimuleringar ett allt mer betydelsefullt verktyg. Mikael Eriksson vid Institutionen för teknikvetenskaper, har utvecklat simuleringsmodeller av ett vågkraftverk i drift.
– Vågkraft är en förnyelsebar energikälla som ligger rätt i tiden. Med mina modeller kan man till exempel förutsäga hur mycket energi ett vågkraftverk kommer att generera.
Mikael Erikssons simuleringar har sedan jämförts med ett fullskaligt experiment på ett vågkraftsaggregat som installerades våren 2006, i havet utanför Lysekil på Sveriges västkust och testades under tre månader. Själva aggregatet, en linjärgenerator innesluten i ett vattentätt rör på havets botten, var kopplat till en boj via en vajer. Bojen följde vågornas rörelser vilka omvandlades till elektrisk energi i generatorn. Aggregatet genererade en förhållandevis liten effekt, cirka tio kilowatt, men genom att koppla ihop flera aggregat, hundratals, kanske tusentals, kan man få en betydande energiproduktion.
– Experimentet med aggregatet stämde väl överens med mina simuleringar. Simuleringsmodellerna är verktyg för att designa bättre fungerande vågkraftsaggregat i framtiden, säger Mikael Eriksson
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Eriksson på telefon 018/471 58 18 eller e-post Mikael.Eriksson@angstrom.uu.se
