Tandlossning är jämte karies den vanligaste tandsjukdomen och orsakas av bakterier som ger inflammation i tandkött, tandfäste och omgivande käkben. Tillståndet kallas även parodontit. Tidigare forskning har visat att uppemot 10 % av alla fall leder till en betydligt allvarligare form av parodontit som kan ge total tandlöshet. Andra studier har visat att till exempel rökning och diabetes kan förvärra tillståndet för dessa patienter.
– Det är inte klarlagt varför vissa individer drabbas av den svårare formen men det förklaras ofta med att de har ett immunologiskt reaktionsmönster som förvärrar sjukdomen. Eftersom sjukdomen initieras och underhålls genom tändernas bakteriebeläggningar är det naturligt att tänka sig att vissa bakteriearter betyder mer för sjukdomsutvecklingen än andra, säger tandläkaren Takashi Yoshino.
I sin avhandling har Takashi Yoshino kartlagt ett 70-tal stammar av bakteriearten Porphyromonas gingivalis. Resultaten visar att en genetisk variant (klon) av bakterien sannolikt är mer sjukdomsframkallande än andra. Bakterieklonen finns i cirka 4 % av parodontitfallen och vid mer aggressiv parodontit i omkring 30 % av fallen.
– Aggressiviteten hos denna klon ser ut att hänga ihop med en kapsel som ger skydd för bakterien mot våra vita blodkroppar, säger Takashi Yoshino.
Det krävs fler kliniska och långvariga studier för att avgöra om denna eller andra kloner verkligen är orsak till den svårare formen av parodontit.
– Men resultaten är mycket lovande ur perspektivet att det kan finnas en bakteriell orsak till den svåra formen av parodontit och att man därmed skulle kunna rikta både terapi och förebyggande behandling mot denna, säger professor Gunnar Dahlén som handlett avhandlingsarbetet.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för odontologi, avdelningen för oral mikrobiologi
Avhandlingens titel: Genotypic and phenotypic characterization of Porphyromonas gingivalis in relation to virulence
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Takashi Yoshino, leg. tandläkare, e-post: takashi.yoshino@odontologi.gu.se
Handledare:
Professor Gunnar Dahlén, telefon: 031-786 32 62, e-post: dahlen@odontologi.gu.se
Daniel Silander och Torgny Klasson, statsvetare vid Växjö universitet, är författare till den just utgivna boken ”Hot och hotbilder i globaliseringens tid – en studie av den svenska säkerhetspolitiska debatten”. Boken är utgiven genom Växjö University Press.
Bokens syfte är att undersöka och diskutera den svenska polisens problem i det historiska skede som benämns globaliseringens tid. För det första till att diskutera några typer av gränsöverskridande brottslighet som idag finns i Europa och hur denna brottslighet kan tänkas skapa problem för svensk polis och påverka dess kapacitet att agera.
Studien syftar också till att belysa den svenska partipolitiska debatten kring den gränsöverskridande brottsligheten och de hotbilder som finns i debatten. Vidare syftar studien till att beskriva hur den svenska polisens arbete idag är organiserat, samt att diskutera hur organisationen respektive verksamheten har kapacitet att lösa de nya problem som globaliseringen har skapat.
Boken är tänkt att användas både av en intresserad allmänhet och som kursbok inom exempelvis sociologi, kriminologi, journalistik och polisutbildningar.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar lämnas av Daniel Silander, tel 0470-70 82 18, e-post daniel.silander@vxu.se eller Torgny Klasson, tel 0470-70 86 56, e-post torgny.klasson@vxu.se eller informatör Cecilia Brandel, tel 0470-70 85 96, e-post cecilia.brandel@vxu.se.
Beställ boken från Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
För att undersöka de genetiska skillnaderna har Saskia Sandring odlat strandtravsplantor från olika populationer i en gemensam miljö i Botaniska trädgården i Uppsala. Utgående från dem har hon sedan studerat vilken inverkan pollinerande insekter samt växtätande insektslarver och däggdjur har dels på urvalet av blommorna, dels på blomningstiden. När det är mest lönsamt för växterna att blomma påverkas nämligen av när de olika djuren är som mest aktiva.
– Plantorna från olika skandinaviska populationer varierade i blomningstid, hur många blommor de producerar och storleken på blommorna. De här genetiska skillnaderna tyder på att det naturliga urvalet antingen har varierat historiskt mellan populationerna eller att slumpmässiga händelser har påverkat växterna olika, berättar hon.
Med hjälp av pollinationsexperiment kunde Saskia Sandring till exempel visa att det i en av de svenska populationerna var en fördel att blomma sent och under en kort period, eftersom pollinatörerna var som mest aktiva i mitten av säsongen. Här var det dessutom en fördel att ha många blommor. I en norsk population, där växtätare hade påverkat urvalet kraftigt, kunde det däremot vara en nackdel att ha många blommor.
– Skillnader i förekomsten av pollinatörer och växtätare kan leda till att det naturliga urvalets inverkan på blommor och blomningstid varierar mellan populationerna. Men för att ta reda på om det stämmer måste man göra liknande experiment i fler populationer, säger hon.
Saskia Sandring har även undersökt i vilken grad växter från olika populationer är anpassade till sina ursprungliga miljöer. Tillsammans med kollegor har hon planterat strandtravplantor från en kustpopulation i Sverige, en alpin population i Norge och en kontinental låglandspopulation i Tyskland nära de naturliga populationerna i samma länder. Det visade sig att plantor från de lokala populationerna växte bättre än de främmande plantorna, vilket visar att de är anpassade till sin hemmamiljö.
Bildtext till bifogad bild (se länken nedan): Studien visar att strandtravsplantorna från olika populationer varierar i blomningstid, hur många blommor de producerar och storleken på blommorna.
Fler bilder finns att få via Johanna Blomqvist, johanna.blomqvist@uadm.uu.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Saskia Sandring, 018-471 28 70, e-post: saskia.sandring@ebc.uu.se
Anslaget ingår som en del av en större åkerenergisatsning vid Röbäcksdalen om totalt 20 miljoner kr.
– Vi är mycket tacksamma över att Kempestiftelserna vill satsa på åkerenergiområdet. I samarbete med enheten för biomassateknologi och kemi planerar institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap att studera ett antal frågor längs förädlings-, odlings-, hanterings- och förbränningsteknikkedjan av rörflen. Exakt projektutformning kommer att ske efter samråd med övriga externa intressenter, säger statsagronom Ulla Bång. Från dessa räknar Röbäcksdalen med att få resterande anslag.
Ulla Bång får också anslag för fortsatt forskning kring blåbär i ett samarbetsprojekt med Anders Jäderlund på skogsfakulteten. Anslagssumman är 600 000 kronor.
Andra forskare vid SLU Umeå som får forskningsanslag från Kempestiftelserna är Ljusk Ola Eriksson, resurshushållning, 420 000 kronor i två år för en postdoktor.
Flera forskare vid Umeå Plant Science Centre får Kempe-stöd. Karin Ljung erhåller tre miljoner kronor för inköp av ett så kallat FACS-instrument, vilket kommer att användas för att mäta och sortera olika celler från växter.
Thomas Moritz får 490 000 kronor för utrustningstillbehör till metabolomikinstrument, med vilket det går att undersöka cellers ämnesomsättning. Ulrika Ganetegs forskning kring kväve erhåller 600 000 kronor.
Bo Zheng vid Umeå universitets-delen av UPSC har beviljats 400 000 kronor för finansiering av en postdoktor inom ett projekt om vedbildningens basala mekanism. Ännu en växtforskare vid Umeå universitet som får stöd är Christiane Funk, kemiska institutionen. Hon har beviljats 800 000 kronor för finansiering av två postdoktorer till projektet ”Växtberedskap mot solljus”.
Kempestiftelserna fördelade denna gång totalt 23 miljoner kronor till 17 ansökningar från SLU, Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre (UPSC) för inköp av avancerad utrustning samt finansiering av postdoktorer och doktorander. Dessutom erhöll Skogshögskolans kårhus 150 000 kr till fjärrvärme.
Mistras styrelse har beslutat att bevilja idéstöd till fyra av sammanlagt 103 inkomna ansökningar. För andra året fokuserar idéstödet mer än tidigare på nyskapande och djärva idéer som har ett potentiellt stort värde för miljön. Förra året noterade Mistra ett betydligt större intresse för att söka idéstöd i samband med en kursändring i utlysningen. Tyngdpunkten ligger numera på nytänkandet.
– Färre ansökningskriterier gör att fler upplever sig ha möjlighet att söka idéstöd. Dessutom har maxbeloppet sänkts till sex miljoner kronor per ansökan, vilket göra att pengarna räcker till fler projekt, säger Johan Edman, projektledare för Mistras idéstöd.
Mistras idéstöd har funnits sedan år 2001 och sammanlagt har cirka 130 miljoner kronor satsats på över 20 projekt. De allra tidigaste beviljade projekten närmar sig nu en avrapporteringsfas.
– Man ska komma i håg att det ofta inte bara är själva forskningsresultaten från idéstödsprojekten som är värdefulla. Många projekt genererar också vissa bieffekter, exempelvis att ännu större anslag har kunnat tas hem på annat håll. Idéstödet kan också bidra till framväxten av helt nya forskningsmiljöer, säger Johan Edman.
Fyra delar på 17 miljoner
De fyra projekt som beviljats idéstöd i år är:
Kolbaserade dioder:
Projektet syftar till att ta fram kolbaserade dioder som används för omvandling av energi från till exempel vindkraftverk till elnätet. Jämfört med dagens halvledarteknik anses de kolbaserade dioderna ge mindre energiförluster. Detta innebär att de är mer energieffektiva och därmed mindre belastande för miljön.
Projektnamn: Carbon-based power electronics – for efficient electric power conversion.
Beviljat belopp från Mistra: 4,0 MSEK
Kontaktperson: Jan Isberg, Uppsala universitet
Tel: 018-471 58 21
E-post: Jan.Isberg@Angstrom.uu.se
Nedbrytbar elektronik
Målet är att hitta ett sätt att kunna demontera elektroniska komponenter så att man enklare kan återvinna delar av materialet. Detta ska göras genom att fästa delkomponenterna på ett helt nytt material, baserat på träfiberbaserad kartong som är återvinningsbart och biokompatibelt. Tanken är att kartongen ska kunna återvinnas precis som vanligt papper och därmed bidra till en hållbar miljö.
Projektnamn: Decomposable electronics for sustainable development
Beviljat belopp från Mistra: 4,5 MSEK
Kontaktperson: Li-Rong Zheng, KTH
Tel: 08-790 41 04
E-post: lrzheng@kth.se
Återvinning och rening av cellulosa
Syftet med projektet är att utveckla en lågenergiprocess för att utvinna, separera och rena återvinningsbar cellulosa från massafabrikernas avloppsvatten. Hemicellulosan som man får ut kan sedan användas för att ersätta icke återvinningsbara så kallade barriärer som används vid förpackning av livsmedel. Förhoppningen är att hemicellulosan även kan användas till nästa generation av plastmaterial.
Projektnamn: An energy efficient process for extraction of hemicellulose from pulp mill waste streams
Beviljat stöd från Mistra: 3,7 MSEK
Kontaktperson: Guido Zacchi, Lunds universitet
Tel: 046-222 82 97
E-post: Guido.Zancchi@chemeng.lth.se
Effektivare vattenrening
Många gifter förekommer i låga doser i miljön. Trots det orsakar de allvarliga skador på organismer i olika ekosystem och även hos människor. På grund av de låga koncentrationerna är de svårupptäckta. Syftet med projektet är därför att utveckla en vattenreningsteknik som fångar upp gifterna genom separeringsmetoder som används inom bioläkemedelsindustrin i dag.
Projektnamn: Environmental separation – a new generation in water treatment.
Beviljat belopp från Mistra: 5,2 MSEK
Kontaktperson: Bo Mattiasson, Lunds universitet
Tel: 046-222 82 64
E-post: bo.mattiasson@biotek.lu.se
Kontaktinformation
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig
Tel: 08 791 10 27 eller 0707-32 3007
E-post: annakarin.engvall@mistra.org
En felaktig torkprocess kan bli dyr på grund av den höga energiförbrukningen samtidigt som kvaliteten blir lägre. Om man använder en kamera som kan registrera flera egenskaper hos mikrovågorna får man samtidigt bilder av hur densitet och fiberriktning varierar över plankan. De bilderna kan användas för att lokalisera kvistar eller för hållfasthetssortering eftersom det finns ett samband mellan densitet och hållfasthet. Det har gjorts några försökt att utnyttja mikrovågor för hållfasthetssortering, bland annat i Finland och Australien, men maskinerna har bara tillverkats i enstaka exemplar.
– Mitt projekt går ut på att utnyttja all information i mikrovågorna för att bestämma så många egenskaper som möjligt hos en planka. Samtidigt har jag undersökt hur små variationer som kan mätas med mikrovågor. Deras långa våglängd gör att bilderna inte får samma upplösning som man får vid fotografering med synligt ljus eller med röntgenbilder, säger Nils Lundgren.
– Den scanner som har tagits fram vid LTU Skellefteå använder en speciell teknik som ger åtta millimeter stora pixlar i bilderna, men för att så små föremål ska synas måste kontrasten vara hög. Det är till exempel möjligt att upptäcka ganska små bitar av metall i trä medan en kvist måste vara 10-15 millimeter i diameter för att vara synlig för mikrovågorna.
Mikrovågsscannern för trä i Skellefteå är bara avsedd för laboratoriebruk men en liknande sensor används sedan något år för att hitta defekter vid produktion av mineralull. Variationerna är betydligt större i trä och inflytande på signalen från kvist, kärnved, tjurved och årsringsmönster är både en styrka och en svaghet för mikrovågsscanning. Det är möjligt att mäta många olika parametrar i trä med mikrovågor men samtidigt finns en risk att man förväxlar inflytande från till exempel andelen kärnved med variationer i fuktinnehållet.
Nils Lundgren (f. 1962) är uppvuxen i Lövånger utanför Skellefteå och tog sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Umeå universitet år 2000. Han disputerar den 18 april med doktorsavhandlingen Microwave sensors for scanning of sawn timber.
Upplysningar: Nils Lundgren, tel. 0910-58 57 07, nils.lundgren@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
– Flyktingarna kommer ofta från en kultur där familjen står i centrum och omställningen blir stor när de plötsligt hamnar i vår svenska individbaserade kultur. Vad händer med deras familjeidentitet då?
För att ta reda på hur den kulturella övergångsperioden upplevs har Kerstin Samarasinghe intervjuat tio flyktingfamiljer från olika länder, som bott i Sverige alltifrån fyra till 18 år.
– Eftersom jag var särskilt intresserad av att undersöka hur familjernas hälsa kan främjas intervjuade jag även 34 sjuksköterskor inom primärvården, berättar Kerstin. Vårdcentralernas sjuksköterskor är i regel en asylsökande familjs första kontakt med vården, varför deras perspektiv på flyktingarnas anpassning var viktigt.
I sin studie intervjuade Kerstin även tio språk- och kulturtolkar, som alla var anlitade inom primärvården, och härstammade från samma länder som flyktingfamiljerna i den tidigare studien.
– Av intervjuerna framgick att familjerna lever under stress stora delar av omställningen till svenska förhållanden. Familjerollerna förändras, vilket inte sällan leder till skilsmässor och till konflikter mellan barnens nya sätt att vara och föräldrarnas gamla sätt, då föräldrarna inte anpassar sig lika snabbt, förklarar Kerstin. För att må bra måste familjen känna att den behåller en viss stabilitet och kontroll, även om rollerna förändras.
– Det handlar om att anpassa sig till det nya landet, men att ändå inte förlora sin identitet.
Kerstin konstaterar att sjuksköterskorna behöver arbeta hälsofrämjande med hela flyktingfamiljen. Hon föreslår att en sjuksköterska samlar familjemedlemmarna för ett samtal om hur deras roller såg ut i hemlandet, och om hur den familjeidentiteten fortfarande kan gälla i det nya landet – trots att mycket runt omkring dem har ändrats.
– Det är även viktigt att primärvården samverkar med kommuner och etniska organisationer. Sjuksköterskan ska inte bara lämna flyktingfamiljen åt sitt öde med arbetsförmedling, socialförvaltning och annat efter det första mötet, utan kan istället fungera som en koordinator mellan de olika instanserna, menar Kerstin.
*Kerstin disputeade den 30 mars vid institutionen för hälsa, vård och samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Kerstin Samarasinghe, 044-20 40 39, 073-904 14 87
Det är känt att den fysiska prestationsförmågan kan ökas genom manipulationer av blodet, speciellt i konditionsgrenarna. Användning av hormonet EPO, erytropoetin, kan idag spåras men inte återtransfusion av lagrat och behandlat eget blod, vilket naturligtvis gynnar dem som fuskar med den metoden.
The World Anti-Doping Agency (WADA) anslår nu 81 637 USA-dollar till Malms projekt Detection of autologous blood transfusion by proteomics: screening to find unique biomarkers”. Målet är att hitta markörer som via blodprov kan avslöja dopning genom transfusion av eget blod. Det ska ske genom analys av proteiner och nedbrytningsprodukter som har förändrats pga. den här processen.
Enligt projektansökan är det mycket osannolikt att blod kan tas ut från kroppen, behandlas och lagras utan att några av dess proteiner och metaboliter (nedbrytningsprodukter) förändras. Med modern laboratorieteknik – proteomik och metabolomik – kan hundratals av dessa ämnen identifieras samtidigt. Genom att kombinera stora sådana datamängder och använda statistisk analys ökar möjligheterna att påträffa ämnen, markörer, som kan användas för att spåras den här typen av bloddopning.
Preliminära försök visar skillnader i 48 olika proteiner mellan nyinfryst blod och kylförvarat blod som lagrats i fem veckor. Med utgångspunkt från dessa ska Umeåforskarna försöka utveckla en metod som kan avslöja blodmanipulationerna via enkla blodprov.
För mer information, kontakta universitetslektor Christer Malm, Inst. för integrativ medicinsk biologi, enheten för anatomi,
tel. 090-786 57 34,
mobil 070-246 14 66,
e-post christer.malm@anatomy.umu.se
Så sent som i förra veckan fick Malm ett anslag på 866 000 kr från Kempestiftelserna för avancerad laboratorieutrustning, se
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2587
Kontaktinformation
Lågpplöst porträttbild och persondata finns på http://www.imb.umu.se/muscle/staff/cm.html
När man kokar potatis är det bra att veta att potatisarna har en jämn storlek för att de ska vara färdigkokta samtidigt. Detsamma gäller också när träflis kokas i samband med pappersmassatillverkning. Genom att känna till flisens storlek, och dess fördelning, kan man styra massaprocessen på ett mer effektivt sätt och på så vis få ett effektivare råvaruutnyttjande. Andra användningsområden där storleksklassificering är intressant är till exempel för att avgöra kvaliteten vid försäljning av sågverkens flis eller för att sätta en mätare efter en flishugg på massabruken för att veta exakt när det är dags att byta skärstålen i huggen.
Med hjälp av forskningsmedel från av KK-stiftelsen har Mittuniversitetet, forskare i Norge och Belgien samt tre företag i regionen (Iggesund Tools, Eurocon Analyzer och Adal) undersökt om det går att utveckla nya metoder för att optiskt klassificera storleken på flis vid tillverkning av pappersmassa. Projektet har lett fram till att Iggesund Tools, tillsammans med Eurocon Analyzer, har utvecklat en ny och förbättrad flismätare – ScanChip.
– För våra företag är det viktigt med ett nära samarbete med universitet och högskolor för att bibehålla positionen i teknikens framkant, säger Tord Bergman (Iggesund Tools). Samtidigt vill vi att universitet och högskolor ska arbeta med industrirelevant forskning, som kan tillämpas inom massa- och pappersindustrin, fortsätter Öjvind Sundvall vid Eurocon Analyzer.
Projektet har lett fram till en ny produkt för industriföretagen, två doktorsavhandlingar och tre licentiatavhandlingar. Projektresultaten kommer att vidareutvecklas inom nya forskningsprojekt, uppdragsforskning och industridoktorandprojekt.
– Det är roligt kunna konstatera att både de akademiska och de industriella resultaten i projektet har blivit så lyckade, avslutar professor Mattias O’Nils vid Mittuniversitetet.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Mattias ONils, 060-14 87 80, 070-695 7668, mattias.onils@miun.se
Öjvind Sundvall, Eurocon Analyzer, 0660-29 56 98, 070-618 6302, ojvind.sundvall@eurocon.se
Tord Bergman, Iggesund Tools, 08-653 5225, 070-541 2419, tord.bergman@sthlm.iggesundtools.se
Av alla kvinnor som föder barn drabbas uppemot tre procent av fastsittande moderkaka. Denna komplikation innebär stor risk för blödning och kvinnorna måste opereras.
– Det är förstås oerhört jobbigt för kvinnorna att omedelbart efter förlossningen skiljas från man och barn för att sövas eller bedövas och genomgå operation, men med den nya enkla metoden kan många kvinnor slippa genomgå manuell lösning, säger förlossningsläkaren Maria Bullarbo.
Den nya behandlingen innebär att den nyförlösta kvinnan får en nitroglycerintablett under tungan. Avhandlingen visar att det livmodersammandragande läkemedlet oxytocin i kombination med det livmoderavslappnande läkemedlet nitroglycerin är mycket effektivt för uthämtande av moderkakan. I tolv fall av tolv kunde förlossningspersonalen få ut moderkakan genom en enkel dragning i navelsträngen. Hos kvinnor som bara fick oxytocin lyckades detta bara i ett fall av tolv.
– Vi tror att nitroglycerinet har så god effekt för att moderkakans fästen i livmodern innehåller muskelceller som slappnar av genom behandlingen med nitroglycerin och därför tillåter att moderkakan ”lättar ankar” så att livmodern kan dra sig samman och stöta ut moderkakan, säger Maria Bullarbo.
Kombinationsbehandlingen resulterade dessutom i minskad blödning totalt jämfört med kvinnor i kontrollgruppen. Studien visar att behandlingen är effektiv och säker för både mor och barn och inte förenad med allvarliga biverkningar.
Avhandlingen visar också att läkemedlet isosorbid mononitrat effektivt startar värkarbete när förlossning måste sättas igång. I studien användes ett särskilt instrument i livmoderhalsen för att mäta graden av uppmjukning i livmoderhalsen efter lokalbehandling med läkemedlet. Resultaten visar att fyra timmars behandling med preparatet minskade motståndet betydligt mer i livmoderhalsen jämfört med en kontrollgrupp.
– Fördelen med detta läkemedel är att det initialt har en avslappnande verkan på livmodern, vilket gör att fostret inte behöver övervakas och behandlingen kan ske utanför sjukhuset. Resultaten kan ge besparingar inom sjukvården och dessutom leda till att fler förlossningar kan sättas igång, säger Maria Bullarbo.
I studien var 90 % av mammorna nöjda eller mycket nöjda med behandlingsformen och skulle rekommendera den till andra kvinnor.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: Nitric Oxide Donors in Labor Management
Avhandlingen försvaras fredagen den 20 april, klockan 09.00, aulan, Kvinnokliniken, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Bullarbo, leg. läkare, telefon: 070-625 70 92, 031-700 87 63, e-post: maria.bullarbo@vgregion.se
Handledare:
Docent Erling Ekerhovd, telefon: 031-342 10 00, e-post: erling.ekerhovd@obgyn.gu.se
Docent Anders Norström, telefon: 031-342 10 00, e-post: anders.norstrom@vgregion.se
Docent Björn Andersch, telefon: 031-343 40 00, e-post: bjorn.andersch@vgregion.se
Prostatacancer är med nära 10 000 nya fall om året den vanligaste cancerformen för män i Sverige. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt, men andelen mer aggressiva former av prostatacancer ökar. Det är mot de tumörer som inte kunnat behandlas med kirurgi eller strålning, och som inte heller svarar på hormonbehandling, som svamp-ämnet galiellalakton skulle kunna användas.
– I våra försök har detta ämne hejdat tillväxten av cancerceller både i djurförsök och i laboratorieförsök, säger forskaren Rebecka Hellsten. Den forskargrupp hon ingår i har nyligen fått ca 1.3 milj kr av Holger K Christiansens fond i Danmark. Forskargruppen består av dr Rebecka Hellsten och professor Anders Bjartell från avdelningen för urologisk cancerforskning vid UMAS i Malmö, samt professor Olov Sterner och dr Martin Johansson från avdelningen för organisk kemi i Lund.
Olov Sterner och hans medarbetare forskar om organiska molekyler från växter, svampar och havsorganismer, och hur de kan utnyttjas för att utveckla läkemedel eller industriellt användbara ämnen. De har utvecklat en syntetisk metod att framställa svamp-ämnet och man ska nu ska försöka utveckla ämnet vidare så att det blir ännu effektivare mot tumörceller.
Den svamp från vilken ämnet galiellalakton kommer heter Galiella rufa och växer i klungor på gammalt trä i östra Nordamerika. Svamparna är skålformade, mörka utanpå och rödgula inuti, och några cm stora. Att ett ämne från just denna svamp kan vara verksamt mot prostatacancer upptäcktes i samband med en sökning som en tysk forskargrupp gjorde, när de testade extrakt från olika svamparter på jakt efter ämnen som kunde störa en viss signaleringsväg hos mänskliga celler.
– De tyska forskarna hade inte prostatacancer i åtanke, men den signaleringsväg som studien gällde finns också hos just dessa tumörceller. Om vi kan förändra svamp-ämnet på konstgjord väg så att det påverkar tumörcellernas signalering på ett ännu starkare sätt, så kunde det bli ett medel mot tumörer som man idag inte rår på, säger Rebecka Hellsten.
Mer information Rebecka Hellsten, 040-337903 eller 0708-678 688, Rebecka.Hellsten@med.lu.se.
I dag finns det ett växande intresse för tillståndsbedömning och förstärkningsmetoder eftersom många betongkonstruktioner i vårt samhälle, exempelvis broar och byggnader, blir allt äldre. Under sin livslängd kan en konstruktion vara utsatt för nedbrytningsangrepp eller ökade belastningar och mycket pengar kan sparas om konstruktionen kan repareras och/eller förstärkas istället för att bytas ut. Inom detta område har förstärkning med kolfiberkompositer blivit en allt mer accepterad och populär metod.
En kolfiberförstärkt betongkonstruktion består av flera olika material; betong, stålarmering, lim och kolfiberkomposit. Detta gör att konstruktionens uppträdande är mycket komplicerat och avancerade beräkningsmetoder måste användas för att kunna förutsäga dess beteende. Finita element-metoden (FE-metoden) är ett bra val för att utföra sådana beräkningar.
– Mitt mål har varit att tillföra kunskap om hur kolfiberförstärkta betongkonstruktioner beter sig när de blir utsatta för allt högre belastning och när de till slut går sönder. Detta har huvudsakligen utförts genom datorberäkningar med FE-metoden och till en del med hjälp av experiment i vårt laboratorium. De viktigaste slutsatserna i arbetet är att FE-analyser ger en mycket bra bild av beteendet hos fiberförstärkta betongkonstruktioner och i vissa fall till och med ger en mer komplett förklaring av uppträdandet än vad som är möjligt att observera i laboratorieexperiment, säger Joakim Lundqvist.
Joakim Lundqvist är född och uppvuxen i Rökå, en liten by i Malå kommun i Västerbotten. Han har en civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad från Luleå tekniska universitet och fortsatte med doktorandstudier direkt efter sin examen.
Avhandlingens namn är ”Numerical analysis of concrete elements strengthened with carbon fiber reinforced polymers”.
Joakim Lundqvist disputerade den 28 mars.
Upplysningar: Joakim Lundqvist, tel. 0920-49 19 21, joakim.lundqvist@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Totalt har 150 svenska soldater ingått i fyra av avhandlingens fem studier. Larsson gjorde mätningar dels innan soldaterna åkte iväg, dels under de sista veckorna av tjänstgöringen.
Det visade sig att de soldater som utsattes för upprepade, om än mindre allvarliga stressituationer, till exempel konflikter inom gruppen eller plutonen, ökade sin ångest under tjänstgöringstiden. Detta stod i kontrast till hela gruppen som hade mer ångest innan de reste till Kosovo än precis innan de åkte hem, så kallad förväntansångest.
Larsson konstaterar också att de som generellt fick ökad ångest under tjänstgöringen i Kosovo presterade sämre i ett test som krävde att soldaten snabbt kunde skifta fokus mellan två sorters stimuli.
En studie visade att soldater som före resan kategoriserats som personer med högre generell ångest samt hade svårt att beskriva känslor upplevde mer ångest och oro under den mest stressfulla situation de utsattes för i Kosovo, jämfört med dem som inte hade den typen av personlighet.
Ytterligare en studie gjordes bland värnpliktiga soldater på P7 i Revingehed i samband med att de skulle kasta en skarpladdad handgranat. Det visade sig att de som var bra på att lösa en komplex, verbal uppgift under lugna, ostressiga förhållanden också var de som var mindre oroliga och ängsliga när de skulle kasta handgranat.
– Sammantaget pekar resultaten på att det behövs mer utbildning i stresshantering så att soldaterna kan hantera sina upplevelser på ett mer effektivt sätt, säger Magnus R. Larsson.
– Resultaten stödjer även tanken att vår förmåga att bearbeta komplex information minskar då vi upplever ökad generell ångest. Detta kan inverka negativt på exempelvis beslutsfattande och problemlösning och få allvarliga konsekvenser för soldater.
Magnus R. Larsson menar också att resultaten visar att man bör överväga om självskattningstester är en bra metod när man väljer ut och rekryterar personal för arbete i högstressmiljöer. Istället borde kanske kognitiva tester, som inte baseras på självskattningar, användas.
Avhandlingen heter Perspectives of Anxiety in Stressful Environments – Prospective Studies in Real-Life Settings” och har lagts fram på Institutionen för psykologi i Lund.
Kontaktinformation
Författaren Magnus R. Larsson nås på:
Telefon: 046-222 80 56, 070-209 04 79
E-post: Magnus_R.Larsson@psychology.lu.se
Gallring är en av de vanligaste skogsskötselåtgärder i Sverige och ses ofta som en nödvändig åtgärd för att öka produktiviteten i skogen, samtidigt som det kan öka den biologiska mångfalden genom att gynna arter som behöver ljus för att trivas.
– Trots att i stort sett varje bolagsägd skog i Sverige gallras upp till tre gånger under en växtcykel har det hittills varit okänt vilka effekter gallring har på skogsfåglarnas överlevnad och häckningsframgång, berättar Michael Griesser, som har genomfört studien tillsammans med Magdalena Nystrand, Sönke Eggers och professor Jan Ekman, samtliga vid institutionen för ekologi och evolution.
I studien ingick 50 lavskrikerevir i södra Norrbotten. Forskarna har jämfört skillnaderna i överlevnad och häckningsframgång före och efter att delar av vissa revir hade avverkats eller gallrats. Resultaten visar att häckningsframgången sjönk med cirka 35 procent efter skogsskötselåtgärderna, och att populationens storlek sammanlagt minskade med cirka 50 procent under en period på femton år.
– Gallring leder till mycket öppnare skogar, och då försämras skydden för de arter som jagas av rovfåglar som använder synen för att spana in sitt byte, till exempel kråkfåglar eller hökar. Den här effekten är mycket påtagligt i äldre skogar som inte ännu har slutavverkats. De bjuder livsrum för många fågelarter men blir mycket artfattiga genom gallring, förklarar Michael Griesser.
Forskarna är säkra på att de negativa förändringarna är en direkt effekt av skogsbruket, eftersom man har jämfört förändringarna i fåglarnas häckningsframgång och överlevnad i revir med och utan åtgärder inom samma studieområde.
– Det som förvånade oss mest var att partiell gallring hade en lika negativ effekt som partiell avverkning.
Man har tidigare ansett att de förändringar gallringen orsakar i skogsstrukturen inte kan ha någon större biologisk effekt. Att konsekvenserna för fågelvärlden kan vara så här negativa har inte varit känt.
– Nu gäller det att i samarbete med skogsbolagen och naturvårdsverket utarbeta bättre skötselkoncept, som inte bara maximerar penningflödet utan också bevarar den biologiska mångfalden i skogen, säger Michael Griesser.
Läs hela artikeln i Conservation Biologi Online via länken nedan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta post doc Michael Griesser 018-471 64 92, e-post: Michael.Griesser@ebc.uu.se eller professor Jan Ekman, 018-471 26 27, 070-425 03 94, e-post: Jan.Ekman@ebc.uu.se
Avhandlingsförfattaren hävdar att meningarna måste tolkas annorlunda, nämligen så att det som är exklusivt, vegetariskt och iskallt i stället är en komponent som finns ”dold” i verbets betydelse, nämligen kläder, mat och vatten. Eftersom dessa komponenter är ”dolda” i den bemärkelsen att de inte behöver ”synas”, dvs. finnas med i en mening för att den skall vara grammatiskt korrekt, kallas de i den analys som Kerstin Hansson föreslår i avhandlingen ”tysta element”.
I följande exempel passar dock inte denna tolkning, men även här är det tveksamt om de understrukna sättsadverbialen verkligen syftar på verbet: I torkrummet torkar tvätten ordentligt. Skådespelaren sminkade sig kraftigt och iögonfallande. Låt salladen rinna av väl. Inte heller här kan tvätten torka på ett ordentligt sätt, någon sminka sig på ett kraftigt och iögonfallande sätt, eller något rinna av på ett bra sätt. I dessa fallen är det i stället resultatet av verbhandlingen/verbskeendet som avses, nämligen så att tvätten blir ordentligt torr, sminkningen blir kraftig och iögonfallande och salladen blir väl avrunnen. Enligt den analys som presenteras i avhandlingen finns även dessa resultat med i de aktuella verbens semantik och kallas ”resultatstillstånd”.
Men naturligtvis finns det fall där den gängse beskrivningen överensstämmer med informanternas utsagor och adverbialen verkligen syftar på verbhandlingen, t. ex. i detta exempel: Nurejev dansade kraftfullt och spänstigt. Här skedde dansandet på ett kraftfullt och spänstigt sätt när Nurejev stod på scenen. Sättsadverbialet syftar här på det skeende som verbet i fråga betecknar.
I avhandlingen visas hur de olika tolkningarna kan knytas till språkliga faktorer i den aktuella meningen som t. ex. verbets och adjektivets semantiska egenskaper, verbets och meningens situationsstrukturella drag och ordföljden i meningen.
– Det förvånade mig hur tydligt de ovan nämnda tolkningarna framträdde vid genomgången och analysen av de empiriska undersökningarna, berättar avhandlingsförfattaren. Kategorierna gav sig naturligt, och informanternas svar kunde utan svårighet inordnas i ett (eller ibland flera) alternativ.
Med denna mer ingående beskrivning av sättsadverbialens semantik och koncep-tuella struktur hoppas Kerstin Hansson att kunna höja intresset för denna typ av adverbial som i jämförelse med andra typer, t. ex. rums- eller tidsadverbial, inte rönt så stor uppmärksamhet inom den lingvistiska forskningen.
– Kanske kan avhandlingen i någon mån bidra till att lyfta upp adverbialen ur den ”lingvistikens soptunna” där de enligt en känd amerikansk lingvist länge befunnit sig, avslutar hon.
Avhandlingens titel: Adverbiale der Art und Weise im Deutschen.
Eine sematische und konzeptuelle Studie.
Disputationen äger rum lördagen den 14 april 2007 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av avhandlingsförfattare Kerstin Hansson, tel. 046-211 08 80 (hem),
0704-44 55 74 (mobil), e-post kerstin.hansson@tyska.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Från och med april i år är hela Mistras kapitalförvaltning placerad enligt hållbarhetskriterier. Därmed är målet om att senast 2007 förvalta hela portföljen enligt hållbarhetskriterier uppnått.
– Vi känner oss nu ganska säkra på att hållbarhetskriterier i kapitalförvaltningen faktiskt förbättrar den finansiella avkastningen, säger Märtha Josefsson, ordförande i Mistras kapitalförvaltningskommitté.
Under de två år som Mistra har placerat sitt kapital hos förvaltare med hållbarhetskriterier har samtliga dessa gått bättre än sitt jämförelseindex. Ett exempel är svenska Robur, en av Mistras förvaltare, vars förvaltning med hållbarhetskriterier gått bättre än den utan. Samma sak gäller för State Street som förvaltar en europeisk portfölj. Även en global portfölj, som förvaltas av Generation Investment Management, och som har den tydligaste uttalade hållbarhetsanpassningen, går väldigt bra.
– Därför tar vi nu bort ett par förvaltare som inte har hållbarhetskriterier och det är just dessa som inte nått sitt jämförelseindex, säger Märtha Josefsson.
– Vi är mycket stolta att hela kapitalet idag förvaltas med hållbarhetskriterier eftersom vi vet att kapitalmarknaden är viktig för att uppnå hållbar utveckling, säger Anneli Hulthén, ordförande i Mistras styrelse.
Kontaktinformation
Märtha Josefsson
Ordförande i Mistras kapitalförvaltningskommitté
Tel: 0708-34 29 46
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig, Mistra
Tel: 08 791 10 27
Mobil: 070 732 30 07
E-mail: annakarin.engvall@mistra.org
