Totalt inkom det 457 ansökningar. Samhällsvetenskaplig miljöforskning fick flest ansökningar – hela 111 medan Veterinärmedicin endast hade 45.
– Vi får hela tiden propåer från forskarvärlden att satsa mer på Samhällsvetenskaplig miljöforskning och därför är det glädjande att den här satsningen fått stort gensvar, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Forskningsrådet Formas.
77 projekt beviljas medel, och av de 60 miljonerna går årligen 15 till Samhällsvetenskaplig miljöforskning, 10 till Stadsutveckling, 10 till Förvaltning av biologisk miljö, 10 till Veterinärmedicin, 8 till Läkemedel i miljön, samt 7 till Marin miljö.
Kvinnor, unga forskare
Totalt var det 40 procent kvinnor som var huvudsökande, inom Veterinärmedicin hela 60 procent. 45 procent av de projekt som beviljas medel har kvinnor som huvudsökande. 29 procent går till projekt som har unga forskare som huvudsökanden.
Kontaktinformation
För mer information:
Programchef Hans-Örjan Nohrstedt, 08-775 4069
På dagordningen står bland annat frågan om landstingens upphandlingsförfaranden, som enligt ledande experter ofta pressar priserna på tandvård så att det inte går att hålla en god kvalitet. Forskning visar att en god tandhälsa har stor betydelse när det gäller att förebygga och förbättra prognosen vid bland annat hjärt- kärlsjukdomar. Även de gamlas psykiska välbefinnande påverkas positivt.
– Sju år efter tandvårdsreformen har vi alltför ofta en situation som liknar fattigvårdsauktion om de äldres tandvård. Detta samtidigt som behovet av tandvård för de gamla hela tiden ökar, säger Gunilla Nordenram, forskare vid avdelningen för gerodonti, Karolinska Institutet.
Tid: Måndag den 23 april 2007, klockan 9.00 – 16.00
Plats: Karolinska Institutet, Alfred Nobels Allé 8 i Huddinge, sal Q (Månen)
Ur programmet:
Historik och mål med tandvårdsreformen
Bertil Koch, före detta tandvårdsdirektör och huvudsekreterare i utredningen ”Ny inriktning på tandvårdsförsäkringen”
Identifiering av de berättigade och intygsskrivning
Inger Wårdh, tandläkare och forskare vid avdelningen för gerodonti, Karolinska Institutet
Exemplet Uppsala
Pia Gabre, övertandläkare, Tandhälsovården Uppsala
Tandvårdens integrering i äldrevården
Mats Thorslund, professor vid Karolinska Institutet och forskningsledare vid Äldrecentrum i Stockholm samt Gunilla Nordenram, övertandläkare och docent vid avdelningen för gerodonti, Karolinska Institutet
Journalister är välkomna att delta under hela symposiet!
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Gunilla Nordenram
Tel: 08-524 880 93, 070-548 66 19
E-post: gunilla.nordenram@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66, 070-6146066
E-post: sabina.bossi@ki.se
Mors dag importerades från USA trots att diskussionerna vi denna tid gick som starkast om kvinnans frigörelse och kvinnlig rösträtt. Sverige var 1919 splittrat i en lång rad frågor kring försvar och politik. Klassklyftorna växte och rykten om revolution förekom. Modern kunde då framhållas som enande symbol, En mor hade alla, oavsett vad man tog för ställning i övriga frågor. Mor, hem och familj har varit centrala metaforer för hela samhället och argumenten kring mors dag har tagit fasta på just detta.
– Jag har kopplat firandet av mors dag till den allmänna synen på befolkningsfrågorna och funnit att i tider av låga födelsetal i landet, exempelvis 1910-talet och 1930-talet, fanns en grogrund för upphöjandet av moderskapet som den viktigaste kvinnliga uppgiften.
Begreppet tidsanda är centralt i avhandlingen. Halloween, som började firas i Sverige i slutet av 1900-talet, kan också förklaras utifrån tidsandan, särskilt tidens förtjusning i lek med bilder och färger och utvecklingen av upplevelseindustrin. Halloween är alltså inte en festsed enbart introducerad av affärsmännen, vilket många belackare anser, utan delvis en effekt av allmän internationalisering, bl a genom att människor rör sig över gränserna mer nu än tidigare
– Kritiken som riktats mot Halloween hittar också sin förklaring i tidsandan där många sett Halloween som en konkurrent till ljusen på gravarna, som en importerad festsed (”..har vi inga svenska seder eller….?”). I samklang med upplevelsens natur finns en risk eller möjlighet att Halloween snart inte längre uppmärksammas eftersom begreppet rutin naturligtvis står i konflikt med begreppet upplevelse.
Avhandlingen kastar ljus över den nödvändiga kopplingen mellan begreppen festsed, samhälle och tidsanda. En festsed säger någonting om det samhälle eller den grupp i vilken den uppmärksammas. Formen för festseden kan vara densamma över decennier vilket inte innebär att man i olika generationer ger den samma innehåll eller uppmärksammar den av samma skäl.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Gillis Herlitz på tel: 018/ 51 99 95 eller 50 92 61, mobil: 070-6268693 eller e-post: gillisherlitz.konsultab@telia.com
Vid utveckling av nya system och produkter blir datorsimuleringar ett allt mer betydelsefullt verktyg. Mikael Eriksson vid Institutionen för teknikvetenskaper, har utvecklat simuleringsmodeller av ett vågkraftverk i drift.
– Vågkraft är en förnyelsebar energikälla som ligger rätt i tiden. Med mina modeller kan man till exempel förutsäga hur mycket energi ett vågkraftverk kommer att generera.
Mikael Erikssons simuleringar har sedan jämförts med ett fullskaligt experiment på ett vågkraftsaggregat som installerades våren 2006, i havet utanför Lysekil på Sveriges västkust och testades under tre månader. Själva aggregatet, en linjärgenerator innesluten i ett vattentätt rör på havets botten, var kopplat till en boj via en vajer. Bojen följde vågornas rörelser vilka omvandlades till elektrisk energi i generatorn. Aggregatet genererade en förhållandevis liten effekt, cirka tio kilowatt, men genom att koppla ihop flera aggregat, hundratals, kanske tusentals, kan man få en betydande energiproduktion.
– Experimentet med aggregatet stämde väl överens med mina simuleringar. Simuleringsmodellerna är verktyg för att designa bättre fungerande vågkraftsaggregat i framtiden, säger Mikael Eriksson
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Eriksson på telefon 018/471 58 18 eller e-post Mikael.Eriksson@angstrom.uu.se
De nya rönen har redan lett till att omkring 300 barnmorskor och förlossningsläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset fått lära sig hur de ska agera på bästa sätt när barnet fastnat och de måste hantera så kallad skulderdystoci.
– Det är en av de värsta situationer som förlossningspersonalen kan råka ut för när barnets huvud kommit ut och det är svårt att få ut resten av kroppen. Situationen är allvarlig eftersom vi har kort tid på oss innan barnet riskerar syrebrist, säger barnmorskan Margareta Mollberg.
Av alla barn som föds med huvudet före i Sverige drabbas cirka 3 av 1000 av denna neurologiska skada. Skadan innebär att en samling nerver under barnets nyckelben kläms eller skadas i samband med förlossningen. Tidigare studier har visat att de flesta barn som drabbas blir helt friska inom ett år, men skadan kan också leda till att barnet får varierande grad av svårigheter med rörelser i sin skuldra, arm och sina händer under resten av sitt liv.
– Andra forskare har kunnat visa att risken för nervskada ökar betydligt ju större barnet är. Våra studier är de första som visar hur nervskadan har samband med klinisk praxis, säger Margareta Mollberg.
Nästan 40 000 förlossningar i Västra Götalandsregionen och i Hallands län ligger till grund för avhandlingen.
– När detta kritiska skede uppstår under en förlossning måste personalen på olika sätt få kvinnans bäcken att vidgas och sedan minska omfånget på barnets axlar. Enligt våra studier ökar risken för nervskada om barnets huvud bockas mot ett motstånd så att partiet där nervtrådarna sitter sträcks. Detta är en manöver som man absolut ska undvika, säger Margareta Mollberg.
I studien fick förlossningsläkare och barnmorskor även ange hur mycket kraft de upplevde att det krävts för att få loss barnet. Kraften visade sig ha betydelse för hur omfattande och långvarig nervskadan blev.
– Den kraft som används under förlossningen har både betydelse för skadans svårighetsgrad och för chansen att skadan läker eller inte innan barnet blivit ett och ett halvt år. Det är ett helt nytt forskningsfynd, säger Margareta Mollberg.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: Obstetric brachial plexus palsy
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 april, klockan 13.00, aulan, Kvinnokliniken, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Margareta Mollberg, leg. barnmorska, telefon: 031-21 18 83, 070-935 78 83, e-post: margareta.mollberg@vgregion.se
Handledare:
Professor Henrik Hagberg, telefon: 031-343 40 00, e-post: henrik.hagberg@obgyn.gu.se
Mot slutet av sina liv utvecklas de flesta stjärnor till röda, pulserande jättestjärnor som skickar ut gas och stoft, innan stjärnan krymper till en så kallad vit dvärg och dör. Det finns två typer av röda jättestjärnor, de som innehåller mycket kol och de som innehåller mycket syre. Man vet sedan tidigare att de stjärnor som innehåller mycket kol transporterar ut grundämnen ur sitt inre med hjälp av stora, svarta moln av koldamm, som absorberar stjärnans ljus och på så sätt använder ljusstrålarna för att låta sig skjutas ut i rymden.
Däremot har man inte vetat hur de stjärnor som är rika på syre klarar av motsvarande process. Dessa stjärnor skickar ut stora mängder vatten och kiselföreningar, bland annat kvarts och sandkorn, som är genomskinliga och därför inte kan fånga upp ljus på samma sätt som kol kan.
Susanne Höfner och Anja C. Andersen har under flera års tid arbetat med att ta fram möjliga förklaringar. En teori var att stjärnorna även skickar ut järn, som inte är genomskinligt och därför klarar av att absorbera ljus, men den förklaringen föll på att järnpartiklarna skulle smälta i hettan. En annan teori byggde på en stor mängd molekyler runt stjärnans centrum som blockerar ljuset och skapar en vind som blåser ut ämnena. Men inte heller den fungerade, eftersom molekylerna inte klarar av att blockera ljus tillräckligt effektivt. Forskarna övervägde också ifall den pulserande stjärnan genom sina dödskramper kan sätta igång processen och driva ut ämnena, men det stämde inte överens med de faktiska observationerna.
Den nya idén är enkel – så enkel att forskarduon själv till en början hade svårt att tro på den.
– Förutom det genomskinliga stoftet producerar de syrerika stjärnorna också en viss mängd kol, och tillsammans startar stoftet den process som driver ut stjärnans yttersta lager i rymden, förklarar Susanne Höfner.
Enligt teorin, som stämmer överens med en rad observationer av röda jättestjärnor, är alltså koldamm svaret på hur båda typerna av stjärnor för ut sina grundämnen i det kosmiska kretsloppet.
Läs hela artikeln i pdf-format via länken nedan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta universitetslektor Susanne Höfner, 018-471 59 53, e-post: Susanne.Hofner@astro.uu.se
Under många år har jurister med utländsk examen efterfrågat en kortare tilläggsutbildning för att kunna arbeta som jurister i Sverige. För ett par år sedan lanserade Göteborgs universitet ett sådant initiativ för en mindre grupp jurister som tar examen i vår. Till hösten har både Göteborgs och Stockholms universitet fått pengar för att starta kompletteringsutbildningar för totalt 30 jurister – som därmed får svensk juristbehörighet på två år istället för fyra.
Svårigheterna för jurister som studerat utomlands att snabbt få en svensk juristexamen skapar en dubbel förlust. Duktiga jurister med viktiga språkkunskaper och kulturella insikter förhindras från att hjälpa utsatta grupper i samhället och svenskt näringsliv, offentliga sektorn och domstolsverket dräneras på skickliga jurister med andra perspektiv och bakgrunder.
– Det känns väldigt roligt att äntligen kunna erbjuda studenter med utländsk examen möjligheten att på relativt kort tid få en svensk juristexamen som kan öppna många dörrar både för dem och Sverige, säger prefekt Ronnie Eklund vid Juridiska institutionen.
Utbildningen kommer att ge en god inblick i svensk rättspraxis och omfattar – även om vissa variationer kan förekomma – en introduktionskurs i juridik, civilrätt 1 (familje- och arbetsrätt), statsrätt, straffrätt, processrätt, förvaltningsrätt och en avslutande examensuppsats.
Läs mer om ansökningsprocessen på Juridiska institutionens hemsida på www.juridicum.su.se.
Vid frågor kontakta studierektor Mona Åstrand Taylor på tfn 08-16 20 84 eller mona.astrand@juridicum.su.se, eller kontakt studievägledare Louise Ekberg på tfn 08-16 33 15 eller louise.ekberg@juridicum.su.se. Du kan även kontakta redaktör Suzanna Nilson på tfn 070-422 57 11 eller suzanna.nilson@juridicum.su.se.
Trots att det är få människor i Sverige som drabbas av brännskador, cirka 16 per 100 000 invånare, har brännskadebehandling en särställning inom vården. För det ena är en stor brännskada en av de största skador en människa kan drabbas av men ändå överleva, för det andra kräver brännskadan en lång, besvärlig och kostsam behandling. Därför är det särskilt viktigt att inte bara fokusera på den akuta behandlingsfasen, utan också se till att det går bra för patienterna när de skall återvända till vardagen efter utskrivningen från sjukhuset.
I sin avhandling beskriver hon resultat från olika studier som undersöker hur det har gått för brännskadepatienterna efter skadan och som försöker att identifiera olika faktorer som kan påverka förloppet. Studierna undersöker förekomsten av klåda, mardrömmar och kronisk stress efter brännskador, men också hur psykiatriska problem före skadan kan påverka den upplevda hälsan efter skadan.
– Vi fann att inte bara skadans storlek, utan också patientens personlighet och hur den enskilde hanterar händelsen, påverkar förekomsten av klåda och mardrömmar efter skadan, säger Aili Low.
Förekomsten av frekventa mardrömmar hade ett tydligt samband med kronisk stress, vilket innebär att mardrömsförekomst kan användas som s.k. screening-fråga för stress efter skador. När det gällde psykiatriska problem före brännskadan påverkade de hur patienterna upplevde sin hälsa ett år efter brännskadan.
– Ökat medvetande och kunskap om samband mellan psykiska faktorer och förekomsten av problem efter brännskador borde kunna förbättra behandling, rehabilitering och återanpassning av brännskadepatienterna, säger Aili Low.
Uppsala är en av tre platser i världen med ett omfattande rehabiliteringsprogram för brännskadepatienter, de andra finns i USA och Holland. Det svenska programmet är det statistiskt mest kompletta, deltagandet omfattar 70 procent av patienterna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Aili Low, 0733-546 243, 070-173 0041, eller hem 018-46 88 18, e-post: Aili.Low@surgsci.uu.se
Rullstolar med kraftassistans har utvecklats för rullstolsburna personer som inte alltid orkar ta sig fram i en mekanisk rullstol. Vid rehabilitering och habilitering är det viktigt att röra på sig i den mån man kan och inte vara helt passiv, vilket är risken med en elektrisk rullstol.
De lösningar som finns på marknaden idag är dock både klumpiga och dyra, eftersom de bygger på kraftsensorer som mäter kraften när man manuellt driver hjulen på rullstolen framåt.
– Vi ville se om det var möjligt att ta fram en lösning utan kraftsensorer, säger Daniel Petersson.
Han och Jonas Johansson fick i sitt examensarbete uppdrag av företaget Decon Wheel i Hyltebruk, att se om det var möjligt att utveckla en lösning för trådlös dataöverföring mellan hjul och motor. Men i stället tog de fram ett helt nytt koncept för rullstolar med kraftassistans, som är det första i sitt slag.
– Det blev en mycket bättre lösning eftersom det kvittar vilken typ av hjul man använder, man kan få en snyggare design helt enkelt, säger Jonas Johansson.
I stället för kraftsensorer används så kallade rotationsenkodrar som är kopplade till hjulet.
Lösningen för dessutom med sig en helt ny funktion. Kraftassistansen fungerar nämligen även om någon skjuter på rullstolen eftersom hjulet är kopplat till motorn, som går igång när motoraxeln snurrar.
– Systemet är relativt enkelt att installera på alla elektriska rullstolar. Det kontrolleras via ett reglerkort, där vi även har kopplat in bluetooth för trådlös överföring av data till en extern dator som kan visa signaler i realtid i demonstrationssyfte. Man kan också ställa in hur mycket systemet ska hjälpa till, säger Daniel Petersson, som ser flera möjligheter att vidareutveckla lösningen.
Till exempel kopplas systemet idag av och på via en enkel knapp, men i framtiden kan man tänka sig en kontrollpanel med mer förfinade funktioner. Det finns även fler tänkbara användningsområden.
– Systemet skulle kunna passa för patientliftar på sjukhus eller när det gäller att förflytta tunga saker generellt. Framtiden får utvisa om vi ska titta på andra områden också, säger Jonas Johansson.
Det som händer härnäst är att de båda studenterna får åka till Holland i juni och presentera sitt examensprojekt under ICORR 2007, 10th International Conference on Rehabilitation Robotics. Konferensen syftar till att lyfta fram de senaste forskningsrönen inom rehabilitering och robotik. Förutom forskare från hela världen deltar intresseorganisationer och företag inom hälsoteknikbranschen.
Projektet har genomförts inom ramen för TekniqInnovation, som är ett expertkompetensprogram finansierat av KK-stiftelsen där Högskolan i Halmstad är en av flera parter.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Daniel Petersson 0732-10 41 42, e-post: ti02dape@stud.hh.se
Jonas Johansson, 0704-77 26 84, e-post: e02jojo@stud.hh.se
Dr. Björn Åstrand, 035-16 71 43, 0733-12 12 85,
e-post: bjorn.astrand@ide.hh.se
Ulf Holmberg, professor i reglerteknik, 035-16 71 42,
e-post: ulf.holmberg@ide.hh.se
Det nya kompetenscentrumet ska bland annat arbeta med så kallad e-Maintenance, alltså hur man kan använda IT för att minska underhållskostnaderna i företagen. Rent konkret ska C-IMS utveckla beslutsstöd till företagsledningar och driftpersonal, till exempel koncept för att förebygga driftstopp som leder till stora kostnader inom tåg- och flygtrafiken.
Internetbevakning av tåg som passerar Sävast tågstation är ett exempel, via Internet kan man se exempelvis axeltryck och deformationer på hjulen.
Riskanalyser är en annan viktig del av verksamheten, en sådan har man exempelvis gjort åt Vägverket när det gäller vägräcken. Ytterligare ett inslag i verksamheten är att ta fram modeller för att beräkna livscykelkostnader för olika industriella processer och produkter. Forsknings- och utvecklingsarbetet omfattar således hela underhållsprocessen – från underhåll till utvärdering, rätt information vid rätt tidpunkt till rätt personer är målet.
C-IMS ska bedriva tillämpad forskning och utveckling med mycket nära koppling till medlemsföretagens behov. Dessa betalar en avgift som finansierar grunddriften medan projekten finansieras på vanligt sätt, alltså av företagen, olika forskningsinstitut och/eller Luleå tekniska universitet. Bland medlemsföretagen återfinns exempelvis SAAB Aerotech, LKAB, Boliden, Vattenfall, Dynamate och ABB Service.
– Jag är glad över det stora intresse företagen visat för C-IMS, de har varit mycket positiva och väldigt pådrivande, säger professor Uday Kumar som också är föreståndare för det nya kompetenscentrumet.
Den 17 och 18 april arrangerar C-IMS ett seminarium där underhållsstyrning och informationshantering står i fokus. Föreläser gör representanter från bland annat LKAB, Vattenfall, Gestamp Hardtech och Smurfit Kappa Kraftlinjer.
Mer information om seminariet återfinns via länken http://www.ltu.se/kalendarium/d1483/1.26615
Upplysningar: Professor Uday Kumar, tel. 0920-49 18 26, 070-391 55 80. uday.kumar@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Anna Werner har studerat förekomsten av kondens på moderna, energieffektiva fönster med hjälp av beräkningar och utomhustester. Därefter har hon använt sig av simuleringar av olika sorters billig, redan känd film på utsidan av glaset för att se om någon av dem kan minska problemet med utvändig kondens.
Avhandlingen visar att det mest effektiva alternativet är en kombinerad superfilm, där det yttersta glasets yttersta sida beläggs med ett lager av lågemitterande tenndioxid och ett lager hydrofil titaniumdioxid.
– Det första lagret gör att fönstret utstrålar mindre värme. Därmed hålls ytan varmare och fukten sätter sig inte lika gärna på den. Det andra lagret gör att det vatten som ändå fälls ut på fönsterytan inte längre formar droppar som det är svårt att se igenom, utan istället smetas ut till en tunn, genomskinlig film, förklarar Anna Werner.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Werner, 018-471 77 83, 070-862 07 29, e-post: anna.werner@angstrom.uu.se
Med moderna simulatorer kan både läkare och sjuksköterskor under realistiska former träna på nya tekniker vid till exempel titthålskirurgi och ballongvidgning av blodkärl. Medicinska simulatorer har flera olika övningsmoment, bland annat kamera- och instrumentnavigation, koordinering, suturering och precisions- och hastighetsövningar.
– Värdet av träning i simulatorer har länge varit känt inom flyget. Även vården söker nya vägar för att säkerställa en tillfredställande klinisk kompetens hos alla som arbetar inom sjukvården, säger läkaren Max Berry som skrivit avhandlingen.
Vid ballongvidgning av blodkärl tar läkaren hjälp av röntgen och ultraljud för att föra in en mycket tunn kateter till rätt position i blodkärlet. Läkare som lär sig genomföra ingreppet har tidigare fått studera hur erfarna radiologer utför ballongvidgningen, men numera används allt oftare avancerade datormiljöer.
– De kärlproteser som används inom radiologi och kärlkirurgi kräver utbildning i handhavande och certifiering. Teknologin blir dessutom allt mer komplicerad och risken för komplikationer ökar förstås med ökande komplexitet, säger Max Berry.
Avhandlingen visar att både träning i simulator och gristräning fungerar väl. I studien ingick tolv läkare med varierande erfarenhet i interventionell radiologi. Deltagarna i kursen använde medicinska simulatorer som tagits fram av det Göteborgsbaserade företaget Mentice.
Under kursen tränade läkarna sin teknik i att föra in rörformiga proteser i bäckenartärer. De fick antingen träna enbart i simulator, enbart på gris eller kombinera de olika träningsmetoderna.
– Båda träningsformerna visade sig vara effektiva i att förbättra den endovaskulära tekniken. Intressant var att träning i simulatormiljö medförde att deltagarna presterade bättre när de senare tränade på gris, säger Max Berry.
Kursdeltagarna tyckte att båda träningsmetoderna var goda miljöer för träning, men Max Berrys analys visar att simulatorträningen var betydligt mer ekonomiskt fördelaktig.
– Det är sannolikt att simulatorerna både blir mer sofistikerade och billigare i framtiden. Etiskt framstår också medicinska simulatorer som ett självklart förstahandsval för träning av endovaskulära procedurer, säger Max Berry.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för radiologi
Avhandlingens titel: Virtual Reality Simulations and Interventional Radiology
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 april, klockan 09.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Max Berry, leg. läkare, e-post: max_berry@hotmail.com
Handledare:
Professor Lars Lönn, telefon: +45-35 45 07 30, +45-736 16 31 01, e-post: lonn.lars@gmail.com
För att beräkna de mängder av olika ämnen som trafiken släpper ut, exempelvis kväveoxider, krävs kännedom om en lång rad data: Hastighet, utomhustemperatur, bränslesammansättning, fördelning mellan stads- och landsvägstrafik, fordonens motorvolym och avgasreningsklasser är bara några.
För att sådana beräkningar ska bli praktiskt möjliga används avgasmodeller, där ovanstående och flera variabler relativt enkelt kan matas in. Modellen levererar en beräkning av mängden och sammansättningen av de aktuella avgasutsläppen.
Olle Eriksson, nydisputerad doktor i statistik vid Linköpings universitet, har analyserat en del av en avgasmodell som utvecklats av EEA, European Environmental Agency, och som används brett inom EU.
– Jag ville se dels hur känslig modellen är för variationer i ingångsdata, dels hur stort genomslag osäkra ingångsdata får på utfallet.
Att osäkerheterna och därmed felkällorna kan vara många är kanske inte så konstigt.
– Ett exempel är hur man mäter hastigheten, med slangar tvärs över vägen. Om de hade legat över en annan del av vägen hade man inte registrerat exakt samma hastigheter. Hur stor inverkan har den variationskällan på de beräknade utsläppen?
Att ge ett generellt svar på vad som är bra och mindre bra i den modell han analyserat är inte möjligt, säger Olle Eriksson.
– Men jag diskuterar gärna förutsättningarna för hur man använder sådana modeller. Jag tror det är bra om man funderar på hur säkra resultaten av beräkningarna kan bli, ifall man arbetar med osäkra indata.
– Vi kanske helt enkelt måste vara lite mer ödmjuka inför det faktum att vi aldrig kan fånga den oerhört mångfacetterade verkligheten i en aldrig så sofistikerad modell.
Kontaktinformation
Olle Eriksson disputerade den 16 mars. Hans avhandling heter Sensitivity and uncertainty analysis methods, with applications to a road traffic emission model. Han nås på telefon 013-281437, och e-post: oleri@mai.liu.se
De flesta obotligt sjuka dör på sjukhus även om det finns en ambition inom sjukvården att göra det möjligt för fler människor att dö i hemmet.
– En död i hemmet kan vara svår, både för den döende och för dennes anhöriga eftersom de måste anpassa vardagen till ett hälsotillstånd som hela tiden förändras, säger Mette Raunkiaer. Sjukdomen innebär att relationer och maktbalansen inom familjen förändras från dag till dag. En annan besvärlig omställning är att hemmet plötsligt förvandlas till en arbetsplats när sjuksköterskor från hemsjukvården vårdar, medicinerar eller bedriver samtalsterapi inom hemmets fyra väggar.
En av Mette Raunkiaers slutsatser är att sjuksköterskorna som vårdar döende i hemmet måste bli bättre rustade för att samtala med de döende och deras familjer. De har svårt att tala om döden när hela familjen är samlad. Helst för sjuksköterskan samtal i enrum antingen med den döende eller med de anhöriga. Dessutom hävdar Mette Raunkiaer att man har olika uppfattning om vad det innebär att ”tala om döden”. Sjuksköterskorna förknippar ”att tala om döden” med att den döende ska acceptera döden, en logik som kommer från kristeorin. Den döende och deras anhöriga vill ha mer konkreta samtal om allt från de efterlevandes ekonomi och barn som ska tas om hand, till vilka sånger som ska sjungas på begravningen.
Den döendes tillvaro i hemmet är ofta begränsad till sängen, med kaffekopp, vattenglas, tidningar och medicin inom räckhåll. Livet levs avskärmat från omvärlden vilket de anhöriga ibland kan uppleva som ett irritationsmoment, då det blir en symbol för sjukdom och passivitet.
Ett annat problem som Mette Raunkiaer har stött på är när den döende har fått tiden utmätt av en läkare.
– När det gäller cancerpatienter så har ofta läkaren talat om för dem hur lång tid de har kvar att leva, säger Mette Raunkiaer. När den verkliga tiden inte stämmer överens med de besked som de har fått så uppstår lätt en frustration; en frustration som bottnar i att den döende är redo eller inte redo att dö. Döden kommer antingen för snabbt eller för långsamt.
Avhandlingen ”Att vara döende i hemmet – vardagsliv och ideal” innehåller dels en fältstudie av obotligt sjuka, deras familjer och sjuksköterskor som vårdar patienter i hemmet, dels en analys av samhällets ideal om ”den goda döden”, så som den kommit till uttryck i danska socialpolitiska rapporter de senaste tjugo åren.
Kontaktinformation
Mette Raunkiaer bor och arbetar som sjuksköterska i Köpenhamn och nås på telefonnummer 0045-40419286 eller e-post m.raunkiaer@mail.dk
Den kvalitativa studien undersöker skillnader i uppfattning och värdering av vad som uppfattas som skydd och integritetskränkande övervakning hos flygresenärer på Arlanda. Övergripande resultat från undersökningen är att resenärerna är positiva till en ökad säkerhetskontroll om åtgärderna fokuseras på såväl effektiva tekniker, transparenta regler som individuellt bemötande. Detta stödjer också resultat som framkommit i flera studier i USA.
Idag lever vi i ett mer individualiserat samhälle med hjälp av den nya teknik som erbjuds. Vi är inte längre underordnade en given struktur för att överleva och det är ett viktigt resonemang att ta hänsyn till när man exempelvis utformar säkerhetskontroller. Det är viktigare att fundera över vad som kan upplevas som kränkande behandling och kränkande bemötande. Rendahl ställer en avslutande fråga kring om det kan vara så att känslan av integritetskränkning minskar om den mänskliga närvaron och kontrollen minimeras? Och är det då inkompetenta människor snarare än tekniken som är det stora integritetskränkande hotet? Denna hypotes behöver dock en ny studie för att kunna besvaras.
Rapporten hittar du på www.foi.se. Mer information kring seminariet hittar du på www.saab.se.
Jan Erik Rendahl är avdelningschef för avdelningen Försvarsanalys vid FOI, adjungerad professor i förändringsledarskap vid Lunds Universitet och filosofie doktor i psykologi. Han har över 30 års forskningserfarenhet kring ledarskap och organisationsutveckling.
Kontaktinformation
Jan Erik Rendahl, avdelningschef och forskare FOI,
jan-erik.rendahl@foi.se, 08-5550 3039
Anna Kristiansson, pressansvarig FOI, anna.kristiansson@foi.se, 08-5550 3155
Textilelektronik är ett växande område med mängder av tänkbara tillämpningar. Begreppet kan gälla traditionell elektronik som monteras på textila material, men den teknik som nu beskrivs i senaste utgåvan av den högt rankade tidskriften Nature Materials innebär att tyget i sig blir elektroniskt aktivt.
– Vi tar tunna tygfibrer, cirka 10 mikrometer i diameter, och belägger dem med ledande plast. Sedan väver vi in dem i tyget i en viss struktur, säger Mahiar Hamedi, doktorand i organisk elektronik, som stått för den experimentella delen av projektet.
Försöken har utförts med konstfibrer som nylon, Kevlar och polyester upp till flera meters längd. Transistorerna är av en ny typ utvecklad vid LiU – så kallade elektrokemiska transistorer byggda av plast. Kretsarna i tyget innehåller alltså inget oorganiskt material, varken kisel eller metaller.
Forskargruppen började med att väva in enkla kretsar i tyget. En inverterare med tre motstånd och en transistor konstruerades, som kunde utföra logiska operationer vid 1-2 V effekt.
I nästa steg vävdes en mer komplex komponent för digital adressering, en multiplexer. Tack vare tygets tredimensionella struktur kan designen av sådana komponenter förenklas.
Tekniken öppnar för ”smarta kläder” med inbyggd elektronik för tillämpningar som värme, kommunikation och hemsjukvård. Men tyg är också användbart i många andra sammanhang tack vare sin flexibilitet. Mjuka skärmar för tv och datorer är ett exempel. Men Mahiar Hamedi ser framförallt stora möjligheter inom bioelektronik, det vill säga elektroniska komponenter som sätts in i kroppen för att påverka olika processer.
– Tyget är kompatibelt med vävnaderna. Här finns möjligheter att koppla in sig på exempelvis synnerven för att hjälpa synskadade, säger han.
Artikeln Towards woven logic from organic electronic fibers av Mahiar Hamedi, Robert Forchheimer och Olle Inganäs är publicerad i Nature Materials Advance Online Publication, april 2007.
Kontaktinformation
Mahiar Hamedi 013-281278, mahiar@ifm.liu.se
