Uppemot 18 000 svenskar opereras för höftfraktur varje år. De allra flesta som bryter höften är äldre kvinnor.
– Höftfrakturer ger rörelsehinder, värk och ökat hjälpbehov och dessutom höga samhällskostnader. Det är viktigt att identifiera de kvinnor som löper större risk för fraktur så att vi kan sätta in förebyggande åtgärder, säger distriktsläkaren Daniel Albertsson.

I studien, som är genomförd vid FoU-centrum inom landstinget Kronoberg, fick 1248 kvinnor över 70 år svara på en enkät om sin frakturrisk. De två följande åren kontrollerades vilka kvinnor som drabbats av höftfraktur. Resultaten visar att fyra enkla frågor om hög ålder, låg vikt, tidigare frakturer och svårigheter att resa sig kan användas för att bedöma frakturrisken.
– Vi kunde se att strax över 80 % av de kvinnor som bryter sin höft har minst två av de fyra riskfaktorerna. Några enkla frågor skulle alltså kunna hjälpa vårdpersonalen på vårdcentralen att upptäcka vilka kvinnor som ligger i riskzonen för höftfraktur innan de bryter höften, säger Daniel Albertsson.

Avhandlingen visar också att kvinnor i riskzonen kunde förbättra sin rörelseförmåga, genom enkel träning i hemmet eller i grupp. Fallrisker i kvinnornas hem åtgärdades. Kvinnor med tidigare fraktur och låg bentäthet mätt i hälen fick tillskott av D-vitamin och kalcium, vilket verkade förbättra även deras rörelseförmåga.
– Antalet fallolyckor minskade och rörelseförmåga förbättrades inom interventionsgruppen bland kvinnor med hög risk för höftfraktur. Bara två höftfrakturer inträffade i interventionsområdet mot elva i det dubbelt så stora kontrollområdet, säger Daniel Albertsson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin, enheten för allmänmedicin.
Avhandlingens titel: Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care

Avhandlingen försvaras fredagen den 11 maj, klockan 13.00, hörsal 2118, Hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Daniel Albertsson, distriktsläkare, telefon: 0470-58 62 62, 070-546 60 59, e-post: daniel.albertsson@ltkronoberg.se
Eva Pettersson-Lindberg, avdelningschef FoU-centrum Landstinget Kronoberg, telefon: 0470-58 63 95, 070-984 44 52

Handledare:
Professor Robert Eggertsen, telefon: 031-98 67 70

Detaljerad kunskap om jordskorpans struktur, dynamik och kemiska sammansättning är viktig för modern geovetenskaplig forskning kring jordens utveckling och pågående förändring. Jordens fasta inre kärna, som sträcker sig från 2 900 km in till jordens mitt, består framför allt av järn, men också lättare element såsom svavel, kol, syre, kisel och väte skulle kunna ingå. Den exakta sammansättningen är dock inte känd.

1980 lyckades forskare, genom att använda sig av höga tryck, för första gången experimentellt framställa en förening mellan järn och väte, järnhydrid. Detta var en överraskning eftersom denna förening inte bildas under normala betingelser. Det är således helt möjligt att det kan finnas väte närvarande i jordens järnkärna. Men geofysiska eller mineralkemiska data är svåra att få med enbart experimentella metoder, eftersom trycket och temperaturen i jordens inre är så extrema, och teoretiska modeller kan därför bidra med viktig kunskap.

I den aktuella studien har forskarna med kvantmekanistiska beräkningar upptäckt att järnhydridens egenskaper förändras med trycket och funnit att det kan förklara nuvarande diskrepanser mellan experimentella och teoretiska data. Genom att ta hänsyn till atomernas vibrationer, och hur dessa ändras med trycket, kunde de besvärande avvikelserna avlägsnas. Beräkningarna kan också användas för att förutsäga transportegenskaper som
exempelvis värmeledning hos den inre jordkärnan.

De omfattande numeriska studierna genomfördes vid Uppsala universitets centrum för högpresterande datorberäkningar, UPPMAX.

– Denna studie visar för första gången principerna för järnets stabilitet tillsammans med väte vid olika tryckförhållanden relevanta för jordens inre, säger Börje Johansson, professor i den kondenserade materiens teori vid Uppsala universitet och KTH.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Rajeev Ahuja, 018-471 36 26, 070-425 09 35, e-post: Rajeev.Ahuja@fysik.uu.se, eller Börje Johansson,
018-471 36 23, 070-417 54 52, e-post: Borje.Johansson@fysik.uu.se

Problemet med den behandling av hepatit C som används idag är dels att den endast fungerar på hälften av patienterna, dels att den ger upphov till allvarliga biverkningar. Därför hyser forskarna stort hopp till den nya behandlingsmetoden som går ut på att hindra ett centralt enzym, proteaset NS3. Robert Rönn har i sin avhandling studerat kemiska föreningar som innehåller den kemiska gruppen acylsulfonamid, eftersom det tidigare har visat sig att man med den kan få fram föreningar som hindrar NS3 mycket effektivt.

Robert Rönn har undersökt vilka av gruppens egenskaper som påverkar dess förmåga att fungera som hämmare, och även gjort försök att finna nya kemiska grupper med ännu bättre egenskaper. Han har dessutom utvecklat en ny metod för tillverkning av acylsulfonamider som är både snabb och smidig. Metoden, som går ut på att man värmer reaktionsblandningen med mikrovågor, har han sedan använt för att framställa en ny typ av hämmare mot proteaset NS3.

– Eftersom hepatit C-viruset ständigt förändrar sitt utseende och blir motståndskraftigt mot läkemedel krävs det fortfarande mer forskning om de nya läkemedlen, säger han.

Uppskattningsvis bär 170 miljoner människor i världen på hepatit C- viruset, vilket gör det till ett globalt hälsoproblem. De som smittas riskerar att utveckla allvarliga leversjukdomar.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Robert Rönn, 018-471 43 18, , 070-659 09 99, e-post: robert.ronn@orgfarm.uu.se

– Vi vill bidra till hållbar utveckling genom innovation som stödjer samverkan på distans. Nya lösningar inom ljud- och bildkommunikation ska underlätta för människor att anamma en mer hållbar livsstil., säger Charlie Gullström, föreståndare för det nya forskningscentret VINNOVA Centre of Excellence for Sustainable Communications vid KTH.

Det nya forskningscentret samlar expertis från många områden: medieteknik, telekommunikation, kommunikationsvetenskap, miljöstrategi, samhällsvetenskap, arkitektur och design. Nya användarbaserade tjänster, produkter, miljöer, affärsmodeller, metoder och verktyg ska underlätta och möjliggöra samarbete mellan människor som befinner sig på olika platser men som trots fysiska avstånd ska kunna kommunicera på olika sätt.

VINN Excellence-programmet innebär en långsiktig satsning från statliga forskningsfinansiären VINNOVA som bidrar med sju miljoner kronor per år under tio år. KTH och partners inom industri och samhälle satsar tillsammans ytterligare 14 miljoner kronor per år.

Centret deltar redan nu i flera projekt som undersöker hur informations- och kommunikationsteknik, IKT, kan bidra till hållbar utveckling. Ett exempel är EU-projektet “Service, Utveckling och Kommunikation på Distans” i norra Dalarna. Där kan Arbetsförmedlingens kunder på åtta orter nu träffa handläggare för personliga möten via en distansmötesplats som ger full ögonkontakt och inte kräver någon som helst teknikhantering. Efter några månader sålde Arbetsförmedlingen i Mora tre av sina sju bilar och i Malung har man kunnat dra ner på bilresorna till lokalkontoret i Sälen. Kunderna har samtidigt, tack vare distanslösningen, betydligt bättre tillgång till Arbetsförmedlingens service. Miljön har vunnit och servicen har blivit bättre.

Samverkan med användare i samhälle och industri är en viktig del i forskningscentrets arbete.
– Sverige är en erkänt stark IT-nation, låt oss utnyttja detta för att ta fram medierade kommunikationstjänster som underlättar en mer hållbar livsstil. Hållbar affärsutveckling innebär dessutom stora möjligheter för svensk export till nya växande ekonomier, menar Charlie Gullström, som själv är arkitekt.

Nya kommunikationstjänster kommer i framtiden även att påverka utformning och planering av den byggda miljön. Eftersom vi inte längre rör oss i enbart fysiska miljöer blir en viktig fråga för arkitekter och planerare hur IKT-tjänster kan integreras i arkitekturen för att bidra till resurssnål rumsanvändning, menar hon.

– IT och IT-baserade tjänster är resurser som är alltför viktiga för att förbises nu när klimatfrågorna hamnar alltmer i fokus. Det nya centret ska visa hur olika IT-baserade kommunikationslösningar kan bidra till ett mer hållbart samhälle, säger Ulf Blomqvist, enhetschef Tjänster och IT-användning, VINNOVA.

– De nya medieformat som är under utveckling innebär stora möjligheter för oss i medieindustrin men ansvarsfulla företag måste beakta miljö- och hållbarhetsaspekter, säger Lennart Wiklund på Bonnier, en av centrets partners.

– Telekommunikation är ett av de starkaste verktyg vi har för att nå ett hållbart samhälle. Nya samhällsbehov avseende energi och global uppvärmning har stor nytta av bredbandstekniker, både fasta och mobila, framhåller Per O. Andersson, chef för hållbar utveckling på Ericsson och ordförande i centrets styrelse.

Utöver KTH, Bonnier och Ericsson medverkar följande organisationer som partners i det nya centret: Boverket, Joltid, Stiftelsen Folkets Hubb, Sting (Stockholm Innovation and Growth), TeliaSonera och Tidningsutgivarna.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Föreståndare Charlie Gullström, 08-790 9211,
charlieg@kth.se

David Ståhlberg har just disputerat på en doktorsavhandling om Sveriges vanligaste orkidéart Jungfru Marie nycklar och dess underart skogsnycklar samt andra närbesläktade arter – t ex ängsnycklar. Han har undersökt deras systematik, evolution och invandringshistoria. Det visar sig att den genetiska variationen inom Jungfru Marie nycklar är mycket stor i mellersta Norrland. Så är det även om man jämför med situationen på kontinenten – Ståhlbergs undersökning är mycket omfattande och sträcker sig över hela Europa.

– Det är en iakttagelse som stämmer med vad man funnit för vissa andra arter i mellersta Norrland; den genetiska variationen är t ex också stor för djur som björn och åkersork och för fårsvingel, en gräsart, konstaterar David Ståhlberg och fortsätter:

– Mellersta Norrland är ett område där inlandsisen har varit särskilt mäktig – framför allt vid Höga Kusten, och det är också där variationen hos Jungfru Marie nycklar är som störst. Vi brukar anta att arterna följde isen norrut under invandringen efter istiden. Men isen låg kvar länge i mellersta Norrland och därför vandrade också arter in norrifrån. Olika genetiska linjer inom samma art möttes, korsade sig och gav upphov till en förhöjd biologisk mångfald. Spåren av detta är alltså fortfarande synliga.

Det är en allmänt vedertagen uppfattning att när gener i samband med korsningar omkombineras finns det en del av arvsmassan som består oförändrad. En oförändrad del hos växter är det s k kloroplast-DNA:et – DNA i form av ringar i stället för en lång sträng. Därför har kloroplast-DNA använts som en genetisk markör i olika undersökningar för att bestämma vart underarter och genetiska linjer hör. Men David Ståhlberg har gjort en upptäckt som ur vetenskaplig synpunkt får anses som sensationell. Hos Jungfru Marie nycklar förekommer nämligen omkombinationer även hos kloroplast-DNA. Om detta är vanligt hos fler arter får förmodligen växternas stamträd i många fall skrivas om.

Kontaktinformation
David Ståhlberg disputerade fredagen den 27 april. Hans doktorsavhandling heter Systematics, phylogeography and polyploid evolution in the Dactylorhiza maculata complex (Orchidaceae) För mer information kan David Ståhlberg nås på tel 070 286 36 74.

Vargen var det första djur som människan tämjde. Trots att alla hundar härstammar från vargen finns hundar i dag i fler varianter än något annat däggdjur. Variationerna är inte bara ett resultat av avel, utan också av att det bekvämare livet som hund har lett till att djuret förändrats genetiskt.

– Man förväntar sig att hundar kan skilja sig genetiskt från en annan hundras, men att de inom en ras ska vara relativt lika varandra som grupp. Men faktum är att hundar inom samma ras är mer olika genetiskt än vad man trott, säger Susanne Björnerfeldt och nämner som exempel pudeln, som är genetiskt uppdelad i fem grupper fastän kennelklubbarna delar in pudeln efter storlek i fyra olika grupper.

Susanne Björnerfeldt har i sin avhandling främst jämfört hundens mitokondrie-DNA med vargens och konstaterat att fler proteinförändringar har skett i hundens genom på kortare tid än hos dess anfader vargen. Hundarna har muterat snabbare än vad vargen gjort. Många av dessa genförändringar kan vara skadliga för djuret. Medan vargen har gjort sig av med de flesta förändrade egenskaper genom naturligt urval (en vild varg med mindre bra egenskaper får inte para sig) har hunden däremot kunnat föra sina mutationer vidare, på gott och ont.

Fördelen är till exempel att det är lättare att använda hunden som försöksmodell i vetenskapliga studier för att underlätta sökandet efter sjukdomsrelaterade gener. Nackdelen är att renrasiga hundar blir mer mottagliga för sjukdomar, enligt Susanne Björnerfeldt, som själv är ägare till två Welsh springer spaniels.

– Den ena hunden, Higgins, har faktiskt bidragit till mitt arbete med hår till en studie där jag jämförde vilken metod som fungerar bäst för att få fram DNA från ett hårstrå, säger Susanne Björnerfeldt.

Bifogad bild (se länk nedan): kinesisk nakenhund och varg

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Susanne Björnerfeldt, 018-471 64 65, 070-341 21 45, e-post: susanne.bjornerfeldt@ebc.uu.se

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har under hela 1900-talet – från dess tillblivelse 1907 fram till idag – haft en betydande roll inom rättsvetenskaplig forskning i Sverige. Men även som remissinstans och forum för att sprida medvetenhet om nya lagförslag och rättsutvecklingen, samt som plantskola för kompetens till näringslivet och offentlig verksamhet.

Under jubileets seminarieprogram presenteras bland annat vilka hot och möjligheter EU-medlemskapet innebär för svenska medborgare, miljön, rättsväsende och näringsliv. Vad händer med rättssäkerheten för individen när internet och ny teknik ställer allt högre krav på domarnas tekniska förståelse för att korrekta domar ska avkunnas? Måste juridiken alltid ligga steget efter den tekniska utvecklingen, eller kan juridiken styra teknikutvecklingen? Hur ska löntagare få del av de stora vinster företagen gör på uppfinningar de anställda är med och skapar? Hur skyddar man varumärken och patent när världen alltmer globaliseras? Vilket rättsskydd gäller för databaser och vem har rätt till patenten vid datorrelaterade uppfinningar? Vad händer med offentlighetsprincipen när dokument alltmer lagras och vidarebefordras elektroniskt? Hur påverkas individens rättsställning när förvaltnings-myndigheter alltmer fattar beslut och kommunicerar via webben? Vad ligger i talessättet mediernas roll som ”tredje statsmakt”? Ger konstitutionen medierna ett uppdrag i den demokratiska rättsstatens tjänst? Det och mycket mer kommer tas upp under de två seminariedagarna.

Nyheter presenteras bland annat inom kommersiell rätt, varumärken, upphovsrätt, miljörätt, och IT-rätt. Seminarierna arrangeras av Juridiska fakulteten tillsammans med Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL), Institutet för rättsinformatik (IRI), Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt (IFIM), Rättsgenetiska institutet och Stockholms miljörättscentrum.

Jubileet invigs den 10 maj kl.17.00 i Aula Magna på Stockholms universitet av dekanus Suzanne Wennberg. Därefter håller professor Claes Sandgren – innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap – en installationsföreläsning på temat korruptionsbekämpning. I samband med jubileet publicerar Juridiska fakulteten också en minnesskrift författad av 25 verksamma forskare vid fakulteten som belyser juridiken i förändring, från dåtid till nutid.

Läs mer om jubileet och seminarierna på http://www.juridicum.su.se/jurweb/nyheter/jubileum/3.html. Observera att det ligger en mer detaljerad pdf som länk till varje rubrik.

Kontaktinformation
Vid frågor kontakta Juridicums redaktör Suzanna Nilson på mobil 070—422 57 11 eller suzanna.nilson@juridicum.su.se

Undervisning ses vanligen som något som sker i strikt ordnade former. I 40-minuterpass ska lärare lära ut ett givet lektionsinnehåll som eleverna förväntas lära sig. Utifrån den bilden framstår lärare ofta som misslyckade figurer med irrationella beteenden och dålig måluppfyllelse.

– Men lärares arbete fungerar inte så och har aldrig gjort det. Verkligheten är alldeles för komplex, ingen skoldag är den andra lik och alla elever är unika.

Det säger Ann-Sofi Wedin, som har studerat lärares kunskapsbildning, dvs. hur lärare lär sig i sitt vardagliga arbete. Hon disputerade nyligen i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Hon har i sammanlagt 200 arbetsdagar följt två högstadielärare på nära håll i deras dagliga arbete.

Det handlar mycket om relationer, konstaterar hon. Det som utifrån sett kan verka irrationellt kan vara en högst målmedveten handling. En lärare kan välja att ta vara på och utnyttja en oplanerad situation istället för att till varje pris genomdriva en i förväg uppgjord plan. Kontakter med elever dominerar lärares vardag och kräver ständiga improvisationer.

Själva undervisningen bygger på relationer till eleverna. Detta är något som erfarna lärare utvecklar en rad strategier för.

– Småprat och skämt är viktiga relationsbyggande strategier, säger Ann-Sofi Wedin.

Att vara lyhörd, lyssna, hålla löften och anpassa sitt beteende efter elevernas ålder är andra. Men den viktigaste av alla är att vara sig själva, att visa sin personlighet.

– Ungar avslöjar direkt människor som försöker förställa sig. Det enda hållbara är att vara den man är.

Förmågan att improvisera är central i lärararbetet. Ann-Sofi Wedin beskriver hur lärare läser av klassens stämningsläge och kan kasta om hela planeringen om så behövs. Sådan avläsningskunskap, skriver hon, är en av de största kunskaper som lärare besitter. Därför undviker också erfarna lärare en alltför fastlåst planering. Det måste alltid finnas utrymme för improvisationer.

Förutom relationer och praktisk didaktisk förkovran, handlar lärares kunskapsbildning också om betygssättning. Kravet på att sätta betyg finns ständigt närvarande i lärarnas medvetande, konstaterar Ann-Sofi Wedin. De brottas med det omöjliga kravet att hjälpa alla elever till ett godkänt betyg och även här har de utvecklat strategier för att klara det, alltifrån ledsagning och ständiga förmaningar till en grundlig träning inför nationella prov.

För att kunna sätta rättvisa betyg utvecklar de rutiner som att föra noggrann statistik över inlämnade uppgifter och deras egna bedömningar. Det gäller att ha på fötterna när betyget väl sätts och kanske ifrågasätts eller rent av överklagas.

Sammantaget beskriver Ann-Sofi Wedin en vardag, där rörelse, förändring och aktivitet är regel snarare än undantag. Lärarna finns mitt i detta och arbetar med att uppfylla ibland motsägelsefulla och omöjliga krav. De strategier de utvecklar för att hantera denna vardag är knappast möjliga att lära ut på ett teoretiskt plan. Däremot kan blivande lärare förberedas bättre, menar Ann-Sofi Wedin:

– Eftersom en trygghet om vem man är som person är så viktig vore det kanske befogat med en kurs för lärarstudenter i att lära känna sig själva och sina egna reaktioner i olika situationer. Det är definitivt något de kommer att behöva i den praktiska vardagen som lärare.

Kontaktinformation
Ann-Sofi Wedin disputerade den 20 april. Avhandlingen heter ”Lärares arbete och kunskapsbildning. Utmaningar och inviter i den vardagliga praktiken”. Telefon till Ann-Sofi Wedin 013-282672, 0709-662746, e-post: annwe@iuv.liu.se

Bland annat bekräftar studien att en stor mängd fel i programvara kommer från ett fåtal moduler. Detta medför att man kan fokusera det kvalitetsförbättrande arbetet på färre moduler och därmed få effektivare programvaruutveckling. Vidare konstateras att felen upptäcks i samma faser av utvecklingen i olika projekt. Det gör att man kan få ett underlag för att planera kvalitetsåtgärder baserat på vad man vet om gamla projekt.

– Studien är en replikering av ett arbete som gjordes för sju år sedan, säger forskarassistent Carina Andersson. Den visar att det finns en del principer som gäller när man utvecklar programvara – inte naturlagar, men i alla fall tumregler.

– Publiceringen visar att det går utmärkt att kombinera industrirelevant forskning med hög akademisk kvalitet, säger professor Per Runeson. Vi ser detta som ytterligare ett erkännande av att programvaruforskningen vid LTH ligger i internationell framkant.

Fakta
Artikeln: C. Andersson, P. Runeson, “A Replicated Quantitative Analysis of Fault Distributions in Complex Software System” IEEE Transactions on Software Engineering, May 2007 (Vol. 33, No. 5) pp. 273-286

Kontaktinformation
Forskarassistent Carina Andersson, carina.andersson@cs.lth.se, 046-222 33 19
Professor Per Runeson, per.runeson@cs.lth.se, 046-222 93 25

– Den största avskogningen skedde i ett område med låg befolkningstäthet, medan området med flest människor hade stabil eller ökande skogsareal under perioden 1984-2000, säger studiens försteförfattare, professor Thomas Elmqvist vid Stockholms Resilience Centre och Stockholms universitet.

Resultaten, som baseras på analys av satellitbilder och vegetationsundersökningar, överraskade forskarna som därför gick vidare och även undersökte en rad sociala aspekter. Det visade sig att i områden med snabb avskogning var ägandeförhållanden i regel oklara, medan områden med tydliga regelverk för ägandet av mark uppvisade stabil skogsareal eller kraftig återväxt. Återväxten dominerades av inhemska endemiska arter.

– Återväxt av tropisk skog har mest studerats av ekologer med fokus på faktorer som fröspridning och markförhållanden, vår studie visar tydligt att det är minst lika viktigt att förstå de bakomliggande sociala sammanhangen, säger Thomas Elmqvist.

Att hejda förlusten av tropiska skogar är en global angelägenhet eftersom de hyser över 50 procent av artrikedomen på land och är viktiga för det globala klimatet. Uppskattningar av hur stor del av tropikerna som redan avskogats är fortfarande osäkra och felmarginalen kan vara så stor som 50 procent. Men forskarna har faktiskt ännu mindre kunskap om återväxt av skog i tropikerna och vilken typ av äganderätter, sociala regelverk och normer som krävs för att skapa förutsättningar för återväxt.

– Vår studie från Madagaskar pekar på en stor potential för återväxt av skog även i torra områden i tropikerna, men det förutsätter att trycket på skogarna minskar och att lokala äganderätter och regelverk är så tydliga att de effektivt kan reglera markanvändningen, säger Maria Tengö från Stockholms universitet, en av de andra forskarna bakom artikeln i PLoS One.

Kontaktinformation
Kontakt:
Professor Thomas Elmqvist, Stockholm Resilience Centre och Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, mobil 070-526 48 06; thomase@ecology.su.se

Dr. Maria Tengö, Stockholm Resilience Centre och Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, mobil 070-799 45 34; mtengo@ecology.su.se

Det säger Anna Sandell som fredagen den 27 april disputerar på avhandlingen ”Utbildningssegregation och självsortering – Om gymnasieval, genus och lokala praktiker” vid Lärarutbildningen på Malmö högskola. Hon är utbildad gymnasielärare i psykologi och religionsvetenskap och har arbetat ett år som lärare.

– Jag upptäckte att lärarna talade om eleverna på olika sätt beroende av vilket program de valt på gymnasieskolan. Detta plus att jag alltid varit intresserad av ungdomars livsvillkor och av genusfrågor fick mig att närmare undersöka hur och varför ungdomar gör de val de gör till gymnasieskolan.

Som ett första led i arbetet med avhandlingen genomförde Anna Sandell genusobservationer i en gymnasieklass på det naturvetenskapliga programmet i en stad med starka studietraditioner.

– Genusobservationerna visade på stor genuslikhet mellan killar och tjejer. Helt uppenbart har eleverna redan grupperat sig utifrån bakgrund, kunskapskapital m.m. Här har alltså redan skett en sortering och dessa elever var också politiskt medvetna och kulturellt aktiva, säger hon.

Intervjuer med studie- och yrkesvägledare i en arbetarstad respektive i en akademikerstad visade också att platsen har betydelse för hur eleverna väljer till gymnasiet och att den påverkar ungdomars livsvillkor. Anna Sandell gjorde därför sin huvudstudie på orten Bergslanda som har traditioner av arbetaryrken, lägre avgångsbetyg och lägre övergångsfrekvens till universitet och högskolor än det nationella snittet. Här fick hon kontakt med en grundskola som var heterogen utifrån klass och etnicitet. Hon gjorde gruppintervjuer och gick sedan vidare med djupintervjuer.

– Studien visar att dagens tjejer och killar inte alls är så jämställda som man vill föreställa sig. Åtminstone inte i denna arbetarstad. Killarna väljer yrkesförberedande program som exempelvis fordon, el och bygg samtidigt som orten gör det möjligt för dem att välja dessa yrkesutbildningar då det finns en lokal arbetsmarknad. De är i hög utsträckning traditionella i sina val och sneglar och väljer yrken som den manliga större familjekretsen redan har, säger Anna Sandell.

Tjejerna väljer i högre utsträckning studieförberedande program och siktar på yrken som kräver både högre utbildning och en flytt från hemorten. Utbildning blir på så sätt ett medel för tjejerna att bryta lokala genusmönster men det kan också tolkas som om att tjejerna upplever att de behöver mer utbildning för att nå samma position som män. När ungdomarna talade om framtida yrken fanns inte ett enda som både tjejer och killar funderar på. I intervjustudien sa också tjejerna och killarna att ”det alltid varit så” när de reflekterade över tjejers och killars skilda världar.

– Det är också tydligt att killarna inte ser könet som en begränsning för framtiden. Tjejerna däremot begränsar sig genom att redan nu tala om hur barn och familj kan påverka deras yrkesliv. Både tjejer och killar har också en relativt traditionell syn på arbetsdelning i och utanför hemmet. Det handlar om vem som ska laga mat, passa barn, laga bilen m.m. Det är också tydligt att killarna fortfarande dikterar villkoren om hur man kan se ut och agera utanför skolans väggar. Samtidigt uttrycker flera av tjejerna att de inte kommer att välja yrken som har med barn, fritid, omvårdnad m.m. I yrkesvalet tar alltså flickorna ett tydligt avstånd och vill inte hamna i traditionella kvinnoyrken.

– Jag har även prövat ungdomarnas uttalande och val i förhållande till teorier kring det som kallas kulturell friställning och ökad individualisering. Avhandlingen visar tydligt att tjejerna och killarna fortsätter att forma sin framtid utifrån kön, klass, etnicitet och plats och alltså inte alls är så kulturellt friställda som vissa teoretiker vill framhålla. Allra tydligast var det för killarna.

Anna Sandell önskar att resultaten från avhandlingen kan bidra till en förnyad debatt.

– Jag skulle vilja att en politisk diskussion kom igång kring hur könsmönster bryts då 90-talets reformsatsningar misslyckats. Nu har man dessutom lagt direktiven till en ny gymnasieutredning som ska vara färdig 2009. Ungas aktörskap behöver stärkas på olika sätt för att traditionella valmönster ska kunna brytas. Dessutom är det tänkvärt att platsen tycks ha en avgörande betydelse för ens livsval och detta borde komma upp på den politiska dagordningen, säger hon.

Läs avhandlingen i sin helhet här:
http://hdl.handle.net/2043/3949

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Sandell på e-post anna.sandell@lut.mah.se eller telefon 0707-63 12 16.

– Jag har genom ett instrument som kallas kapillär elektrofores, gjort mätningar av hur molekyler växelverkar med varandra, säger Mikael Nilsson. Tekniken bygger på att de olika ämnena rör sig olika beroende på hur de är laddade och hur stora de är.

I studierna har Mikael Nilsson använt ett protein som är negativt laddat och olika positivt laddade läkemedelsmolekyler. När dessa molekyler förs in i en kapillär och ett elektriskt fält sätts över kapillären, kommer de olika molekylerna vandra åt olika håll, och beroende på hur mycket de fördröjs av varandra, kan styrkan i bindningen beräknas. Denna metod reducerar provåtgången avsevärt, vilket minskar kostnaderna för analyserna.

– Jag har även ”skräddarsytt” molekyler för att kunna växelverka med en speciell plats på ett protein, säger Mikael Nilsson. Dessa molekyler innehåller fragment av läkemedelssubstanser som tidigare visat sig binda starkt till målproteinet. Genom att kombinera och sammanfoga olika delar kunde nya föreningar med önskvärda egenskaper hittas. Detta har gett insyn i hur man kan konstruera fragment som kan känna igen ytliga platser på proteiner. Dessa ytliga fickor har stor betydelse för hur proteiner binder till varandra och på sikt kan läkemedel som efterliknar denna typ av bindning utvecklas.

Avhandlingen heter ”Affinity determination by means of capillary electrophoresis and evaluation of a thrombin directed fragment library”. Disputationen äger rum tisdagen den 8 maj kl 09.00, Sal 2007, Västergård, Smålandsgatan 24, Kalmar. Opponent är Professor Wolfgang Lindner, University of Vienna, Österrike.

Kontaktinformation
Mikael Nilsson
tel: 0480-44 64 80
e-post: mikael.nilsson@hik.se

Många av jordens mest befolkningstäta områden drabbas ofta av katastrofala jordbävningar. De ekonomiska resurserna i dessa områden är inte tillräckliga för att vidta förebyggande åtgärder, varför forskning om att förutsäga jordbävningar är av största vikt. Sverige ligger inte i ett jordbävningsaktivt område. Trots det har många av oss upplevt de katastrofala följder som en jordbävning kan få i och med tsunamin i Sydostasien 2004.

När forskarna undersöker och utvecklar metoder som kan användas för jordbävningsprognoser kan det göras genom studier av jordskorpans fysik eller kemi (dvs. hur jordskorpan rör sig innan, under och efter en jordbävning och om detta lämnar några kemiska spår). Av särskilt intresse är kemin i det vatten som cirkulerar i jordskorpan, eftersom skillnader i vattenkemin har påvisats i och med jordbävningsaktivitet.

Avhandlingen om vatten-berg interaktion i jordbävningsaktiva områden baseras på två övervakningsstudier av vatten i jordbävningsaktiva områden i Indien och på Island. Sommaren 2002 startades ett övervakningsprojekt på norra Island, vilket innebär vattenprovtagning av ett 1500 meter djupt borrhål. Stora koncentrationsförändringar av olika metallhalter uppmättes i vattnet innan och efter en magnitud 5.8-jordbävning. 2004 startades ett liknande vattenprovtagningsprogram i nordöstra Indien där ett 110 meter djupt borrhål provtas. Här har vi uppmätt koncentrationsförändringar i vattnet av olika ämnen (exempelvis natrium, kisel och kalium) innan och efter två jordbävningar med magnitud 5.

-En jordbävning behöver inte orsaka förändringar i vattnets kemi, men i min studie kunde vattenkemiska förändringar alltid kopplas till jordbävningar, berättar Lillemor Claesson.

Avhandlingens titel: Fluid-rock interaction in two seismically active areas: the Tjörnes Fracture Zone, northern Iceland and the Shillong Plateau, northeastern India.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Lillemor Claesson, doktorand vid Institutionen för Geologi och geokemi, Stockholms universitet. Mobil 0733-202819, tfn 08-164721, e-post lillemor.claesson@geo.su.se,

Avhandlingens titel är ”Reading Nature – developing ecological literacy through teaching” och handlar om hur olika grupper av elever utvecklar sin förmåga att i naturen tolka och förklara hur ett ekosystem ser ut och varför det ser ut på ett visst sätt.

– Att läsa naturen handlar alltså om förmågan att känna igen organismerna och med kunskap om deras ekologi kunna förklara och beskriva naturen både på artnivå och på systemekologisk nivå. Det handlar också om att kunna se människans påverkan på ekosystemet, säger Ola, universitetsadjunkt i Biologi och Geovetenskap vid Högskolan Kristianstad.

Ola har beskrivit hur lärarstudenter och grundskoleelever utvecklar sin förmåga att läsa naturen.

– Erfarenheter från tidigare forskning visar att ekologiundervisningen ofta blir teoretisk och saknar direkt koppling till de organismer och den natur som eleverna möter i sin omgivning, förklarar Ola.

– Utgångspunkten i min studie är att bedriva en stor del av undervisningen ute i ekosystemet och fokusera på några få arter. Med kunskap om arterna kan en systemekologisk förståelse byggas upp.

Linnés starka fokus på arten och fascinationen för dess ekologi är en grundtanke som går igen i Olas avhandling, där begreppet ”Maxima in minimis”- att se det stora i det lilla- är viktigt även idag.

– Med kunskap om hur våra vanliga ekosystem ser ut och fungerar kan också eleverna reagera på när naturen påverkats av människan på olika sätt.

*Ola Magntorn är universitetsadjunkt i Biologi och Geovetenskap vid Högskolan Kristianstad och doktorand vid Linköpings universitet i Nationella Forskarskolan i Naturvetenskapernas och teknikens Didaktik (FontD). Fakultetsopponent vid disputationen är Professor Michael Reiss från London University.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Ola Magntorn, 044-20 34 40

Under tidsperioden har motorerna blivit effektivare. Det krävs till exempel mindre cylindervolym per hästkraft. Design och däckutveckling har gjort att luft och rullmotstånd minskat. Men dessa förbättringar har inte lett till lägre bränsleförbrukning eftersom bilarna samtidigt har blivit 20 procent tyngre och motorerna 38 procent starkare . Dessutom har tiden för att accelerera från 0 till 100 km/h minskat från 13 sekunder till 10 sekunder.

Forskarna har också studerat i detalj hur vissa specifika tekniska förbättringar som turboladdare har använts. Turboladdare kan antingen användas för att öka motorns effekt, dvs. hästkrafterna, eller för att minska motorstorleken och på så vis även minska bränsleförbrukningen.
– Det finns skillnader mellan t ex Volvos och Saabs sätt att använda turboladdare, säger Frances Sprei, huvudförfattare till studien ”Challenges for end-use energy efficiency – Studies of residential heating and personal transportation in Sweden”. Eftersom Saab valt att inte öka effekten i motorerna har de lyckats minska cylindervolymen på sina bilar med 8 procent. Volvo har fortsatt öka hästkrafterna och därmed missat möjligheten att förändra storleken på motorerna.

– Transportsektorni Sverige visar fortfarande ökade koldioxidutsläpp och med tanke på de åtgärder som behövs för att skapa mer miljöanpassade transporter är utvecklingen av bilparken lite oroväckande, säger Frances Sprei.

Ser man på den svenska bilparken ur ett europeiskt perspektiv så har Sverige i genomsnitt bilar som drar 20 procent mer bränsle än resten av Europa.
Idag kan konsumenten välja på allt från en stor stadsjeep till minibil. Och det är främst de stora bilarna som blivit större. Det stora utbudet gör att det blir svårare dels att styra marknaden och dels att kunna ta reda på vart den är på väg.

Och trenden mot fler miljöbilar då? Det är visserligen ett positivt tecken men i den nya miljöbilsdefinitionen tillåts ändå bilar som körs på alternativa bränslen att dra över genomsnittet av resten av den redan bensintörstiga svenska bilparken.
– Det krävs tydligare signaler på att minskad bränsleförbrukning är en viktig åtgärd om vi vill bättre utnyttja de tekniska förbättringar som faktiskt sker mot effektivare motorer, säger Frances Sprei.

Resultaten presenteras i Frances Spreis licentiatuppsats: Challenges for end-use energy efficiency – Studies of residential heating and personal transportation in Sweden.

Frances Sprei, doktorand på Avdelningen för fysisk resursteori, presenterar sin uppsats den 27 april, 2007, kl. 10.00 Plats: Sal MA, Hörsalsvägen 5. Diskussionsledare: Hans Nilsson, FourFact AB

Kontakt: Frances Sprei, tel. 031 772 31 26 , e-post: fsprei@chalmers.se

Rådet till lantbrukare som vill bevara biologisk mångfald i betesmarker har länge varit att upprätthålla ett intensivt betestryck, så att ”ingen skadlig ansamling av förna uppträder vid säsongens slut”. Ett intensivt betestryck motverkar förbuskning, vilket ses som ett hot mot artrikedomen bland växter i gräsmarker. Samtidigt har det funnits en oro för att detta råd hotar mångfalden av insekter. En grupp som fått liten uppmärksamhet är de blombesökande insekterna. Detta kan synas märkligt eftersom deras roll som pollinerare av vild och odlad mångfald har utpekats som särskilt värdefull, både ekonomiskt och för upprätthållande av ekologiska funktioner.

Erik Sjödin har arbetat med fyra grupper av blombesökande insekter (bin, fjärilar, blomflugor och skalbaggar), och gräsmarkernas vegetationshöjd visade sig påverka dessa grupper på olika sätt. När det gäller blomflugor och skalbaggar fanns det både fler arter och fler individer där vegetationen var hög. Antalet fjärils- och biarter påverkades däremot inte av vegetationshöjden – somliga arter inom dessa grupper var faktiskt vanligare i hårt betade naturbetesmarker.

Inte bara hävden bestämde dock vilka arter som hittades, utan även landskapets struktur. Antalet blomflugearter var till exempel större i närheten av skogar, och fjärilsmångfalden var mindre där det fanns mycket vägar i omgivningen.

Bin var den grupp för vilken artsammansättningen varierade mest. Detta kan förklaras av de väldigt skilda levnadssätt som förekommer bland vilda biarter. Boparasiter och solitära bin gynnades i intensivt betade marker med mycket sand, medan humlor var något vanligare i svagt betade marker. Bin som bygger bo i rör var vanligare i bebyggelserika landskap med relativt låg artrikedom av blomväxter. För humlor hade landskapets utseende stor betydelse. Långtungade humlor som flyger sent på säsongen var vanligare i vägtäta områden med gott om naturbetesmarker.

Erik Sjödins arbete visar alltså att olika grupper av pollinerare kan ge ganska skilda svar på naturvårdande åtgärder. Man måste därmed bestämma sig för vilken mångfald det är man vill bevara, och det är viktigt att ta hänsyn till hur det omgivande landskapet ser ut.

I landskap med isolerade betesmarker menar Erik Sjödin att man bör sträva efter en svag avbetning, vilket gynnar den totala mångfalden av pollinerare på den enskilda platsen. I landskap där betesmarker är vanliga eller sammankopplade kan det vara bättre att ha olika betestryck på olika marker. På så sätt kan en viss mängd betesdjur i ett landskap användas effektivt för att optimera mångfalden av blombesökande insekter. Slutligen finns alternativet att gynna vissa grupper av arter i landskap där just dessa grupper har särskilt goda naturgivna förutsättningar.

____________

Biolog N. Erik Sjödin, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Pollinating insect responses to grazing intensity, grassland characteristics and landscape complexity: Behaviour, species diversity and composition.
Plats: Hörsalen i Husdjursvetenskapligt centrum (HVC), FU26, SLU, Ultuna, Uppsala
Tid: Fredagen den 4 maj 2007 kl. 13.00
Opponent: Dr. Jeff Ollerton, University of Northampton, Storbritannien

Kontaktinformation
Erik Sjödin, 073-655 66 05, Erik.Sjodin@ekol.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001388/