Vilken roll spelar välfärdssamhället? Hur formar de utsatta sina liv? Vilken forskning kan vi ta hjälp av för att försöka ge dessa människor ett värdigare liv?

Folkhälso- och socialtjänstminister Maria Larsson kommer att inledningstala om utanförskap. Tom Alandh, journalist och dokumentärfilmare på SVT, ger oss en bild av utanförskapet genom en av sina engagerande filmberättelser. Forskare kommer att berätta om sin forskning och företrädare för socialtjänsten medverkar.

Tid: 24 och 25 april, med start kl. 9.30 på tisdagen.
Plats: Radisson SAS Scandinavia Hotel, Södra Hamngatan 59, Göteborg.
Media är välkomna, ingen anmälan krävs.
Programmet finns på FAS webbplats www.fas.se/kalender

Denna hittills årliga konferens har till syfte att främja dialogen mellan forskare, praktiker och politiker. Konferensen arrangeras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Centralförbundet för socialt arbete (CSA).

Mer information lämnas av:
Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se

Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
___________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm. Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.

Förutom att klassernas 3-mannalag på plats på KTH ska lösa ett antal teknikproblem, ska hela klassen förbereda en konstruktionsuppgift på hemmaplan innan tävlingsdagen. I år gäller det att bygga en luftpump med vars hjälp tre ballonger ska pumpas upp till en bestämd storlek. Själva pumpmekanismen måste vara en egen konstruktion och pumpen ska drivas för hand med en vev. Viktigast är att ha tillverkat en så effektiv pump som möjligt men klasserna tävlar också om ett speciellt pris för mest innovativa design.

– Frågorna som de löser på plats kräver framförallt kunskaper i teknik och de naturvetenskapliga ämnena. Klassuppgiften handlar minst lika mycket om samarbetsförmåga och kreativitet. Man blir lika överraskad varje år av elevernas påhittighet och finurliga lösningar både vad gäller konstruktion och design, säger Lina Holmgren, projektledare för Teknikåttan på KTH.

På tävlingsdagen demonstrerar klasserna sina modeller, som ska rymmas inom maximalt 80 cm x 80 cm x 100 cm. Poäng ges för funktion, konstruktionsritning och för hur många ballonger som kan pumpas upp på tre minuter.

De sex skolor som möts i regionfinalen är de bästa av de 212 klasser som ursprungligen deltog från Stockholmsområdet. Skolorna är: Engelbrektsskolan 8a1, Fribergaskolan 8A2, Fribergaskolan 8B1, Hässelby Villastadsskola 8:6, Myrsjöskolan 8E2 och Vällingbyskolan 8a. Vinnaren i regionfinalen tar en plats i riksfinalen i Linköping 24 maj.

En av de huvudsakliga ambitionerna med Teknikåttan är att väcka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik och visa på alternativa vägar till kunskap. Genom att relatera till vardagsnära ting och genom att anlägga nya perspektiv på naturvetenskapliga fenomen vill man locka eleverna att ge kloka svar på kluriga problem. Målet är att stimulera deras fantasi, kreativitet och uppfinningsförmåga och stärka deras självförtroende.

Tid: torsdag 19 april, kl. 9.30-15.30
Plats: sal E1, F1 och F2, Lindstedtsvägen 3, 22 resp. 26, KTH Campus Valhallvägen, Stockholm.

Kontaktinformation
Kontakt
Lina Holmgren, 08-790 6564, linaho@kth.se

– Jag tror att vårt företags historia och utveckling kan vara en inspiration för andra, säger Hans Martin.

Spännande möten väntas när forskningsprogrammet Sensible Things that Communicates vid Mittuniversitetet anordnar en tvådagars mötesplats för företag och forskare runt sensorer, mätteknik och elektroniksystem – ett partnerskap för industriell IT.

Sensible Things that Communicate, eller STC@MIUN som projektet kallas, är ett 6-årigt forskningsprogram med stöd från KK-stiftelsen och 13 olika företag.

Forskningsprogrammet fokuserar på att utveckla kostnadseffektiva lösningar genom att med nya material, ny design och digital intelligens skapa robusta trådlösa sensorsystem som stöd till exempelvis servicefunktioner och övervakning inom industrin. Forskningen utförs i nära samarbete med 13 industriella partners, däribland SenseAir. Forskningsresultaten kan tillämpas i olika användningsområden, allt från industriella system till konsumentprodukter.

– Det finns många akademiska konferenser och industriella mötesplatser att visa upp sig på men vi vill med STC Expo snarare sprida erfarenheter mellan industri och akademi för att skapa möjligheter till nya produkter och forskningsprojekt, säger professor Hans-Erik Nilsson, programdirektör för STC@MIUN.

Förutom på STC Expo kan resultaten från STC@MIUN ses i de sex doktorsavhandlingar som presenteras i maj och juni. Avhandlingarna rör sig inom områden som digital färgröntgen, tryckt elektronik, RFID och lågeffekt elektronik.

STC Expo, Sundsvall 2-3 maj. För mer information, program och anmälan, se www.miun.se/stc

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Hans-Erik Nilsson, 060-14 87 39, 070-232 38 08, hans-erik.nilsson@miun.se
Hans Martin, 0653-71 77 70, hans.martin@senseair.se

(Pressmeddelande från Stockholms universitet, KTH och SMHI)

Anslaget kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i samverkan med SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing) vid Vetenskapsrådet. Målsättningen med den nya beräkningsresursen är att förbättra klimat- och turbulensmodeller som bland annat används för att förutsäga framtida klimatändringar.

– Anslaget gör att vi kan köpa en dator som har en kapacitet jämförbar med japanernas stora klimatdator Earth Simulator. Det innebär helt nya förutsättningar för att göra säkrare beskrivningar av processer som reglerar hur klimatet påverkas av utsläpp från transporter, kolkraftverk, industrier och andra aktiviteter vi människor ägnar oss åt, säger Erland Källén, professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, och huvudansvarig för den nya resursen.

I FN:s senaste klimatrapport betonas att signalerna på en pågående klimatförändring är tydliga men att framtida projektioner även innehåller betydande osäkerheter. En del av dessa osäkerheter beror just på att beräkningskapaciteten begränsar hur väl vi kan beskriva processer som reglerar klimatets känslighet för mänsklig påverkan.

En fundamental del av dessa till synes kaotiska processer är den turbulenta omblandning av luft i atmosfären som sker med hjälp av virvlar av olika storlek – från mindre än mm till större än km. Den grundforskning som bedrivs vid KTH inom turbulensområdet är av stor betydelse för att förbättra klimatmodellerna. Turbulensforskningen har också andra tillämpningsområden, bland annat förbättring av flygplanskonstruktioner som ger bränslebesparingar och därmed lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Beräkningsresursen kommer tekniskt att skötas genom ett samarbete mellan PDC (Parallelldatorcentrum) vid KTH och NSC (Nationellt superdatorcentrum) vid Linköpings universitet. Vid KTH sker forskningen inom Linné Flow Centre där Dan Henningson, professor i strömningsmekanik är föreståndare medan docent Markku Rummukainen ansvarar för klimatmodelleringsverksamheten vid SMHI.

Övriga medansvariga är Johan Kleman, professor vid Stockholms universitet, Erik Lindborg, docent vid KTH och docent Markus Meier, forskare vid SMHI och Stockholms universitet. Både klimatforskningen vid Stockholms universitet och turbulensforskningen vid KTH har tidigare beviljats Linné-anslag från Vetenskapsrådet som ett långsiktigt forskningsstöd.

Vid SMHI bedrivs klimatmodellforskning bland annat på Rossby Centre med stöd av nationella och internationella forskningsfinansiärer inklusive EU. Den nya beräkningsresursen möjliggör en stor del av de modelleringssatsningar som planeras inom de deltagande forskningsmiljöerna.

Ytterligare information
Professor Erland Källén, Stockholms universitet, 08-16 23 96, 0708-16 23 96, erland@misu.su.se
Professor Dan Henningson, KTH, 08-790 9004, henning@mech.kth.se
Docent Markku Rummukainen, SMHI, 011-495 8605, markku.rummukainen@smhi.se

Uppsalaforskarna har studerat BMI för över tusen barn under en 20-årsperiod, och visar att övervikten har ökat signifikant bland små barn, medan nivåerna är relativt konstant bland tonåringar. Den undersökta gruppen omfattar 540 barn som var 4, 10 och 16 år 1982, och lika många i samma åldergrupper år 2002. Data hämtades från barn- och skolhälsovården.

De fann också att små flickor var mer överviktiga än pojkar. Exempelvis var en tioårig flicka i genomsnitt 2.1 procent längre, och drygt 13.4 procent tyngre år 2002 än motsvarande år 1982, vilket motsvarar en 13-procentig ökning av BMI. Pojkar var en procent längre och 7.6 procent tyngre 2002, vilket motsvarar en 5-procentig ökning av BMI.

– Trots att föräldrarna till de studerade barnen var välutbildade, en faktor som kopplats till mindre övervikt hos barn, hade barnen – och speciellt flickor – blivit betydligt fetare under 20-årsperioden, säger Ulf Holmbäck, vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

– Den största ökningen såg vi bland fyraåriga flickor, medan 16-åringarnas vikt var stabil. Det tyder på att förändringen skett relativt nyligen, fortsätter han, men tillägger att uppgift om vikt dock saknades från några 16-åringar år 2002, vilket skulle kunna bero på att de vägrat att väga sig.

Studien visar vidare att cirka en femtedel av fyråringarna (20% av flickorna, 18% av pojkarna) hade ett BMI högre än 25, jämfört med en tiondel 1982. Sex procent av fyraåriga flickor och två procent av pojkarna i samma ålder hade ett BMI över 30, jämfört med en procent av både pojkar och flickor år 1982.

När det gäller tioåringarna hade 30 procent av flickorna och 21 procent av pojkarna ett BMI över 25 år 2002, jämfört med 14 procent för flickor och åtta procent för pojkar år 1982. Fem procent av flickorna 2002 hade över 30 i BMI, jämfört med en procent 1982. För pojkarna minskade däremot siffran från två 1982 till en procent 2002.

För 16-åriga flickor var andelen med BMI över 25 cirka elva procent båda åren, medan andelen BMI över 30 ökat från en till två procent. För pojkarna hade andelen över 25 istället minskat från 15 procent 1982, till nio procent 2002, medan andelen över 30 var oförändrad, en procent.

– Visserligen är svenska barn fortfarande mer aktiva än i vissa andra länder, men de spenderar ändå mer tid framför tv och datorer än förr. Det är en av konsekvenserna av den tekniska utvecklingen i vardagen, säger Ulf Holmbäck.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulf Holmbäck på 018-611 79 74, 070-173 00 41, e-post: Ulf.Holmback@pubcare.uu.se

Sedan 1989 har FN:s fredsoperationer utvecklats från att ha primärt militära, fredsbevarande, uppgifter till att inkludera civilt fredsbyggande. Under samma period har FN också alltmer arbetat med att främja jämställdhet och föra in genusfrågor på den internationella arenan. Frågan om hur FN:s egna operationer påverkar jämlikheten i en värdstat har dock inte studerats förrän i denna avhandling.

I sin avhandling systematiserar Louise Olsson tidigare forskning och utvecklar verktyg för att kunna analysera effekterna av fredsbevarande operationer som tar hänsyn till män och kvinnors olika situationer. Hon formulerar det nya begreppet ”säkerhetsjämlikhet”, vilket utökar förståelsen av jämlikhet i termer av skydd från våld. Denna nya kunskap används sedan i en analys av hur den internationella närvaron påverkat jämlikheten i Östtimor.

– Analysen visar att den initiala effekten av operationen var negativ. Men denna trend vändes sedan genom ett samarbete mellan operationens jämlikhetsenhet och lokala intressegrupper – under denna period bestående av östtimoresiska kvinnogrupper – säger Louise Olsson.

Dessa två aktörer påverkade först operationens ledarskap och lyckades ändra attityden hos denna centrala enhet. Med ledarskapets stöd kunde sedan enheten för jämlikhet tillsammans med de lokala grupperna införa förändringar gällande politisk representation, samt inkorporera frågor kring våld mot kvinnor – utöver det våld som främst drabbar män – i operationens arbete. Avhandlingen breddar förståelsen av effekter av fredsbevarande operationer, vilket är användbart vid konstruerandet av framtida internationella insatser, och visar att viktig kunskap kan komma fram när fredsforskningen inkluderar ett bredare spektrum av aktörer i den krigshärjade staten än de (ofta mansdominerade) aktörer som oftast studeras.

– Operationerna har under senare år kommit att solkas av fall av våld mot lokalbefolkningen, främst våldtäkt och våld mot kvinnor, samt att operationerna anklagats för att bidra till ökad ojämlikhet genom att kvinnornas situation försämras. Studien visar att detta på intet sätt är oundvikligt utan att det finns möjligheter att hantera dessa problem, säger Louise Olsson.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Louise Olsson, tel: 018-471 63 07, mobil: 0730 97 86 21, e-post: Louise.Olsson@pcr.uu.se

Njuren spelar en mycket viktig roll inte bara för utsöndringen av avfallsprodukter från kroppens ämnesomsättning via urinen, utan också för blodtrycksnivån i hela kroppen. Blodtrycksreglering sker genom att kroppens vätskevolym bestämmer blodtrycket; ju större volym desto högre blodtryck. Regleringen av kroppens vätskevolym sker i njuren. Detta sker genom att njuren, via specialiserade blodkärlsnystan (glomeruli) filtrerar en stor mängd vätska, cirka 180 liter per dygn, från blodbanan till ett speciellt rörsystem i njuren där urinen bildas (tubuli). På ett lika kontrollerat sätt bestäms mängden vätska som skall återtas till kroppen från tubuli som så småningom leder ut ur njuren mot urinblåsan. Av de 180 liter som filtreras varje dygn återtas normalt cirka 178 liter. Detta leder till en urinproduktion av 2 liter per dygn, men denna varierar naturligtvis beroende på vätskeintagets storlek.

En noggrann kontroll av vätskeutsöndringen sker med hjälp av det så kallade tubuloglomeruära återkopplingssystemet. I detta system kontrolleras tubulusvätskans mängd när den åter passerar förbi sin egen glomerus. Enyin Lai har i sin avhandling undersökt hur detta komplexa återkopplingssystem fungerar. En hypotes är att det lilla blodkärlet som leder till glomerulus (afferent arteriole) i njuren dras ihop (kontraheras), så att en mindre mängd blod kan nå fram och filtreras. Enyin Lai har funnit att två ämnen som finns i kroppen, nämligen angiotensin II och adenosin, kraftfullt samverkar för att sköta denna viktiga reglering.

Ökande mängder av det ena ämnet kan kraftfullt förstärka kontraktionseffekten av det andra, på det till glomerulus ledande blodkärlet. Denna samverkan har en mycket viktig roll då den ena av dessa substanser, adenosin, utgör signalsubstans i detta reglersystem och den andra, angiotensin II, också har stor betydelse i kroppen och är det ämne som de flesta läkemedel mot högt blodtryck blockerar. Om denna samverkan mellan adenosin och angiotensin II blir för kraftfull kommer för mycket vätska att behållas i kroppen och detta i sin tur leder till ett för högt blodtryck. Förhoppningen är att substanser som riktar sig mot samspelet mellan dessa ämnen kan bli nya effektiva läkemedel mot högt blodtryck i framtiden.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Enyin Lai (på engelska) på tel: 018-471 44 09, 073-587 09 46, e-post: Enyin.Lai@mcb.uu.se

Avhandlingen utvärderar hur den svenska klimat- och energipolitiska agendan och dess styrmedel påverkar den svenska basindustrin och energiproducenterna. Analysen bygger på djupintervjuer med representanter för basindustrin, energiproducenter samt industriella och miljöfokuserade organisationer. Intervjuerna illustrerar hur dessa aktörer ser på den politiska agendan och vilka ändringar som de anser nödvändiga. Resultatet ges i form av förslag till förbättringar i utformningen av den svenska klimat- och energipolitiken.

Den internationella och nationella klimatpolitiska agendan har under de senaste åren hamnat i allt större fokus. För många företag, särskilt inom basindustrin och energiproducenterna, har utvecklingen på området en mycket stor betydelse för verksamheten. Påverkan sker genom de styrmedel som regeringen använder sig av för att uppfylla nationellt antagna politiska mål samt internationella utsläppsåtaganden med ursprung i internationella överenskommelser eller EU-beslut. Det är viktigt att dessa styrmedel och den politiska agendan är förenliga med de krav på långsiktiga perspektiv som klimatförändringar och en omställning av energisystemet ställer. För att skapa stabila och tillförlitliga incitament är det viktigt att den politiska agendan också tar hänsyn till företagens långsiktiga drifts- och investeringsförhållanden. Detta är nödvändigt för att skapa de ekonomiska förutsättningar som gör att företagen ser positivt på att genomföra investeringar som resulterar i utsläppsminskningar.

Avhandlingen visar däremot att verkligheten ofta är den motsatta, med kortsiktiga och oberäkneliga beslut. En sådan klimat- och energipolitik ökar risken i utsläppsreducerande investeringar genom en försämrad investeringskalkyl. Detta medför en negativ påverkan på styrmedlens möjlighet att effektivt styra mot uppsatta politiska mål.

Avhandlingen lyfter även fram ett antal andra viktiga frågor. Huvudslutsatsen är att det finns en stor potential för utsläppsminskningar inom bas- och energiindustrin men att den politiska agendan kan utformas annorlunda för att främja investeringar i utsläppsminskande åtgärder. Ett stort bekymmer är det nationellt påtagna utsläppsmålet som bör omformuleras eller avskaffas. En viktig punkt är utsläppshandeln och hur utsläppsrätterna skall fördelas till de olika företagssektorerna. Ett medel för att förbättra den politiska agendan är att arbeta för en hög grad av stabilitet genom en stärkt aktörsdialog.

Avhandlingen inkluderar även bakgrundsinformation till vilka möjligheter för minskade utsläpp som finns inom basindustrin och energiproducenterna. Därmed riktar sig avhandlingen till en bred grupp läsare som är intresserade av en hållbar omställning av energisystem så väl som till politiker och svenska aktörer.

Kontaktinformation
Peter Stigson
institutionen för samhällsteknik
telefon: 08-716 95 22 eller 070-601 09 49
e-post: pstigson@telia.com

Whiplashrelaterade besvär är en typ av nackbesvär som förekommer efter bilkollisioner, men även efter annat yttre våld. De allra flesta drabbade blir återställda inom några veckor efter olyckan, men för en del dröjer sig smärtan kvar och blir långvarig.

Lena Holm, forskare vid Karolinska Institutet, visar nu i sin avhandling att psykosociala faktorer spelar stor roll för tillfrisknandet efter en whiplashskada. Personer som i ett tidigt skede efter skadan har låga eller osäkra förväntningar på att bli helt återställda har oftare funktionsnedsättning sex månader efter skadetillfället, jämfört med personer som har höga förväntningar på att bli återställda. Detta samband kvarstår även när hänsyn har tagits till skadans omfattning.

– Vid det tidiga omhändertagandet vid whiplashrelaterade besvär är det viktigt att vårdpersonalen inte enbart fokuserar på skadans fysiska komponenter. Man måste även betrakta patientens förväntningar som en del av tillståndet, säger Lena Holm.

En tänkbar förklaring till resultaten är enligt Lena Holm att negativa förväntningar kan leda till onda cirklar. Personen vågar inte röra sig ordentligt, vilket kan ge ett felaktigt rörelsemönster som i sin tur kan leda till att smärtan inte går tillbaka eller i vissa fall ökar.

– Det finns en utbredd föreställning om att whiplashrelaterade besvär är mycket svåra och långvariga, vilket oftast inte är fallet. Det visar både våra och flera andra studier. Olika typer av informationsinsatser som syftar till att stärka människors förväntningar på att tillfriskna kan ha stor betydelse för prognosen, säger Lena Holm.

Avhandling: Epidemiological Aspects on Pain in Wiplash-Associated Disorder, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

Kontaktinformation
För mer information, Kontakta:

Med dr Lena Holm
Tel: 08 524 870 23, 070 482 74 79
E-post: Lena.Holm@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se

Idag är den totala ängsarealen i Sverige endast tre promille av vad den var på 1800-talet. Cirka 3000 hektar äng hävdas på det traditionella viset, varav ungefär 350 hektar finns på Gotland. Lotta Wallin har under fyra säsonger ökat hävdintensiteten i tre gotländska ängar som med dagens mått mätt är välhävdade, och sedan jämfört resultatet med den naturliga hävden.

– Mängden förna, det vill säga markens översta skikt som huvudsakligen består av fjolårsgräs och -löv, minskade i en av ängarna, och vegetationsmängden minskade i två av tre undersökta ängar. Det styrkte min misstanke om att hävden i dagens ängar kan vara alltför svag, förklarar hon.

Ängsväxterna reagerade på olika sätt. Ängsväddens populationer blev större tack vare den förbättrade hävden, medan slåtterfibblan inte alls påverkades av förändringen och rosettjungfrulinet reagerade negativt, möjligen på grund av den ökade räfsningen eftersom just dessa plantor lätt fastnar i räfsan och blir uppdragna.

För att kunna följa samma växtindivid under flera växtsäsonger behövde hon en metod som gjorde att hon enkelt och snabbt kunde hitta tillbaka till den.

– Genom att utveckla ett elektroniskt mätinstrument som med hjälp av ultraljud kunde mäta koordinater i mina fasta provrutor lyckades jag göra mätproceduren snabbare och samtidigt minimera antalet felmätta koordinater. Instrumentet kallar jag ”Plantastic”, berättar Lotta.

I och med att ängarna idag är få och ofta ligger långt från varandra är det svårt för fröna att sprida sig mellan dem. Därför prövade hon också att sprida frön på konstgjord väg med hjälp av två metoder, frösådd och plantering av småplantor. Båda sätten fungerade väl, men när det gällde etablering på längre sikt var de planterade småplantorna mer framgångsrika än de frösådda plantorna.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lotta Wallin, 018-471 28 82, 073-029 22 91, e-post: lotta.wallin@ebc.uu.se

Genom att simulera olika uppväxtmiljöer har Lisa Gustafsson studerat mekanismerna bakom vissa skydds- och riskfaktorer som kan påverka alkoholkonsumtionen. En trygg uppväxtmiljö innebar att råttungarna separerades från mamman i femton minuter åt gången, vilket liknar en naturlig situation då mamman till exempel är ute och letar efter föda, medan en längre separation på sex timmar användes för att skapa en mer otrygg miljö. När råttorna blivit vuxna undersökte hon deras frivilliga alkoholkonsumtion genom att låta dem välja fritt mellan dels alkohol och vatten, dels tre olika koncentrationer av alkohol samt vatten.

Hon har också undersökt hur råttornas hjärnor påverkades av uppväxtmiljön och av alkoholintag. Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem med hjälp av en sorts morfinlika ämnen som finns naturligt i kroppen, så kallade opioider. På råtthonorna visade sig separationen från mamman inte ha någon större effekt vare sig när det gällde alkoholkonsumtionen eller hjärnans opioida system, men däremot hade den alkohol råttorna drack effekt på olika hjärnregioner hos de honor som växt upp i en trygg respektive otrygg miljö.

– Det här kan tyda på att honor från olika uppväxtmiljöer ändå har olika känslighet för alkohol, förklarar Lisa Gustafsson.

Hanarna påverkas tydligare än honorna av separationen från mamman, visar studien. De hanar som hade vuxit upp i en trygg miljö konsumerade både mindre och svagare alkohol än de som hade haft en otrygg uppväxt. En jämförelse av opioidnivåer i hjärnan visade också att de råtthanar som vuxit upp i en otrygg miljö hade lägre nivåer och att deras hjärnor även påverkades mer av alkohol än de som hade haft en trygg uppväxt. Av detta kan man dra slutsatsen att de hanar som kom från en otrygg miljö löpte större risk att börja konsumera mer alkohol.

– Uppväxtmiljön spelar en viktig roll både som skyddsmekanism och för individens sårbarhet för att utveckla en hög alkoholkonsumtion. I framtida studier är det också viktigt att beakta att det finns skillnader mellan könen, säger Lisa Gustafsson.

För mer information, kontakta Lisa Gustafsson, 018-471 41 28, 070-515 99 96, e-post: lisa.gustafsson@farmbio.uu.se

Den unika amningsstudien är en av världens största någonsin och resultaten har publicerats i European Journal of Public Health. Den omfattar drygt 37 000 mammor, med data från Barnhälsovårdens register på amning i Örebro och Uppsala län, Medicinska födelseregistret samt Statistiska Centralbyrån.

– Dessa register möjliggör att vi i Sverige, som första land någonsin, kan publicera resultat om effekter av familjens socioekonomiska status på amning upp ett års ålder, baserat på en totalpopulation, säger Renée Flacking.

Det är också den första populationsbaserade studien där amningstidens längd kan studeras hos mammor till för tidigt födda barn, det vill säga före den 37:e graviditetsveckan. Studien omfattar mammor till barn födda 1993-2001 i Örebro och Uppsala län, varav 35 250 mammor till fullgångna barn och 2 093 mammor till för tidigt födda barn. Genom en matchning på barnets personnummer mellan Barnhälsovårdens register på amning i Örebro och Uppsala län och Medicinska födelseregistret kunde data hämtas även från Statistiska Centralbyrån.

Resultatet, för både gruppen fullgångna och för tidigt födda barn, visar att mammor som hade lägre socioekonomisk status; hade kortare utbildning än högskola och universitet, fick arbetslöshetsersättning eller socialbidrag eller hade en lägre disponibel inkomst, ammade i lägre utsträckning än mammor med hög socioekonomisk status vid 2, 4, 6, 9 och 12 månaders ålder.

– Risken för att sluta amma före sex månaders ålder var till exempel dubbelt så hos mammor med kortare utbildning än för de med högre utbildning, berättar Renée Flacking.

Vidare visar studien att för tidigt födda barn ammar länge i Sverige, jämfört med andra länder; 86% vid 2 mån, 72% vid 4 mån, 60% vid 6 mån, 28% vid 9 mån och 9% vid 1 års ålder. Oberoende av socioekonomisk status ammade mammor till för tidigt födda barn kortare tid än mammor till fullgångna barn.

– Sammantaget visar studien att den socioekonomiska statusen har betydelse för ett hälsobeteende som amning trots att vi i Sverige har en generös föräldraförsäkring, i stort sett gratis sjukvård för barn och ett samhälle som kännetecknas av små inkomstskillnader och minimal absolut fattigdom, säger Renée Flacking.

En förklaring till resultaten tror hon kan vara att lägre status ger mindre möjligheter att ha kontroll över och kunna styra sitt liv, vilket resulterar i stress och en negativ självkänsla.
– Sambandet mellan socioekonomisk status och amningstidens längd tyder på att det är viktigt att förbättra stödet till familjer, med särskild prioritering av behoven hos mer sårbara grupper.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Renée Flacking, tel: 023-183 31, 0070-46 46 236, e-post: renee.flacking@ltdalarna.se

Möbius sekvens, CHARGE syndrom och Oculo-Auriculo-Vertebralt spektrum är medfödda tillstånd som inkluderas i Socialstyrelsens förteckning över små eller mindre kända handikappgrupper. De drabbade har ofta flera funktionshinder. Symptombilden varierar mellan de olika tillstånden, men kan bland annat innebära syn- och hörselskador, begränsad mimik, motoriska funktionshinder, beteendestörningar och psykisk utvecklingsstörning.
– Många av dessa funktionshinder kan ge upphov till svårigheter som liknar symptom vid autismspektrumstörning. För att kunna ge barn med dessa tillstånd rätt habilitering och pedagogik, exempelvis alternativ kommunikativ träning, är det viktigt att veta om de har svårigheter inom autismområdet, säger läkaren Maria Johansson.

I studien fick totalt 76 personer med dessa tre tillstånd genomgå en omfattande neuropsykiatrisk undersökning. Resultaten visar att autismspektrumstörning förekom hos en tredjedel av personerna med Möbius sekvens och Oculo-Auriculo-Vertebralt spektrum och hos hälften i CHARGE-gruppen. Svår syn- och hörselnedsättning, ofta i kombination, liksom avvikelser på röntgen av hjärnan var vanligare hos personer med autismspektrumstörning och förekom ofta hos dem med CHARGE syndrom och Oculo-Auriculo-Vertebralt spektrum.
– Detta tyder på att ”autismliknande symptom” i dessa grupper inte enbart kan förklaras syn- och hörselnedsättning, utan också har samband med hjärnskador, säger Maria Johansson.

Avhandlingen visar också att svårigheter inom autismområdet hos personer med dessa tre tillstånd kan bero på hjärnskador som uppstått mycket tidigt under graviditeten. Diagnostiken av autismspektrumstörning försvårades av att de ofta hade flera olika funktionshinder samtidigt.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Autism syndromes in three behavioural phenotype conditions

Avhandlingen försvaras fredagen den 27 april, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Johansson, examinerad läkare, telefon: 031-17 21 55, e-post: maria.johansson@pediat.gu.se

Handledare:
Docent Maria Råstam, telefon: 031-17 21 54, e-post: maria.rastam@pediat.gu.se
Professor Christopher Gillberg, telefon: 031-17 21 51, e-post: christopher.gillberg@pediat.gu.se

De nya beräkningarna baseras på ett uppskattat antal demenssjuka i världen på 29,3 miljoner människor. Av den totala kostnaden spenderas 77 procent i världens mer utvecklade regioner, där 46 procent av de dementa finns.

Bara åtta av världens länder har en statsbudget som överskrider siffran 315,4 miljarder dollar. Enligt CIA World Factbook är det bara USA, Japan, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Kina och Spanien som har en större statsbudget.

– Den totala kostnaden för demens i världen är enorm, och det ökande antalet gamla innebär en utmaning för vården och samhället i sin helhet världen över. Forskning inom det här området är därför viktig och kan påverka livet för ett mycket stort antal människor, säger Anders Wimo, professor vid Karolinska Institutets Alzheimercentrum och studiens huvudförfattare.

Vid en internationell konferens om Alzheimer i Madrid förra sommaren presenterade samma forskare betydligt lägre kostnader för demensvården i världen. De uppskattade då totalkostnaden till omkring 250 miljarder dollar. En orsak till att man nu kommit fram till en högre siffra är det ökade antalet dementa, särskilt i utvecklingsländerna (från cirka 27,7 miljoner 2003 till över 29 miljoner 2005).

I studien uppskattas den indirekta kostnaden för demensvården vara 105 miljarder dollar i hela världen för året 2005. De direkta vårdkostnaderna samma år uppskattas vara 210 miljarder dollar. Enligt forskarna kostar vården mest i Nordamerika och Europa. Av enskilda länder bär USA de största kostnaderna, 76 miljarder dollar, följt av Japan med 34 miljarder dollar, och Kina med 28 miljarder dollar.

I artikeln i presenteras siffror för antalet dementa och vårdkostnad för alla länder med mer än 10 000 personer med demens.


Publikation:
“An Estimate of the Total Worldwide Societal Costs of Dementia in 2005,” av Anders Wimo, Bengt Winblad och Linus Jönsson, Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, April 2007.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Anders Wimo
Tel: 070 579 5383
E-post: anders.wimo@ki.se

Professor Bengt Winblad
Tel: 070 632 6771
E-post: bengt.winblad@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08 524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Glyfosat är det aktiva ämnet i många kommersiella ogräsmedel, till exempel Roundup. Under vissa omständigheter har det visat sig att glyfosat kan spridas med vattenströmmar och även röra sig genom marken ned till grundvattnet. Väl där kan det föras vidare, långt ifrån den plats där det använts.
– Om allt går som det ska bryts glyfosat snabbt ned av mikroorganismer, men blir det ett överskott av ämnet kan det spridas till oönskade områden och ta död på växtligheten, säger Caroline Jonsson.
Hon presenterar i sin avhandling datamodeller för att förutsäga vad som händer med glyfosat i vattenlösningar men även vid gränsytor mellan vattenlösningar och mineralpartiklar.

De kemikalier som har vidsträckt geografisk spridning och som är svårnedbrytbara och därför ligger kvar länge i naturen utgör de största riskerna för miljön. Glyfosat bildar kemiska föreningar med tungmetaller i vattenlösningar och kan på så sätt bli mer svårnedbrytbart. Både glyfosat och föreningar mellan metall och glyfosat kan dessutom fastna på ytan av mineralpartiklar, något som kallas för adsorption.
– Adsorption kan leda till att att glyfosat blir mer svårnedbrytbart. Det kan också föra med sig att både glyfosat och metaller inte sprids så lätt i mark och vatten, eftersom fastläggning i jordar och sediment ökar om ämnet fastnar vid en mineralpartikel, säger Caroline Jonsson.

Caroline Jonsson har i sin avhandling studerat de reaktioner som sker mellan glyfosat och metallerna kadmium och aluminium i vattenlösning. Dessutom har hon undersökt hur glyfosat och kadmium adsorberas på tre olika mineralytor: götit (ett järnmineral), åldrad gamma-alumina (ett aluminiummineral) och manganit (ett manganmineral).

Generellt tyder resultaten på att glyfosat binder starkt till mineralytor i såväl sura som basiska miljöer. Ju mer basisk miljön är, t ex i mark och vatten med kalkrik berggrund, desto mindre benägenhet har glyfosat att fastna på en mineralyta. Detta beror på att en basisk yta blir mer negativt laddad och det blir då svårare för den negativt laddade glyfosatmolekylen att fastna på ytan. Finns det däremot positivt laddade metaller närvarande är det enklare för glyfosat att fastna på mineralytan, eftersom glyfosat då binds tillsammans med metallen till ytan.

Caroline Jonsson (född Norgren) kommer ursprungligen från Lerums kommun i Västergötland. Hon studerade kemi vid Göteborgs universitet och flyttade därefter till Umeå där hon påbörjade sina forskarstudier i kemi.

Fredagen den 27 april försvarar Caroline Jonsson, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Modeling of glyphosate and metal-glyphosate speciation in solution and at solution-mineral interfaces”. Svensk titel: Modellering av glyfosat och metall/glyfosat-föreningar i vattenlösning och vid gränsskiktet mellan vattenlösning och mineralytor. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Dr. Bernd Nowack, Technology and Society Laboratory, EMPA – Materials Science & Technology, St. Gallen, Schweiz. Avhandlingen försvaras på engelska.

Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Caroline Jonsson:
Telefon: 090-786 60 72
E-post: caroline.jonsson@chem.umu.se

Det är känt att Ljunganvirus kan orsaka diabetes, hjärtmuskel-inflammation, inflammation i det centrala nervsystemet och fosterskador hos sork och mus. Utbrott av sjukdomssymptom ser ut att utlösas av höga stressnivåer, i alla fall bland gnagare. Det är fortfarande oklart om Ljunganviruset kan infektera människa. Men observationer som stödjer detta är att förhöjda mängder av antikroppar mot Ljunganvirus har hittats hos barn som insjuknat i diabetes typ 1, och för bara några veckor sedan rapporterades att Ljunganvirus har påvisats från fall av intrauterin fosterdöd.

– Om sjukdom på grund av Ljunganvirus bryter ut kan det ske lång tid efter smittotillfället, kanske efter flera år, säger Jens-Ola Ekström. Det är i alla fall vad man kan se hos gnagare, och det är ett mönster som stämmer bra med mina studier av viruset i cellkultur. Mycket små mängder virus i vävnaderna kan vara en förklaring till att viruset inte har kopplats till sjukdom i människa tidigare. Det saknas helt enkelt tillräckligt bra metoder för att kunna upptäcka Ljunganviruset.

Humant parechovirus är det virus som genetiskt är mest likt Ljunganvirus och de flesta människor blir infekterade av humant parechovirus inom de första två åren i livet. Det kan spridas inom sjukhusmiljöer, men viruset orsakar oftast bara lindriga magproblem eller förkylningssymptom.

– Ett anmärkningsvärt resultat är att Ljunganvirus inte effektivt avdödas av desinfektionsmedlet Virkon, säger Jens-Ola Ekström. Detta desinfektionsmedel används i många sammanhang för att inaktivera virus, bland annat inom sjukvården. Att Ljunganviruset motstår Virkon ger anledning att ifrågasätta medlets effektivitet mot humant parechovirus och kanske även mot andra virus.

Ljunganviruset tillhör picornavirusfamiljen. Andra och sedan tidigare välkända picornavirus är till exempel poliovirus, mul- och klövsjukevirus, det vanliga förkylningsviruset rhinovirus och hepatit A-virus. I de flesta fall är infektioner av picornavirus helt symptomfria, eller ger bara lätta magbesvär eller förkylningssymptom, men kan i undantagsfall ge upphov till allvarliga sjukdomar med ibland även dödlig utgång.

Avhandlingen heter ”Ljungan Virus Replication in Cell Culture”. Disputationen äger rum fredagen den 20 april kl 09.30, Hörsalen Norrgård, Smålandsgatan 26, Kalmar. Opponent är Professor Glyn Stanway, University of Essex, United Kingdom.

Kontaktinformation
Jens-Ola Ekström
tel: 0480-446778
mobil: 070-5280497
e-post: jens-ola.ekstrom@hik.se