Sara Strandberg, 29 år, disputerade 9 mars 2007 på en avhandling med titeln “Measurements on the top quark pair production cross section and estimate of the DO silicon detector lifetime”, se
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Bibi Pehrson, Naturvetenskapliga fakultetskansliet, tfn 08-16 22 92, e-post bpehrson@natkan.su.se
Sara Strandberg, Elementarpartikelfysik, tfn 08-5537 8669, mobil 070-265 63 64, e-post sara@physto.se
Hur läkemedel transporteras och bryts ner i hästens kropp har Lena Olsén vid SLU forskat kring under några år. Studierna har nu resulterat i en avhandling vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU. Avhandlingen innehåller nya rön om såväl antihistamin vid allergiska reaktioner som penicillinchock.
-Hästar skiljer sig mycket både från andra djurslag och från människor när det gäller upptag av läkemedel, säger Lena Olsén. Många mediciner som används till andra djurslag bryts ner väldigt snabbt i hästens tarm och ger inte alls den effekt man förväntar sig. Därför är det viktigt att testa mediciner på rätt djurslag innan man börjar använda dem.
Hästar som utvecklat allergi har behandlats med antihistamin trots att det inte finns något godkänt preparat för djurslaget häst. Hos människa med allergiska problem har mediciner med substansen fexofenadin använts med stor framgång.Lena Olsén gjorde därför studier för att undersöka om fexofenadin även fungerade på häst.
Hon gjorde bland annat upprepade pricktester på hästarnas halsar och mätte halterna av medicinen genom blodprov. Det visade sig dock att medicinen togs upp väldigt dåligt från hästarnas tarmar.
-När jag istället testade substansen cetirizin mot den allergiska reaktionen fick jag mycket bra resultat. Det togs upp bra av hästarna när de fick tabletter via munnen och hade en väldigt bra effekt även vid låga nivåer. Upptaget av cetirizin ökade när hästarna hade fått avmaskningsmedlet ivermektin 12 timmar innan. Vi såg inga biverkningar hos någon häst.
PROV FRÅN HÄSTENS TARM
Innan Lena Olsén gjorde de mer tillämpade studierna inom avhandlingsarbetet började hon med grundläggande forskning. Syftet var att studera ett enzym, CYP3A, som bryter ned flera olika typer av läkemedel i tarmen. En stor mängd prover togs från tarmväggen på nyss slaktade hästar. Då en häst har 25-30 meter tarm var det ett tidsödande arbete att kartlägga hur och var i tarmen enzymet fungerar.
– Vi tittade på var enzymet finns i tarmarna, var genen som kodar för enzymet finns, och hur effektivt det är. Vi såg att det var höga nivåer i början av tunntarmen, vilket innebär att mediciner kan brytas ned direkt där, och därför aldrig kommer ut i blodet så att det kan fördelas ut i kroppen och göra verkan.
– Detta kan förklara varför det är svårt att hitta mediciner som är effektiva till hästar. De kan helt enkelt bryta ner dem innan de hinner verka, säger Lena Olsén.
BEHANDLING KAN GE CHOCK
I avhandlingen ingick även studier varför hästar kan drabbas av chock när de medicineras med penicillin. Reaktionerna hos hästarna kan vara ganska lindriga såsom lättare utslag eller svettningar, men det förekommer varje år att någon häst reagerar så kraftigt att den dör. Dessa reaktioner kommer oftast i samband med själva injektionen eller strax efter. Chocken kan inträffa när som helst under behandlingsperioden.
Via upprop i fackpress fick Lena Olsén kontakt med hästägare vars hästar drabbats av penicillinchock. Det visade sig vara betydligt fler hästar än vad som rapporterats in via veterinärer, trots att så pass allvarliga biverkningar ska anmälas.
– Helt klart verkar det vara så att vissa hästar får en reaktion på tillsatsen av prokain i penicillinet. Vid injicering kan prokain av någon anledning komma ut för snabbt i blodet och det klarar inte alla hästar av att bryta ner tillräckligt fort.
Prokainet är tillsatt för att fördröja penicillinets väg ut i kroppen. I annat fall skulle hästarna behöva injiceras tre gånger per dag i cirka en vecka, vilket skulle vara svårt att realisera. Hästar som drabbats av chock tycks dessvärre riskera att så sker även i framtiden om de medicineras igen med penicillin.
De nya rönen om penicillinchock har väckt stor uppmärksamhet bland hästägare. Men även tillverkarna av medicin tycks ha tagit studierna på stort allvar. Ett nytt preparat som inte innehåller prokain har utvecklats men än så länge är det bara godkänt för kor.
Lena Olsén, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU försvarar sin avhandling Drugs in Horses: Pharmacokinetics and Pharmacodynamics fredag 4 maj
Pressbild på Lena Olsén finns att hämta på www.slu.se/pressrum under pressmeddelanden
För mer information:
Lena Olsén, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU 018-67 31 76
070-633 26 65
Lena.olsen@bvf.slu.se
Tidigare i dag invigdes en prototyp av miljöbilen Spiros på KTHs borggård. Kungen, som visat ett personligt engagemang i miljöfrågan fanns på plats för att avtäcka bilen och har åtagit sig att stödja projektet som Spiros beskyddare.
Bakom projektet står 31 studenter från olika inriktningar på KTH. Kursen har tillsammans med näringslivet tagits fram med målet att förbereda studenterna inför kommande arbetsliv.
– Spirosprojektet är ett bra exempel på hur vi inom våra utbildningar använder oss av kreativitet och problemlösning för att ta oss an framtidens utmaningar, säger Anders Flodström, rektor på KTH.
Spiros är en miljöbilsprototyp, speciellt framtagen för att tävla i Shell Eco Marathon – en europeisk tävling i att driva en bil med så lite energi som möjligt vid en medelhastighet på minst 25 km/h.
– Vi hoppas att vi kan komma längre än 810 km/l som var förra årets rekordsträcka, säger Jessika Lindberg, pressansvarig och delaktig i projektet.
Studenter från institutionen för lättkonstruktion har byggt ett lättviktschassi, en monocoque, av förimpregnerad kolfiber. Materialvalet gör det möjligt att kombinera goda hållfasthetsegenskaper med låg vikt.
Institutionerna för förbränningsmotorteknik och mekatronik har konstruerat en drivlina av elhybridtyp till bilen. Den hybrida drivlinan gör det bland annat möjligt att återvinna bromsenergin vid de under loppet obligatoriska stoppen.
Spiros – efterföljaren till Agilis
KTH ställde även förra året upp i Shell Eco Marathon med Spiros föregångare – Agilis. Spiros tävlar i en annan klass, där fordonen mer skall likna vanliga bilar och där körningen skall påminna om körning i stadstrafik. Detta innebär bland annat att bilen måste ha fyra hjul, fyrpunktsbälte och föraren måste sitta upp.
Om Kungliga Tekniska högskolan
KTH, Sveriges största och äldsta tekniska universitet, bildades år 1871 och har i dag 17 000 studenter. Här utbildas framtidens nobelpristagare, toppchefer och helt vanliga astronauter. H.M. Konungen, är teknologie hedersdoktor vid KTH.
Pressbilder: http://www.familjen.se/kunder/kth/kungen.jpg
Kontaktinformation
För mer information om projektet, kontakta:
Jessika Lindberg, pressansvarig Spiros, 0708-52 25 18
Cellen kan ses som en mycket avancerad fabrik med pyttesmå delar som alla har sin specifi ka roll. För att maskineriet ska fungera krävs transport av olika komponenter och färdiga produkter till rätt plats. De molekylära motorerna är viktiga eftersom de kan transportera laster längs de vägar som är en del av cellens skelett. På de olika vägarna, bestående av aktintrådar och mikrotubuli-spår kan, beroende på motor, lasten transporteras åt ena eller andra hållet. Molekylära motorer åstadkommer också den kraft och rörelse som musklerna utvecklar. En och en flyttar sig dessa motorer bara några miljarddels meter och utvecklar en kraft motsvarande en vikt på några hundra miljondels gram, men tillsammans kan de skapa den kraft och rörelse som muskeln behöver.
– Aktin i muskeln bildar långa trådar som myosin- molekylerna kan dra i, eller vandra fram längs, säger Mark Sundberg. Jag renat fram proteinerna och studerat dem i en artifi ciell miljö. Märkning av aktin gör att de blir självlysande och kan på så sätt ses i ett mikroskop. Genom att studera rörelsen av aktintrådar kan jag se hur proteinerna i en muskel samarbetar.
Under studierna i hur aktin och myosin agerar har även designade transportsystem med dessa proteiner skapats. Ett helt transportsystem med dess olika delar ryms på tvärsnittet av ett hårstrå. För att transportera laster kan dessa fästas till aktintrådar som kan frakta lasten till bestämda positioner på en yta. Transportsystemet kan till exempel användas för att spåra små mängder av en substans i mycket små provvolymer.
– Min förhoppning är att resultaten i denna avhandling bidrar till att utveckla användbara mikroskopiska system, till exempel ett helt analyssystem på ett mikrochip, säger Mark Sundberg. Dit är det fortfarande en bit kvar men på vägen lär vi oss också mer om hur naturen konstruerat molekyler med specifika funktioner. På längre sikt skulle detta också kunna leda till att vi kan designa och producera molekylära maskiner med mönster från biokemiska konstruktionsprinciper i levande celler.
Avhandlingen heter ”Actomyosin interactions on surfaces and guided actin filament transport for hybrid bionano devices”. Disputationen äger rum fredagen den 11 maj kl 09.30, Sal 2007, Västergård, Smålandsgatan 24, Kalmar. Opponent är Professor Henry Hess, University of Florida, USA.
Kontaktinformation
Mark Sundberg
tel: 0480-44 61 91
mobil: 070-7344207
e-post: mark.sundberg@hik.se
Tid: Fredag den 11 maj kl. 8.00-16.15
Plats: Berzeliusväg 3, Karolinska Institutet campus Solna
Program
08.00-08.30 Registrering samt kaffe och smörgås
08.30-08.45 Inledning
08.45-09.15 Barnmisshandel
Olof Flodmark, professor och en av initiativtagarna till MIO-gruppen
09.15-09.45 Tillfällig benskörhet, finns det?
Eva Åström, överläkare och specialist i barnneurologi
09.45-10.15 Vaccinreaktion eller fysisk misshandel?
Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare
10.15-10.45 Kaffe
10.45-11.15 Doktorns roll som sakkunnig och vittne i rättsprocessen-rättsintygets värde
Petra Almqvist, chefsöverläkare vid Rättsmedicinalverket
11.15-12.00 Medicinsk bevisning ur rättsväsendet perspektiv
Justitieråd Johan Munck, åklagare Marianne Ny och advokat Ghita Hadding-Wiberg
12.00-13.00 Lunch
13.00-15.30 The irresponsible expert testimony
Robert Reece,Clinical Professor of Pediatrics & Brian Holmgren, Prosecuting attorney
15.30-16.00 Paneldiskussion
16.00-16.15 Avslutning: Generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, Margareta Bergström
Arrangör: Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och vid Karolinska Institutet i samarbete med: Brottsoffermyndigheten, Sveriges Advokatsamfund, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Rättsmedicinalverket och Svensk Förening för Neuroradiologi.
För mer information kontakta:
Olof Flodmark, processor vid Karolinska Institutet och en av MIO-gruppens grundare.
Tel: 08-517 721 08, 08-517 734 38, 070-729 21 08
E-post: olof.flodmark@karolinska.se
Björn Tingberg, sjuksköterska på barnakuten och aktiv i MIO-gruppen.
Te: 08-517 766 28, 073-966 18 71
E-post:bjorn.tingberg@karolinska.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66, 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Tid: Fredag 11 maj 2007, kl. 10-17
Plats: De Geersalen, hus Y, plan 2, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet
Syftet med seminariet är att belysa hur EU-medlemskapet har påverkat och påverkar svensk miljörätt.
Inför omröstning 1994 diskuterade såväl ja- som nejsidan framför allt i vilken mån EU-medlemskapet skulle hindra Sverige från att driva en – som det uppfattades från svensk horisont – mer långtgående miljöpolitik än övriga Europa. Men var detta en riktig problembeskrivning? Har EU-medlemskapet försvårat för Sverige att driva en progressiv linje? Eller har Sverige på eget bevåg valt att bara lägga sig precis över den ribba som behövs för att uppfylla europeiska miljö- och hälsoskyddsregler? I vissa fall, kanske knappt ens det? Hur ser möjligheterna ut i framtiden, med ny europeisk lagstiftning om kemikalier? Hur hanterar miljödomstolarna den europeiska lagstiftningen?
Talare och tidsplan, se nedan.
Lunch ingår.
Tidplan
9.30-10.00 Kaffe
10.00-12.00 Session I:
Övergripande utvärderingar av EU-medlemskapet och svensk miljörätt
Moderator: Jonas Ebbesson
10.00-10.30 Staffan Westerlund, Juridiska institutionen, Uppsala universitet
10.30-11.00 Per Bergman, Kemikalieinspektionen
11.00-11.30 Said Mahmoudi, Juridiska institutionen, Stockholms universitet
11.30-12.00 Diskussion
12.00-13.30 Lunch
13.30-15.30 Session II:
Erfarenheter och utmaningar: specifika teman
Moderator: Jonas Ebbesson
13.30-14.00 David Langlet, Juridiska institutionen, Stockholm universitet: Svensk kemikaliekontroll före och efter ”REACH”
14.00-14.30 Anna Tiberg, Lantbrukarnas riksförbund: EG-rättens påverkan på svensk miljörätt
– ett utredarperspektiv
14.30-15.00 Kaffe
15.00-15.30 Ulf Bjällås, Miljööverdomstolen: EG-rätt i miljödomstolarna
15.45-17.00 Session III: Paneldiskussion
Panel: Karolina Ardesjö Lundén, Svenska Naturskyddsföreningen, Per Molander, Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Malou Larsson, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, Ulf Bjällås, Miljööverdomstolen
Moderator: Jonas Ebbesson
Kontaktinformation
För obligatorisk pressackreditering kontakta Johannes Wickbom senast tisdagen den 8 maj 2007.
Tfn 08-16 21 47, e-post johannes.wickbom@juridicum.su.se
– Det är första gången som en tydlig åldersgräns definierats där vi kan se att risken för cancer ökar kraftigt om inte operationen görs i tid. En skarp gräns går vid trettonårsåldern, säger docent Olof Akre, som lett studien.
En av de vanligaste medfödda missbildningarna är att pojkar föds med bara en testikel i pungen. Den andra ligger då vanligtvis kvar i ljumsken. Med ett kirurgiskt ingrepp rättas felet till. Sedan tidigare vet man att missbildningen ökar risken för såväl infertilitet som testikelcancer.
I studien, som presenteras i New England Journal of Medicine, ingick nästan 17 000 män i Sverige som 1964 till 1999 opererats för icke nedstigen testikel. Uppgifter har hämtats från patientregistret och följts upp via Cancerregistret. 56 fall av testikelcancer konstaterades under den aktuella perioden. De som opererades före tretton års ålder löpte en drygt fördubblad risk att insjukna i cancer jämfört med den allmänna befolkningen. Om ingreppet gjordes efter tretton års ålder var risken drygt fem och en halv gång så stor.
– Det tycks vara viktigt att korrigera missbildningen före puberteten. Vi studerar nu vidare hur fertiliteten påverkas beroende på tidpunkten för operation. Enligt dagens rekommendationer bör ingreppet göras före ett års ålder, säger Olof Akre.
Testikelcancer drabbar cirka 250 män om året i Sverige och är den vanligaste cancerformen hos unga män. Mer än 95 procent av dem som insjuknar botas genom kirurgisk och onkologisk behandling.
Studie:
“Age at Surgery for Undescended Testis and Risk of Testicular Cancer”
Andreas Pettersson, Lorenzo Richiardi, Agneta Nordenskjold, Magnus Kaijser och Olof Akre
New England Journal of Medicine, 3 maj 2007
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Olof Akre,
Institutionen för medicin Solna
Tel: 08- 517 793 24
Mobil: 070-964 04 04
E-post: olof.akre@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 83895
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Samhällets relationer till djur är motsägelsefulla. Samtidigt som djur utnyttjas för människans syften, måste utnyttjandet legitimeras genom uppfattningar om att djuren tas väl omhand och får sina naturliga behov tillgodosedda. Gymnasieskolans djurvårdarutbildningar förbereder för
yrken där djur används för många olika syften. Genom avhandlingen framkommer att vetenskaplig kunskap om djur ligger till grund för elevernas utbildning, men att den kunskapen inte i sig själv utgör tillräckligt motiv för att legitimera utnyttjandet.
Avhandlingen, som bygger på ett års fältstudier och intervjuer med elever och lärare, visar på olika strategier som skolan tillämpar för att motivera djurutnyttjande inom till exempel animalieproduktion och djurförsök. Etiska diskussioner som uppstår kring djur neutraliseras ofta, särskilt om ”kontroversiella” åsikter vädras. Samtidigt strävar skolan efter att låta eleverna behålla en självuppfattning som moraliska och medkännande aktörer gentemot djur.
– Skolan agerar utifrån en dubbel agenda, säger Helena Pedersen. Vid sidan av det formella målet att förmedla ett vetenskapligt förhållningssätt gentemot djur, socialiserar skolan till acceptans av att djur görs tillgängliga för människans syften, trots motstånd bland vissa elever och lärare. Det förekommer inte bara inom djurvårdarprogrammen, utan även i teoretiska program utan djurvårdarprofil.
Sett i ett historiskt perspektiv påminner samhällets argument för att motivera djurutnyttjande om de argument som använts för underordning av vissa grupper av människor som i olika avseenden ansetts avvikande eller mindre värda. Då djuretiska aspekter diskuteras i skolan ges sådana samband sällan utrymme att utvecklas.
– Eleverna undanhålls möjligheten att se på sina kunskaper ur ett brett och kritiskt perspektiv,säger Helena Pedersen.
Avhandlingens analyser kan ge vägledning för utveckling av undervisning, läromedel, lärarutbildning och läroplaner med nya kritiskt pedagogiska förhållningssätt där relationen till både djur och människor sätts in i ett sammanhang och problematiseras.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Helena Pedersen, 0730-85 17 61, 08-645 46 49, hpedersen56@hotmail.com
Avhandlingen ”The School and the Animal Other. An ethnography of human-animal relations in education” försvaras fredagen den 11 maj 2007, kl 13.00 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen, hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
Hos friska personer råder det balans mellan benuppbyggande och bennedbrytande celler, en balans som gör att skelettet kan växa och dess celler förnyas. Men hos patienter med osteopetros fungerar inte bennedbrytningen som den ska. Skelettet blir mycket tjockt men också skört, benmärgen trängs undan och nerver kommer i kläm. Barn med osteopetros blir ofta tidigt blinda, och lider både av anemi (lågt blodvärde), risk för blödningar, störd kalkomsättning m m.
– Många gånger upptäcks sjukdomen för att spädbarnen inte kan ammas. Det förtjockade skelettet gör att näsan täpps igen så att de inte kan andas och dricka samtidigt, säger Maria Johansson. Hon arbetar på Avdelningen för molekylärmedicin och genterapi i Lund.
Merparten av alla barn med malign osteopetros dör tidigt. Den enda möjliga behandlingen är tidig benmärgstransplantation. Men en sådan är bara verksam om det finns ett syskon vars vävnader liknar det sjuka barnets så mycket att det inte uppstår avstötningsproblem.
En behandling byggt på genterapi skulle vara ett sätt att kringgå detta hinder.
– Vid genterapi tar man ut patientens egna celler – i det här fallet blodstamceller – byter ut den skadade genen och sätter in cellerna igen. Eftersom det handlar om patientens egen vävnad uppstår ingen negativ reaktion. Vi har provat metoden i djurförsök med goda resultat, förklarar Maria Johansson.
Malign osteoporos är mycket ovanlig i Sverige; här föds ett barn med denna sjukdom bara vart tredje år. I Costa Rica däremot, vars befolkning är mindre än hälften av den svenska, föds det fyra-fem barn med sjukdomen varje år. Forskargruppen i Lund, som leds av docent Johan Richter, har ett samarbete med läkare i Costa Rica och har fått patientprover från dem för fortsatta försök.
Maria Johansson disputerar den 12 juni på en avhandling om sin forskning. Det pris hon fått heter Robert Schenk Research Prize och utdelas av IBRA, International Bone Research Association, vid ett möte i Bern den 11-12 maj. Priset är på 30 000 schweizerfranc, nära 170 000 kr.
Mer information Maria Johansson, tel 046-2220590, e-adress
Maria_K.Johansson@med.lu.se.
Trots att nya läkemedel genomgår omfattande kliniska prövningar innan de godkänns för utbredd användning måste arbetet med att kartlägga och utvärdera ett läkemedels biverkningsprofil fortsätta under hela dess livscykel. En viktig källa till information är rapporter av misstänkta biverkningsfall i vanlig klinisk verksamhet. WHO hanterar världens största databas i sitt slag med nära fyra miljoner biverkningsrapporter från 82 länder mellan 1967 och 2007. Beräkningseffektiva metoder för filtrering och mönsterigenkänning är ett viktigt stöd i granskningen av dessa rapporter.
– Biverkningsrapporter är av mycket varierande kvalitet och representerar inget slumpmässigt urval. De är därför olämpliga som grund för traditionella hypotestest. Däremot utgör de en ovärderlig källa till information för att formulera hypoteser om hittills okända läkemedel-biverkningssamband, säger Niklas Norén vid Matematiska institutionen, Stockholms universitet och WHO Uppsala Monitoring Centre.
Niklas Noréns avhandling består av fem vetenskapliga arbeten med som övergripande mål att möjliggöra mer effektiv kunskapsutvinning ur stora samlingar av biverkningsrapporter. Avhandlingen omfattar en metod för att upptäcka när fler än en rapport beskriver samma misstänkta biverkningsfall. Detta arbete har uppmärksammats internationellt och utsågs till bästa tillämpade bidrag vid ACM SIGKDD International Conference on Knowledge Discovery and Data Mining, i Chicago, 2005. En annan viktigt bidrag är en ny metod för att utifrån biverkningsrapporter identifiera misstänkta fall av oönskad läkemedelsinteraktion.
Avhandlingens titel: Statistical methods for knowledge discovery in adverse drug reaction surveillance
Ytterligare information
Niklas Norén är född och uppvuxen i Järbo, Gästrikland. Han har civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Chalmers tekniska högskola sedan 2002 och filosofie licentiat-examen i matematisk statistik från Stockholms universitet sedan 2005.
Niklas Norén nås på tfn 018-656074, mobil 0702-278814, e-post niklas.noren@who-umc.org
För bild, kontakta Stockholms universitets presstjänst, tfn 08-164090, e-post press@su.se
1900-talets Europa har upplevt tre totalitära regimer som har satt sin prägel inom många områden inte minst i språken – Nazityskland, det fascistiska Italien och det kommunistiska Ryssland/Sovjetunionen. Det sovjetiska totalitära språket har även haft stort inflytande på politiska språk i andra östeuropeiska länder, som efter andra världskriget påtvingades att följa samma politiska utveckling som Sovjetunionen. Det kommunistiska partiet styrde Ryssland och Sovjetunionen i över sju decennier, vilket var betydligt längre tid än Mussolinis eller Hitlers styre (drygt 20, respektive 12 år).
– Det ryska språket påverkades därför i större grad av det officiella propagandaspråket än italienska och tyska efter Mussolinis och Hitlers regimer, berättar Ludmila Pöppel vid Slaviska institutionen, Stockholms universitet.
I sin doktorsavhandling har Ludmila Pöppel undersökt det totalitära språkets utveckling i Ryssland och Sovjetunionen och de förändringar som det politiska språket genomgick under 1920-1950-talet. Hon har analyserat ledarartiklar från tidningen Pravda, en tidning som under drygt sju decennier var tongivande för Sovjetunionens ideologi, politik och politiska språk, samt Pravdas paroller och rubriker från perioden 1917-1933.
– Ett politiskt system i landet återspeglas tydligt i det politiska språket. Att beskriva politiska språket innebär till stor del att beskriva den kulturella kontexten och själva systemet. Språkets utveckling är en sorts barometer som återspeglar det totalitära systemets utformande och förändringar, säger Ludmila Pöppel.
Hennes avhandling visar på flera förändringar i det sovjetiska politiska språket och stora olikheter mellan revolutionens språk och totalitärt språk i Sovjetryssland. 1920-talets politiska retorik i Sovjetryssland kännetecknades generellt av två drag – den vände sig ofta till läsarnas känslor och förnuft.
– Exempel på revolutionens språk var metaforer med betydelse av död, grymhet, destruktion och blod. Döden framställdes in i minsta detalj, ofta med sadistiska och masochistiska drag. Under 1930-talet minskade antal metaforer som betydde ”grymhet” och ”hårdhet”. De ersattes med metaforer som betydde ”skapande” och ”enighet”, berättar Ludmila Pöppel.
Epitet är en annan grupp som visade liknande förändringar. På 1920-talet förekommer ofta epitet med betydelse av hårdhet, grymhet och blodighet, som senare ersattes med ord som betydde ”stabilitet” och ”lovprisande” epitet. 1920-talets retorik var inte bara känsloladdad utan vände sig även till förnuftet, det vill säga ratio. Det rationella yttrade sig tydligt i artiklarnas komposition. Logiska resonemang, sådana som implikationer och logiska slutsatser, användes ofta i ledarartiklarna från 1920-talet.
– Att vända sig till läsarnas förnuft var visserligen en formell gest, men man skapade åtminstone en illusion av att läsaren var med i diskussionen och skulle övertygas. Sådan retorik brukar man förknippa med revolutionens språk, säger Ludmila Pöppel.
Både emotionella och logiska drag försvann successivt under 1930-talet och åren därefter.
– De ersattes med element som varken vände sig till känslor eller till logik. Det var upprepningar och klichéer, ett tungt språk som ofta förknippas med totalitärt politiskt språk, säger Ludmila Pöppel.
Avhandlingens titel: The Rhetoric of Pravda Editorials: a Diachronic Study of a Political Genre
Avhandlingen kan laddas ner på
http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=6765
Ytterligare information
Ludmila Pöppel, Slaviska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-164383, mobil 073-1538085, e-post ludmila.poppel@slav.su.se.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som framförallt drabbar unga människor under 30 år. Sjukdomarna kan ge krampartad buksmärta, diarré, feber och viktminskning. Över tusen personer får varje år någon av dessa diagnoser i Sverige. Sjukdomarna tros vara ärftliga, men de exakta orsakerna är än så länge okända.
– Behandlingen för dessa sjukdomar har förbättrats de senaste åren, men för att hitta bästa möjliga behandlingsmetod måste vi veta mer om orsakerna bakom, säger cellbiologen Tanya Karlson.
Tanya Karlson har studerat celler som kallas fibroblaster från möss med inflammerad tjocktarm. Fibroblasterna producerar proteiner som bygger upp bindväv. Avhandlingen visar att det finns mindre av en särskild aktiveringsmottagare på cellytan hos inflammerade fibroblaster.
– Trots att cellerna hade färre receptorer kunde vi se att de svarade betydligt starkare på aktiveringssignaler som går via dessa mottagare. De producerade också en högre mängd proinflammatoriska ämnen jämfört med fibroblaster isolerade från normal vävnad, säger Tanya Karlson.
Fibroblasternas ständiga aktivering kunde spåras till två olika faktorer som samverkar med varandra. Dessa så kallade transkriptionsfaktorer slår tillsammans på en stor mängd olika gener som ansvarar för produktion av ämnen som stimulerar fortsatt inflammation.
– Upptäckten ökar vår kunskap om att flera olika celltyper spelar en stor roll vid kronisk inflammation. Genom sin aktiverade karaktär kan fibroblasterna medverka till de sjukdomsskov som är typiska för dessa sjukdomar, säger Tanya Karlson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: Regulation of mucosal inflammation fibroblasts
Avhandlingen försvaras torsdagen den 10 maj, klockan 09.00, föreläsningssal Ivan Ivarsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Tanya Karlson, fil. mag, telefon: 031-786 63 34, e-post: tanya.karlson@immuno.gu.se
Handledare:
Medicine doktor Paul Bland, telefon: 031-786 63 23, e-post: paul.bland@immuno.gu.se
Ett antal sjukdomar är kopplade till problem med veckningen av kroppens proteiner, vilket leder till utfällning av olösligt protein i hjärnan eller andra organ. Bland dessa sjukdomar återfinns prionsjukdomar som Creutzfeld-Jakob sjukdom (CJD), Alzheimer’s demens, Parkinson och typ II-diabetes (ej insulinberoende).
Målen med avhandlingen är att undersöka de strukturella egenskaperna hos amyloid som är giftig för celler och undersöka vilka mekanismer som är inblandade i giftigheten. Modellproteinerna som används i studierna är matsmältningsenzymet lysozym från häst och höna och egenhändigt syntetiserat albebetin, ett transportprotein som återfinns i blodomloppet.
Lysozymer är proteiner av typen nedbrytande enzymer som förekommer överallt i naturen. Hästars lysozym, som är en viktig del av dess matsmältning, tillhör en utökad familj av strukturellt besläktade lysozymer och laktalbuminer (tranpsortprotein i blodet), och kan ses som en evolutionär brygga dem emellan. Lysozym från höna är ett av de mest undersökta proteiner som finns och dess amyloidbildande egenskaper har beskrivits tidigare.
Fibriller av lysozym från hästar bildas vid surt pH och förhöjda temperaturer, där ett delvis veckat flytande sfäriskt tillstånd uppkommer. Forskargruppen har visat att lysozym formerar sig i runda och linjära protofilament. Formeringen kräver närvaro av kalcium.
Vladimir Zamotin visar att albebetin och dess närbesläktade molekyler har inbyggda amyloidbildande egenskaper under fysiologiska förhållanden. Fibrillbildning sker via flera signaleringsvägar, och omfattar en hierarki av amyloidstrukturer, från oligomerer till protofilament och fibriller. Oligomerer är strukturer som bildas som ett komplex av ett begränsat antal fria proteiner, monomerer. Bland dessa har Zamotin beskrivit två olika typer av mellanformer av oligomerer. Nybildade oligomerer är uppbyggda av 10-12 monomerer och oligomerer som är på väg att bilda amyloid består av 26-30 monomerer. Forskargruppen hypotes är att omvandling av nybildade oligomerer till amyloidbildande dito är ett begränsande steg vid bildande av albebetin-fibriller. Toxicitetsstudier av albebetin-sorter på celler visar att nybildade oligomerer och dess närbesläktade molekyler inte påverkar cellernas vitalitet, medan amyloidbildande oligomerer orsakar celldöd.
Studierna ger insikt i struktur-funktionsrelation av olika former av amyloid och allmänna signaleringsvägar som ger celldöd. Detta är ett viktigt steg för att förstå mekanismerna bakom amyloid-associerad celldegenerering och för att finna specifika målmolekyler för behandling av sjukdom.
Tisdagen 8 maj försvarar Vladimir Zamotin, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Structural studies of heterogeneous amyloid species of lysozymes and de novo protein albebetin and their cytotoxicity.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Daniel E. Otzen, Aalborgs universitet, Danmark.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Vladimir Zamotin på e-post Vladimir.Zamotin@medchem.umu.se, mobiltelefon 073-556 51 91 eller på telefon 090-786 52 83.
Det framkommer i en licentiatavhandling vid Mittuniversitetet som belyser hur ledarens människosyn, beteende och arbetssätt påverkar hälsa och kvalitet.
– På de framgångsrika arbetsplatserna kunde jag bland annat se att ledaren är synlig, rör sig på arbetsplatsen och diskuterar med medarbetarna för att bygga upp relationer och få beslutsinformation, säger Johan Larsson, doktorand vid Institutionen för teknik, fysik och matematik. Resultaten från mina studier kan användas i näringslivet vid rekrytering av ledare och även vid ledarskapsutbildningar, fortsätter Johan Larsson.
De två studier som genomförts visar att ledare med X-orientering har lägre resultat när medarbetarna värderar organisationens kvalitetsaspekter och samtliga tre dimensioner rörande ledarbeteendet; relations-, förändrings- och uppgiftsorientering. Med X-orientering menas att ledaren tror att medarbetarna avskyr och vill undvika arbete, är lata och måste bli styrda och kontrollerade.
Det finns också indikationer som tyder på att organisationer med Y-orienterade ledare har medarbetare med bättre hälsa. Med Y-orientering menas att ledaren tror att medarbetarna under rätt förutsättningar vill arbeta, söker ansvar samt att ledaren tror på andra arbetssätt än kontroll och hot för att uppfylla organisationens mål. Tecken finns även på att förändrings- och relationsinriktat ledarbeteende relaterar positivt med kvalitetsaspekter, speciellt för högre resultat på ledardimensionerna. Den mest framgångsrika ledarskapsprofilen när det gäller kvalitet och hälsa inkluderar höga värden på alla tre dimensionerna.
Resultaten kommer från två studier. Ena studien omfattar åtta jämtländska organisationer och den andra tre organisationer i Sverige som alla tre fått utmärkelsen ”Sveriges bästa arbetsplats”.
The Effect of Leadership Values, Behaviors and Methodologies on Quality and Health”. Licentiatseminarium i ämnet kvalitetsteknik den 4 maj kl. 10 i Q221, Campus Östersund. Johan Larsson är uppvuxen i Östersund där han fullföljde sina gymnasiestudier vid Wargentinsskolan.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Johan Larsson, telefon 070-3900 390. E-postadress johan.larsson@miun.se
En intressant frågeställning är varför armarna producerar mer mjölksyra än benen vid stakåkning? Benen kostar mest energi men farten kommer från överkroppen. Forskarna vid vintersportcentrum hoppas kunna hitta en teknik som minskar energiuttaget från benen och som gör att mer blod förs till överkroppen, något som skulle kunna ge bättre resultat för åkaren. Hur sker regleringen? Hur kan hjärtat fylla benens ökande behov? Svaren på de här frågorna har betydelse för grundläggande kunskaper om fysiologi. Projektansvarig för studien är H-C Holmberg, som även är verksamhetsansvarig för Nationellt Vintersportcentrum.
– Studien har ett stort fysiologiskt och allmänt intresse när det gäller frågan om hur blod fördelar sig i kroppen vid hårt arbete, säger professor Bengt Saltin som är en av forskarna och oftast verksam i Köpenhamn där han leder muskelforskningscentret Copenhagen Muscle Research Centre (CMRC). Oavsett om det handlar om en fullt frisk person som arbetar extremt hårt eller om det är en svårt sjuk person skall hjärtat fördela blodet till olika organ i kroppen.
I studien deltar även Mattias Schindele, överläkare och kateterexpert vid intensiven på Östersunds sjukhus där han arbetar med intensivvård, det vill säga vård av patienter med sviktande fysiologi vilket är raka motsatsen till försökets elitidrottare. För Mattias Schindele handlar det om cirkulation till viktiga funktioner och organ i kroppen.
– Jag hoppas naturligtvis få med mig nya kunskaper till sjukhuset, säger Mattias Schindele. Det här stimulerar min egen forskning samtidigt som jag under försöken är medicinsk expert när det gäller att sätta katetrar i venerna.
Teståkare vid försöket var Emil Carlsson, Myssjö Ovikens IF, som blev nr 48 i årets vasalopp.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
H-C Holmberg, telefon 063-16 57 41 eller 070-379 9040
Mattias Schindele, telefon 070-629 7007 eller e-post mattias.schindele@jll.se
– En mindre yta av lämpliga livsmiljöer leder generellt till en lägre biologisk mångfald, och det finns flera skäl till att vi måste motverka biotopförstörelsen och dess negativa effekter på den biologiska mångfalden. Flera studier har visat att en minskning av insektsrika biotoper i jordbrukslandskap leder till mindre pollinering av växter, även kommersiellt viktiga grödor som raps, och lägre tätheter av naturliga fiender, vilket kan leda till större skadedjursproblem. Förutom minskningen i dessa ekosystemtjänster kan också minskad pollinering och minskad fröspridning i uppsplittrade landskap leda till ytterligare minskningar av den biologiska mångfalden, säger Peter Hambäck, docent i ekologi vid Stockholms universitet.
Vid en jämförelse av mer än 300 fjärilsarter visade det sig att dag- och nattfjärilar svarade olika till en minskande livsmiljö, och det fanns även skillnader mellan olika typer av nattfjärilar.
– Generellt sett så påverkades antalet för nattfjärilsarter snabbare än för dagfjärilsarter, och anledningen till den skillnaden är troligen att de två grupperna använder skilda metoder för att lokalisera lämpliga biotoper och värdväxter, säger Peter Hambäck.
Under natten så är det av naturliga skäl svårare att använda synintryck, och nattfjärilar är därför huvudsakligen hänvisade till att använda lukter för att lokalisera värdväxter. Det är också känt att många nattfjärilsarter kan identifiera växter med hjälp av lukten på relativt långt håll. Dagfjärilar använder i stället huvudsakligen synintryck, och vissa arter kan identifiera lämpliga miljöer på 100 meters håll. Dessa skillnader får konsekvenser för responsen till en uppsplittrad livsmiljö eftersom lukt sprider sig på ett annorlunda sätt än synintryck.
Det visade sig också att kroppsstorleken påverkade nattfjärilsarternas svar till en minskning av livsmiljön. Större arter har en mer utvecklad flygförmåga, och har därigenom lättare att sprida sig mellan olika områden, men de har också ett större resursbehov, vilket kan skapa problem om ytan blir allt för liten.
– Det medför att små arter kan överleva i en uppsplittrad livsmiljö genom att de kan ha livskraftiga populationer även i små områden medan stora arter kan överleva genom att utnyttja flera områden. Det kan leda till att mellanstora arter har störst problem i uppsplittrade miljöer, eftersom de är för stora för att överleva i små områden och för små för att utnyttja flera olika områden. Effekten av biotopförstörelse på den totala biologiska mångfalden bland fjärilar beror därför dels på storleksfördelningen av olika arter och dels på graden av biotopförstörelse, säger Peter Hambäck.
För ytterligare information
Peter Hambäck, docent i ekologi vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-161288, mobil 073-0765126, e-post Peter.Hamback@botan.su.se