Resultatet redovisas i den ansedda internationella vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology och kommer att presenteras i samband med Barnveckan som inleds i Linköping på måndag.
Flera studier under senare år talar för att en förändring av tarmfloran under spädbarnsåren kan vara en orsak till att allergier blivit allt vanligare under de senaste 50 åren.
Forskargruppen har utvärderat om uppkomst av allergi kan förebyggas med den probiotiska bakterien Lactobacillus reuteri. Undersökningen som genomfördes på barnklinikerna i Jönköping, Linköping, Motala och Norrköping omfattade 188 barn.
En grupp blivande mödrar började ta ett preparat fyra veckor före förlossningen. Hälften av dem fick Lactobacillus reuteri och den andra hälften placebo (en overksam produkt). Efter födelsen fortsatte deras barn dagligen med samma produkt som mamman, i form av oljedroppar, till ett års ålder. Barnen följdes sedan i ytterligare ett år avseende utveckling av allergisk sjukdom, till exempel spädbarnseksem och astma. Med hjälp av pricktest och blodprov undersöktes dessutom om barnen hade blivit överkänsliga mot allergiframkallande ämnen som ägg, mjölk, katt, gräs och björk.
Resultaten av tvåårsuppföljningen har nu analyserats. Någon allmän minskning av allergisk sjukdom, till exempel spädbarnseksem, kunde inte påvisas av behandlingen. Andelen barn som hade spädbarnseksem och samtidigt var överkänsliga mot allergen var däremot signifikant lägre i den grupp som fått probiotika än i kontrollgruppen. Effekten var särskilt tydlig hos de barn vars mamma var allergisk.
Resultaten är mycket spännande eftersom det är just sensibiliserade barn med eksem som löper störst risk att utveckla allergisk astma och hösnuva när de blir äldre. Eftersom allergisk astma och hösnuva är ovanliga vid två års ålder går det ännu inte att bedöma eventuella skyddande effekter av probiotika på dessa symptom.
Resultatet av studien skulle dock kunna tala för att barnen som fått Lactobacillus reuteri löper en lägre risk att utveckla dessa sjukdomar i skolåldern. En uppföljning när barnen fyllt sju år är därför planerad.
Artikeln som pressmeddelandet refererar till är publicerad online i Journal of Allergy and Clinical Immunology: “Probiotics in prevention of IgE-associated eczema: A double-blind, randomized, placebo-controlled trial” (Articles in press No 60).
Kontaktinformation
Thomas Abrahamsson, barnläkare och doktorand vid Linköpings universitet
070-9566815, thoab@telia.com eller thomas.abrahamsson@lio.se
Bengt Björkstén, professor vid Karolinska institutet
070-6486956, bengt.bjorksten@ki.se
De negativa miljö- och hälsoeffekterna av trafikrelaterade luftföroreningar som dieselavgaser och ozon uppmärksammas alltmer. Sedan 1950-talet har studier kopplat dessa luftföroreningar till ökad sjuklighet och dödlighet i lung- och hjärt-kärlsjukdomar. Experimentstudier har visat att både dieselavgaser och ozon ger inflammation i luftvägarna. Särskilt känsliga grupper är barn samt individer med astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärt-kärlsjukdom.
I avhandlingen undersöks vilka signaleringsvägar som reglerar inflammationen i luftvägsslemhinnan efter ozonexponering jämfört med de tidigare kända mekanismerna för luftvägsinflammation orsakad av dieselavgaser. Vidare studeras om en exponering för dieselavgaser följd av ozonexponering ger en kraftigare luftvägsinflammation. Exponeringen för de båda luftföroreningarna gjordes för att efterlikna det man finner i storstadstrafik; dvs. hög halt av dieselavgaser under rusningstrafiken på morgonen följt av ökad ozonhalt på eftermiddagen.
Experimenten utfördes i särskilda exponeringskammare. Luftvägseffekterna av såväl dieselavgaser som ozon jämfördes med effekterna av filtrerad luft. Analysmaterialet insamlades genom bronkoskopi med slemhinneprover och sköljvätska från luftrören, men också via upphostat slem. Koncentrationerna av ozon och dieselavgaser valdes för att efterlikna de nivåer som kan finnas i naturlig trafikmiljö och som i tidigare studier har visat sig ge inflammatoriska förändringar i luftvägarna. Två av delstudierna visar också att inflammationen i luftvägarna förstärks vid en sådan kombinerad exponering för dieselavgaser och ozon i strävan att efterlikna en realistisk trafikmiljö i storstad.
En annan delstudie visar en ökning av inflammationskopplade signalmolekyler hos astmatiker jämfört med friska individer inom sex timmar efter ozonexponering. Det innebär att en astmatiker kan försämras i sin sjukdom efter ozonexponering. I en fjärde delstudie noterades emellertid en tidig minskning av inflammationsreglerande signalmolekyler i luftvägarna hos friska personer efter ozonexponering. Denna hämning av signalvägarna är en tydlig skillnad mellan ozon och dieselavgaser när det gäller hur luftvägsinflammationen regleras.
Jenny Bosson är doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för lungmedicin, och kan nås på mobiltel. 070-657 94 36,
e-post jenny.bosson@gmail.com
Lördagen den 21 april försvarar Jenny Bosson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Ozone and Diesel Exhaust- Airway Signaling, Inflammation and Pollutant Interactions”. Svensk titel: ”Ozon och dieselavgaser – inflammationsreglerande signalvägar i luftvägarna samt luftföroreningsinteraktioner”.
Disputationen äger rum kl 9.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är prof. John Balmes, Dept of Medicine, UCSF, San Francisco, USA.
Kunskapen om hur cancerpatienter hanterar vardagens problem och tankar under olika skeden av sjukdomsperioden är idag bristfällig. I sin avhandling har Elisabet Wasteson undersökt cancerpatienters anpassning och välbefinnande i relation till besvär som de själva fått beskriva i detalj. Studierna omfattar upp till 95 patienter med vanliga cancerdiagnoser. För patienter som nyligen fått diagnosen är “fysiska besvär” tillsammans med ”vardagliga problem” vanligast. De cancerpatienter som står i begrepp att avsluta sin behandling besväras däremot mest av ”bieffekter av behandlingen”, men även av ”tankar/känslor” rörande t ex framtid och familj.
Hon visar att patienternas välbefinnande över tid hade samband med flera olika faktorer. Ångest och depression vid behandlingens avslutande, liksom tidigare psykiatriska svårigheter, inverkade negativt på välbefinnandet på sikt. Detsamma gjorde problem som uppfattades som ”mycket besvärande”, patienternas upptagenhet av tankar och känslor, samt brist på socialt stöd. Ett accepterande förhållningssätt till problem var positivt för välbefinnandet.
I de två vanliga situationer som studerades, dels direkt efter diagnos och dels vid avslutandet av en längre tids behandling, använde patienterna oftast så kallade emotionsfokuserade copingstrategier, dvs ett förhållningssätt som inriktar sig mer på att hantera en känsla snarare än på själva problemet.
Studien visar också att det framför allt är tre faktorer som har samband med mer ångest eller depression hos patienten: Att de upplever att de har liten kontroll över problemet, att de använder många olika strategier för att hantera besvären, samt att det finns en stor diskrepans mellan vad de tycker är viktigt i livet och vad de i situationen kan uppnå av detta.
– Men patienterna mår, i motsats till sina närstående, bättre över tid och diskrepanserna minskar, säger Elisabet Wasteson.
Hon kommer också fram till att dagboksskrivande kombinerat med kvantitativa data, som inte används så ofta tillsammans, kan ha fördelar som metod eftersom det bidrar till ökad förståelse för hur cancerpatienter anpassar sig och mår i relation till specifika besvär under sjukdomsförloppet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Elisabeth Wasteson, tel: 070-644 04 05, 018-471 34 98, e-post: elisabet.wasteson@pubcare.uu.se
Globe Award är en världsomspännande prisutdelning och anses vara det mest etablerade nationella pris i sitt slag. För den vinnande forskargruppen är priset betydelsefullt.
– Vi är förstås hedrade av denna fina utmärkelse och det sporrar oss i vårt fortsatta arbete. Forskning med koppling mellan hållbar utveckling och företag är en oerhört viktig angelägenhet, både för företagen och i samhället.
Bakom priset och nomineringen står Globe Forum, en organisation med ett globalt nätverk som arbetar för att föra företag närmare varandra. Global Award-utmärkelsen ska uppmärksamma innovativa satsningar inom CSR som främjar hållbar utveckling och den globala ekonomin.
Förutom SuRe var fyra andra svenska forskargrupper nominerade till priset. Pris delades även ut till SKF för att det ansågs ha kommit längst med att integrera CSR-frågor i sin verksamhet. Scandinavian Biogas fick pris för bästa CSR-entreprenör. I juryn sitter landets i särklass ledande experter på Corporate Social Responsibility (CSR).
I kategorin forskare har juryn sökt efter vetenskapliga insatser som ökat kunskaperna om CSR och dess effekter, samt som går att kommersialisera. En avsikt med de tre kategorierna är att viga samman forskning, entreprenörskap och etablerat företagande.
Priset delades ut på Berns i Stockholm den 19 april i samband med konferensen Globe Forum. Konferensen samlar toppolitiker, entreprenörer och storföretag från Norden och Ryssland, Kina, Indien samt Östeuropa.
Forskargruppen SuRe vid Handelshögskolan i Stockholm drivs sedan 2003 av docent Susanne Sweet och doktoranderna Emma Sjöström, Jenny Ählström och Monica Macquet. Forskningen kretsar kring hur marknader påverkas, uppkommer och utvecklas relaterat till hållbar utveckling och företags sociala ansvar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Susanne Sweet, docent vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 95 42, 0707-14 28 28
E-post: susanne.sweet@hhs.se
Hemsida: www.hhs.se/DSection/research/sustainability.htm
Parul Sharma, Legal adviser CSR, Global Forum
Tel. 08-586 199 00, mobil 073-933 69 40
Hemsida: www.globeforum.com
Största enskilda anslaget går till My Hedhammar, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, som fått 3 440 000 kronor för forskning om konstgjord hud inom veterinärmedicin – ett nytt biomaterial baserat på spindelprotein.
Även forskning om olika typer av virus och utveckling av diagnostik har beviljats anslag på över två miljoner vardera för tre projekt. Exempel på andra områden som fått anslag är forskning kring skalbildning och skelettstyrka hos värphöns, förändringar av bindväv i hästars leder vid hård träning och hur lungmaskinfektion hos nötkreatur påverkar immunförsvaret.
-Vi tycker det är mycket glädjande att Formas nu har gjort en stor satsning på veterinärmedicinsk forskning. Den har tidigare kommit i skymundan på Formas då veterinärmedicinen inte har haft en egen beredningsgrupp med experter inom området, säger Ulf Magnusson, vicedekanus med ansvar för forskning vid SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.
-Veterinärmedicinen hamnar många gånger mitt emellan jordbruksforskning, humanmedicin samt biologi och det har därför varit svårt att hävda sig inom dessa stora grupperingar. Det är därför väldigt positivt att Formas nu uppmärksammat denna problematik och vidtagit åtgärder.
De forskare vid SLU som har beviljats anslag är Sandor Belak, Björn Ekesten, Stina Ekman, My Hedhammar, Lena Holm, Anne Lundén, Ulf Magnusson, Claudia Baule och Anna Rosander.
För mer information, kontakta Ulf Magnusson, vicedekanus vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU 018-672324 ulf.magnusson@kv.slu.se
Vid Campus Östersund bedrivs forskning, utveckling, utbildning samt innovationsaktiviteter inom Sportteknologi, Sportstech. Investeringen förbättrar den infrastruktur som behövs för att bättre kunna nyttja och utveckla metoder för friformstillverkning av modeller och enstaka komponenter.
– Som utgångspunkt för en friformstillverkning använder vi tredimensionella beskrivningar såsom CAD-modeller, fysiska digitaliserade objekt samt objektröntgenbilder, säger Mikael Bäckström.
Metoden har flera stora fördelar i tillverkningshänseende som gör den särskilt lämpad för framställning av enstaka komponenter och komplexa geometrier. Tidigare har Mittuniversitetet med framgång använt utrustning för friformframställning i plastmaterial inom de områden som nu fokuseras på för fortsatt aktivitet. Dessa är prototyper inom sport- och upplevelseteknologi, medicinska modeller för pre-operativ planering samt innovationsstöd inom skiftande industri och företagssektorer.
Maskinen tillverkas av det svenska företaget ARCAM AB och arbetar genom att smälta metallpulver i vakuum genom att tillföra energi via elektronstråle. Maskinen S-20 är den största i sitt slag som företaget tillverkat och forskning pågår för att optimera processens utbyte.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Tekn. Dr. Mikael Bäckström, 070-5400674, E-postadress: mikael.backstrom@miun.se
Stipendiet delas ut av Kurt Aspelins Minnesfond och prismotiveringen lyder:
”Christer Ekholms doktorsavhandling Nervositeten kommer utifrån. Om Erik Beckmans tidiga författarskap är en föredömlig idé- och textanalytisk studie. Omfattande i sitt åtagande, utförlig i sina tolkningar är undersökningen likväl fri från verbalt överflöd. Ekholm kräver sina läsares observans och noggrannhet – som den gör vars analys i sig är minutiöst observant och noggrann. Teoretiskt och metodiskt precis avstår författaren helt i sin monografi från att pryda sig med teori som inte sätts i bruk.
Ekholms avhandling har stor integritet och förefaller skriven fri från genrens gängse nervositet.”
Kurt Aspelin (1929-77) var tongivande lärare och forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Han var Almqvistforskare och introduktören framför andra av 70-talets teoriboom i ämnet. Aspelins betydelse och insatser aktualiseras årligen av det stipendium som delas ut till en yngre forskare som verkar i hans anda.
Ordförande i stipendiekommittén är Tomas Forser, professor i litteraturvetenskap
Kontaktinformation
Mer information: Christer Ekholm, 031-786 4349, christer.ekholm@lit.gu.se eller
Tomas Forser, tel 031-786 4564, tomas.forser@lit.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
I avhandlingen diskuteras framförallt två filosofiska skolor. Enligt den första skolan, så tillskriver vi andra mentala tillstånd på basis av ett analogislut. Vi ser att andra grimaserar illa, minns att vi själva har ont när vi beter oss på det sättet, och drar slutsatsen att också andra har ont när de beter sig så. Enligt den andra skolan använder vi oss av en psykologisk teori. Den här teorin går under benämningen teori-teorin, eller teorin att vi använder oss av en psykologisk teori när vi tillskriver andra mentala tillstånd. Vi ser att en annan människa gråter, och har en teoretisk kunskap om att gråt normalt betyder sorg eller smärta. Vi utgår inte från oss själva. I avhandlingen försvaras en ny – eller möjligen nygammal – version av den analogiska teorin.
Almäng tar sin utgångspunkt i den franske filosofen Maurice Merleau-Pontys teori om en praktisk intentionalitet, eller ett mentalt tillstånd som består i man är medveten om vilka praktiska handlingsmöjligheter man har i en specifik situation. Det karakteristiska för den praktiska intentionaliteten är att den inte har en språklig natur och att den inte heller används i kognitiva processer som vanligt tänkande eller resonerande. Den består helt enkelt i en medvetenhet om vilka handlingar vi kan utföra med hjälp av kroppen i en specifik situation. En fotbollsspelare som ser vilka spelare han kan passa bollen till för att skapa en målchans, är till exempel i ett tillstånd av praktisk intentionalitet. Det är också en snickare som ser hur han skall fästa ett bräde för att ett tak skall bli tätt.
Det specifika med praktisk-intentionala tillstånd är att de är något som ett jag har i kraft av att det är en kroppslig agent. Man skulle helt enkelt inte kunna se vilka handlingar som en miljö inbjuder till, om man inte vore en agent som kunde handla i omgivningen med hjälp av kroppen. Det här intentionalitetsbegreppet har emellertid diskuterats väldigt litet i den filosofiska diskussionen om hur vi tillskriver andra människor psykologiska tillstånd och förutser hur de kommer att handla. Almäng argumenterar för att teori-teorin överhuvudtaget inte kan hantera begreppet praktisk intentionalitet. Analogiteorin kan hantera begreppet, men bara om den revideras.
Avhandlingsförfattaren menar att vi till största delen förutsäger andra människors beteende genom att tillskriva dem praktiskt-intentionala tillstånd. Tanken är att vi ser de handlingsmöjligheter andra människor har, på grundval av vilka handlingsmöjligheter vi själva skulle ha, om vi befunne oss i deras situation. Almäng argumenterar för att det här dels innebär att vi i en specifik bemärkelse direkt kan varsebli psykologiska tillstånd, dels att de vanligaste invändningarna mot analogi-teorin visar sig ohållbara.
Disputationen äger rum onsdagen den 2 maj 2007 kl. 13
Stora hörsalen, Humanisten
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Jan Almäng, 031-786 45 76 (arb.), 031-21 04 37 alt. 0570-15 226 (hem), jan.almang@phil.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, 031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Hedersutmärkelsen delas ut av styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet. Styrelsens motivering är att Bill och Melinda Gates – genom sin stiftelse – aktivt och långsiktigt bidrar till att förbättra människors hälsa där behoven är som störst. Bill & Melinda Gates Foundation stödjer hälso- och sjukvård i fattiga länder och finansierar forskning för effektiva åtgärder mot de största globala hälsoproblemen.
– Eftersom Gates Foundations arbete med global hälsa bygger på vetenskaplig grund, används stiftelsens bidrag på effektivast möjliga sätt, säger Jan Carlstedt-Duke, ordförande i styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet.
Bill & Melinda Gates Foundation har hittills lämnat 7,8 miljarder dollar i stöd till global hälsa.
Tidigare i år har Karolinska Institutet utsett två medicine hedersdoktorer och en odontologie hedersdoktor. Dessa kommer att ta emot symbolerna för sin nya status – ring, diplom och doktorshatt – vid den årliga promotionsceremonin i maj i Stockholms stadshus.
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Bill och Melinda Gates Foundation
Med utgångspunkt från övertygelsen att varje människoliv är lika mycket värt, arbetar Bill och Melinda Gates Foundation med att minska orättvisor och förbättra livet för människor världen över.
I u-länder fokuserar stiftelsen på att förbättra hälsan, minska extrem fattigdom och öka tillgången till teknik på offentliga bibliotek. I USA är stiftelsens mål att tillförsäkra alla människor tillgång till en bra utbildning och till teknik på offentliga bibliotek. I sin lokala region strävar den efter att förbättra livet för låginkomstfamiljer.
Stiftelsen har sitt säte i Seattle och leds av CEO Patty Stonesifer och medordförandena William H. Gates Sr., Bill Gates och Melinda French Gates. Se: www.gatesfoundation.org
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Jan Carlstedt-Duke, dekan för forskning, tfn: 08-524 864 70, mobil: 070-792 40 85, e-post: jan.carlstedt-duke@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, tfn: 08-524 860 66, mobil: 070-614 60 66, e-post: sabina.bossi@ki.se
Det övergripande målet i den nya doktorsavhandlingen Sustainable snow handling – med vilken Karin Reinosdotter disputerar den 20 april – har varit att studera vilka förutsättningar som krävs för att uppnå en miljömässigt hållbar snöhantering. Studien har bedrivits i tre delar; att studera vilken typ av strategier som används i dag och närmare förstå hur de uppkommer och utvecklas, att undersöka de olika föroreningar som finns i snö i form av bland annat metaller och partiklar, samt att förstå vad som händer med dessa föroreningar när snön smälter och hur de påverkas av en eventuell saltanvändning.
– Provtagning av snö visar att det finns mycket stora variationer i föroreningsinnehållet. Metallinnehållet i snö längs vägar med olika trafikbelastning har jämförts mellan två svenska kommuner, Luleå och Sundsvall. Resultatet visar att skillnader i snökvalitet inte bara kan ses inom en kommun utan också mellan kommuner, säger Karin Reinosdotter.
-Variationerna beror till stor del på skillnaderna både i själva snöhanteringen och i vinterklimatet. Och ett laborationsförsök där en mängd snö som innehöll vägsalt och en annan mängd utan salt visade att om man använder salt som halkbekämpningsmetod så kan det leda till att smältvattnet får ett lägre pH-värde och innehåller mer lösta metaller och partiklar.
I avhandlingen föreslås också schablonvärden för metallinnehållet i snö längs med vägar med olika trafikbelastning, liksom rekommendationer för en miljömässigt hållbar snönhantering. Förhoppningen är att dessa rekommendationer i första hand ska användas av kommunerna när de utvecklar sina snöhanteringsstrategier.
Karin Reinosdotter är född och uppvuxen i skånska Bromölla. Hon tog sin civilingenjörsexamen i samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet 2001.
Upplysningar: Karin Reinosdotter, tel. 0920-49 24 26, karin.reinosdotter@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Ett av de mest lovande materialen består av tre grundämnen: titan, kisel och kol. Per Eklund, doktorand i tunnfilmsteknik, har granskat hur denna titankiselkarbid kan användas i ytbeläggningar. Avsikten med att belägga en yta med ett lager av ett annat material är att förändra egenskaperna hos objektet. Det är därför man målar huset eller lackerar köksbordet.
När man arbetar med material som består av ett eller två grundämnen har man begränsade möjligheter att påverka egenskaperna. Med tre ökar flexibiliteten och designmöjligheterna dramatiskt.
Gassensorer, temperaturtålig elektronik, bränsleceller och kraftöverföring är exempel på teknikområden där titankiselkarbid kan få stor betydelse. Redan idag finns materialet på marknaden genom LiU-avknoppningsföretaget Impact Coatings, som säljer det under handelsnamnet Maxfas.
Särskilt intressanta är möjligheterna att kunna ersätta guld som elektriskt kontaktmaterial. Guld är en utmärkt elektrisk ledare och korroderar inte. Men andra egenskaper är direkt dåliga – guld är mjukt och nöts väldigt fort, vilket alla som haft glapp i kontakten till mobiltelefonen säkert märkt. Dessutom är det dyrt och kräver miljöfarliga ämnen vid utvinning.
Titankiselkarbiden har en unik kombination av egenskaper tack vare sin nanostruktur: materialet är en ganska bra elektrisk ledare, lagom hårt, tåligt och korrosionsbeständigt. Det är på sätt och vis ett typiskt ursvenskt material – det är lagom bra på nästan allting.
Avhandlingen Multifunctional nanostructured Ti-Si-C thin films läggs fram fredag 20 april.
Kontaktinformation
Per Eklund 070-3541702, 013-285793, per.eklund@ifm.liu.se
Carolina Bigert, doktorand vid avdelningen för yrkesmedicin, har i två olika delstudier undersökt förstagångsfall av hjärtinfart hos manliga buss-, taxi- och lastbilsförare i Stockholms län. Dessutom har hon undersökt hjärtinfarktrisken bland tunnelbaneförare i Stockholm samt analyserat blodmarkörer hos personal som arbetar vid tunnelbaneperronger med särskilt hög partikelhalt i luften.
För bussförare var risken mer än fördubblad att drabbas av hjärtinfarkt och för taxiförare nästan fördubblad jämfört med andra yrkesgrupper. Kända riskfaktorer som rökning, diabetes, övervikt och fysisk inaktivitet på fritiden var vanligare bland yrkesförarna. Men även om man tog hänsyn till dessa skillnader kvarstod en ökad risk för hjärtinfarkt.
– Arbetsmiljön kan vara en bidragande orsak till den ökade risken bland buss- och taxiförare. Stress på arbetet är en möjlig förklaring, liksom exponering för motoravgaser, säger Carolina Bigert.
När det gäller personal i tunnelbanan såg situationen något annorlunda ut. Tunnelbaneförarna löpte inte större risk än andra grupper att drabbas av hjärtinfarkt. Däremot i gruppen perrongarbetare med hög kontinuerlig exponering av partiklar i inandningsluften fanns tecken på aktiverade inflammationsmekanismer. Vilket i sin tur talar för en möjlig ökad risk för framtida hjärt- kärlsjukdom.
– Tunneltågförare i Stockholms tunnelbana vistas lika mycket ovanför jord som under. De exponeras alltså inte lika mycket för den dåliga luften vid vissa perronger, säger Carolina Bigert.
Carolina Bigert är även verksam som specialistläkare vid Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Avhandling: ”Cardiovascular disease among professional drivers and subway staff in Stockholm”, Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för yrkesmedicin, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carolina Bigert, specialistläkare
Tel: 08-737 36 95, 073-966 15 39
E-post: carolina.bigert@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
”Svea: Folkkalender” gavs ut 1844-1907 och fanns att köpa lagom till jul varje år. Denna litterära kalender blev redaktören och förläggaren Albert Bonniers ”skötebarn”. Etablerade författare såg det som god reklam att ha sitt namn med i Svea, men Bonnier använde också sin kalender för att pröva och rekrytera nya författare till förlaget. Flera författargenerationer har bidragit i kalendern och här återfinns en stor del av tidens svenska kulturelit; Emilie Flygare-Carlén, Carl-Anton Wetterbergh, Zacharias Topelius, Anne Charlotte Leffler, August Strindberg, Selma Lagerlöf och Bo Bergman är bara några av de mest kända namnen.
I sin avhandling belyser Gundel Söderholm de yttre villkoren för Sveriges mest framgångsrika litterära kalender, men framför allt visar den hur diskussionerna fördes mellan författare och förläggare angående honorar och bidragens innehåll. Bonnier ville skapa en svensk nationell kalender och Gundel Söderholm har undersökt hur det återspeglas i bidrag som behandlar historia respektive modernitet/antimodernitet.
Bland annat finns bidrag som hämtar stoff från den svenska historien under hela utgivningstiden. Finlandsfrågan fick aktualitet under Krimkriget och den då uppblossande revanschtanken. Sverige och Finland var alltför intimt sammansvetsade för att kunna skiljas åt menade Sveas bidragsgivare. Men det går också att urskilja en utveckling från revanschism till ett accepterande av en självständig finsk nationalism i kalendern.
Även det moderna samhällets framväxt går att följa i kalendern. Emancipatoriska tankar uttrycktes tydligt i Svea, framförallt när kvinnofrågan behandlades. En borgerlig kvinnosyn med familjen i centrum finns under hela utgivningsperioden. Visserligen kritiserades den konventionella, borgerliga kvinnoidealet även i Sveas tidigare årgångar, men det var först närmare sekelskiftet som förvärvsarbete utanför hemmet lyftes fram som ett fullgott och medvetet alternativ för kvinnan. Också den ensamma modern gavs en plats i det moderna samhället, medan hon i de tidigare bidragen inte gavs någon möjlighet till överlevnad.
– Men trots en del antimoderna inslag gör jag bedömningen att Svea förde det moderna projektets talan, säger Gundel Söderholm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gundel Söderholm på 070-576 07 05, e-post: Gundel.Soderholm@sub.su.se
Tidigare studier visar att ungefär hälften av patienter som ordineras läkemedel inte följer instruktionerna, eller avbryter sin behandling i förtid. Detta medför negativa konsekvenser för patienten och stora kostnader för samhället. Ann-Charlotte Åkerblad har i sin avhandling undersökt effekterna av två olika metoder som syftar till att öka patienternas ”följsamhet” till antidepressiv medicinering, och också undersökt långtidsutfall och kostnader för depression hos olika patienter.
Studien omfattade 1 031 patienter med depression som följdes under två år. Behandlingen genomfördes av 93 svenska allmänläkare. Alla patienter behandlades med läkemedlet sertralin. Före studiestart hade de behandlande läkarna slumpmässigt delats upp i tre grupper. En grupp lät sina patienter ta del av ett skriftligt utbildningsmaterial om depression och dess behandling som komplement till läkemedelsbehandlingen. I den andra gruppen försökte man optimera läkemedelsbehandlingen genom kontroller av halten av läkemedel i blodet. I den tredje gruppen, kontrollgruppen, behandlades patienterna enligt sedvanlig klinisk praxis.
Resultaten visade att endast fyra av tio patienter följde behandlingsordinationen under de första sex månaderna. Ingen av metoderna ökade andelen patienter som följde ordinationen, men i gruppen som fick ta del av det skriftliga materialet var det fler patienter som svarade på behandlingen.
– De som följde ordinationen svarade bättre på behandlingen och tillfrisknande i högre grad, både på kort och på lång sikt, jämfört med dem som inte gjorde det, säger Ann-Charlotte Åkerblad.
Den totala kostnaden per patient under tvåårsperioden var 363 000 kronor. De indirekta kostnaderna dominerade, framförallt i form av sjukskrivningar. Studien kunde inte påvisa någon skillnad i kostnader för patienterna i de olika behandlingsgrupperna eller mellan dem som följt ordinationen eller inte. Däremot var kostnaden för de patienter som svarat på behandlingen 39 procent lägre jämfört med dem som inte gjort det.
Patienter under 35 eller över 64 år, liksom de som inte hade andra mediciner utöver det studerade läkemedlet, var överrepresenterade bland dem som inte följde ordinationen. Andra faktorer som påverkade följsamheten negativt var personlighetsstörning, sensationssökande personlighetsdrag och alkohol-/drogmissbruk.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Charlotte Åkerblad, tel: 08-756 24 13, e-post: ann-charlotte.akerblad@uaspsyk.uu.se
Hur kan vi veta att en bil som försvinner under en bro fortfarande existerar och dessutom kommer att dyka upp på andra sidan av bron? Vad litar vi på i situationer där bara delar av ett objekt är synliga bakom andra mer närliggande objekt? Hur vet vi vilka av dessa synliga delar som borde grupperas tillsammans till ett objekt och vilka inte? För oss vuxna är det inte svårt. Med hjälp av vår erfarenhet klarar vi sådana uppgifter varje dag utan att märka dem. Men spädbarn har inte samma kunskap om världen än. Hur klarar de sig i sådana situationer? Hur utvecklas denna förståelse av världens principer och när börjar spädbarn att föreställa sig tillfälligt osynliga objekt och gruppera synliga detaljer till ett bakomliggande objekt? Dessa frågor är utgångspunkten för Olga Kochukhovas avhandling där hon studerat spädbarns blickriktningar.
Att rikta blicken på intressanta objekt och följa dem när de rör sig är en av de första handlingar som spädbarnet behärskar. Om barnet förväntar sig att ett rörligt objekt som försvann bakom en skärm kommer att fortsätta i samma bana kan vi observera om barnet riktar blicken till platsen där objektet borde dyka upp, innan objektet blir synligt igen.
Resultaten visar att fyra månader gamla barn kan förutsäga när objektet kommer att dyka upp igen. Från sex månaders ålder förväntar sig barn att objektet kommer att fortsätta samma bana som före försvinnandet bakom skärmen.
– Men om objektet ändrar banans riktning före objektet blir synligt igen, lär sig sex månaders barn den nya banan redan efter ett par gånger och de kommer ihåg den över ett dygn, säger Olga Kochukhova.
Vad gäller situationer när barn fortfarande kan se delar av ett objekt kan både fem och nio månaders barn rekonstruera rörliga objekt och följa dess rörelse med mjuka ögonrörelser och vid nio månader presterar de lika bra som vuxna i denna uppgift.
– En sådan här studie ökar vår förståelse av barnens normala utveckling och kan ge oss ett redskap för att ge barn som har någon typ av utvecklingsstörning hjälp.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Olga Kochukhova på tel: 018-471 21 08, e-post: Olga.Kochukhova@psyk.uu.se
Avhandlingen om miljöövervakning på nationell och lokal nivå är baserad på undersökningar utförda i Namibia. Startpunkten är ett nationellt system som utvecklats för att övervaka markförstöring i hela landet. Systemet är baserat på fyra indikatorer som kombineras för att ge en uppfattning om var risken för markförstöring är störst i landet. En viktig fråga att besvara är hur väl resultaten från nationella övervakningssystem överensstämmer med verkligheten. En undersökning av detta gjordes i Cuvelia-deltat i norra Namibia, som identifierats som ett högriskområde av det nationella systemet. Tillgång på drickbart vatten har historiskt varit ett problem i detta område då salthalten i grundvattnet är så hög att vattnet oftast inte går att dricka. Intervjuer med lokalbefolkningen i området visade att resultat från det nationella systemet överensstämmer med deras uppfattning: negativa miljöförändringar har ägt rum i området.
– Det intressanta är att lokalbefolkningen kan ge en mer nyanserad bild av orsak och verkan, baserad på deras lokala erfarenheter, säger Patrik Klintenberg, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Det nationella systemet visar att minskad nederbörd över en längre tid samt ökat antal tamboskap i området är orsaker till miljöförändringar. Enligt lokalbefolkningen är det en vattenledning som konstruerades 1992, för att förse folk och boskap med färskvatten vid regelbundet placerade vattenställen, som är den viktigaste orsaken till dessa förändringar.
– Det har enligt dem lett till en kraftig inflyttning av folk och boskap från närliggande byar, vilket i sin tur har lett till överutnyttjande av naturresurserna där, säger Patrik Klintenberg.
För att undersöka om dessa uppgifter kan kvantifieras gjordes en jämförande studie av betesmark runt dessa vattenställen samt privatägda brunnar. Resultaten visar en stor skillnad i utnyttjandet av de två. Negativa förändringar av betesmarken kunde mätas så långt som 6 km från vattenställen utmed vattenledningen, men inga signifikanta förändringar observerades runt privata brunnar.
– Skillnaden mellan dessa två är att tillgång till privata brunnar är kontrollerad men tillgång till vatten utmed vattenledningen är helt okontrollerad. Detta indikerar att ägande spelar en central roll i markutnyttjande och dess påverkan på naturresurser i studieområdet, säger Patrik Klintenberg.
Att tillgång till friskt vatten är en mänsklig rättighet är något som är svårt att förneka, men baserat på resultaten i avhandlingen är det tydligt att en positiv utveckling kräver mycket mer än att man bygger infrastruktur menar Patrik Klintenberg.
– För att undvika vad som skedde i det område som studerats här, där mer vatten ledde till mindre gräs åt tamboskapen, måste man också bidra med utbildning till användare av dessa resurser samt införa ett lokalt förankrat system som tillåter kontroll av utnyttjande av vattenresurser och andra viktiga naturresurser. Namibias regering har nu tagit ett steg i den riktningen genom att etablera lokala vattenkommittéer som ansvarar for underhåll och kontrollerar utnyttjandet av alla offentliga vattenställen i landet, säger Patrik Klintenberg.
Avhandlingens titel: More water, less grass? An assessment of resource degradation and stakeholders’ perceptions of environmental change in Ombuga grassland, northern Namibia.
Ytterligare information
Patrik Klintenberg, doktorand vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, mobil +264-81-1270240, tfn arb +264-61-377500, e-post Patrik.klintenberg@drfn.org.na.
För bild kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
