– Vi fick vi år i stort sett in lika många ansökningar som i förra årets ordinarie ansökningsomgång, trots att vi i december hade sex stora utlysningar inom strategiska områden. Det är glädjande och det visar att våra ämnesområden blir allt viktigare säger Sture Blomgren, Formas tf generaldirektör.
– Formas och Vetenskapsrådet har just öppnat den andra utlysningen av Linnéstödet, en stor gemensam satsning inom samtliga vetenskapsområden. I denna utlysning delas minst 120 miljoner kronor ut per år i tio år, varav Formas står för 10 miljoner per år. 1-2 stöd beviljas inom Formas områden. Dessutom öppnas en stor utlysning i slutet av maj med Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen avseende hållbar utveckling som är en satsning på ämnesövergripande forskning med fokus på klimatfrågor. Ytterligare en utlysning med Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket öppnas nu i dagarna.
Det kom in cirka 1250 ansökningar i årets stora ansökningsomgång vilket är ungefär som förra året. Cirka 900 ansökningar avser den ordinarie utlysningen, 170 utlysningen av forskarassistenttjänsten, 80 den ämnesövergripande utlysningen samt 60 post dok-utlysningen. Utlysningen av informationsprojekt fick cirka 40 ansökningar.
Det stora beredningsarbetet har påbörjats på Formas och avslutas först efter att Formas forskarråd beslutat om vilka forskare och projekt som får bidrag den 14 november.
Kontaktinformation
För mer information:
Hans-Örjan Nohrstedt, chef för programenheten, 08-775 40 16, hans-orjan.nohrstedt@formas.se
Bengt H Olsson, biträdande chef för programenheten, 08-775 40 23, bengt.olsson@formas.se
Emilie von Essen, Presschef, 08-775 40 38, eve@formas.se
Tidigare forskning på området har pekat på att tänkandet inom den svenska fysiska planeringen har ändrats radikalt, och att efterkrigstidens rationella planering samt den politiska ambitionen att göra om samhället i grunden numera har ersatts av mer spontana krafter. Andreaz Strömgren, som har undersökt internationell akademisk plandebatt och svensk planpolitik under perioden 1945-2005, visar dock att det svenska planeringstänkandet fortfarande präglas av en hög grad av kontinuitet.
– Från 1960-talet och framåt är det en reviderad form av rationell planering som förespråkas, åtminstone i den nationella planpolitiken. Med den representativa demokratin som norm har man fortsatt att försvara de förtroendevaldas rätt att bestämma över markanvändningen, naturligtvis med planerarprofessionens planutredningar som underlag. Detta perspektiv har försvarats mot alternativa synsätt, berättar han.
Strömgren visar i avhandlingen hur man inom den internationella akademiska plandebatten övergav den så kallade rationella planeringsmodellen på 1980-talet. Istället har man argumenterat för ett mer direkt medborgerligt inflytande, alternativt har renodlade marknadslösningar förordats.
– I den svenska planpolitiken har de här förhållningssätten avvisats, framför allt under de femton senaste åren. Istället har en stark offentlig planering, förankrad i den representativa demokratin, betraktats som något som måste värnas och utvecklas om vi ska kunna uppnå ett hållbart samhällsbyggande och bekämpa segregationen, säger Strömgren.
Den rationella planeringsmodellen dominerar fortfarande svensk planpolitik, i alla fall på nationell nivå. Men det är på lokal nivå som politiken ska realiseras, och där finns det enligt Strömgren tecken på att tänkandet har förändrats. I de svenska kommunerna har mer informella samarbetsformer mellan offentliga institutioner, medborgare och affärsintressen växt fram.
– Den väsentliga frågan inför framtiden är därför hur stor skillnaden kan tillåtas vara mellan retoriken i den nationella planpolitiken och den kommunala planeringspraktiken, säger Andreaz Strömgren.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreaz Strömgren, 018-471 65 23, 073-382 67 77, e-post: andreaz.stromgren@ibf.uu.se
Ett läkemedelssystem består av en verksam substans och flera hjälpämnen som tillsätts bland annat för att administrera läkemedlet i kroppen, så kallade läkemedelsbärare. Ett svårlösligt läkemedel kräver till exempel hjälpämnen som gör att så mycket som möjligt av den verksamma substansen når målorganet. Hjälpämnen används också för att hålla en jämn läkemedelsnivå i blodet med så få läkemedelsintag per dygn som möjligt. För de här ändamålen tas idag nya hjälpmedelsmaterial fram med hjälp av avancerad materialvetenskap och nanoteknologi.
Ulrika Brohede har studerat hur läkemedelssystemen fungerar, hur deras struktur påverkar funktionen och hur man kan analysera och styra tillverkningen av nya nanoteknologiska hjälpämnen för att på så sätt skräddarsy olika frisättningsförlopp för läkemedel. Hon har använt sig av metoder som utnyttjar att många läkemedelsmolekyler joniseras, det vill säga att de blir elektriskt laddade när de löses upp. Men hjälp av elektrodynamiska metoder har hon bland annat kunnat analysera hur system av laddade enheter utvecklas över tid.
Ulrika Brohedes studie ger ny information om på vilka sätt läkemedelsbärarnas fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar hur ett läkemedel frisätts. Hon har till exempel studerat tillverkningen av nya nanopartiklar och deras kapacitet att fungera som läkemedelsbärare.
Idag finns inga läkemedelssystem som gör det möjligt att ta en tio dagars penicillinkur i en tablett, eftersom tabletten bara stannar i mag-tarmkanalen i mindre än ett dygn. Men utvecklingen går åt det hållet, enligt Ulrika Brohede.
– I framtiden kommer sådana behandlingar säkert att bli möjliga. Men ännu viktigare är att man kommer att kunna behandla patienter med läkemedel som idag inte går att använda i vanliga former av mediciner eftersom de har låg löslighet, är instabila eller kräver en oerhört lång frisättningstid för att ge resultat.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Brohede, 018-471 79 40, 070-690 41 50, e-post: ulrika.brohede@angstrom.uu.se
Det finns ett stort behov av snabba och kostnadseffektiva tekniker för att mäta egenskaper i stående träd utan att skada dem. För skogsbruket är det viktigt att kunna inventera och beskriva skogens virkesegenskaper samt kunna utvärdera vilka effekter olika skogskötselåtgärder och genetiska förädlingsprogram ger.
Forskargruppen som Ingrid Svensson ingår i har utvecklat tekniker som bestämmer hur fiberlängder fördelar sig i stående träd. För att göra detta har de använt sig av borrkärneprover vars fiberlängder mäts av en automatisk optisk fiberanalysator. Borrkärnor är cylinderformade prover tagna vinkelrätt mot fibrernas växtriktning, se figur 1. De skadar inte trädet om diametern är fem mm eller mindre.
Alla fibrer i ett träd är inte lika långa utan det finns en variation i fiberlängd och denna variation är av stort intresse. Hur fiberlängderna fördelar sig i en borrkärna och i trädet skiljer sig åt, men med statistiska metoder går det att utifrån fördelningen av fiberlängder i en borrkärna göra en bra beskrivning av hur längderna fördelas i ett stående träd. Ingrid Svensson presenterar och utvärderar två sådana metoder i sin avhandling.
– Vi har jämfört data från borrkärnor med större prover från fällda tallar här i Umeå. De olika proverna är tagna i samma träd och resultaten visar att våra metoder ger goda resultat, säger Ingrid Svensson.
Eftersom borrkärnan tas vinkelrätt mot fiberlängdsriktningen kapas de celler som växer precis där borrkärnans kanter hamnar och endast den del som är inne i borrkärnan kommer att finnas med i provet. Borrkärnor ger därmed upphov till ett stickprov med både hela och kapade fibrer. Dessutom kan inga längder längre än diametern av borrkärnan finnas med i provet. Efter kemisk bearbetning av borrkärnan mäts de individuella fiberlängderna. Den automatiska optiska fiberanalysatorn kan dock inte skilja på hela och kapade fibrer. De metoder som presenteras i avhandlingen klarar av att hantera data som saknar information om fibrerna är kapad eller inte.
Onsdagen den 16 maj försvarar Ingrid Svensson, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Estimation of wood fibre length distributions from censored mixture data. Svensk titel: Skattning av fiberlängdsfördelningar från censurerade blandfördelningar. Disputationen äger rum klockan 13.15 i MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är docent Aila Särkkä, Matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Matematiska vetenskaper, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ingrid Svensson
Telefon: 090 -408 87
E-post: ingrid.svensson@stat.umu.se
Sideroforer produceras av både svampar och bakterier och utsöndras till omgivningen. Både sideroforer och organiska syror ökar vittringen av mineral och frigör därmed mineralnäringsämnen. Mineralvittring är den viktigaste naturliga källan till mineralnäringsämnen i skogsmark, där svampar som lever i samexistens med barrträd genom mykorrhiza utsöndrar sideroforer. Hittills har dock förekomsten av sideroforer i naturliga miljöer varit ganska okänd eftersom det varit svårt att analysera sideroforer.
– Jag har i mitt avhandlingsarbete utvecklat känsliga analysmetoder för att kunna undersöka dessa föreningars förekomst i naturen, berättar Sofia Essén. Att veta vilka sideroforer som förekommer naturligt och i vilka halter de finns är ett första steg i att kunna avgöra deras inverkan på olika ekosystem.
– I laboratorieförsök har vi visat produktion av sideroforen ferrikrocin från mykorrhizasvampen tårfränskivling (Hebeloma crustuliniforme). Den här sideroforen produceras även av tre andra svampar och vi har hittat den i skogsmark från såväl norra som södra Sverige, säger Sofia Essén.
Samma analysmetoder kan även användas för att studera andra ekosystem. I ett annat arbete har sideroforproduktion hos bakterier från djupberggrund studerats. Genom sin förmåga att bilda komplex med metaller kan sideroforer påverka transporten av vissa radioaktiva ämnen med grundvattnet om en behållare med utbränt kärnbränsle skulle börja läcka.
Sofia Essén disputerar i kemi de 11 maj i Sundsvall med avhandlingen ”Hydroxamate Siderophores and Low Molecular Mass Organic Acids in Terrestrial and Aquatic Environments Determined by Liquid Chromatography Mass Spectrometry”. Sofia Essén kommer från Skara där hon tog sin gymnasieexamen.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Sofia Essén, 060-14 84 78. E-postadress: Sofia.Essen@miun.se
I många former av cancer stimuleras tumörernas tillväxt och deras förmåga att sprida sig av ett antal CAAX-proteiner. Detta har lett till intensiv forskning om hur man kan blockera aktiviteten hos dessa proteiner.
– Det enzym vi studerar bearbetar CAAX-proteinerna så att de får de egenskaper som stimulerar cancertillväxt. Genom att blockera detta enzym kunde vi minska modifieringen av CAAX-proteiner i en ny cancermodell hos möss, säger docent Martin Bergö som leder forskningen vid Wallberglaboratoriet vid Sahlgrenska akademin.
Forskarlaget använder en genförändrad mus som producerar ett muterat och konstant aktivt CAAX-protein. Det är en ny modell för en mycket aggressiv lungcancer och en mild form av blodcancer. I dessa möss kan även produktionen av det enzym som kallas GGTas1 stoppas.
– När vi hämmade produktionen av enzymet minskade tumörutvecklingen kraftigt. Mössen överlevde betydligt längre och alla tecken på blodcancer försvann. Ett läkemedel som blockerar detta enzym kan bli en effektiv framtida cancerbehandling, säger Martin Bergö.
Resultaten talar starkt för att enzymet GGTas1 är en lovande måltavla för cancerbehandling. På cellnivå resulterade hämningen av enzymet i en blockerad celltillväxt och minskad cellrörlighet.
– En annan intressant upptäckt i denna studie var att många typer av celler verkar kunna överleva utan enzymet. Det är viktigt från ett toxikologiskt perspektiv, eftersom man vill att ett läkemedel helst bara ska skada cancercellerna och inte normala celler och vävnader, säger Martin Bergö.
Forskargruppen jobbar nu vidare med att avgöra om GGTas1 även kan vara en effektiv måltavla för behandling av andra typer av cancer. De ska även säkerställa att hämning av detta enzym inte orsakar skada i andra celltyper och vävnader.
Tidskrift: Journal of Clinical Investigation
Artikelns titel: GGTase-I deficiency reduces tumor formation and improves survival in mice with K-RAS-induced lung cancer
Författare: Anna-Karin M. Sjögren, Karin M.E. Andersson, Meng Liu, Briony A. Cutts, Christin Karlsson, Annika M. Wahlström, Martin Dalin, Carolyn Weinbaum, Patrick J. Casey, Andrej Tarkowski, Birgitta Swolin, Stephen G. Young, Martin O. Bergö
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Docent Martin Bergö, telefon: 031-342 78 58, e-post: martin.bergo@wlab.gu.se
Resultaten tyder på att skolsocialt arbete präglas av oklarheter och olika syn när det gäller vem som ska göra vad. Det finns en tydlig trend mot centraliserade och specialiserade elevvårdsresurser. Denna trend tycks hänga samman med en ökad inriktning mot konsultativt arbete till lärare för den särskilda elevvårdspersonalen.
Samarbetet kan dock upplevas som ineffektivt av elevvårdspersonalen när lärare inte lever upp till den förväntade rollen som konsultand. En strävan efter att elevvårdspersonalen ska arbeta konsultativt via lärarna kan kontrasteras mot lärarnas önskemål om stöd i form av direkta och konkreta insatser. Ett exempel från en intervju med en skolpsykolog är belysande: ”Ett ärende vi har nu där en lärare är jättebesviken på oss för att det aldrig händer något. Och vi är besvikna på honom för att det aldrig händer något”. Från elevvårdspersonalen i fallstudierna uttrycktes att konsultationerna kan upplevas som ineffektiva när lärarna inte vill involveras i arbetet med eleven, vilket gör det svårt att arbeta med klassrumssituationen.
Resultaten tyder också på att det finns anledning att granska skolornas rutiner och förhållningssätt när det gäller föräldrars och elevers delaktighet i elevvårdsarbetet kring enskilda elever.
Åsa Backlund menar att man utifrån resultatet kan ifrågasätta om skolornas möjligheter att erbjuda eleverna adekvat stöd kan anses likvärdiga eftersom resurserna varierar så kraftigt från skola till skola. Avhandlingen väcker också viktiga frågor; dels om vem elevhälsans resurser ska vara till för och hur de ska användas, dels om vad som ska ingå i lärarnas elevvårdsansvar samt vilken slags kunskap och stöd de behöver för detta uppdrag.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Åsa Backlund, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, tfn 08-16 25 11, mobil 070-464 74 39, e-post Asa.Sjoberg-Backlund@socarb.su.se
Internationellt kallas det Telephone-Linked Care (TLC). Det fungerar så att patienten ringer upp systemet eller blir uppringd enligt ett i förväg uppgjort schema. En vänlig röst talar med patienten om hur somatiska sjukdomar som astma, diabetes, högt blodtryck, eller beteendeförändringar i till exempel diet, motion eller rökning kan hanteras. Patienten kommunicerar och väljer övningar genom att trycka på telefonknapparna.
Det svenska systemet för telefonstöd har utvecklats vid Karolinska Institutet, under ledning av psykologen Anne H Berman. Systemet ska nu börja användas av patienter inom rättspsykiatrins öppenvård i Stockholmsområdet. Den stora innovatören inom telemedicin är dock Robert H Friedman, professor i medicin och folkhälsa vid Boston Medical Center i Boston, som arbetat med TLC i 20-års tid.
– Robert Friedmans forskning visar att patienter uppfattar systemet som bra och lämpligt stöd i vardagslivet, säger Anne Berman.
I slutet av maj besöker professor Friedman Sverige. Då håller han ett antal öppna seminarier, bland annat på Karolinska Institutet. Professor Friedmans besök finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle (FAS).
Datum och plats för seminarierna:
Måndag 28 maj kl. 13-16 på Karolinska Institutet
Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME).
Karolinska Institutet campus Solna, Berzeliuslaboratoriet på Berzelius väg 3, plan 4, sal 40/41.
Mer information: Uno Fors, prefekt, uno.fors@ki.se, 08-524 871 31.
Onsdag 30 maj kl. 13-16 på Linköpings universitet
Institutionen för beteendevetenskap. Sal D 31.
För vägbeskrivning, se: http://www4.student.liu.se/map/index.pl?room=D31.
Mer information: Per Carlbring, docent, per.carlbring@ibv.liu.se, 070-284 25 58.
Torsdag 31 maj kl. 9-12 på KTH
Institutionen för människa och datorinteraktion.
Huvudbyggnaden på KTH Campus på Valhallavägen i Stockholm.
Lindstedtsvägen 5, Seminarierum 4423, plan 4.
Mer information: Ann Lantz, docent, alz@nada.kth.se, 08-790 68 17.
För mer information om:
TeleCoach och professor Friedmans besök, kontakta:
Anne H Berman, fil dr, leg psykolog, 070-424 53 60, anne.h.berman@ki.se eller
Pressekreterare Sabina Bossi, 08-524 60 66, 070-614 60 66, e-post sabina.bossi@ki.se
TLC-system i Sverige, TeleCoach, se: http://ki.se/tlc
TLC-system i USA, se: www.misu.bmc.org
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Bo Rydin var under en lång tid medlem av HHS Direktion bland annat som dess vice ordförande. Han tog civilekonomexamen vid HHS 1956 och blev ekonomie hedersdoktor vid samma lärosäte 1992. Han är även teknologie hedersdoktor och medlem av IVA sedan 1978.
− Dagboksanteckningarna blir ett ovärderligt underlag för Handelshögskolans forskning, säger Lars Bergman, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm.
− Jag tycker att detta är en bättre användning än som underlag för memoarer, säger Bo Rydin.
Bo Rydin har haft många krävande uppdrag i det svenska närings- och samhällslivet. Som exempel kan nämnas hans långa tid som VD, styrelseledamot, ordförande och hedersordförande i SCA sedan 1970. Han har också varit ordförande i bland annat Industrivärden, Skanska, Graninge, Euroc och SAS:s representantskap; vice ordförande i Handelsbanken, Volvo och Nobel Industrier samt styrelseledamot i ytterligare ett antal större företag. Hans ställning i det svenska näringslivet har varit framträdande och detta framgår inte minst i hans betydelsefulla insatser som ordförande i både Svenska Arbetsgivarföreningen och Industriförbundet. Hans stora bredd och allmänna samhällsengagemang har kommit till uttryck i att han bland annat även varit ordförande i Kungliga Operan.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Lars Bergman, rektor HHS
Tel. 08-736 90 12
E-post: Lars.Bergman@hhs.se
Nära 100 000 patienter i Sverige får Waran, främst i samband med förmaksflimmer, insättning av konstgjorda hjärtklaffar och blodpropp i vensystemet. Särskilt under de fyra första veckorna av behandlingen kan stora besvär uppstå. Vissa patienter får för höga doser vilket leder till blödningar, andra får för låga doser med risk för proppbildning. Det kan krävas många besök på antikoagulationsmottagningen innan man finner den rätta dosen.
– Genom att ta ett blodprov och fastställa vilken genetisk variant patienten har, kan man ge rätt dos från början, säger Abdimajid Osman, doktorand i klinisk kemi som nu lägger fram sin doktorsavhandling – nr 1000 sedan Hälsouniversitetets start.
Waran är ett handelsnamn för substansen warfarin, som förtunnar blodet genom att hämma återvinningen av vitamin K och på så vis fördröja koagulationen. Den gen som styr detta kallas VKORC1 och förekommer i fyra varianter. Osman och hans medarbetare har studerat förekomsten av de olika varianterna hos en grupp patienter som stått på Waran under en längre tid och jämfört med deras journaler.
Bland dessa identifierades en grupp som markant skilde sig genom att ha fått betydligt lägre doser – ned till en tiondel – av läkemedlet än de övriga. De hade också haft svårigheter att uppnå stabila värden och gjort fler besök på antikoagulationsmottagningen. Det visade sig att den gruppen hade en genvariant som förekommer hos cirka 20 procent av den svenska befolkningen.
– Vi har därför konstaterat att en del av de problem som är förenade med waranbehandling kan förklaras av denna genvariant, säger Abdimajid Osman.
Avhandlingen Studies of warfarin treatment with emphasis on inter-individual variations and drug monitoring läggs fram vid disputation fredag 1 juni.
Kontaktinformation
Abdimajid Osman 013-223260, 0739-434382, Majid.Osman@lio.se
– Resonemanget om konkurrenssituationen mellan mat och bioenergi har tidigare ofta förts på ett alltför förenklat vis, utan tillräckligt mycket hänsyn till vare sig konkreta ägarförhållanden eller ekonomiska mekanismer. Vi har nu tagit med detta i vår analys, säger Daniel Johansson. Han är en av författarna bakom rapporten som ingår i hans kommande doktorsavhandling.
Tidigare resonemang byggde ofta på antagandet att energigrödor skulle odlas på så kallad överbliven mark alternativt lågproduktiv betesmark, som inte används till åkermark. Men enligt Daniel Johansson finns det i realiteten ganska små arealer överbliven mark. Den används istället för bete eller för småskaligt hushållsjordbruk, särskilt i utvecklingsländer där bönderna oftast saknar formell äganderätt.
En annan viktig aspekt är att i en marknadsekonomi så bestämmer den enskilde bonden eller företaget var grödorna ska odlas, troligen efter principen vad som ger högst vinst. Är det mer vinstgivande att odla energigrödor på åkermark än på tidigare betesmark kan man vänta att plantagen tar plats just på åkermarken.
I rapporten analyseras sambandet mellan pris på utsläpp av CO2 och betalningsviljan för bioenergi, vilket i sin tur resulterar i en viss markanvändning och vissa priser på jordbruksprodukter. Analysen har gjorts med hjälp av en energi-jordbruk-ekonomi modell för förhållanden i USA, där de givna förutsättningarna baseras på dagens situation och på antaganden om en framtida utveckling inom energisektorn och jordbruket.
Resultatet är tydligt: Modellen visar en kraftig ökning av spannmålspriser, en fördubbling inom tre-fyra decennier, som en följd av att energigrödor tar plats på både åkermark och betesmark. Den minskade betesdriften, till följd av expansionen av energigrödor, leder till att mer foder måste odlas på åkermark.
– Anledningen till att energigrödor ökar på betesmark är att värdet på åkermark stiger, som en följd av markkonkurrensen, säger Daniel Johansson.
Då måste också den åkermark som används till matproduktion utnyttjas maximalt, med till exempel betydligt mer gödsling. Risk finns även att ekosystemen påverkas negativt till följd av ökat läckage av näringsämnen och expansion av odlingarna in i naturområden.
– Grundförutsättningen för expansion av energigrödor liknar förmodligen den för expansion av exportgrödor som sojabönor och palmolja, som har haft många negativa effekter, säger Daniel Johansson.
Att markpriserna och markkonkurrensen ökar kan vara bra för enskilda bönder med tydliga äganderätter eftersom deras lönsamhet ökar. Men risken är stor att småskaliga bönder utan formell äganderätter kan förlora sin utkomst.
Ökade matpriser beräknas ha en marginell effekt för den genomsnittlige konsumenten i I-länder. Däremot kan det vara betydligt värre för befolkningen i utvecklingsländer, där stora delar lägger 50 procent eller mer av sin inkomst på mat.
Rapporten ”A scenario based analysis of land competition between food and bioenergy production in the US” har publicerats i tidskriften Climatic Change 2007, 82 ( 3-4 ) p. 267-291.
Den ingår i Daniel Johanssons doktorsavhandling som försvaras den 23 maj. Handledare är professor Christian Azar.
För mer information, kontakta:
Daniel Johansson, Fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031-772 31 25
E-post: danjoh@fy.chalmers.se
Träffa forskare från olika ämnesområden vid Göteborgs universitet och Chalmers som ger en bild av det aktuella forskningsläget. Seminariet fokuserar på lösningar på klimatproblemen med särskild tyngdpunkt på transporter som exempel. Seminariets upplägg ger stort utrymme för frågor och diskussion.
Program och medverkande forskare:
9.30 – 10.00 Registrering. Fika och smörgås
10.00-12.00 Forskarpresentationer och frågor:
Vilka lösningar finns för att förhindra allvarliga klimatförändringar?
Översikt av och introduktion till aktuell forskning.
John Holmberg, Fysisk resursteori, Chalmers
Vilken teknik ska vi satsa på idag för att få den bästa imorgon?
Bryggor till morgondagens tekniklösningar inom transportområdet.
Björn Sandén, Miljösystemanalys, Chalmers
Vad ska vi köra våra bilar på och hur kan vi transportera smartare?
Livscykelanalyser på förnybara och fossila drivmedel. Vilken roll spelar logistik för klimatet?
Magnus Blinge, Logistik och transport, Chalmers
Bevara skogen som kolsänka eller odla billiga biobränslen för västvärlden?
Markanvändning och konflikter kring klimatfrågan i ett globalt perspektiv.
Madelene Ostwald, Naturgeografi, Göteborgs universitet
Hur kan ekonomiska styrmedel och handel med utsläppsrätter minska utsläpp av växthusgaser?
Attityder till höjd koldioxidskatt och bensinskatt. Vad skulle hända om transportsektorn infogas i systemet för handel med utsläppsrätter?
Åsa Löfgren, Miljöekonomi, Göteborgs universitet
Varför gör vi inte mer när kunskapen finns?
Sociala dilemman och mänskliga beteenden i klimatfrågan.
Anders Biel, Miljöpsykologi, Göteborgs universitet
Läs mer om forskarna och deras presentationer>>
http://www.chalmers.se/gmv/SV/aktuellt/kalendarium/forskarpresentationer
12.00 – 13.00 Avslutande diskussion
13.00-ca 14.00 Ekologisk lunchbuffet, fortsatt diskussion med forskarna
Tid: Tisdag 8 maj kl 10.00 – ca 14.00
Plats: Ekocentrum, Aschebergsgatan 44, Göteborg
Arrangörer: Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, Chalmers informationsavdelning, Göteborgs universitets informationsenhet
Anmälan:
Om du vill vara säker på att få lunch, anmäl senast måndag 7 maj kl 12.00 till:
info@gmv.chalmers.se
Ange namn, redaktion/motsvarande, samt eventuella önskemål om kost. Du kan också skicka med frågor som vi förmedlar vidare till forskarna före seminariet.
Seminariet är kostnadsfritt för journalister.
Kontaktpersoner:
Sofie Hebrand, Chalmers informationsavdelning,
Tel 031-772 8464
sofie.hebrand@chalmers.se
Henrik Axlid, Göteborgs universitets informationsenhet,
Tel 031-786 2021
henrik.axlid@gu.se
Så kan det låta under onsdagen den 9 maj när Stockholms universitet arrangerar Levande Frågelådan för vetgiriga sjätteklassare. Syftet är att uppmuntra elevernas nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar.
Totalt kommer ca 1000 elever att vara med och ställa frågor om allt mellan himmel och jord inom det naturvetenskapliga området. Forskarpanelen kommer att sättas ordentligt på prov! Åtta forskare inom olika naturvetenskapliga ämnesområden kommer att göra sitt bästa för att svara på ett urval av alla de kluriga frågor som skickats in av den unga publiken.
– Vi vill förankra naturvetenskapen hos de unga. Genom att ge uppskattning för barnens nyfikenhet och stimulera deras fantasi vill vi medverka till att eleverna får ett intresse för naturvetenskap och att de bär det med sig genom resten av sina studier, säger Marlene Lingard, informatör vid Stockholms universitet.
Media är hjärtligt välkomna att delta!
Tid: Onsdagen den 9 maj kl. 10:00-11:00, insläpp kl. 9:45
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Marlene Lingard, tfn 08-16 35 92, mobil 070-422 15 19, e-post marlene.lingard@natkan.su.se eller
Andreas Bergfeldt, tfn 08-16 39 04, mobil 070 – 228 61 60, e-post andreas.bergfeldt@natkan.su.se
Studien utgår från tanken att det är först när dramatiska krishändelser inträffar som stora politiska förändringar blir möjliga. Daniel Nohrstedt har bland annat använt sig av nyligen offentliggjorda dokument för att studera efterspelet till de två stora kriserna inom svensk kärnkraftspolitik. Han har bland annat studerat protokoll från den socialdemokratiska partistyrelsens möten. Avhandlingen visar att kriser snabbt blir föremål för tolkningstvister, vilket också delvis förklarar krisens roll i det politiska beslutsfattandet.
– Tjernobylolyckan tolkades till exempel på helt olika sätt av kärnkraftsförespråkare och -motståndare. Medan förespråkarna pekade på skillnader mellan svensk och sovjetisk reaktorsäkerhet såg motståndarna olyckan som ännu ett exempel på kärnkraftens risker, förklarar han.
Daniel Nohrstedt har ägnat särskild uppmärksamhet åt den socialdemokratiska partilednings agerande, och visar hur partipolitisk hänsyn spelade en roll i det energipolitiska efterspelet till såväl Three Mile Island 1979 som Tjernobyl 1986. Olyckornas effekt på kärnkraftsopinionen och på stödet för det egna partiet diskuterade internt på ett tidigt plan, och osäkerheten som fanns i såväl partiet som samhället efter Three Mile Island-olyckan fick socialdemokraterna, som tidigare motsatt sig en folkomröstning i kärnkraftsfrågan, att ändra sig. Efter Tjernobyl var situationen en annan – den omedelbara analysen visade att olyckan inte direkt hotade partiets ställning, och partiledningen bedömde att en förtroendeingivande hantering av krisen skulle kunna stärka partiet.
– Det var bakgrunden till den utredning som tillsattes efter Tjernobyl och som möjliggjorde en förhållandevis öppen lärandeprocess, där erfarenheterna av olyckan och dess konsekvenser för svensk energipolitik studerades grundligt, berättar Daniel Nohrstedt.
Han menar att den politiska nyttokalkylen spelar stor roll för de beslut som fattas i kölvattnet av en kris. Hur lärdomarna tas om hand av det politiska systemet styrs till exempel av om krisen utgör ett allvarligt politiskt hot mot inflytelserika politiska aktörer.
– Fallstudierna visar att allvarliga kriser kan utlösa en politisk överlevnadsinstinkt och leda till dramatiska svängningar, medan mindre hotfulla kriser följs av ett mer rutinmässigt politiskt agerande. Vilken politisk sektor som drabbas har också betydelse, säger Nohrstedt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Daniel Nohrstedt, 018-471 11 47, 073-650 33 01, e-post: Daniel.Nohrstedt@statsvet.uu.se
Initiativet togs i slutet av mars, i samband med att samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden beviljade medel för att göra Lars Grönviks avhandling i sociologi tillgänglig som talbok. Samtidigt beslöt nämnden att utreda ifall det är möjligt att göra alla avhandlingar vid fakulteten tillgängliga enligt DAISY-systemet.
DAISY står för digitalt audiobaserat informationssystem, en digital teknik som strukturerar text och annan typ av data för att hjälpa bland annat synskadade att läsa och navigera i texten. Ljudfilen är kopplad till en avancerad form av talsyntes, med hjälp av vilken användaren enkelt kan bläddra mellan rubriker, hoppa direkt till ett önskat avsnitt, söka efter sidnummer och sätta egna bokmärken. Formatet kan läsas av en vanlig dator som har ett läsprogram.
– På samma sätt som man idag kan ladda ned en pdf-fil av de flesta avhandlingar via universitetets avhandlingsdatabas hoppas vi att man i framtiden skall kunna ladda hem en DAISY-fil av den, berättar utbildningsledare Peter Liljenstolpe vid kansliet för humaniora och samhällsvetenskap som leder utredningen.
Tanken är att de avhandlingsmanus som doktoranderna levererar automatiskt ska konverteras till DAISY-formatet av Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Biblioteket ser till att personer med läshandikapp får tillgång till anpassade medier, och har bland annat i uppdrag att ge högskolestuderande med funktionshinder tillgång till anpassad studielitteratur.
– För oss är det i första hand en rättvisefråga att alla skall ha samma möjlighet att ta del av vår forskning. I andra hand handlar det givetvis om att svara upp mot universitetets tillgänglighetsplan, säger Peter Liljenstolpe.
För mer information, kontakta utbildningsledare Peter Liljenstolpe vid kansliet för humaniora och samhällsvetenskap, 018-471 19 52, e-post: Peter.Liljenstolpe@uadm.uu.se
Oklart vad forskare och myndigheter menar med funktionshinder
Då välfärdsstatens myndigheter och handikappforskare studerar levnadsvillkoren för personer med funktionshinder kommer man ofta till vitt skilda resultat, vilket i sin tur beror på hur man har definierat gruppen funktionshindrade. Det konstaterar Lars Grönvik i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 4 maj.
Grönvik visar att det finns olika metoder för att definiera funktionshinder. Funktionella definitioner utgår från personers funktionsförmåga, medan en subjektiv definition har utgångspunkt i den enskildes egen uppskattning av om hon eller han är funktionshindrad. Ibland används också en administrativ definition, det vill säga data från myndigheters register över personer som mottar stöd till funktionshindrade.
– Det här innebär i praktiken att när forskare och myndigheter presenterar resultat som rör kategorin funktionshindrade kan det finnas stora skillnader i denna kategori mellan olika studier, säger Lars Grönvik.
Generellt visar de studier där man har använt en administrativ definition på sämre levnadsvillkor för personer med funktionshinder än övriga studier. Om man till exempel ser på andelen förvärvsarbetande och utgår från en funktionell definition har runt 70 procent arbete. En administrativ definition ger ett resultat på endast 7 till 9 procent, visar avhandlingen.
– I den här typen av studier saknas idag alltför ofta resonemang om hur valet av definition har skett, varför en viss definition har valts framför andra och hur detta val kan ha påverkat resultaten. Det behövs en större metodologisk medvetenhet om vad dessa skillnader får för effekter, menar Lars Grönvik.
För att göra forskningsresultaten så tillgängliga som möjligt har varje tryckt exemplar av avhandlingen försetts med en cd-romskiva där hela arbetet finns i en DAISY-version. Dessutom finns en sammanfattning på lättläst svenska med både i den tryckta och i den digitala versionen av avhandlingen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Grönvik, 08-555 537 30, 073-981 99 24, e-post: lars.gronvik@socialstyrelsen.se
Kjell Dahl är specialistläkare vid Södersjukhuset. I sin avhandling presenterar han immunoterapi som ett alternativ till kirurgi och cytostatika – cellgifter – vid behandling av spridd tjocktarmscancer. Metoden har inga biverkningar och kan rädda och förlänga livet på svårt sjuka patienter.
Cancertumörer i tjocktarmen sprider sig i kroppen via det lymfatiska systemet och passerar via lymfkärl till lymfkörtlarna. Den första lymfkörteln som passeras brukar kallas för portvaktskörtel – sentinel node – från vilken lymfan sprider sig vidare åt olika håll i kroppen. Portvaktskörteln är därför en bra indikator på om cancern har spridit sig. I lymfkörtlarna finns lymfocyterna som är en del av immunförsvaret. Olika lymfocyter reagera med olika inkräktare i kroppen och dödar inkräktaren.
Forskarna har lyckats identifiera portvaktskörtlarna och där hittat de lymfocyter som bekämpar cancertumörer vid tjocktarmscancer. De har också lyckats särskilja lymfocyterna och odlat dem utanför kroppen – in vitro – och genom blodtransfusion återinföra dem i patienter och på sätt stärka immunförsvaret. Behandlingsformen kallas immunoterapi och har inte medfört några biverkningar eftersom det handlar om kroppens eget material.
– Patienter som behandlats med den här metoden har klarat sig bättre än patienter som behandlats på sedvanligt sätt. Hos några patienter gick tumören tillbaka helt. Den genomsnittliga livslängden för patienter med svåra former av spridd tjocktarmscancer förlängdes från mindre än ett år i genomsnitt till drygt två och ett halvt år, säger Kjell Dahl.
Forskarna har också upptäckt att det går att identifiera den första dränerande lymfkörteln till dottersvulster från en tumör – metastaser – och även dessa lymfkörtlar innehåller tumörreaktiva lymfocyter. Dessa körtlar kallas för metinel nodes och även i dessa fall kan man isolera och odla lymfocyterna in vitro och återge dem till patienten.
Kjell Dahl betonar att studien är begränsad, men även att indikationerna är goda. Nu går man vidare med bredare försök i en stor multicenterstudie i regi av företaget SentoClone som specialiserat sig på immunoterapi.
Avhandling: ”Human colorectal cancer: Experimental staging and therapeutics”, Kjell Dahl, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kjell Dahl, specialistläkare i kirurgi
Tel: 08-616 23 94, 073-661 88 46
E-post: kjell.dahl@sodersjukhuset.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
