Patrik Lindenfors har tillsammans med kollegor i Tyskland och England funnit att könsskillnader i beteenden drivit hjärnans evolution hos primater. Främst har forskarna hittat en koppling mellan antalet honor i primaters sociala grupper och storleken hos båda könen på neocortex, den del av hjärnan som främst hanterar tänkandet och håller reda på sociala interaktioner.
Genom att jämföra levnadssätt och hjärna hos 21 arter av apor har forskarna funnit en koppling mellan storleken på neocortex och hur komplexa honornas sociala beteenden är.
För hanarna var graden av socialitet oviktig. Det visade sig dock att mängden av fysisk konkurrens hanar emellan var knuten till storleken på de hjärnstrukturer som hanterar senso-motoriska aktiviteter samt aggressivitet och aggressionskontroll.
Hanars fysiska konkurrens och honors socialitet har således verkat på helt olika hjärn-strukturer under evolutionens gång. Att honors socialitet har stor betydelse för primat-hjärnans evolution framgår av att just en stor neocortex är karakteristisk för primater.
– Tyvärr finns ännu inte tillräckligt med data för att studera skillnader mellan könen i primathjärnor – om de nu finns. Men att kunna koppla art-typiska könsskillnader i beteenden till art-typiska skillnader i hjärnan är ett intressant första steg, säger Patrik Lindenfors.
Nästa steg för forskarna är att scanna en mängd hjärnor av avlidna apor från djurparker för att kunna undersöka om det går att koppla könsskillnader i beteenden till könsskillnader i hjärnan.
För ytterligare information:
Patrik Lindenfors, fil dr, Zoologiska institutionen, tfn 08-559 25 811 (Skype), mobil +254-735 502 811 e-post Patrik.Lindenfors@zoologi.su.se. Patrik befinner sig för närvarande i Nairobi, Kenya.
För bild på Patrik Lindenfors, kontakta Stockholms universitets presstjänst, tfn 08-164090, e-post press@su.se.
Bioetik handlar om etiska problem som uppstår ur utvecklingen av forskning på biomolekyler och bioteknik. Västerländsk filosofi baserad på idén om autonomi har präglat teoribildningen inom bioetik. Men många av de antaganden som görs, och ges universell betydelse, kanske inte med nödvändighet delas av andra, icke västerländska samhällen. Moralisk pluralism utgör en utmaning för bioetiken, dvs tanken att det existerar olika synsätt, moraliska eller religiösa – i ett givet samhälle. Det handlar helt enkelt om mångfald.
I de flesta västerländska samhällen betyder idén om autonomi att varje individ har rätt till självbestämmande. Men I många afrikanska samhällen ses personen som ett “relativt jag”, där sociala relationer och ömsesidigt beroende, snarare än individualism, bildar basen för moraliska beslut.
Chikezie Onuoha ger en ingående kritisk analys av olika teoretiska ansatser inom västerländsk biomedicinsk etik, samt en analys av hur verklighetsuppfattning och människosyn i afrikansk kultur kan ha betydelse för teoribildningen inom bioetiken. Studien analyserar etiska teorier av John Kekes och bioetiska teorier hos H. Tristram Engelhardt, Tom L. Beauchamp och James Childress. Framför allt diskuteras frågan om det i ett mångkulturellt och sekulariserat samhälle är möjligt att artikulera en gemensam moral som kan läggas till grund för bioetiken. Det övergripande syftet är att undersöka vilka bidrag afrikansk filosofi och teologi kan ge till utformningen av en nutida biomedicinsk etik.
Han artikulerar tre ‘prima facie’ moralprinciper, nämligen respekt för mänskligt liv, solidaritet och rättvisa, och menar att dessa principer är av största vikt för en acceptabel och giltigt bioetik inom afrikansk kontext. Han argumenterar för att en acceptabel bioetik bör vara lyhörd för den kulturella verklighet i den kultur där den utövas, och tillämpas utifrån det. Men samtidigt bör den söka gemensamma moraliska värden i mänsklig erfarenhet. I avhandlingen visar han med hjälp av verklighetsuppfattningen hos Igbos i sydöstra Nigeria att olika kulturer har olika betydelse i bioetisk analys.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta, Chikezie Onuoha, tel: 031-22 64 09, e-post: chikezie.onuoha@teol.uu.se
Vattenskalle kallas också hydrocefalus och innebär att för mycket vätska samlas i hjärnans hålrum. Nästan ett av tusen barn drabbas före ett års ålder i Sverige. Barn kan få hydrocefalus i samband med ryggmärgsbråck, olika missbildningar eller blödningar i hjärnan. Hydrocefalus kan behandlas genom att vätskan i hjärnan dräneras till buken genom en smal plastslang.
– Människans syn är ett komplicerat system av olika hjärnfunktioner. En hjärnskada kan påverka ögonens rörelseförmåga och samarbete vilket kan orsaka skelning och göra det svårt att hålla blicken stadig, säger doktoranden Eva Aring.
I studien undersöktes 75 barn som opererats för hydrocefalus och som jämfördes med en grupp friska barn. Flera ögonproblem visade sig vara betydligt vanligare bland barnen med hydrocefalus.
– Som grupp hade de nedsatt förmåga att hålla blicken stadigt fixerad på en punkt, 69 % skelade, 60 % hade onormala ögonrörelser, och 44 % hade ögondarr eller nystagmus som det också kallas, säger Eva Aring.
Barn med hydrocefalus och ytterligare handikapp så som CP, epilepsi eller inlärningssvårigheter hade sämre förmåga att fixera blicken och skelade oftare än de som inte hade flera handikapp. Barn med ryggmärgsbråck hade inte lika ofta associerade handikapp och de skiljde sig inte heller från de friska barnen vad gäller förmågan att fixera blicken. Skelning var däremot lika vanligt som hos övriga barn med hydrocefalus.
Avhandlingen är en del i en multidisciplinär studie där barnneurolog, neuropsykolog, neuroradiolog, ögonläkare och ortoptist deltar.
– Hydrocefalus påverkar barnet på många olika sätt och samarbete mellan olika discipliner är viktigt för att ge en komplett bild av barnets styrkor och svagheter, säger Eva Aring.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för oftamologi
Avhandlingens titel: Orthoptic Findings and Visual Fixation: in children in general and in children with surgically treated hydrocephalus
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Aring, ortoptist, telefon: 031-343 47 21, 070-308 61 15, e-post: eva.aring@vgregion.se
Handledare:
Professor Ann Hellström, telefon: 031-343 58 43, e-post: ann.hellstrom@medfak.gu.se
Tobaksrökning är en känd riskfaktor för bukspottkörtelcancer, som är ovanligt elakartad cancerform. Eftersom det är vanligt att snusare också röker har utmaningen i all epidemiologisk forskning om snus och cancer varit att särskilja effekterna av rökning från effekterna av snusandet. Vad som gör den nu publicerade studien unik är att det varit möjligt att undersöka sambandet mellan snusning och cancerrisk i en tillräckligt stor grupp av män som över huvud taget inte rökt.
De undersökta männen besökte Bygghälsans hälsokontroller mellan 1978 och 1992 och rapporterade då om sina rök- och snusvanor. Forskarna har även studerat förekomsten av munhåle- respektive lungcancer bland männen, men hittade inget samband med snusbruk.
– Vi är egentligen inte särskilt överraskade. Bukspottkörteln har varit på tapeten i flera tidigare epidemiologiska undersökningar på människa, både vad gäller skandinaviskt snus och amerikansk rökfri tobak. Däremot har tidigare studier av munhåle- och lungcancer i relation till skandinaviskt snus varit negativa, säger professor Olof Nyrén, forskningsledare vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik.
Det som den nya studien främst tillför är att den slår fast att även skandinaviskt fuktigt snus kan vara cancerframkallande. Men studien visar också att riskerna för snusare är små och av allt att döma betydligt mindre än riskerna som är associerade med rökning.
– Om 10 000 snusande men icke-rökande män följs i tio år kommer enligt våra data åtta eller nio att få bukspottkörtelcancer jämfört med fyra bland dem som varken röker eller snusar. Men 9 991 drabbas inte, så oddsen är inte så dåliga, säger han.
Debatten om huruvida nettoeffekten av snusanvändning är positiv eller inte har pågått länge. Ledande forskare och sjukvårdspersonal har förespråkat användning av snus om det samtidigt innebär att människor röker mindre. Olof Nyrén menar dock att det är viktigt att ha alla fakta på bordet innan man ger rådet att använda snus som rökavvänjning.
– Vi måste ha tillförlitliga och precisa mått på riskerna med såväl rökning som snusning, men också om effekterna av andra, alternativa rökavvänjningsmetoder. Dessutom måste vi vara säkra på att en ökad marknadsföring av snus inte leder till ett tobaksberoende hos ungdomar som annars inte hade börjat röka, säger han.
Publikation:
”Oral use of Swedish moist snuff (snus) and risk for cancer of the mouth, lung and pancreas in male construction workers; a retrospective cohort study”
Juhua Luo, Weimin Ye, Kazem Zendehdel, Johanna Adami, Hans-Olov Adami, Paolo Boffetto, Olof Nyrén
The Lancet, online, 10 maj 2007
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Olof Nyrén
Tel: 08-524 861 95
Mobil: 070-7428020
E-post: olof.nyren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Rubriken för samtalet är ”Roads Ahead: Choices for the International Community”. Kofi Annan, som dagen efter kommer att promoveras till hedersdoktor till Linnés minne, samtalar med Jan Eliasson, FN:s speciella sändebud i Darfur och före detta ordförande i FN:s generalförsamling. Samtalet leds av Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, och Anna Kläppe, magisterstudent i freds- och konfliktforskning samt medlem i Utrikespolitiska föreningen i Uppsala.
Evenemanget är öppet för allmänheten och har fri entré, men kräver inträdesbiljett. Biljetterna kan hämtas på Universitetshusets entréplan måndagen den 14 maj klockan 08.00-16.00. Det är möjligt att lösa ut högst två biljetter per person.
Tid: Fredagen den 25 maj klockan 15.00. Dörrarna öppnas klockan 14.15 och åhörarna ombeds vara på plats senast klockan 14.40.
Plats: Universitetshusets aula
Representanter för media hälsas välkomna. Obs! Anmälan krävs, begränsat antal platser. Anmälan görs per e-post till Anneli.Waara@uadm.uu.se
Kontaktinformation
Anneli.Waara@uadm.uu.se
Vad gör vi om tågvagnar med klor välter utanför Göteborg? Vilka och hur många ska först få vård om en stad drabbats av en kemisk eller biologisk katastrof? Vad har al-Qaida för kapacitet när det gäller kemisk eller biologisk krigföring? Dessa frågor och många till kommer att diskuteras och ges svar under CBW Protection Symposium i Göteborg den 22-25 maj.
För 9:e gången samlas forskare från hela världen för att diskutera de senaste rönen inom området för försvar mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Symposiet har ägt rum i Sverige vart tredje år sedan 1983. Under åren har frågeställningarna utvecklats från en fokusering på säkerhet för stridande förband till att också omfatta säkerhet och skydd för det civila samhället. Årets konferens, som äger rum på Svenska Mässan, samlar ca 800 deltagare, drygt 100 företag och 82 talare från 49 länder.
Den 22 maj välkomnar vi dig att träffa några av de talare som under veckan kommer att presentera de senaste forskningsrönen inom området. Ni kommer bland annat att få möta
Gudrun Cassel, forskare på svenska FOI, Försvarets forskningsinstitut. Gudrun kommer att berätta mer om sin undersökning av tågolyckan i Kungsbacka för två år sedan då tankvagnar fyllda med klor välte. Gudrun berättar om vad som hände, vad som kunde ha hänt och hur samhället förberett sig för denna typ av olyckor.
Anne Stenerssen, forskare på norska FFI, Forsvarets forskningsinstitutt. Anne har undersökt de diskussioner och manualer som jihadister etablerat på Internet. Hon kommer att berätta mer om Al Qaida och deras kapacitet när det gäller kemiska och biologiska terrorangrepp.
Intervjutillfällen
Före, under och efter pressträffen finns forskare, talare samt representanter för arrangörerna tillgängliga för intervjuer. Ni har även möjlighet att utan kostnad delta i veckans samtliga presentationer. Bifogat hittar ni en agenda med veckans hålltider samt föredragshållare.
Är du intresserad av att delta i pressträffen, intervjua någon av forskarna eller att besöka symposiet ber vi dig att kontakta Johan Axell – se kontaktuppgifter nedan.
Välkomna!
Kontaktinformation
Kontakt
Johan Axell, Kommunikationsdirektör FOI, johan.axell@foi.se, 08-5550 3018 eller 070-2770 362
Johan Nybom, 073-660 81 75
Studien, som ingår som en del i forskningsprojektet Hälsa och framtid, har undersökt vilka faktorer som skiljer företag med friska medarbetare från andra. AFA Försäkring och tjänstepensionsföretaget Alecta har för första gången samkört sina register över 2 000 privata företag med fler än 74 anställda. Det innebär att både tjänstemän och arbetare ingår i studien. Dessutom har Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram uppgifter på organisationsnivå från flera av sina register – något som tidigare aldrig gjorts. Materialet som studerats bygger på uppgifter från 2002-2004 och ger en representativ bild över det privata näringslivet i Sverige.
– Vi ser tydligt att kvinnor som arbetar i företag med övervägande delen män är friskare jämfört med kvinnor som arbetar i företag med jämn könsfördelning. Det motsäger tidigare studier som visat att sjukligheten är lägst i företag med jämn könsfördelning. Vi ser även att sjukfrånvaron är lägre bland män i mansdominerade företag, säger Magnus Svartengren, professor på Karolinska Institutet och överläkare vid Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa.
– Resultaten från studien är värdefull kunskap som ska hjälpa oss att minska sjuktalen. I studien utmärker sig fastighetsbranschen för män och byggbranschen för kvinnor som friska branscher som vi sannolikt kan lära oss av, säger Carl Bennet, som stödjer projektet.
Män är mindre sjukskrivna än kvinnor. Detta gäller i nästan alla branscher och i alla län. I genomsnitt har kvinnor ungefär dubbelt så många sjukdagar som män. Ett undantag är Kronobergs län där kvinnor endast har drygt en dags högre sjukfrånvaro än männen.
Studien visar också att det finns friska företag i alla branscher.
– Det betyder att även i sådana branscher som generellt har hög sjukfrånvaro finns det företag som under ett år inte har haft ett enda fall av långtidssjukskrivning, säger Magnus Svartengren.
Studien har även undersökt hur andelen långtidssjukskrivna skiljer sig mellan företag inom olika branscher, hur åldersstrukturen i företagen påverkar, hur skillnaden ser ut mellan privat och offentlig verksamhet med mera.
Rapporten och en kortversion av den bifogas här och finns också på www.folkhalsoguiden.se/halsaochframtid. Information om projektet finns även på www.ki.se, www.afaforsakring.se och www.alecta.se.
Fakta om Hälsa och Framtid
Registerstudien ingår som en del i forskningsprojektet Hälsa och framtid som syftar till att studera vad som kännetecknar privata företag som har friska medarbetare.
Projektet består av fyra delstudier och pågår 2005-2008. Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa, Karolinska Institutet och Uppsala universitet driver projektet som stöds av AFA Försäkring, Alecta, Axel Johnson AB, Carl Bennet AB, Företagarna, LO, Metall, PTK, Sif, SACO, Svenskt Näringsliv, TCO, Teknikföretagen och Volvo AB. Det finansieras av AFA Försäkring, Alecta, Axel Johnson AB, Carl Bennet AB och AB Volvo med 12,75 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Svartengren, professor på Karolinska Institutet och överläkare vid Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 070-737 36 51.
Anna Josefsson, informatör, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting,
070-253 35 50, 08-737 36 90, e-post anna.josefsson@sll.se
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet, 08-524 60 66, 070-614 60 66, e-post sabina.bossi@ki.se
Risken för komplikationer efter förlossningen ökar om det finns vävnad från moderskakan kvar i livmodern. Omkring tio procent av alla mödrar drabbas efter förlossningen av komplikationer som inte bara kan påverka deras framtida fertilitet, utan också vara farliga för deras liv och hälsa.
För att få bort moderkakevävnaden krävs ingrepp som också de innebär en viss risk – till exempel förvärrade blödningar, infektion eller sammanväxningar i livmodern som kan leda till barnlöshet. Omkring hälften av alla nyförlösta som läggs in på grund av sena blödningar, får kirurgisk behandling, men vävnadsrester hittas bara i 30 procent av dessa fall. En stor andel kvinnor utsätts alltså för potentiellt skadliga ingrepp helt i onödan.
Med hjälp av ultraljud kan man dock undvika en del ingrepp, visar Ajlana Mulic-Lutvica, som verkar vid kvinnokliniken på Institutionen för kvinnors barn och hälsa. Hon har kartlagt livmoderns förändringar under olika faser av barnsängstiden, tiden efter förlossningen.
– Tidigare visste man inte hur det normalt såg ut i livmoderhålan efter förlossningen. Hittade man vävnad och vätska i hålrummet så skrapade man. Nu vet vi att det är normalt att det finns viss vävnad och vätska kvar i livmoderhålan under delar av barnsängstiden och den vetskapen minskar behovet av skrapning, säger Ajlana Mulic-Lutvica.
Tiden efter förlossningen krymper livmodern från 1 kilo muskelmassa till cirka 80 gram. Ajlana Mulic-Lutvica visar i sin avhandling att denna normala krympning, involutionen, inte skiljer sig om kvinnan fött normalt eller förlösts med kejsarsnitt eller haft livmodersinflammation. Däremot tycks det vara så att det tar lång tid för de största livmoderkärlen att återgå till samma nivå som före graviditeten. Och om det funnits moderkaksvävnad kvar i livmodern kan det ta ännu längre tid för kärlen att återhämta sig.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ajlana Mulic-Lutvica, 073-7382460, e-post: ajlana.lutvica@kbh.uu.se
Den ryska staten och pressen ser problemet med narkotika i första hand som ett externt problem. Det är smugglingen av droger från Afghanistan som tar upp det mesta av deras fokus. Detta är en något annorlunda bild än den som förmedlas av ryska icke-statliga intresseorganisationer, så kallade NGO:s. De förmedlar istället en bild av narkotika i första hand som ett hälsoproblem. Till skillnad från den ryska staten ser ryska NGO:s också sprutbyte som en mycket central fråga, men denna fråga belyses i stort sett inte alls av staten och pressen. Det visar My Liljas avhandling vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
De tre aktörerna anser dock alla att narkotikaproblemet i första hand är ett ungdomsproblem och att heroin är den allvarligaste formen av narkotika i Ryssland. Intressant nog visar de flesta studier om narkotikabruk i skolorna att cannabis är det vanligaste preparatet.
– Det är huvudsakligen den ryska staten som påverkar narkotikapolitikens utformning. NGO:s har mycket litet inflytande men vill dock öka det, säger My Lilja.
Sedan 1980-talet har Ryssland befunnit sig en process när det gäller att skapa en medveten narkotikapolitik. Fortfarande finns idag ingen enhetlig strategi eller konsensus i hur narkotikafrågan ska lösas berättar My Lilja. Snarare diskuteras en mängd olika lösningar och åtgärder. I avhandlingen framkommer att den ryska staten är särskilt positiv till hur den amerikanska staten har åtgärdat problemet.
– När den ryska narkotikapolitiken skapas är det många västerländska länder och intresseorganisationer som verkar vara intresserade att vilja påverka politikens utformning. De fungerar som en slags narkotikapolitiska missionärer. Till exempel har USA utvecklat samarbetet med Ryssland, säger My Lilja.
Avhandlingens titel: Drug Discourses in Contemporary Russia: A Study of the National Press, NGOs and the Government
Ytterligare information
My Lilja, doktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-9704551, e-post my.lilja@crim.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, tfn 08-164090, e-post press@su.se
Perioden mellan år 750 och 1050 kallas av tradition för vikingatid, vilket innebär att platser och begrepp som Birka och Sigtuna hamnar inom samma tidsperiod trots mycket stora olikheter. Annika Larsson förklarar i sin avhandling varför en sådan jämförelse är orimlig. Sigtuna anlades redan från början som en medeltida stad, som i förhållande till tiden för Birka styrdes utifrån ett kristet samhällssystem och präglades av en ny typ av kungamakt.
I tolkningar av den vikingatida dräkten har man sällan tagit hänsyn till det här samhällsskiftet, trots att övergången också syns i klädstilen. De ovala spännbucklor som karaktäriserar kvinnodräkten i Birka används till exempel i våra rekonstruktioner av den typiska vikingadräkten långt in i kristen tid, trots att smycket med tillhörande dräktskick försvann redan när Birka lades ned. Till samma dräktskick hörde också flera typer av orientaliska textilier, som visar att man i Birka hade intensiva kontakter med turkiska stäppnomadiska kulturer och troligen också kände samhörighet med dem.
– Den här kulturella tillhörigheten har under senare tid påvisats av flera forskare när det gäller till exempel vapen och mynt från samma period. Men just dräktens koder är så direkta och nära förbundet med vår person att de antagligen är svårare att ta till sig, säger Annika Larsson.
Dräktskicket visar att de gängse kriterier som definierar den kristna medeltiden slog igenom i Mälardalen och andra centrala delar av Skandinavien redan i slutet av 900-talet, och det innebar att tidigare laddade koder måste suddas ut till förmån för den nya kulturtillhörigheten. Den nya maktens dräktsymboler hade sitt ursprung i kristna områden i Västeuropa och Bysans.
– Maktens män i Skandinaviens centrala regioner blev nu krigare i Kristi namn. Kristnandeprocessen gick antagligen inte alls så långsamt och smärtfritt som ofta hävdats, istället visar dräktstudierna att ”korståg” utfördes av krigare klädda i rustning, berättar Larsson.
– Det finns en bild i en frankisk psaltare från 800-talet av Kristus som iklädd brynja och röd mantel krigar mot synd och hedendom. Parallellerna till våra dagars Stålmannen är slående.
Avhandlingen lyfter bland annat fram vikten av att man inom textilforskningen också har ett praktiskt hantverkskunnande som komplement till i de teoretiska förhållningssätten, för att som forskare kunna läsa de textila fynden och deras sammanhang.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Annika Larsson, 018-471 20 80, 070-499 98 85, e-post: annika.larsson@arkeologi.uu.se
I FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet står att de energiexporterande länderna ska kunna kompenseras för intäktsminskningar till följd av regleringar av växthusgasutsläppen. Främst är det OPEC-länderna som har drivit på för att få till denna formulering. Det finns dock en motvilja från de flesta övriga länder att gå med på en betydande kompensation.
Daniel Johansson är en av författarna till rapporten, som ingår i hans kommande doktorsavhandling vid Fysisk resursteori på Chalmers.
– Det potentiella stödet för minskade oljeexportintäkter behandlas tillsammans med frågan om kompensation till utvecklingsländer som drabbas av klimatförändringarna. Eftersom flera OPEC nationer har stort inflytande i G-77 gruppen har också förhandlingarna om den betydligt viktigare kompensationen till klimatdrabbade länder stannat av, säger Daniel Johansson.
Till viss del har OPEC-länderna underbyggt sin argumentation med resultat från energiekonomiska modeller. Enligt Daniel Johansson har de flesta av de använda modellerna flera begränsningar. I studien fokuseras därför analysen på några viktiga aspekter som delvis saknas i många tidigare modeller:
– Att den konventionella oljan är en begränsad resurs, och även om vi ska nå låga utsläppsmål är det mycket troligt att all konventionell olja kan användas detta århundrade.
– Att närliggande alternativ till konventionell olja när den en dag börjar sina eller bli mycket dyr, till exempel bränslen från tjärsand och diesel/bensin baserat på kol eller naturgas, ger högre koldioxidutsläpp än bränslen från konventionell olja. När det gäller flytande biobränslen så är de betydligt dyrare och resursbasen begränsad.
– Att OPEC är en stor aktör på oljemarknaden och att de därmed kan påverka oljepriset för att maximera sina vinster.
I rapporten analyseras genom en spelteoriskt baserad energiekonomisk modell huruvida OPEC förlorar eller tjänar på global klimatpolitik, där alla världens utsläppskällor beskattas eller är inkluderade i ett handelssystem.
Analysen visar att OPEC- länderna mycket väl skulle kunna tjäna snarare än förlora pengar på prissättning av utsläpp. Detta är en följd av att i princip all konventionell olja används oavsett långsiktiga utsläppskrav, samt att den möjliga prisökningen på olja till följd av att alternativen blir dyrare är viktigare för OPEC:s vinst än minskningen av efterfrågan på olja.
Rapporten ”OPEC’s strategies and oil rent in a climate conscious world” ingår i Daniel Johanssons doktorsavhandling som försvaras den 23 maj. Handledare är professor Christian Azar.
Tid för disputationen: 23 maj kl 13:15
Plats: KB-salen, Kemigården 4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
För mer information, kontakta:
Daniel Johansson, Fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031-772 31 25
danjoh@fy.chalmers.se
Med hjälp av studier på möss och råttor har Ulrika Espefält Westin fastställt att morfin transporteras via luktnerverna till hjärnan. I en studie på råttor har hon också undersökt vilka mängder läkemedel som kunde transporteras på detta sätt. Hon har jämfört hjärnkoncentrationerna efter att morfin getts genom näsan respektive som injektioner. Nässprayen visade sig ge höga hjärnkoncentrationer, och här var transporten via luktnerverna av stor betydelse för den snabba effekten.
Ulrika Espefält Westin har också studerat hur bra olika typer av slemhinnor tar upp smärtstillande substanser. Hon har använt sig av en modell, i vilken hon har undersökt skillnaden i genomsläpplighet mellan vanlig nässlemhinna och luktslemhinna, båda från gris. Förutom morfin har hon också gjort studier med migränläkemedlet dihydroergotamin (DHE) i flytande form och som en ny pulverberedning.
Resultaten visade ingen skillnad i absorption mellan de båda formerna av DHE, som dock transporterades klart bättre över luktslemhinnan än över den vanliga nässlemhinnan. Morfin transporterades lika bra över båda slemhinnetyperna.
– Det här innebär att läkemedel kan ta en genväg till hjärnan via luktnerverna, säger Ulrika Espefält Westin.
– Avhandlingen visar att den här typen av läkemedelstransport bör studeras vidare. Den är speciellt intressant för nässprayer som har effekter på det centrala nervsystemet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Espefält Westin, 018-471 41 49, 0708-120 258.
E-post: Ulrika.Espefalt_Westin@farmaci.uu.se
I Formas nya bok Keynes barnbarn analyserar författaren Christer Sanne dagens konsumtion och dess effekter för det hållbara samhället. Christer Sanne menar att Keynes förslag om att växla in effektiviteten till mer fritid är den väg vi måste gå för att rädda miljön och därmed våra barnbarns framtid. Boken utkommer den 15 maj.
Kom och lyssna när Christer Sanne utvecklar sina förslag och visar hur vi kan få välfärd och arbete för alla samtidigt som belastningen på miljön minskar!
Datum och tid: 15 maj kl 11.30-12.30 med lunchsmörgås och te/kaffe
Plats: Forskningsrådet Formas, Kungsbron 21, Stockholm,
Christer Sanne är samhällsforskare, civilingenjör, fil dr och senast docent på KTH. Han har tidigare bland annat gett ut Hur mycket arbete behövs?, Ett Göteborg mindre samt Arbetets tid.
OSA Senast 11 maj till Emilie von Essen, eve@formas.se. Föranmälan och pressleg erfordras.
Kontaktinformation
Emilie von Essen
Presschef/Head of Media Relations
Forskningsrådet Formas
Box 1206
111 82 Stockholm
Phone: +468 775 40 38
Cell: +46 733 50 31 61
eve@formas.se
www.formas.se
Förekomsten av fetma och övervikt har ökat dramatiskt världen över. De senaste 25 åren har andelen feta eller överviktiga svenskar ökat med 50 % och ökningen har främst skett bland unga mellan 16 och 25 år.
– I de yngre åldersgrupperna kan man befara att livslängden kommer att minska som en följd av överviktsrelaterad sjuklighet och dödlighet. För att stoppa fetmaepidemin både hos yngre och äldre måste vi skapa ett preventionsarbete på samhällsnivå, säger dietisten Gabriele Eiben.
I studien ingick 40 unga kvinnor mellan 18 och 28 år som alla hade minst en förälder med grav övervikt. De unga kvinnorna lottades till två lika stora grupper. Den ena gruppen fortsatte leva sitt liv som vanligt medan den andra gruppen fick gå igenom ett särskilt individuellt anpassat viktprogram som gick ut på att ändra kvinnornas beteende när det gäller kost och fysisk aktivitet.
Efter ett år hade kvinnorna i interventionsgruppen gått ner i genomsnitt 3,2 kilo medan kvinnorna i kontrollgruppen hade gått upp i genomsnitt 2,6 kilo.
– Vi visar inte bara att det går att förebygga viktuppgång. Ett annat intressant resultat är att enskilda deltagare i den grupp som levde som vanligt kunde lägga på sig uppemot 10 kilo på ett år, och det visar tydligt att barn till en gravt överviktig förälder är en högriskgrupp där vi måste sätta in mer förebyggande arbete, säger Gabriele Eiben.
Även bland äldre är övervikt ett problem. Avhandlingen visar att 65 % av svenska 70-åringar är överviktiga och 22 % har utvecklat fetma. Övervikten berodde inte på att de gamla inte motionerade tillräckligt mycket, men fysik aktivitet kunde ändå bromsa både viktuppgång och ökat midjeomfång.
– Detta skulle man kunna ta fasta på genom att införa ett preventivt arbete som riktar sig särskilt till äldre, ett ”After work” program som informerar och inspirerar äldre att röra sig mer, säger Gabriele Eiben.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/Allmänmedicin.
Avhandlingens titel: Overweight and obesity in the young and old – Prevalence, prevention and eating behavoir
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Gabriele Eiben, leg. Dietist, telefon: 031-786 6846, e-post: gabriele.eiben@medfak.gu.se
Handledare:
Professor Lauren Lissner, telefon: 031-786 6847, e-post: lauren.lissner@medfak.gu.se
Årets bil, KTHR4, är både lättare och snyggare än fjolårets bil. Lättare tack vare flitigt användande av kompositmaterial, snyggare genom ett samarbete med en student på Konstfack. Bilen är uppbyggd runt en stålrörsram och fordonsdynamiken är helt nydesignad jämfört med tidigare år, vilket innebär nya stötdämparkonfigurationer och omarbetad hjulupphängning.
Växlingarna sköts med paddlar bakom ratten och det egenutvecklade elektroniska växlingssystemet ger snabba och exakta växlingar. Bilen har också ett mycket avancerat antispinnsystem, samt ett specialanpassat loggsystem som gör det möjligt att mäta och analysera en mängd parametrar under träning och tävling.
Årets bil får dessutom en helt ny motor, denna gång hämtad från en Suzukimotorcykel av modell GSX-R. Precis som tidigare kommer motorn att turbokonverteras. Volymen är fortfarande 600 cm3 men i år ska bilen köras på etanolbränslet E85, vilket gör det möjligt att dra ännu mer nytta av överladdningen. Etanolen kommer dessutom användas som kylmedel och på så sätt elimineras behovet av laddluftkylare.
KTHR4 började byggas i september förra året och målet är att delta i sommarens Formula Student-tävlingar i England och Tyskland. Årets tävlingar hålls på de anrika banorna Silverstone och Hockenheim. Teamets ambition är att nå framskjutna placeringar trots att konkurrensen är hårdare än någonsin. Till loppet i England är över 100 bilar från världens alla hörn anmälda.
Genom att teamets medlemmar bidrar med unik kompetens från sina olika områden finns förutsättningarna för en riktigt välbyggd bil. Noggranna motorsimuleringar, detaljerade CAD-ritningar, hållfasthetsberäkningar och goda kunskaper inom fordonsdynamik ligger till grund för bilen, som trots tuffa regelbegränsningar utvecklar ungefär 100 hästkrafter och klarar 0-100 km/h på 3 sekunder. Efter ytterligare 5 sekunder passeras 200 km/h.
Formula Student är en praktisk ingenjörstävling som går ut på att från grunden konstruera och tillverka en ensitsig racerbil enligt ett internationellt reglemente framtaget av SAE, Society of Automotive Engineers. Tävlingen avgörs genom ett poängsystem där man maximalt kan få 1 000 poäng. Poäng ges för bland annat design/konstruktion, ekonomi, väggrepp, acceleration samt för ett långlopp på en gokart-liknande bana.
Tid för avtäckning: Fredag 11 maj, kl. 12.30
Plats: KTH Campus Valhallavägen, Lindstedtsvägen 3 (Borggården), Stockholm
Pressbild: http://www.martenwallgren.com/kthr4/kthr4affischbild.jpg
Kontaktinformation
Kontaktperson: Joakim Karlsson, 0702-34 66 03, jocke@kthracing.se
Atopisk dermatit är en allergisk hudsjukdom som förekommer hos både hund och människa. Det vanligaste symptomet hos båda arter är klåda. Svenska hundar med sjukdomen reagerar oftast mot husdammkvalster, men även pollenallergi är vanlig. Under de sista tio åren har andelen atopiska barn ökat dramatiskt i många i-länder. Vi har hittills känt till mindre om förekomsten hos hund.
Veterinär Ane Nødtvedts doktorsavhandling vid SLU baseras på data från nästan 400 000 hundar i försäkringsbolaget Agrias databas, och på material från tolv veterinärkliniker i olika delar av Sverige.
Det visade sig att andelen hundar som fick atopisk dermatit varierade kraftigt mellan olika hundraser. Bullterrier hade högst andel drabbade i förhållande till antalet försäkrade hundar, följd av welsh terrier, boxer och west highland white terrier. Dessa skillnader i atopiförekomst mellan olika hundraser visar på arvets betydelse för utvecklingen av atopi hos hund likaväl som hos människa.
Sjukdomen uppträdde oftast hos unga individer; tikar och hanhundar drabbades i lika stor utsträckning. En detaljerad geografisk analys visade att hundar i storstäder eller tätbebyggda områden löpte större risk att få sjukdomen, något man också har sett hos människa.
Atopiska hundar av raserna bullterrier, boxer och west highland white terrier jämfördes med friska individer från samma raser för att undersöka om det finns faktorer som skiljer dem åt. Syftet var att finna sätt att förebygga sjukdomen.
Det visade sig att valpar efter en tik som till viss del utfodrats med hemlagat/icke-kommersiellt foder under diperioden fick atopisk dermatit i mindre utsträckning än andra. Detta kan ses som ett stöd för den ”hygienteori” som tidigare framförts kring värdet för barn av att tidigt etablera en ”hälsosam bakterieflora”.
Mer forskning behövs innan vi kan ge specifika råd om dieten till tikar för att förebygga allergi hos hund. Denna studie ger dock en indikation om att förutom en genetisk disposition kan kosten ha betydelse för utvecklingen av atopisk dermatit.
____________
Veterinär Ane Nødtvedt, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Epidemiology of Canine Atopic Dermatitis”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.
Ane Nødtvedt är uppvuxen på Stabekk utanför Oslo och bor nu i Sollentuna.
Plats: Ettans föreläsningssal, SLU, Ultuna, Uppsala
Tid: Fredag den 11 maj 2007, kl. 09.15.
Opponent: Dr Dominic Mellor, Glasgow University, UK
______________
Mer information:
Ane Nødtvedt, 073-069 28 30, mailto:Ane.Nodtvedt@kv.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001440/
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU: http://www.kv.slu.se/
_______________
Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Ane Nødtvedt och en hund av rasen bullterrier, som ofta drabbas av atopisk dermatit. Foto: Ingrid B. Ljungvall
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/AneNodtvedt/AneNodtvedt.jpg
