– Jag har genom ett instrument som kallas kapillär elektrofores, gjort mätningar av hur molekyler växelverkar med varandra, säger Mikael Nilsson. Tekniken bygger på att de olika ämnena rör sig olika beroende på hur de är laddade och hur stora de är.
I studierna har Mikael Nilsson använt ett protein som är negativt laddat och olika positivt laddade läkemedelsmolekyler. När dessa molekyler förs in i en kapillär och ett elektriskt fält sätts över kapillären, kommer de olika molekylerna vandra åt olika håll, och beroende på hur mycket de fördröjs av varandra, kan styrkan i bindningen beräknas. Denna metod reducerar provåtgången avsevärt, vilket minskar kostnaderna för analyserna.
– Jag har även ”skräddarsytt” molekyler för att kunna växelverka med en speciell plats på ett protein, säger Mikael Nilsson. Dessa molekyler innehåller fragment av läkemedelssubstanser som tidigare visat sig binda starkt till målproteinet. Genom att kombinera och sammanfoga olika delar kunde nya föreningar med önskvärda egenskaper hittas. Detta har gett insyn i hur man kan konstruera fragment som kan känna igen ytliga platser på proteiner. Dessa ytliga fickor har stor betydelse för hur proteiner binder till varandra och på sikt kan läkemedel som efterliknar denna typ av bindning utvecklas.
Avhandlingen heter ”Affinity determination by means of capillary electrophoresis and evaluation of a thrombin directed fragment library”. Disputationen äger rum tisdagen den 8 maj kl 09.00, Sal 2007, Västergård, Smålandsgatan 24, Kalmar. Opponent är Professor Wolfgang Lindner, University of Vienna, Österrike.
Kontaktinformation
Mikael Nilsson
tel: 0480-44 64 80
e-post: mikael.nilsson@hik.se
Många av jordens mest befolkningstäta områden drabbas ofta av katastrofala jordbävningar. De ekonomiska resurserna i dessa områden är inte tillräckliga för att vidta förebyggande åtgärder, varför forskning om att förutsäga jordbävningar är av största vikt. Sverige ligger inte i ett jordbävningsaktivt område. Trots det har många av oss upplevt de katastrofala följder som en jordbävning kan få i och med tsunamin i Sydostasien 2004.
När forskarna undersöker och utvecklar metoder som kan användas för jordbävningsprognoser kan det göras genom studier av jordskorpans fysik eller kemi (dvs. hur jordskorpan rör sig innan, under och efter en jordbävning och om detta lämnar några kemiska spår). Av särskilt intresse är kemin i det vatten som cirkulerar i jordskorpan, eftersom skillnader i vattenkemin har påvisats i och med jordbävningsaktivitet.
Avhandlingen om vatten-berg interaktion i jordbävningsaktiva områden baseras på två övervakningsstudier av vatten i jordbävningsaktiva områden i Indien och på Island. Sommaren 2002 startades ett övervakningsprojekt på norra Island, vilket innebär vattenprovtagning av ett 1500 meter djupt borrhål. Stora koncentrationsförändringar av olika metallhalter uppmättes i vattnet innan och efter en magnitud 5.8-jordbävning. 2004 startades ett liknande vattenprovtagningsprogram i nordöstra Indien där ett 110 meter djupt borrhål provtas. Här har vi uppmätt koncentrationsförändringar i vattnet av olika ämnen (exempelvis natrium, kisel och kalium) innan och efter två jordbävningar med magnitud 5.
-En jordbävning behöver inte orsaka förändringar i vattnets kemi, men i min studie kunde vattenkemiska förändringar alltid kopplas till jordbävningar, berättar Lillemor Claesson.
Avhandlingens titel: Fluid-rock interaction in two seismically active areas: the Tjörnes Fracture Zone, northern Iceland and the Shillong Plateau, northeastern India.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Lillemor Claesson, doktorand vid Institutionen för Geologi och geokemi, Stockholms universitet. Mobil 0733-202819, tfn 08-164721, e-post lillemor.claesson@geo.su.se,
Avhandlingens titel är ”Reading Nature – developing ecological literacy through teaching” och handlar om hur olika grupper av elever utvecklar sin förmåga att i naturen tolka och förklara hur ett ekosystem ser ut och varför det ser ut på ett visst sätt.
– Att läsa naturen handlar alltså om förmågan att känna igen organismerna och med kunskap om deras ekologi kunna förklara och beskriva naturen både på artnivå och på systemekologisk nivå. Det handlar också om att kunna se människans påverkan på ekosystemet, säger Ola, universitetsadjunkt i Biologi och Geovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Ola har beskrivit hur lärarstudenter och grundskoleelever utvecklar sin förmåga att läsa naturen.
– Erfarenheter från tidigare forskning visar att ekologiundervisningen ofta blir teoretisk och saknar direkt koppling till de organismer och den natur som eleverna möter i sin omgivning, förklarar Ola.
– Utgångspunkten i min studie är att bedriva en stor del av undervisningen ute i ekosystemet och fokusera på några få arter. Med kunskap om arterna kan en systemekologisk förståelse byggas upp.
Linnés starka fokus på arten och fascinationen för dess ekologi är en grundtanke som går igen i Olas avhandling, där begreppet ”Maxima in minimis”- att se det stora i det lilla- är viktigt även idag.
– Med kunskap om hur våra vanliga ekosystem ser ut och fungerar kan också eleverna reagera på när naturen påverkats av människan på olika sätt.
*Ola Magntorn är universitetsadjunkt i Biologi och Geovetenskap vid Högskolan Kristianstad och doktorand vid Linköpings universitet i Nationella Forskarskolan i Naturvetenskapernas och teknikens Didaktik (FontD). Fakultetsopponent vid disputationen är Professor Michael Reiss från London University.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Ola Magntorn, 044-20 34 40
Under tidsperioden har motorerna blivit effektivare. Det krävs till exempel mindre cylindervolym per hästkraft. Design och däckutveckling har gjort att luft och rullmotstånd minskat. Men dessa förbättringar har inte lett till lägre bränsleförbrukning eftersom bilarna samtidigt har blivit 20 procent tyngre och motorerna 38 procent starkare . Dessutom har tiden för att accelerera från 0 till 100 km/h minskat från 13 sekunder till 10 sekunder.
Forskarna har också studerat i detalj hur vissa specifika tekniska förbättringar som turboladdare har använts. Turboladdare kan antingen användas för att öka motorns effekt, dvs. hästkrafterna, eller för att minska motorstorleken och på så vis även minska bränsleförbrukningen.
– Det finns skillnader mellan t ex Volvos och Saabs sätt att använda turboladdare, säger Frances Sprei, huvudförfattare till studien ”Challenges for end-use energy efficiency – Studies of residential heating and personal transportation in Sweden”. Eftersom Saab valt att inte öka effekten i motorerna har de lyckats minska cylindervolymen på sina bilar med 8 procent. Volvo har fortsatt öka hästkrafterna och därmed missat möjligheten att förändra storleken på motorerna.
– Transportsektorni Sverige visar fortfarande ökade koldioxidutsläpp och med tanke på de åtgärder som behövs för att skapa mer miljöanpassade transporter är utvecklingen av bilparken lite oroväckande, säger Frances Sprei.
Ser man på den svenska bilparken ur ett europeiskt perspektiv så har Sverige i genomsnitt bilar som drar 20 procent mer bränsle än resten av Europa.
Idag kan konsumenten välja på allt från en stor stadsjeep till minibil. Och det är främst de stora bilarna som blivit större. Det stora utbudet gör att det blir svårare dels att styra marknaden och dels att kunna ta reda på vart den är på väg.
Och trenden mot fler miljöbilar då? Det är visserligen ett positivt tecken men i den nya miljöbilsdefinitionen tillåts ändå bilar som körs på alternativa bränslen att dra över genomsnittet av resten av den redan bensintörstiga svenska bilparken.
– Det krävs tydligare signaler på att minskad bränsleförbrukning är en viktig åtgärd om vi vill bättre utnyttja de tekniska förbättringar som faktiskt sker mot effektivare motorer, säger Frances Sprei.
Resultaten presenteras i Frances Spreis licentiatuppsats: Challenges for end-use energy efficiency – Studies of residential heating and personal transportation in Sweden.
Frances Sprei, doktorand på Avdelningen för fysisk resursteori, presenterar sin uppsats den 27 april, 2007, kl. 10.00 Plats: Sal MA, Hörsalsvägen 5. Diskussionsledare: Hans Nilsson, FourFact AB
Kontakt: Frances Sprei, tel. 031 772 31 26 , e-post: fsprei@chalmers.se
Rådet till lantbrukare som vill bevara biologisk mångfald i betesmarker har länge varit att upprätthålla ett intensivt betestryck, så att ”ingen skadlig ansamling av förna uppträder vid säsongens slut”. Ett intensivt betestryck motverkar förbuskning, vilket ses som ett hot mot artrikedomen bland växter i gräsmarker. Samtidigt har det funnits en oro för att detta råd hotar mångfalden av insekter. En grupp som fått liten uppmärksamhet är de blombesökande insekterna. Detta kan synas märkligt eftersom deras roll som pollinerare av vild och odlad mångfald har utpekats som särskilt värdefull, både ekonomiskt och för upprätthållande av ekologiska funktioner.
Erik Sjödin har arbetat med fyra grupper av blombesökande insekter (bin, fjärilar, blomflugor och skalbaggar), och gräsmarkernas vegetationshöjd visade sig påverka dessa grupper på olika sätt. När det gäller blomflugor och skalbaggar fanns det både fler arter och fler individer där vegetationen var hög. Antalet fjärils- och biarter påverkades däremot inte av vegetationshöjden – somliga arter inom dessa grupper var faktiskt vanligare i hårt betade naturbetesmarker.
Inte bara hävden bestämde dock vilka arter som hittades, utan även landskapets struktur. Antalet blomflugearter var till exempel större i närheten av skogar, och fjärilsmångfalden var mindre där det fanns mycket vägar i omgivningen.
Bin var den grupp för vilken artsammansättningen varierade mest. Detta kan förklaras av de väldigt skilda levnadssätt som förekommer bland vilda biarter. Boparasiter och solitära bin gynnades i intensivt betade marker med mycket sand, medan humlor var något vanligare i svagt betade marker. Bin som bygger bo i rör var vanligare i bebyggelserika landskap med relativt låg artrikedom av blomväxter. För humlor hade landskapets utseende stor betydelse. Långtungade humlor som flyger sent på säsongen var vanligare i vägtäta områden med gott om naturbetesmarker.
Erik Sjödins arbete visar alltså att olika grupper av pollinerare kan ge ganska skilda svar på naturvårdande åtgärder. Man måste därmed bestämma sig för vilken mångfald det är man vill bevara, och det är viktigt att ta hänsyn till hur det omgivande landskapet ser ut.
I landskap med isolerade betesmarker menar Erik Sjödin att man bör sträva efter en svag avbetning, vilket gynnar den totala mångfalden av pollinerare på den enskilda platsen. I landskap där betesmarker är vanliga eller sammankopplade kan det vara bättre att ha olika betestryck på olika marker. På så sätt kan en viss mängd betesdjur i ett landskap användas effektivt för att optimera mångfalden av blombesökande insekter. Slutligen finns alternativet att gynna vissa grupper av arter i landskap där just dessa grupper har särskilt goda naturgivna förutsättningar.
____________
Biolog N. Erik Sjödin, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Pollinating insect responses to grazing intensity, grassland characteristics and landscape complexity: Behaviour, species diversity and composition.
Plats: Hörsalen i Husdjursvetenskapligt centrum (HVC), FU26, SLU, Ultuna, Uppsala
Tid: Fredagen den 4 maj 2007 kl. 13.00
Opponent: Dr. Jeff Ollerton, University of Northampton, Storbritannien
Kontaktinformation
Erik Sjödin, 073-655 66 05, Erik.Sjodin@ekol.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001388/
– Enligt min bedömning är en bidragande orsak till de ökande ansökningarna att det numera finns möjlighet att anmäla sig genom portalen Studera.nu. Vi kan till exempel konstatera att ansökningarna till Psykologlinjen mer än fördubblats, säger Mattias Wickberg, byrådirektör, Avdelningen för antagning och högskoleprov, Stockholms universitet.
Nästan 16 procent av samtliga sökande i Sverige har anmält intresse för minst en kurs vid Stockholms universitet vilket gör universitetet till det tredje mest sökta lärosätet i landet.
– Vi kan se en viss minskning när det gäller de som sökt Stockholms universitet som första alternativ. Men vi vet också att de som nu har Stockholms universitet högst på listan verkligen främst vill studerar här eftersom det till skillnad från tidigare inte längre går att bli antagen till flera lärosäten samtidigt vid första urvalet, säger han.
Juristprogrammet vid Stockholms universitet är det mest sökta programmet i hela Sverige med 4379 sökanden.
Det kan också konstateras att intresset för studier på universitetet ökar bland de allra yngsta, det vill säga de under 20 år. Andelen i denna grupp uppgår nu till nästan 14 procent av samtliga sökanden. Även i åldersgruppen 20-24 år ökar ansökningarna. I likhet med föregående år är två tredjedelar av de sökanden kvinnor.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Mattias Wickberg, byrådirektör, Avdelningen för antagning och högskoleprov, tfn 08-16 3440, mobil 070-799 83 68, e-post Mattias.Wickberg@sb.su.se
Aspergers syndrom betraktas som en form av autism. De allra flesta som får diagnosen är pojkar. Syndromet innebär bland annat svårigheter med social interaktion och ömsesidig kommunikation, men symptombilden är mycket varierande. Vissa personer med syndromet har hög intelligens och förmåga till stark fokusering av tankeverksamheten.
– Barn med Aspergers syndrom riskerar att få problem i skolan om vi inte aktivt hjälper dem till rätta. Det är därför viktigt att vi tidigt identifierar barn som har detta syndrom, säger överläkaren Mats Cederlund.
Trots att Aspergers syndrom anses vara en livslång diagnos visar avhandlingen att många unga vuxna inte längre kan anses ha störningen när minst fem år gått efter det att de fått diagnosen.
– I vår studie var det 16 % av de unga männen med Aspergers syndrom som inte längre uppfyllde kriterierna. Detta illustrerar vikten av återkommande bedömningar av individer med denna och andra typer av neuropsykiatriska störningar, säger Mats Cederlund.
Vid uppföljningen bedömdes flera av individerna ha en mera uttalad funktionsstörning än vid det ursprungliga diagnostillfället.
– Några få av de unga männen hade drabbats av allvarlig psykisk sjukdom efter det att de fått sin diagnos och de hade en signifikant försämring av sin intellektuella kapacitet, säger Mats Cederlund.
Enligt studien verkar tidig diagnos ha ett samband med bättre prognos på lång sikt. De unga männen i uppföljningsstudien var betydligt äldre när de fick sin diagnos jämfört med barn som får diagnosen klassisk autism. Pojkarna med Aspergers syndrom var i genomsnitt 11 år när de fick sin diagnos.
Få av de unga männen hade ett jobb vid uppföljningen.
– Dessa individer är ofta för begåvade för att fungera i de verksamheter som erbjuds, men har för stora svårigheter för att klara ett vanligt arbete. För att ge dem en verklig chans måste samhället erkänna deras svårigheter och ge dem en sysselsättning som är anpassad efter deras förutsättningar, säger Mats Cederlund.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Boys with Asperger Syndrome grown up. A longitudinal follow-up study of 100 cases more than 5 years after original diagnosis
Avhandlingen har försvarats.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mats Cederlund, leg. läkare, telefon: 031-343 40 00, e-post: mats.cederlund@vgregion.se
Handledare:
Professor Christopher Gillberg, telefon: 031-17 21 51, e-post: christopher.gillberg@pediat.gu.se
Forskargruppen består f n av Karl Ljung och Dan Hammarlund och leds av professor Svante Björck. Man har tagit upp borrkärnor från sjöbottnar och torvmossar från norr till söder: på Grönland, Island, Färöarna, Azorerna, Tristan da Cunha, Isla de los Estados utanför Eldslandet och på Antarktis. Man har analyserat borrkärnornas geokemi, magnetism, förhållandet kol/kväve, svavelförekomst, pollen och halter av beryllium. Sammantaget ger dessa mätningar forskarna en bild av klimatets förändringar. Proven har daterats med C14-metoden med en tidsupplösning som gör att man kan urskilja förändringar ner till en femtioårsperiod.
– Borrkärnorna speglar utvecklingen av klimatet från istidens slut för ca 13 000 år sedan och fram till våra dagar. Vi skulle gärna ha velat jämföra våra resultat med andra studier i de sydligare områdena. Men det är svårt att göra det eftersom andra undersökningar tyvärr inte är lika detaljerade och rika på data, säger professor Björck.
Under de första årtusendena efter isavsmältningen blir såväl norra som södra halvklotet varmare; inlandsisar fanns ju både i norr och i söder. Men efter de senaste 10 000 åren kan forskarna nu skönja ”ett gungbrädesmönster”. När Sydatlanten blir varmare blir det kallare i norr och omvänt.
– Något har förmodligen hänt med havsströmmarnas cirkulation. Strömmarna drivs av att det nybildas djupvatten i Nordatlanten. Djupvattnet skapar sydgående undervattensströmmar som i sin tur driver på ytvattensströmmarna norrut, säger Svante Björck och fortsätter:
– Djupvattnet uppstår när ytvattnet kyls av samtidigt som salthalten bibehålls, det vill säga att det inte tillförs för mycket färskvatten på grund av nederbörd eller smältande isar. Men under den nuvarande värmeperioden har har flera kraftiga störningar av djupvattenbildningen skett, vilket till en avkylning i norr och – enligt data från Tristan da Cunha – till en uppvärmning i söder. Mindre störningar skedde också under 1970-talet vilket anses ha lett till problem med torskfisket kring Färöarna.
Liksom forskarvärlden i stort tror inte den lundensiska forskargruppen på larmen om att Golfströmmen skulle kunna stanna som i katastroffilmen The Day after Tomorrow. Systemet är för stort och för trögt för att avstanna helt.
– Vi vet ju inte vad med säkerhet som kan hända. Men man kan mycket väl tänka sig att den Nordatlantiska Strömmen försvagas ytterligare, detta som en effekt av den ökade nederbörden i ett varmare klimat. För Europas del innebär det inte ett arktiskt klimat men förmodligen ett kallare klimat än vad IPCC-prognoserna anger, slutar Svante Björck.
Det kan tilläggas att geologen som först myntade begreppet ”bipolär gungbrädeseffekt” är geovetaren Wallace Broecker, och han befinner sig just nu i Lund. Dr Broecker från Columbia University, New York, är 2006 års Crafoordpristagare och kommer att motta priset bestående av en halv miljon US dollars ur drottning Silvias hand vid en ceremoni i Lunds domkyrka.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Svante Björck tel 046 222 7882, Karl Ljung 222 7888 eller Dan Hammarlund 222 7985.
Priset ”European Union Prize for Cultural Heritage/Europa Nostra Awards” instiftades
2002 som EU:s mest prestigefyllda utmärkelse för insatser inom kulturarvet. Europa Nostra Awards har delats ut sedan 1980. Syftet med priset är att ge offentlig erkänsla åt föredömliga initiativ och förtjänstfulla insatser för bevarande och främjande av kulturarvet.
Nils Ahlbergs avhandling ”Stadgrundningar och planförändringar, svensk stadsplanering 1521-1721” försvarades vid SLU i oktober 2005. Den handlar om att den stadsplanering som fanns under det svenska stormaktsväldet saknar motstycke i det dåtida Europa. Fortfarande präglar den majoriteten av Sveriges och Finlands äldre städer.
-Jag är överväldigad, otroligt stolt och glad, säger Nils Ahlberg. Detta pris visar att SLU är ett universitet som sysslar med hela levnadsmiljön och tillvaratagandet av dess värden. Stadsmiljön är faktiskt ett mycket viktigt område för SLU och då även den historiska dimensionen, kulturmiljöplaneringen och gestaltningen av den yttre miljön. Det är ju vid SLU som landskapsarkitekterna utbildas och många andra som ägnar sig åt stadsmiljön.
I sin forskning har Nils Ahlberg studerat stadsplanering i hela det område Sverige behärskade under 1600-talet. Han har stad för stad gått igenom kartsamlingar och annat material och på det sättet tecknat en bild av den svenska stadsplaneringens utveckling under perioden 1521-1721.
Nils Ahlberg tecknar en helhetsbild av svensk stadsplanering under perioden efter medeltiden fram till stormaktstidens slut, med utgångspunkt från studier av de enskilda städerna. Syftet med avhandlingen är inte bara att öka kunskapen om hur stadsplaneringen utvecklades under perioden – vilka åtgärder man vidtog, hur planerna såg ut, hur viktiga delar som torg, gator och tomter utformades och olika bakomliggande faktorer. Avhandlingen ska också kunna fungera som ett redskap i dag i praktisk kulturmiljövård, i samhällsplaneringen och i gestaltande av den yttre miljön.
Under sitt doktorsarbete var han knuten till två institutioner, landskapsplanering vid SLU i Uppsala (nuvarande institutionen för stad och land) samt Konstvetenskap vid Stockholms universitet. Avhandlingen är ett resultat av samarbetet mellan dessa institutioner.
Avhandlingen är tillgänglig på http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000930/
Information om Europa Nostra: www.europanostra.org
Kontaktinformation
Nils Ahlberg 08-34 65 59
Nils.Ahlberg@sol.slu.se
Man vet – bl a genom radarstudier från Ekologihusets tak i Lund – att tornseglare tillbringar nätterna i luften på 1,5 km:s höjd och då förmodligen i ett tillstånd av slummer. Radarn avslöjar också att luften blåser förbi deras vingar med 8-10 meter i sekunden.
– Vi har undersökt döda tornseglare i vindtunnlar i Holland och i Lund, säger professor Anders Hedenström som leder forskargruppen i Lund. Holländarna har undersökt vingarnas aerodynamik och vi kropparnas. De har utsatts för vindhastigheter upp till 30 meter i sekunden. Och det visar sig att just vid hastigheter på 8 – 10 meter i sekunden flyger de allra mest effektivt. Då kan de glida länge och utan att behöva flaxa så mycket.
Egentligen har tornseglaren relativt stela vingar som är formade som en lie när man ser dem rakt underifrån. De kan inte utföra lika stora och avancerade flaxrörelser som många andra fåglar. De glidflyger med utsträckta vingar. Men för att dyka och flyga snabbare fäller de vingarna bakåt. Forskarnas mätningar visar att vingarna då utsätts för en belastning som är fyra gånger större än tornseglarens kroppsvikt. Om vingarna inte hade fällts bakåt skulle de ha brutits. Likaså har man kunnat konstatera att vinginfällningen vid skarpa svängar tillåter en upp till tre gånger högre flyghastighet.
Vingar som kan ändra form och läge under flygning är något som intresserar flygindustrin. Kanske kan den lära sig något av tornseglarna. Framför allt är formändrande vingar intressanta när man söker konstruera små flygplan som inte är större än fåglar. Det handlar om fjärrstyrda flygplan utrustade med sensorer och kameror för spionändamål eller för att tjänstgöra som robotar när man undersöker farliga områden. Bl a har NASA 2003 gjort ritningar till ett sådant av fåglar inspirerat flygplan. Kanske har branschen något att lära sig av tornseglarna.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Artikeln i Nature heter How swifts control their glide performance with morphing wings. Professor Anders Hedenström nås på tel 046 222 4142 eller 070 689 1476.
Andnöden under ett astmaanfall uppstår när musklerna i luftvägen dras ihop samtidigt som lungorna svullnar och producerar för mycket slem. Reaktionen startar när lungans så kallade mastceller kommer i kontakt med ett allergen, ofta pollen eller kvalster, varpå de utsöndrar en rad inflammatoriska ämnen som histamin, leukotriener och prostaglandiner.
Utandningsluften vid astma innehåller också höga nivåer av gasen kväveoxid, vilket är ett tecken på inflammation. Nu visar Anna-Karin Larsson i sin avhandling att kväveoxid i lungans perifera delar faktiskt har en skyddande effekt vid astmaanfall. Hennes experiment visar att gasen motverkar frisättningen av de inflammatoriska ämnen som ligger bakom den obehagliga muskelsammandragningen.
– Den gängse bilden är att kväveoxid är skadligt. Mina resultat visar att kväveoxid tvärtom är en kroppsegen skyddsmekanism mot den akuta inflammationen vid astma, säger Anna-Karin Larsson.
Hon påpekar dock det finns flera saker som måste lösas innan denna nya kunskap kan omvandlas till nya läkemedel. Luftvägarna har till exempel svårt att ta upp kväveoxid från inandningsluften, vilket hindrar en enkel administrering av gasen via inhalator.
Avhandling: Nitric oxide and eicosanoids: Significance and interactions during antigen-induced responses in peripheral lung tissue, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Doktorand Anna-Karin Larsson
Tel: 08-524 872 22, 073-352 54 20
E-post: Anna-Karin.Larsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
FRAMTIDSFOKUS
Europadagen den 9 maj
Finns det någon framtid för en europeisk social modell?
PROGRAM:
Tid: onsdagen den 9 maj kl. 14.00-16.30
Plats: Kulturhuset Stockholm, Studio 3 (plan 3)
14.00 Den nordiska välfärdsmodellen i EU: gemensamma utmaningar och potentiella konflikter
Från svensk synvinkel
Joakim Palme, vd Institutet för Framtidsstudier
Från skandinavisk synvinkel
Jaakko Kiander, vd Löntagarnas
forskningsinstitut, Helsingfors, Finland
Från tysk synvinkel
Gero Maass, Chef Friedrich Ebertstiftelsens enhet för Internationell policyanalys
15.00 Frågor från publiken
15.10 Paneldiskussion
Moderator: Carl Tham
15.50 Frågor från publiken
16.00- 16.30 Avslutning
Bengt Westerberg, ordf. Institutet för Framtidsstudier
Konferensen hålls på svenska och tyska med simultantolkning
Obs! Programmet är preliminärt – ändringar kan komma att ske
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44
senast fredag 4 maj.
Se även Institutets hemsida: www.framtidsstudier.se
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Många forskargrupper i världen har länge sökt efter nya ärftliga bröstcancergener men hittills inte lyckats hitta några.
– Våra resultat är mycket viktiga och ger ny kunskap om ärftliga cancergener och hur de kan orsaka bröstcancer. Upptäckten gör det också möjligt att tidigt upptäcka bröstcancer hos kvinnor som bär anlag för missbildningssyndromet Saethre-Chotzen, säger Göran Stenman, professor i patologi vid Sahlgrenska akademin.
Bröstcancer är en av våra allra vanligaste cancersjukdomar. Varje år drabbas drygt 7000 kvinnor av denna cancerform. Cirka 10 % av all bröstcancer anses vara ärftlig.
– I dessa fall har kvinnan en ärftlig mutation i en cancergen som ger förhöjd risk för utveckling av bröstcancer. De två bröstcancergener som är kända sedan tidigare svarar bara för 30-40% av all ärftlig bröstcancer, säger Göran Stenman.
Genom en detaljerad kartläggning av familjer med Saethre-Chotzen syndrom har Göteborgsforskarna nu funnit att kvinnor med detta syndrom har en förhöjd risk att drabbas av bröstcancer. Saethre-Chotzen ger främst missbildningar på skalle, ansikte, händer och fötter. Syndromet orsakas av mutationer i en gen som kallas TWIST1.
– Våra resultat visar att kvinnor med detta syndrom nästan har tjugo gånger större risk än förväntat att få bröstcancer. Många av kvinnorna var dessutom unga när de fick sin bröstcancer, säger Göran Stenman.
Resultaten från studien visar att kvinnor med detta syndrom tidigt bör undersökas med mammografi för att möjliggöra tidig upptäckt av bröstcancer.
– Vi har redan börjat använda oss av den nya kunskapen i vårt arbete med patienter och rekommenderar nu mammografi regelmässigt till unga kvinnor med detta syndrom. Flera tidiga fall av bröstcancer har redan upptäckts med mammografi, säger Pelle Sahlin, överläkare vid plastikkirurgiska kliniken.
Forskarna skall nu i olika experimentella system kartlägga mekanismen för hur TWIST1 ökar risken för bröstcancer. Studier pågår även för att ta reda på hur stor andel av de ärftliga bröstcancerfallen som orsakas av mutationer i TWIST1 genen.
Studien har genomförts med finansiellt stöd från Cancerfonden.
Tidskrift: Genes Chromosomes Cancer
Artikelns titel: Women with Saethre-Chotzen Syndrome are at Increased Risk of Breast Cancer
Författare: Pelle Sahlin, Per Windh, Claes Lauritzen, Monica Emanuelsson, Henrik Grönberg, Göran Stenman
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Göran Stenman, telefon: 031-342 29 22, 073-901 10 40, e-post: goran.stenman@llcr.med.gu.se
Överläkare Pelle Sahlin, telefon 031-342 29 22, e-post: per.sahlin@vgregion.se
Individer ingår avtal för att främja egna intressen men numera måste avtalsparter också beakta sina motparters intressen, man talar om att avtalsparter har lojalitetsplikt mot varandra. Denna plikt går längre än en skyldighet att avstå från att medvetet skada motparten. En avtalspart kan vara skyldig att aktivt tillvarata motpartens intressen, till exempel genom att skydda motpartens egendom eller genom att avråda motparten från ett visst handlingssätt. I sin avhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har Jori Munukka undersökt den så kallade lojalitetsplikten och menar att den egentligen inte är något helt nytt. Lojalitetsplikt har antagligen sedan urminnes tider gällt för arbetstagare och för andra representanter (så kallade mellanmän).
– Det nya är att lojalitetsplikten omfattar fler personkategorier och att allt fler rättsregler anförs som exempel på lojalitetsplikt. Numera anses till exempel parter i köpavtal ha lojalitetsplikt mot varandra och inte ens konsumenter kan anses vara befriade från lojalitetsplikt, berättar Jori Munukka.
Betonandet av plikten att tillvarata motpartens intressen är en strömning i hela den västerländska avtalsrätten. Denna strömning har vuxit sig särskilt stark sedan 1980-talet. På senare tid har en allmänt formulerad lojalitetsplikt införts i många länders centrala privaträttsliga lagstiftning. Också i länder som sedan länge har haft sådan lagstiftning har lojalitetsplikten fått ökad betydelse. Detta syns i domstolspraxis, litteratur och i utförliga exemplifieringar i lag. Denna strömning har också kommit till uttryck i de moderna kodifikationerna av transnationell och gemensameuropeisk avtalsrätt – UNIDROIT Principles of Commercial Contracts och Principles of European Contract Law – kodifikationer som kan vara ett försteg till internationell harmonisering av avtalsrätten och av hela privaträtten.
– I svensk rätt syns denna strömning framför allt i litteraturen och lagförarbeten men den har på senare tid blivit alltmer synlig också i domstols- och avtalspraxis. Det förefaller emellertid finnas en kvardröjande skepsis mot lojalitetspliktens legitimitet inom framför allt domarkåren. För att undanröja alla tvivel om lojalitetspliktens existens föreslår jag i avhandlingen att ett allmänt formulerat stadgande om lojalitetsplikt införs i svensk lagstiftning, säger Jori Munukka.
Avhandlingens titel: Kontraktuell lojalitetsplikt (The Contractual Duty of Loyalty).
Ytterligare information
Jori Munukka, verksam som lärare och forskare vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, med kontraktsrätt som specialitet, tfn 08-16 2665, mobil 076-296 7555, e-post Jori.Munukka@juridicum.su.se
För bild, kontakta Stockholms universitets presstjänst, tfn 08-164090, e-post press@su.se.
Utbildning anses i ett vidare perspektiv spela en nyckelroll i samhällets strävan efter långsiktigt hållbar utveckling. Genom utbildning ska vi utveckla nya tankesätt, finna lösningar och skapa handlingskraft. Men eftersom vi vet ganska lite om hur framtiden kommer att bli eller hur lösningarna på problemen kan se ut, är det inte en självklarhet vad lärarna ska undervisa om.
– Undervisning för hållbar utveckling är därför ingen enkel uppgift. Vad eleverna i skolan får möjlighet att lära sig beror till stor del på lärarens egen förståelse för det som ska läras, säger Gunnar Jonsson, som den 27 april disputerar med avhandlingen Mångsynthet och mångfald – Om lärarstudenters förståelse av och undervisning för hållbar utveckling.
I avhandlingen beskrivs lärarstudenters förståelse av hållbar utveckling och hur den påverkar vad eleverna får möjlighet att lära sig. Samband mellan elevernas möjlighet till lärande och lärarstudenternas förståelse av kunskapsinnehåll, elever och kunskapsbildning tydliggörs, och utmärkande drag för undervisningssituationer när elever ges möjlighet att utveckla komplex förståelse för olika miljöproblem beskrivs.
– Sådana situationer kan exempelvis vara de där lärarstudenten iscensätter många och tydliga perspektivväxlingar och därmed tydliggör komplexa samband. Exempel på undervisning där elevernas möjlighet till lärande blir begränsad kan exempelvis handla om lärarstudentens föreställningar om vad det innebär att vara en duktig lärare, säger Gunnar Jonsson.
I avhandlingens diskussion argumenterar Gunnar Jonsson för att undervisning för hållbar utveckling handlar om att träna perspektivväxlingar och förmågan att se helheter och sammanhang.
– I dessa tider, med de komplexa problem vi står inför, har vi allt att vinna på att våga överskrida ämnesgränser och prova många olika sätt att lösa problem. Vi borde sträva efter att erbjuda framtidens människor möjlighet att utveckla mångsynthet.
Pressbild för fri publicering finns att ladda ner på http://www.ltu.se/press/d2958/1.27141
Upplysningar: Gunnar Jonsson, tel. 0920-49 15 32, gunnar.jonsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Psykokirurgin, med rötter i Schweiz, Portugal och USA, kom att få stark utbredning på de moderna sinnessjukhusen i Sverige mot slutet av 1940-talet. Umedalens sjukhus, Sidsjöns sjukhus, Beckomberga och Lillhagens sjukhus kom snart att ha opererat hundratals patienter. I Sverige lobotomerades mer än 4 000 patienter. De som opererades var främst patienter med ”utbränd schizofreni”, ett obotligt resttillstånd efter svår kronisk sjukdom. Operationen innebär enkelt uttryckt att de nervceller som utgör kontakten mellan pannloben och djupare liggande regioner i hjärnan som är centrum för känslolivet skärs av.
Avhandlingen uppmärksammar att samtalet inom psykiatrin omkring lobotomins risker var dolda under lång tid. Den tveksamhet inför värdet av lobotomin eller den höga dödligheten som rapporterades på flera kongresser i Norden fick ingen särskild uppmärksamhet. Det skedde inte förrän 1951 då en läkare på ett mentalsjukhus i södra Sverige larmade i pressen att 6 av 21 lobotomerade i en serie hade dött. Vissa mentalsjukhus hade redan övergivit metoden 1951. De menade då att klientelet för vilket lobotomin var lämpad hade opererats.
En allmän slutsats av resultaten i detta nu avslutade forskningsprojekt är att medicinen inte arbetar i ett isolat. En riskfylld metod som lobotomin kan också få legitimering från okritiska medier och från en defensiv statlig tillsyn.
I avhandlingen studerar Kenneth Ögren diskussionen kring tidig svensk psykokirurgi genom att beforska samtalet inom professionerna, mediernas konstruktion av metoden och statens och Medicinalstyrelsen roll.
På Umedalens sjukhus, varifrån patienter skickades för lobotomi på Umeå lasarett, belastades lobotomin med en dödlighet på 10-17 %. De första tre åren som den brukades steg dödligheten varje år. 1951 kom en kirurg till Umeå som var skolad på Karolinska sjukhuset. Han hade med sig en så kallad diatermiutrustning, en ”elektrisk kniv” med vilken han nu effektivt kunde stoppa de intrakraniella blödningarna. Han fick ner dödligheten avsevärt. Den genomsnittliga dödligheten i lobotomi har i detta projekt räknats fram till något mer än 7% bland de 771 som lobotomerades. 57 patienter avled.
Medicinalstyrelsen hade tillsynen över mentalsjukhusen. Dokumenten visar att den situation som rådde med hög dödlighet vid lobotomier var känd för de inspektörer som årligen besökte alla sinnessjukhus. Vad gäller operationerna i Umeå syns försiktiga kommentarer i inspektörernas rapporter, t.ex. att det är en överdriven förhoppning att man vill lobotomera tio patienter per vecka. Medicinalstyrelsen roll kan beskrivas som defensiv vad gäller tillsynen av lobotomins praktik i Sverige. Man finner i det regelsystem som omgav dåtidens verksamhet att tillsynen av sinnessjukvården är svag och den liknar inte den tillsyn av psykiatrin som senare skulle komma.
De svenska medierna uppmärksammade lobotomin. Dess karaktär som ett radikalt ingrepp i hjärnan torde ha upplevts lika säreget av dåtidens journalister som av de läsare som fick del av beskrivningarna av den nya teknologin. I den jämförande undersökningen av rapporteringen av lobotomi i svenska och amerikanska medier som presenteras finner man att de flesta av de 111 artiklarna är positiva eller neutrala till lobotomi. Av de artiklar som kan sägas beskriva lobotomin som tveksam eller dålig hittar man de flesta i de amerikanska medierna. Det har tolkats som en större benägenhet i USA att förhålla sig kritiskt till de som uttalar sig om lobotomin. Benägenheten att i huvudsak beskriva lobotomin som en lyckad metod tycks alltså större i svenska medier än i amerikanska. En rimlig och bra förklaring till skillnaderna är svår att göra. En tänkbar teori kan vara att det rådde en starkare paternalism, dvs en större tendens att ta beslut åt patienten, inom svensk medicinsk kultur än inom amerikansk. Läkares paternamlism kan också avspegla sig i en följsamhet hos lokala medier att rapportera just så positivt som metoden framställdes av den överläkare som uttalar sig om lobotomin och som förespråkade den mest.
Lobotomin kan sägas ha kommit till Sverige genom de goda kontakter som fanns mellan svensk och amerikansk akademisk psykiatri och neurologi. Psykiatern Snorre Wohlfahrt gjorde i slutet av 30-talet en lång studieresa i USA. Han träffade där framstående psykiatrer t.ex. Manfred Sakel som införde insulinchocksbehandlingen i USA. Wohlfahrt besökte också neurologen Walter Freeman och kirurgen James Watts, och undersökte bland annat en av Freemans lobotomerade kvinnor. Wohlfahrt var skeptisk till lobotomi, särskilt vad gällde effekten på patienter med långvarig schizofreni. I litteraturen varnade Wohlfahrt för att ge sig ut på en allmän offensiv mot schizofreni. Synpunkten kommunicerade han i litteraturen och på de tidiga kongresserna för psykiatrer i Skandinavien.
Fredagen den 4 maj försvarar Kenneth Ögren, Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri samt Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Psychosurgery in Sweden 1944-1958, the practice, the professional and media discourse. Svensk titel: Psykokirurgi i Sverige 1944-1958, praktiken, den professionella diskursen och mediediskursen.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Psykiatriska klinikens föreläsningssal A, sv-planet, NUS, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Marie Åsberg, Karolinska institutet, Stockholm.
Kontaktinformation
Kenneth Ögren nås på e-post kenneth.ogren@kultmed.umu.se, telefon 090-786 79 40 eller mobiltelefon 070-777 37 65.
