Myrar har vuxit till och bundit in kol i växtmaterial sedan senaste istiden. Kolet lagras i myren och bildar torv i stället för att avges till atmosfären och därmed bidra till en ökad halt av koldioxid i luften. Senare års forskning har dock visat att myrar kan både lägga fast och utsöndra koldioxid. Om nettot i en enskild myr blir positivt eller negativt beror på faktorer som temperatur och vattentillgång.
Jörgen Sagerfors, SLU Umeå, har funnit att näringsrika, norrländska myrar binder mer koldioxid än de avger. Han har dessutom visat att upptaget av koldioxid är stabilt även när nederbörd och temperatur varierar. En trolig orsak till det relativt stabila upptaget av koldioxid är att vatten kan ledas upp till de aktiva växterna även om grundvattenytan sjunker en del. Detta genom torvmossans egna sinnrika konstruktion
med grenar hängande längs med stammen som hjälper till att transportera vattnet uppåt. Jämförelser med resultat från andra myrar visar att andra myrtyper kan vara mer känsliga för ändringar i nederbörd och temperatur.
Den myrtyp som Jörgen Sagerfors har undersökt är representativ för en stor andel av myrarna i norra Sverige och också för andra nordliga myrar. Därmed är det troligt
att de här resultaten är giltiga för stora arealer av myr på norra halvklotet.
Kontaktinformation
Jorgen.Sagerfors@sek.slu.se
Se fler notiser och hitta pressbilder på:
http://www2.slu.se/forskning/2007/Notiser/notiser07-03.pdf
En kemisk kamp pågår mellan växterna. När olika sorter samodlas börjar växterna försvara sig mot varandra. En bieffekt av denna kemiska kamp mellan växterna är att även skadegörare får svårare att angripa växten. Det innebär att effekten fortplantar sig genom hela ledet växt/växtätare/
naturlig fiende, vilket kallas allelobios. Växternas beredskap för bladlusangrepp blir därför förhöjd när olika sorters växter
odlas på samma fält. Olika kornsorter i samodlingar gav bra resultat i ett projekt vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala. Sorterna Prestige, Sebastian och Scandium blev mer
resistenta mot angrepp när de samodlades med sorterna Barke, Isabella, Christina och Frieda. De senare var bra på att sätta igång resistensen. Det visade sig att det fi nns genetiska skillnader mellan sorter som kan inducera andra växter och sorter som induceras. Dessa allelobiotiska egenskaper fi nns i moderna kornsorter, men i ännu större
utsträckning i primitiva sorter. Detta kan komma till nytta i framtida växtförädling.
Kontaktinformation
Velemir.Ninkovic@entom.slu.se
Läs fler notiser och hitta pressbilder på:
http://www2.slu.se/forskning/2007/Notiser/notiser07-03.pdf
Carl von Linnés far Nils Ingemarsson föddes 1674. Föräldrarna bodde i Jonsboda i Vittaryds socken i Småland. Som präststudent i Växjö tog Nils sig namnet Nicolaus Linneaus efter en lind (linn) som växte i en ”stenrösja” på gränsen mellan faderns gård och granngården Lindhult. Två bröder som också bodde i Jonsboda tog från samma träd sig namnet Lindelius och några släktingar till dem namnet Tiliander. Alla släkterna är utdöda på svärdsidan.
Linnés bror Samuel skriver i ett brev 1778 att linden är ”den största jag sedt, ja, knappt har jag sedt större trä än thetta som fåt namn av fri-trä. Hwar qwist som faller av then, kastas på roten, såsom farlig att röa, hwar igenom linnen blir gödslad och mycket frodig”.
Av den stora Jonsbodalindens stammar hade en fallit före 1778 och trädet var helt nedfallet 1823. Från dess rot utvecklades en mängd skott av vilka flera utvecklats till nya stammar. År 2005 togs material av linden och förökades på SLU i Alnarp av forskningsledaren Rune Bengtsson.
Ett exemplar av linden från Jonsboda kommer att överlämnas som gåva till Deras majestäter kejsare Akihito och kejsarinna Michiko av Japan vid Linnéfirandet i Universitetsaulan i Uppsala den 23 maj 2007.
Ytterligare ett exemplar av linden ska överlämnas till HKH Kronprinsessan Victoria när hon den 3 juni gästar den årliga Alnarpsdagen vid SLU i Alnarp. Hon ska då inviga den skånska Linnéveckan 2-10 juni, ett evenemang som görs i samarbete med Region Skåne, Länsstyrelsen, Lunds universitet och SLU.
För vidare information, kontakta: Roland von Bothmer, dekanus vid fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU i Alnarp 040-415 001 070-67 64 418 Roland.von.Bothmer@vv.slu.se eller Rune Bengtsson, försöksledare vid SLU i Alnarp 040-415 150, 070- 898 53 61
Vid köp och försäljning, samt årligen inför varje betäckningssäsong, bör man besiktiga avelstjurar av köttraser, skriver Ylva Persson vid SLU i Uppsala. Detta
för att undersöka djurens potentiella fruktsamhet. En spermaprovtagning bör ingå i denna undersökning.
I dag säljs de fl esta av de omkring tusen köttrastjurar, som förmedlas till avel i Sverige varje år, utan en föregående
veterinärbesiktning. Endast ett åttiotal ettåriga, blivande avelstjurar genomgår en så kallad individprövning före försäljning. Tjurarna prövas med avseende på tillväxtegenskaper, mentalitet och exteriör samt genomgår en allmän hälsoundersökning och en undersökning av djurens könsorgan. Om man utvecklade och förbättrade denna ettårsbesiktning, främst genom att samla in och bedöma tjurarnas sperma, skulle djur med sen könsmognad och dålig spermakvalitet kunna upptäckas. Därmed kunde man utesluta dem ur aveln.
Kontaktinformation
Ylva.Persson@kv.slu.se, 018-67 22 51
Läs fler notiser och hitta pressbilder på:
http://www2.slu.se/forskning/2007/Notiser/notiser07-03.pdf
Karin Jönsson har varit lärare för yngre barn i drygt 30 år och har använt sitt eget klassrum som underlag för avhandlingen. Hon har dokumenterat, analyserat och försökt att förstå hur eleverna använder litteratur. Eleverna följdes under fyra år – från att de började i förskoleklassen till att de slutade årskurs 3 – och studien tar upp gemensam högläsning, läsloggskrivande, boksamtal och elevernas enskilda läsning.
– Mindre barn bygger egna föreställningsvärldar när de läser själva eller någon läser högt. De skapar egna fantasivärldar precis som vuxna men reflektioner och reaktioner på en läst text kommer med en viss fördröjning hos barn. De kan komma via lekar, i bilder, genom kroppsliga uttryck eller via språket, säger Karin Jönsson när hon summerar de viktigaste resultaten i avhandlingen.
– Det går tidigt att tala med barn om och kring litteratur. De kommenterar och ställer frågor både vid högläsning och om de böcker som de läser själva. Däremot ska man inte tro att de klarar allting själva. Genom boksamtalen upptäckte jag att klassen tillsammans kan klara av saker som den enskilda inte klarar när det gäller lite svårare böcker. Även läraren är viktig som samarbetspartner för att hjälpa barn att på olika sätt närma sig texter och för att bli en läsare, fortsätter hon.
Det betyder att det är viktigt att tala om vad man läst, hur man uppfattat saker och varför man uppfattat innehållet på ett visst sätt, menar Karin Jönsson.
– På det sättet skaver även olika föreställningsvärldar mot varandra och det enskilda barnets föreställning eller bild kring en enskild bok växte. Även texterna växte via barnens loggböcker och gjorde deras resonemang tydligare, säger hon.
Karin Jönsson ser skönlitteratur som en självklar källa för att utveckla läsandet, skrivandet men även tänkandet hos eleverna som går sina första år i skolan. Läs- och skrivprocesser har varit det stora intresset för henne som lärare och något som hon ständigt velat utveckla i undervisningen. Att hon även valt att forska kring barns läsning är med andra ord naturligt.
– Kanske är min avhandling också en reaktion mot alla larmrapporter om att elever läser för lite böcker eller propåer om vilka läsmetoder som fungerar bäst. Jag har tvärtom velat lyfta fram att innehåll i skönlitteratur kan användas mycket tidigt i skolan, säger hon.
Hon hoppas att avhandlingen ska bidra till en innehållslig diskussion om vad det är för böcker vi läser och vad dessa texter väcker för tankar och idéer.
– Skolan behöver föra en diskussion om hur man levandegör texter och hur samtal kring böcker kan bli vägar till förståelse och utveckling. I vilka sammanhang i skolan ges barn och ungdomar tillfälle att läsa skönlitterära texter och sedan samtala om dem? Jag vill att min avhandling ska vara en inspirationskälla till lärare ute i skolan över hur de själva arbetar med litteratur men även för att börja jobba som reflekterande praktiker, säger Karin Jönsson.
Karin Jönsson försvarade sin avhandling ”Litteraturens möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs F-3” fredagen den 11 maj klockan 10:15-12:00 på Lärarutbildningen (Orkanen, sal D 138), Nordenskiöldsgatan 10, Malmö.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Karin Jönsson på telefon 040-665 81 49 eller e-post karin.jonsson@lut.mah.se.
– Framgångsrika engagerade kundföretag, professionella beställare, täta relationer och stor förståelse för våra kunders utmaningar och dilemman ger resultat inte bara ur ett lärande- och utvecklingsperspektiv, utan även på Financial Times ranking. Att en aktör med svensk bas placerar sig så högt på en ledande internationell rankinglista är inte bara en framgång för våra kunder, deltagare och medarbetare, utan i allra högsta grad även för svenskt näringsliv och förvaltning samt för svensk utbildning och forskning i stort, säger Peter Hägglund, Ekonomie Doktor och VD för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
I rankingen av kvalificerade management- och ledarutvecklingsprogram (executive education) som presenteras i dag i Financial Times placerar sig IFL vid Handelshögskolan på 17:e plats i världen inom skräddarsydda program och delar därmed plats med franska Insead och amerikanska Wharton. Handelshögskolan i Stockholm har i och med detta passerat både London Business School och Stanford University. IFL vid Handelshögskolans samarbetspartner Duke University placerar sig för tredje året i rad på en förstaplats.
– Vi har rankats högst av de nordiska aktörerna sedan vi gick med i rankingen år 2000. Redan för ett par år sedan ökade vi pressen på oss själva genom att bestämma oss för att utmana de ledande i Europa. I år delar vi plats med franska Insead och passerar London Business School och ingen kan väl säga annat att de länge varit internationella prestigeskolor, tillägger Hägglund.
Handelshögskolan i Stockholm deltar genom IFL vid Handelshögskolan i Stockholm (IFL vid HHS) och sin verksamhet i Ryssland (SSE Russia) för åttonde året i rad i denna utvärdering och placerar sig på en 31:a plats i världen på den kombinerade rankingen av skräddarsydda och öppna program.
– Men det kanske roligaste av allt är att vi är bäst i Europa och fyra i världen inom området ”future use”, som betyder att våra kunder vill arbeta med oss även i framtiden, vilket jag tolkar som att vi är det bästa alternativet i Europa för företag och organisationer som vill ha verklig effekt av sina insatser, avslutar Peter Hägglund.
Handelshögskolan i Stockholm deltar årligen i Financial Times ranking med programmen inom executive education (IFL vid HHS), Executive MBA och Master of Science.
Om Financial Times ranking
Financial Times genomför årligen en ranking av världens business schools, universitet och andra institutioner som erbjuder olika former av management- och ledarutvecklingsprogram.
Dessa utvärderas utifrån ett tiotal kriterier och genom omfattande intervjuer bland deltagare, inköpare av utbildningar samt utifrån kvantitativ information tillhandahållen av respektive aktör. Här fokuseras upplevelser i nyttotermer såsom måluppfyllelse, användbarhet, innovationshöjd, pedagogik och ny kunskap men även andra dimensioner som inslag av internationell fakultet och internationella deltagare, könsfördelningen bland deltagarna samt undervisningsmaterialets kvalitet.
Rankingen presenteras i form av tre olika rankinglistor; En avseende s k öppna program, en för skräddarsydda program och en för kombinationen av de båda. De öppna programmen riktar sig till enskilda individer i företag och organisationer. De skräddarsydda programmen avser program som anpassas till ett enskilt företag eller organisation och deras specifika utvecklingsbehov.
Financial Times utvärderar 100-tals aktörer med hjälp av data från deltagare och kunder inom executive education. Av dessa presenteras de 50 bästa aktörerna på rankinglistan.
www.financialtimes.com/businesseducation
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Institutet bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland och genom systerbolag även i Lettland.
IFL vid Handelshögskolan ägs av Stiftelsen IFL och Handelshögskolan i Stockholm.
www.ifl.se samt www.hhs.se
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Peter B. Hägglund, Ekonomie Doktor, VD IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-860 28 88 / 08-586 175 01, e-mail: peter.hagglund@ifl.se
Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se
Anne von Bergen, senior rådgivare, projektledare ranking, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-230 16 10 e-mail: anne.von.bergen@hhs.se
Forskarna hoppas att den blockerande substansen, inhibitorn, kan leda till utveckling av mer effektiv behandling för patienter som lider av en rad olika cancersjukdomar, däribland prostatacancer, mag-tarmcancer, cancer i buskspottkörteln vissa former av lungcancer och en ärftlig form av basalcellscancer.
Inom och mellan våra celler pågår hela tiden signaltrafik som styr genaktivering i cellkärnan. Alla signaler har sin specifika uppgift för kroppens funktion och utveckling. En av dessa signalmekanismer kallas för ”Hedgehog-signalering”. Namnet har sitt ursprung i den gen kallad ”Hedgehog” som när den muterat gör att bananflugans embryon får ett taggigt utseende.
Hedgehog-signaleringen är aktiv under fosterstadiet och är viktig för celltillväxt och cellmognad. Under vuxenlivet ska den normalt sett vara avstängd, men kan slås på igen vid exempelvis sårskador, inflammationer eller DNA-mutationer. Långvarig aktivering kan orsaka cancersjukdomar.
Inhibitorn stoppar signalen i slutskedet av signaleringen, vilket ger bättre möjlighet till blockering av tumörceller än att bromsa signalen i något tidigare skede.
– Det kan gå fel på många olika plan, men om signaleringen stoppas i slutskedet spelar det ingen roll var i signalkedjan det går fel i tidigare stadier, säger Rune Toftgård, professor vid Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära och en av forskarna bakom studien.
Publikation:
”Inhibition of GLI-mediated transcription and tumor cell growth by small-molecule antagonists”
Mattias Lauth, Åsa Bergström, Takashi Shimokawa, Rune Toftgård
PNAS, online 7-11 maj 2007
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Rune Toftgård, professor
Tel: 08-608 91 52
Mobil: 070 872 05 33
E-post rune.toftgard@biosci.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Forskargruppen som leds av professor Anders Hedenström vid Ekologiska institutionen har använt sig av långtungade fladdermöss. Det är en art som hör hemma i Syd- och Mellanamerika. Liksom kolibirin lever den av nektar och kan hålla sig svävande i luften.
– Om den hade varit en insektsjägare hade den varit betydligt svårare att studera i vindtunnel. Men när den svävar vid ett rör med nektar och man ökar vindhastigheten till exempelvis fem meter i sekunden, ja då kommer den att visa det flygbeteende som krävs för att för att förflytta sig med just den hastigheten, berättar professor Hedenström och tillägger:
– Det är förstås en nackdel att fladdermöss inte flyger på kontorstid. Vi har ändrat deras dygnsrytm genom att göra dagen till natt och natten till dag.
I vindtunnellaboratoriet i Lund studerar man fåglar genom att låta dem flyga genom vattenånga. Dimpartiklarna bakom fågeln belyses med laser och fotograferas med höghastighetskamera. Partiklarna bildar föränderliga mönster som kan analyseras med dator. Vad man då ser är de luftvirvlar som bildas bakom fågeln – med andra ord flygningens aerodynamik. Professor Hedenström var år 2003 förmodligen först i världen med att använda denna metoden på fåglar. Nu har han använt samma metod på fladdermöss.
En fågel som flaxar upp och ner med vingarna spärrar ut fjädrarna vid slagen uppåt så att luftströmmen kan passera mellan dessa. Det blir då inte någon luftmotstånd. Detta kan inte fladdermusen göra eftersom vingarna utgörs av ett hudmembran. Men det visar sig att fladdermusen faktiskt utvecklar lyftkraft och drivkraft framåt även när den gör ett uppslag. Vingen roterar under uppslaget 180 grader och det skapar den nödvändiga kraften. Vid hastigheter högre än 3 meter i sekunden försvinner den fördelen; då vrids inte vingen utan arbetar bara uppåt och neråt.
Konventionell vingteori förutsäger inte att fladdermusvingen kan utveckla så stor lyftkraft vid låg hastighet. En annan överraskning är att det bakom vingarna finns ett virvelmönster som skiljer sig från det hos fåglar och vars roll i flygningen man för närvarande inte kan förklara.
– Även om fladdermöss inte kan flyga lika fort och lika långt som fåglar är deras flygteknik mycket effektiv och energibesparande. Och i vissa avseenden överträffar den fåglarna. Fladdermössens manövreringsförmåga i luften är t ex överlägen fåglarnas, summerar Anders Hedenström.
Artikeln i Science heter A Hedenström, L C Johansson, N Wolf, R. von Busse, Y Winter och G R Spedding: Bat Flight Generates Complex Aerodynamic Tracks. Fritt tillgängliga bilder på fladdersmöss finns på
www.naturvetenskap.kanslimn.lu.se/fladdermusvirvlar.jpg
www.naturvetenskap.kanslimn.lu.se/bataction.jpg
www.naturvetenskap.kanslimn.lu.se/langtungadfladdermus.jpg
(Foto: L.C. Johansson, M. Wolf, A. Hedenström)
Kontaktinformation
För ytterligare information nås professor Hedenström på tel 070 689 1476.
Undersökningen ger historiska tillbakablickar över lagstiftning om tjänstetvång, hembiträdens arbetsförhållanden, invandring och arbetsförmedling. Den rör också dagens situation med fri rörlighet inom EU, internetbaserade förmedlingar, au pair-arbete och företag för hushållstjänster.
En central fråga i undersökningen är hur reglerna om arbets- och anställningsförhållanden i husligt arbete skiljer sig från annat arbete.
– Den nu gällande regleringen av anställningar i arbetsgivarens hushåll skiljer sig från arbetsrätten för resten av arbetsmarknaden på flera viktiga punkter, säger Catharina Calleman.
Arbetsgivaren har till exempel inte någon skyldighet att ge skriftlig information om anställningsvillkoren, arbetstiden kan vara längre än för annat arbete och detsamma gäller för den tillåtna övertiden. Dessutom kan den som arbetar i ett privat hushåll sägas upp utan att något skäl behöver anges. På resten av arbetsmarknaden krävs saklig grund för uppsägning.
– Ofta gäller det arbete där fackliga organisationer och kollektivavtal saknas. Det är förhållanden som sällan blir belysta i arbetsrättslig forskning, menar Calleman.
Catharina Calleman är docent på juridiska institutionen vid Umeå universitet och har tidigare skrivit böcker och artiklar om anställningsskydd och diskrimineringslagstiftning och om arbetsrätten ur ett genusperspektiv.
Projektet har finansierats med medel från FAS och IFAU. Undersökningen publiceras i bokform på PANG förlag. Den vänder sig till politiker, fackliga organisationer, jurister och andra som intresserar sig för ämnet.
Kontaktinformation
Catharina Calleman nås på:
Tel: 090-786 77 11
Mobil: 0733-160695
E-post: Catharina.calleman@jus.umu.se
Vid konferensen möts 300 nordiska deltagare – forskare, yrkesverksamma sjuksköterskor, sjukvårdsledningar och studenter – för att diskutera de senaste rönen kring etisk reflektion i omvårdnadshandledning. Bland huvudtalarna återfinns flera av Nordens främsta forskare i ämnet, bland andra professor Elisabeth Severinsson (bördig från Trollhättan, men numera verksam vid Stavanger universitet i Norge) och professor Katie Eriksson, från Åbo Akademi i Vasa, Finland. Nämnas kan också docent Bengt Brülde från Högskolan Väst, som kommer att prata om sin uppmärksammade forskning om lycka och lidande.
– Den här konferensen syftar i första hand till att nå ut med kunskap till dem som är yrkesverksamma i vården idag, men vi hoppas också att den ska leda till nya kontakter och nätverk som kan ge framtida forskningssamarbete, säger pol. doktor Ingela Berggren, som tillsammans med fil. dr Ingrid Bégat står bakom konferensen.
Media hälsas välkomna att närvara.
Tid: Från måndagen den 14 maj kl. 12.30 till onsdagen den 16 maj kl. 12.30.
Plats: Hebeteatern, Folkets Hus i Trollhättan, Kungsgatan 25
Kontaktinformation
För mer information kontakta: pol. dr Ingela Berggren, tel: 0520 – 22 39 07, mobil 0704 – 48 73 34, e-post ingela.berggren@hv.se eller prefekt Madeleine Bergh, tel: 0520 – 22 39 55, mobil 0733 – 97 50 30, e-post Madeleine.Bergh@hv.se
Funbo-Lövsta är en egendom som ägs av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Här bodde Pehr Kalm som kom att bli en av Linnés främsta lärjungar och bland annat fick i uppdrag att utforska Nordamerika. På Funbo-Lövsta drev Pehr Kalm olika försöksodlingar i parken och på samma ställe kommer ett exemplar av äppelsorten Rambo att planteras vid ceremonin den 21 maj.
Äppelsorten Rambo kommer ursprungligen från en familj som 1640 utvandrade från Göteborg till Amerika. Med sig på färden hade de äppelkärnor för att plantera i det nya landet. Svenskarna tog sig namnet Rambo efter Ramberget i Göteborg varifrån de kom.
När Pehr Kalm besökte det Nya Sverige vid Delaware-floden kom han i kontakt med familjen Rambo och fick också provsmaka äpplen med samma namn. Äpplena beskrevs om mycket saftiga och goda, samt utmärkta att användas till cider. Det blev en efterfrågad sort i Amerika men i Sverige har den inte funnits sedan länge.
Nu ska alltså Rambo-äpplet åter ge frukt i Sverige. Det första trädet får sin plats i trädgården vid Funbo-Lövsta för att på det sättet hedra Linnélärjungen Pehr Kalm. Det senaste året har ympkvistar av Rambo funnits i ”karantän” på SLU i Alnarp för att förhindra att några eventuella importade nya sjukdomar på trädet skulle spridas i Sverige. Cornell-universitetet i New York har valt ut ympmaterial till dessa träd och Kung Carl XVI Gustaf har genom en fond finansierat denna förflyttning och karantän. En representant för släkten Rambo i USA, Herbert Rambo, finns på plats när trädet ska planteras.
Vid ceremonin på Funbo-Lövsta kommer även ett annat äppelträd att planteras. Det är äpplesorten Fredrik, den allra senaste förädlade sorten som tagits fram vid SLU:s anläggning i skånska Balsgård. SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse kommer att plantera det trädet.
Ceremonin på Funbo-Lövsta startar kl. 11.30 och avslutas ca 13.30 måndagen 21 maj. Representanter från media är mycket välkomna att bevaka arrangemanget. Var gärna på plats minst 15 minuter innan. Buss avgår kl. 10.30 från presscentret för Linnéfirandet i Uppsala vid Åsgränd 1.
Anmäl gärna i förväg, senast 18 maj, att ni kommer till Funbo-Lövsta carin.wrange@adm.slu.se Gäller särskilt de som vill ha lunch på plats!
Hitta dit: åk väg 282 från Uppsala mot Almunge. Efter några km ligger Funbo-Lövsta på höger sida, se skyltar.
För mer information: Carin Wrange 070-247 84 22 eller 018-67 26 40
I augusti går en historisk polarforskningsekspedition från Skandinavien till det istäckta havsområdet
norr om Grönland. Den svenska isbrytaren Oden kommer att användas som plattform
för den svensk/danska forskningsexpeditionen LOMROG, som ska kartlägga denna outforskade
del av den Arktiska oceanen. Expeditionen är en del av det Internationella polaråret 2007-2008 (IPY).
Oden lägger till vid Langelinie, kajplats 196, i Köpenhamn onsdag 16 maj. Med anledning av det kommer Sveriges kronprinsessa Victoria och Danmarks kronprins Frederik att tillsammans
besöka skeppet. Bägge tronföljarna är beskyddare för sina länders IPY-satsningar och
ska genom besöket ombord på Oden få ta del av forskningen inom bl.a. maringeologi och -geofysik, som kommer att bedrivas under LOMROG. Mer information om forskningsexpeditionen
LOMROG finns på webbsidan www.geo.su.se/geology/lomrog_2007.
Övriga gäster ombord är bl.a. den danske vetenskapsministern Helge Sander, statssekreterare Peter Honeth från svenska Utbildningsdepartementet och Sveriges Arktisambassadör Helena Ödmark. Besöket på Oden äger rum onsdag 16 maj kl. 15-16.45. Presspoolen lämnar Oden kl. 16.15.
Intresserade representanter från den svenska och danska pressen bjuds härmed in för att bevaka
tronföljarnas besök på Oden. Då det är begränsat med plats ombord kommer en presspool att upprättas. Reglerna för presspoolen finns i Pressrummet på Polarforskningssekretariatets hemsida, www.polar.se/pressrum, tillsammans med detta pressmeddelande.
Mediarepresentanter som inte ingår i presspoolen kommer att ha fotograferingsmöjligheter från kajen.
Kontaktinformation
Anmälan om att få delta i presspoolen ska vara Polarforskningssekretariatet tillhanda senast måndag 14 maj kl. 12.00. Anmälan görs till Sofia Rickberg, informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet,
som också kan ge mer information om arrangemanget. E-post: sofia.rickberg@polar.se, telefon: 08-673 97 25, eller mobil: 070-344 92 65.
Enligt den nya studien är mer än 90 procent av framgångarna bland artister oberoende av talang. Framgångarna kan istället förklaras av en snöbollseffekt där försäljningen hänger samman med exponering av artisten.
− Människor följer strömmen och köper det som de hör andra människor prata om. Det här har ingenting med talang att göra, säger Mark Voorneveld som är docent vid Handelshögskolan i Stockholm.
Studien är gjord av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och University of Groningen i Holland med hjälp av statistik om skivor från 1950-talet och framåt som antingen sålt guld (100 000 skivor) eller som legat etta på listor. Enligt studien kan alltså 90 procent av framgångarna förklaras av andra orsaker än talang.
− De resterande 10 procenten utgörs av de verkliga superstjärnorna som till exempel the Beatles, Elvis Presley och Elton John. Kanske är det talang som skiljer de här superstjärnorna från stjärnorna, säger Mark Voorneveld.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Mark Voorneveld, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 92 17
Mobil: 073-094 67 32
E-post: mark.voorneveld@hhs.se
För att kunna göra datorsimuleringar av till exempel de luftströmmar i atmosfären som används när man gör väderprognoser, krävs att man löser en lång kedja av matematiska problem. En länk i kedjan är lösningen av linjära ekvationssystem, som Erik Bängtsson forskat kring.
– Ett linjärt ekvationssystem är ett matematiskt problem som kan bestå av ett ofantligt antal delproblem som alla är beroende av varandra och som måste lösas i tur och ordning. I min avhandling har jag studerat hur man kan lösa en viss typ av ekvationssystem snabbt och effektivt, säger Erik Bängtsson.
Att man kan lösa ekvationerna snabbare och effektivare, och därmed spara tid och datorminne, innebär också att man kan ge sig på större ekvationer och få säkrare simuleringar. Ju större ekvation ekvationssystemet är, desto mer exakt blir nämligen resultatet av simuleringen.
Den största delen av arbetet har Erik Bängtsson ägnat åt ekvationer som används i metoder för att kunna simulera hur litosfären, det vill säga jordskorpan och övre delen av jordens mantel, påverkas av en eventuell ny istid. Inlandsisens tillväxt och avsmältning kan ju få stora konsekvenser för slutförvaringen av kärnavfall.
– Jag har jämfört olika sätt att i datorn representera de ekvationer som beskriver litosfärens rörelser och olika sätt att lösa de linjära ekvationssystem som uppstår. Den metod jag utvecklat är effektivare och ger troligtvis bättre resultat än en tidigare känd och använd metod, säger Erik Bängtsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Erik Bängtsson, 018-471 62 87, e-post: erik.bangtsson@it.uu.se
Det är känt att äldre personer med högst nio år i grundskola löper högre risk än andra gamla att drabbas av och dö i slaganfall (stroke). En del forskare hävdar att utbildningsnivåns betydelse minskar ju äldre personerna blir, men i avhandlingen noteras den största risken bland lågutbildade över 75 år. Medicinsk forskning har av tradition studerat hjärt- kärlsjukdomar upp till 75 års ålder. Därför grundar sig behandlingsriktlinjerna för vården av de äldre patienterna i allmänhet på vetenskaplig kunskap om yngre och medelålders personer. Det drabbar dessutom särskilt kvinnor, eftersom de brukar insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar fem-tio år senare än män.
En förklaring till att slaganfall är vanligare i den här gruppen kan ligga i att lågutbildade ofta har allmänt svårare att påverka sina levnadsvillkor, t.ex. ha kontroll över sin arbetssituation, och att låg utbildning är relaterat till lägre inkomst. Dessutom har en högre andel bland de lågutbildade ett mindre hälsosamt beteende: Röker mera, äter sämre mat och har sämre tillgång till sjukvårdens förebyggande resurser.
Avhandlingen baserar sig också på djupintervjuer med äldre personer som drabbats av slaganfall, nio kvinnor och sju män. De har berättat om hur de upplevt vården och blivit bemötta av personalen. Berättelserna ger bilden av en hierarkisk sjukvård, där de äldre lätt känner sig bortkomna. De väljer därför olika strategier för att hantera situationen. Det handlar dels om att bygga allianser med personal och andra patienter, att försöka bli vän med dem och förstå hur man ska samtala på deras nivå. I linje med detta försökte patienterna också följa de oskrivna reglerna på avdelningen, t.ex. vänta på sitt rum när det är rond eller inte störa sjuksköterskorna vid de tider på dagen när de har mycket att göra. Andra sätt var att göra motstånd, att kritisera vården eller visa fram sig själv som en självständig person som klarat tidigare motgångar i livet. Både män och kvinnor använde alla olika strategier, men de kvinnor som försökte bygga allianser vände sig framför allt till undersköterskorna medan männen vände sig till personal högre upp i hierarkin.
Intervjuerna handlar dessutom om hur patienterna hanterar vardagen efter ett slaganfall. Där framkom att både kvinnor och män försökte tona ner sitt hjälpbehov, att de eftersträvade oberoende, men i vissa situationer accepterade hjälp från andra. Resultatet tolkas som att det finns ett samband mellan deltagarnas livsvillkor och erfarenheter och deras uppfattningar om hjälp från andra.
Ulrika Löfmark är läkare och doktorand i folkhälsovetenskap med inriktning mot genusforskning vid enheten för allmänmedicin, Umeå universitet, klinisk verksam vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Hon kan nås på tel. mobil 0730-27 17 11, e-post Ulrika.lofmark@fammed.umu.se
Måndagen den 14 maj försvarar Ulrika Löfmark, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stroke with a focus on the elderly- from a gender and socioeconomic perspective. Svensk titel: Slaganfall med fokus på äldre, ur ett genus och ett socioekonomiskt perspektiv.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal 135, Bv, Byggnad 9A, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Cecilia Björkelund, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
Porträttbild finns på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
– Det handlar om väldigt spännande forskningsmiljöer med mycket intressanta idéer. Samtliga finns också inom något av universitetets tolv starka forskningsområden. Det är nu oerhört viktigt att de lyckas paketera sina koncept på ett bra sätt för att bli framgångsrika i den kommande urvalsprocessen, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Vetenskapsrådet, VR, offentliggjorde den 4 maj utlysningen av 2007 års Linnéstöd. Minst 120 miljoner kronor ska fördelas av Vetenskapsrådet och Formas i samarbete. Den ekonomiska ramen för hur mycket pengar Umeå universitet får ansöka om blev 47,5 miljoner kronor.
– Vi har gjort en mycket noggrann urvalsprocess och mot bakgrund av rekommendationerna från universitetets Linnéanalysgrupp har jag fattat beslut om att det är just dessa sex miljöer som vi ska föra fram i årets Linnéomgång, säger Sandberg.
Forskningsmiljön ”Den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor” som leds av professor Anders Brändström tilldelades vi förra årets omgång ett Linnéstöd på åtta miljoner kronor per år i tio år, det vill säga 80 miljoner kronor.
– Att få ett Linnéstöd är oerhört värdefullt eftersom det betyder att forskargrupperna har finansieringen tryggad för tio år framöver och därför kan jobba mer långsiktigt. Det innebär också att de även får möjlighet följa upp teorier som vid första anblick kan verka långsökta och osannolika men som just därför kan visa sig vara banbrytande, förklarar Göran Sandberg
Följande miljöer har Umeå universitet nominerat:
Infektioner, med professor Bernt Eric Uhlin som huvudsökande forskare
Ekosystem i förändring, med professor Kristin Palmqvist som huvudsökande forskareCancerforskning, med professor Göran Roos huvudsökande som forskare
Ämnesomsättningssjukdomar, med professor Helena Edlund som huvudsökande forskare
Välfärdsforskning, med professor Stefan Svallfors som huvudsökande forskare
”Gröna fabriken”, med professor Stefan Jansson som huvudsökande forskare
Hösten 2005 utlystes Linnéstödet för första gången. Bidragsformen syftar till att skapa miljöer för grundforskning av högsta vetenskapliga kvalite. I forskningspropositionen från 2005 fick forskningsråden och VINNOVA i uppdrag att utlysa ett stöd till starka forskningsmiljöer som lärosätena – inte enskilda forskare – skulle kunna söka. Tanken var att de miljöer som får stöd ska ligga i linje med sina respektive lärosätens strategiska planering.
Alla ansökningar som kommer in till VR kommer att granskas av tre externa granskare och tre panelledamöter. Därefter rangordnas de inom någon av fem paneler – fyra ämnesspecifika och en ämnesövergripande.
