Trots att nya läkemedel genomgår omfattande kliniska prövningar innan de godkänns för utbredd användning måste arbetet med att kartlägga och utvärdera ett läkemedels biverkningsprofil fortsätta under hela dess livscykel. En viktig källa till information är rapporter av misstänkta biverkningsfall i vanlig klinisk verksamhet. WHO hanterar världens största databas i sitt slag med nära fyra miljoner biverkningsrapporter från 82 länder mellan 1967 och 2007. Beräkningseffektiva metoder för filtrering och mönsterigenkänning är ett viktigt stöd i granskningen av dessa rapporter.
– Biverkningsrapporter är av mycket varierande kvalitet och representerar inget slumpmässigt urval. De är därför olämpliga som grund för traditionella hypotestest. Däremot utgör de en ovärderlig källa till information för att formulera hypoteser om hittills okända läkemedel-biverkningssamband, säger Niklas Norén vid Matematiska institutionen, Stockholms universitet och WHO Uppsala Monitoring Centre.
Niklas Noréns avhandling består av fem vetenskapliga arbeten med som övergripande mål att möjliggöra mer effektiv kunskapsutvinning ur stora samlingar av biverkningsrapporter. Avhandlingen omfattar en metod för att upptäcka när fler än en rapport beskriver samma misstänkta biverkningsfall. Detta arbete har uppmärksammats internationellt och utsågs till bästa tillämpade bidrag vid ACM SIGKDD International Conference on Knowledge Discovery and Data Mining, i Chicago, 2005. En annan viktigt bidrag är en ny metod för att utifrån biverkningsrapporter identifiera misstänkta fall av oönskad läkemedelsinteraktion.
Avhandlingens titel: Statistical methods for knowledge discovery in adverse drug reaction surveillance
Ytterligare information
Niklas Norén är född och uppvuxen i Järbo, Gästrikland. Han har civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Chalmers tekniska högskola sedan 2002 och filosofie licentiat-examen i matematisk statistik från Stockholms universitet sedan 2005.
Niklas Norén nås på tfn 018-656074, mobil 0702-278814, e-post niklas.noren@who-umc.org
För bild, kontakta Stockholms universitets presstjänst, tfn 08-164090, e-post press@su.se
1900-talets Europa har upplevt tre totalitära regimer som har satt sin prägel inom många områden inte minst i språken – Nazityskland, det fascistiska Italien och det kommunistiska Ryssland/Sovjetunionen. Det sovjetiska totalitära språket har även haft stort inflytande på politiska språk i andra östeuropeiska länder, som efter andra världskriget påtvingades att följa samma politiska utveckling som Sovjetunionen. Det kommunistiska partiet styrde Ryssland och Sovjetunionen i över sju decennier, vilket var betydligt längre tid än Mussolinis eller Hitlers styre (drygt 20, respektive 12 år).
– Det ryska språket påverkades därför i större grad av det officiella propagandaspråket än italienska och tyska efter Mussolinis och Hitlers regimer, berättar Ludmila Pöppel vid Slaviska institutionen, Stockholms universitet.
I sin doktorsavhandling har Ludmila Pöppel undersökt det totalitära språkets utveckling i Ryssland och Sovjetunionen och de förändringar som det politiska språket genomgick under 1920-1950-talet. Hon har analyserat ledarartiklar från tidningen Pravda, en tidning som under drygt sju decennier var tongivande för Sovjetunionens ideologi, politik och politiska språk, samt Pravdas paroller och rubriker från perioden 1917-1933.
– Ett politiskt system i landet återspeglas tydligt i det politiska språket. Att beskriva politiska språket innebär till stor del att beskriva den kulturella kontexten och själva systemet. Språkets utveckling är en sorts barometer som återspeglar det totalitära systemets utformande och förändringar, säger Ludmila Pöppel.
Hennes avhandling visar på flera förändringar i det sovjetiska politiska språket och stora olikheter mellan revolutionens språk och totalitärt språk i Sovjetryssland. 1920-talets politiska retorik i Sovjetryssland kännetecknades generellt av två drag – den vände sig ofta till läsarnas känslor och förnuft.
– Exempel på revolutionens språk var metaforer med betydelse av död, grymhet, destruktion och blod. Döden framställdes in i minsta detalj, ofta med sadistiska och masochistiska drag. Under 1930-talet minskade antal metaforer som betydde ”grymhet” och ”hårdhet”. De ersattes med metaforer som betydde ”skapande” och ”enighet”, berättar Ludmila Pöppel.
Epitet är en annan grupp som visade liknande förändringar. På 1920-talet förekommer ofta epitet med betydelse av hårdhet, grymhet och blodighet, som senare ersattes med ord som betydde ”stabilitet” och ”lovprisande” epitet. 1920-talets retorik var inte bara känsloladdad utan vände sig även till förnuftet, det vill säga ratio. Det rationella yttrade sig tydligt i artiklarnas komposition. Logiska resonemang, sådana som implikationer och logiska slutsatser, användes ofta i ledarartiklarna från 1920-talet.
– Att vända sig till läsarnas förnuft var visserligen en formell gest, men man skapade åtminstone en illusion av att läsaren var med i diskussionen och skulle övertygas. Sådan retorik brukar man förknippa med revolutionens språk, säger Ludmila Pöppel.
Både emotionella och logiska drag försvann successivt under 1930-talet och åren därefter.
– De ersattes med element som varken vände sig till känslor eller till logik. Det var upprepningar och klichéer, ett tungt språk som ofta förknippas med totalitärt politiskt språk, säger Ludmila Pöppel.
Avhandlingens titel: The Rhetoric of Pravda Editorials: a Diachronic Study of a Political Genre
Avhandlingen kan laddas ner på
http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=6765
Ytterligare information
Ludmila Pöppel, Slaviska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-164383, mobil 073-1538085, e-post ludmila.poppel@slav.su.se.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som framförallt drabbar unga människor under 30 år. Sjukdomarna kan ge krampartad buksmärta, diarré, feber och viktminskning. Över tusen personer får varje år någon av dessa diagnoser i Sverige. Sjukdomarna tros vara ärftliga, men de exakta orsakerna är än så länge okända.
– Behandlingen för dessa sjukdomar har förbättrats de senaste åren, men för att hitta bästa möjliga behandlingsmetod måste vi veta mer om orsakerna bakom, säger cellbiologen Tanya Karlson.
Tanya Karlson har studerat celler som kallas fibroblaster från möss med inflammerad tjocktarm. Fibroblasterna producerar proteiner som bygger upp bindväv. Avhandlingen visar att det finns mindre av en särskild aktiveringsmottagare på cellytan hos inflammerade fibroblaster.
– Trots att cellerna hade färre receptorer kunde vi se att de svarade betydligt starkare på aktiveringssignaler som går via dessa mottagare. De producerade också en högre mängd proinflammatoriska ämnen jämfört med fibroblaster isolerade från normal vävnad, säger Tanya Karlson.
Fibroblasternas ständiga aktivering kunde spåras till två olika faktorer som samverkar med varandra. Dessa så kallade transkriptionsfaktorer slår tillsammans på en stor mängd olika gener som ansvarar för produktion av ämnen som stimulerar fortsatt inflammation.
– Upptäckten ökar vår kunskap om att flera olika celltyper spelar en stor roll vid kronisk inflammation. Genom sin aktiverade karaktär kan fibroblasterna medverka till de sjukdomsskov som är typiska för dessa sjukdomar, säger Tanya Karlson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: Regulation of mucosal inflammation fibroblasts
Avhandlingen försvaras torsdagen den 10 maj, klockan 09.00, föreläsningssal Ivan Ivarsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Tanya Karlson, fil. mag, telefon: 031-786 63 34, e-post: tanya.karlson@immuno.gu.se
Handledare:
Medicine doktor Paul Bland, telefon: 031-786 63 23, e-post: paul.bland@immuno.gu.se
Ett antal sjukdomar är kopplade till problem med veckningen av kroppens proteiner, vilket leder till utfällning av olösligt protein i hjärnan eller andra organ. Bland dessa sjukdomar återfinns prionsjukdomar som Creutzfeld-Jakob sjukdom (CJD), Alzheimer’s demens, Parkinson och typ II-diabetes (ej insulinberoende).
Målen med avhandlingen är att undersöka de strukturella egenskaperna hos amyloid som är giftig för celler och undersöka vilka mekanismer som är inblandade i giftigheten. Modellproteinerna som används i studierna är matsmältningsenzymet lysozym från häst och höna och egenhändigt syntetiserat albebetin, ett transportprotein som återfinns i blodomloppet.
Lysozymer är proteiner av typen nedbrytande enzymer som förekommer överallt i naturen. Hästars lysozym, som är en viktig del av dess matsmältning, tillhör en utökad familj av strukturellt besläktade lysozymer och laktalbuminer (tranpsortprotein i blodet), och kan ses som en evolutionär brygga dem emellan. Lysozym från höna är ett av de mest undersökta proteiner som finns och dess amyloidbildande egenskaper har beskrivits tidigare.
Fibriller av lysozym från hästar bildas vid surt pH och förhöjda temperaturer, där ett delvis veckat flytande sfäriskt tillstånd uppkommer. Forskargruppen har visat att lysozym formerar sig i runda och linjära protofilament. Formeringen kräver närvaro av kalcium.
Vladimir Zamotin visar att albebetin och dess närbesläktade molekyler har inbyggda amyloidbildande egenskaper under fysiologiska förhållanden. Fibrillbildning sker via flera signaleringsvägar, och omfattar en hierarki av amyloidstrukturer, från oligomerer till protofilament och fibriller. Oligomerer är strukturer som bildas som ett komplex av ett begränsat antal fria proteiner, monomerer. Bland dessa har Zamotin beskrivit två olika typer av mellanformer av oligomerer. Nybildade oligomerer är uppbyggda av 10-12 monomerer och oligomerer som är på väg att bilda amyloid består av 26-30 monomerer. Forskargruppen hypotes är att omvandling av nybildade oligomerer till amyloidbildande dito är ett begränsande steg vid bildande av albebetin-fibriller. Toxicitetsstudier av albebetin-sorter på celler visar att nybildade oligomerer och dess närbesläktade molekyler inte påverkar cellernas vitalitet, medan amyloidbildande oligomerer orsakar celldöd.
Studierna ger insikt i struktur-funktionsrelation av olika former av amyloid och allmänna signaleringsvägar som ger celldöd. Detta är ett viktigt steg för att förstå mekanismerna bakom amyloid-associerad celldegenerering och för att finna specifika målmolekyler för behandling av sjukdom.
Tisdagen 8 maj försvarar Vladimir Zamotin, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Structural studies of heterogeneous amyloid species of lysozymes and de novo protein albebetin and their cytotoxicity.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Daniel E. Otzen, Aalborgs universitet, Danmark.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Vladimir Zamotin på e-post Vladimir.Zamotin@medchem.umu.se, mobiltelefon 073-556 51 91 eller på telefon 090-786 52 83.
Det framkommer i en licentiatavhandling vid Mittuniversitetet som belyser hur ledarens människosyn, beteende och arbetssätt påverkar hälsa och kvalitet.
– På de framgångsrika arbetsplatserna kunde jag bland annat se att ledaren är synlig, rör sig på arbetsplatsen och diskuterar med medarbetarna för att bygga upp relationer och få beslutsinformation, säger Johan Larsson, doktorand vid Institutionen för teknik, fysik och matematik. Resultaten från mina studier kan användas i näringslivet vid rekrytering av ledare och även vid ledarskapsutbildningar, fortsätter Johan Larsson.
De två studier som genomförts visar att ledare med X-orientering har lägre resultat när medarbetarna värderar organisationens kvalitetsaspekter och samtliga tre dimensioner rörande ledarbeteendet; relations-, förändrings- och uppgiftsorientering. Med X-orientering menas att ledaren tror att medarbetarna avskyr och vill undvika arbete, är lata och måste bli styrda och kontrollerade.
Det finns också indikationer som tyder på att organisationer med Y-orienterade ledare har medarbetare med bättre hälsa. Med Y-orientering menas att ledaren tror att medarbetarna under rätt förutsättningar vill arbeta, söker ansvar samt att ledaren tror på andra arbetssätt än kontroll och hot för att uppfylla organisationens mål. Tecken finns även på att förändrings- och relationsinriktat ledarbeteende relaterar positivt med kvalitetsaspekter, speciellt för högre resultat på ledardimensionerna. Den mest framgångsrika ledarskapsprofilen när det gäller kvalitet och hälsa inkluderar höga värden på alla tre dimensionerna.
Resultaten kommer från två studier. Ena studien omfattar åtta jämtländska organisationer och den andra tre organisationer i Sverige som alla tre fått utmärkelsen ”Sveriges bästa arbetsplats”.
The Effect of Leadership Values, Behaviors and Methodologies on Quality and Health”. Licentiatseminarium i ämnet kvalitetsteknik den 4 maj kl. 10 i Q221, Campus Östersund. Johan Larsson är uppvuxen i Östersund där han fullföljde sina gymnasiestudier vid Wargentinsskolan.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Johan Larsson, telefon 070-3900 390. E-postadress johan.larsson@miun.se
En intressant frågeställning är varför armarna producerar mer mjölksyra än benen vid stakåkning? Benen kostar mest energi men farten kommer från överkroppen. Forskarna vid vintersportcentrum hoppas kunna hitta en teknik som minskar energiuttaget från benen och som gör att mer blod förs till överkroppen, något som skulle kunna ge bättre resultat för åkaren. Hur sker regleringen? Hur kan hjärtat fylla benens ökande behov? Svaren på de här frågorna har betydelse för grundläggande kunskaper om fysiologi. Projektansvarig för studien är H-C Holmberg, som även är verksamhetsansvarig för Nationellt Vintersportcentrum.
– Studien har ett stort fysiologiskt och allmänt intresse när det gäller frågan om hur blod fördelar sig i kroppen vid hårt arbete, säger professor Bengt Saltin som är en av forskarna och oftast verksam i Köpenhamn där han leder muskelforskningscentret Copenhagen Muscle Research Centre (CMRC). Oavsett om det handlar om en fullt frisk person som arbetar extremt hårt eller om det är en svårt sjuk person skall hjärtat fördela blodet till olika organ i kroppen.
I studien deltar även Mattias Schindele, överläkare och kateterexpert vid intensiven på Östersunds sjukhus där han arbetar med intensivvård, det vill säga vård av patienter med sviktande fysiologi vilket är raka motsatsen till försökets elitidrottare. För Mattias Schindele handlar det om cirkulation till viktiga funktioner och organ i kroppen.
– Jag hoppas naturligtvis få med mig nya kunskaper till sjukhuset, säger Mattias Schindele. Det här stimulerar min egen forskning samtidigt som jag under försöken är medicinsk expert när det gäller att sätta katetrar i venerna.
Teståkare vid försöket var Emil Carlsson, Myssjö Ovikens IF, som blev nr 48 i årets vasalopp.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
H-C Holmberg, telefon 063-16 57 41 eller 070-379 9040
Mattias Schindele, telefon 070-629 7007 eller e-post mattias.schindele@jll.se
– En mindre yta av lämpliga livsmiljöer leder generellt till en lägre biologisk mångfald, och det finns flera skäl till att vi måste motverka biotopförstörelsen och dess negativa effekter på den biologiska mångfalden. Flera studier har visat att en minskning av insektsrika biotoper i jordbrukslandskap leder till mindre pollinering av växter, även kommersiellt viktiga grödor som raps, och lägre tätheter av naturliga fiender, vilket kan leda till större skadedjursproblem. Förutom minskningen i dessa ekosystemtjänster kan också minskad pollinering och minskad fröspridning i uppsplittrade landskap leda till ytterligare minskningar av den biologiska mångfalden, säger Peter Hambäck, docent i ekologi vid Stockholms universitet.
Vid en jämförelse av mer än 300 fjärilsarter visade det sig att dag- och nattfjärilar svarade olika till en minskande livsmiljö, och det fanns även skillnader mellan olika typer av nattfjärilar.
– Generellt sett så påverkades antalet för nattfjärilsarter snabbare än för dagfjärilsarter, och anledningen till den skillnaden är troligen att de två grupperna använder skilda metoder för att lokalisera lämpliga biotoper och värdväxter, säger Peter Hambäck.
Under natten så är det av naturliga skäl svårare att använda synintryck, och nattfjärilar är därför huvudsakligen hänvisade till att använda lukter för att lokalisera värdväxter. Det är också känt att många nattfjärilsarter kan identifiera växter med hjälp av lukten på relativt långt håll. Dagfjärilar använder i stället huvudsakligen synintryck, och vissa arter kan identifiera lämpliga miljöer på 100 meters håll. Dessa skillnader får konsekvenser för responsen till en uppsplittrad livsmiljö eftersom lukt sprider sig på ett annorlunda sätt än synintryck.
Det visade sig också att kroppsstorleken påverkade nattfjärilsarternas svar till en minskning av livsmiljön. Större arter har en mer utvecklad flygförmåga, och har därigenom lättare att sprida sig mellan olika områden, men de har också ett större resursbehov, vilket kan skapa problem om ytan blir allt för liten.
– Det medför att små arter kan överleva i en uppsplittrad livsmiljö genom att de kan ha livskraftiga populationer även i små områden medan stora arter kan överleva genom att utnyttja flera områden. Det kan leda till att mellanstora arter har störst problem i uppsplittrade miljöer, eftersom de är för stora för att överleva i små områden och för små för att utnyttja flera olika områden. Effekten av biotopförstörelse på den totala biologiska mångfalden bland fjärilar beror därför dels på storleksfördelningen av olika arter och dels på graden av biotopförstörelse, säger Peter Hambäck.
För ytterligare information
Peter Hambäck, docent i ekologi vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-161288, mobil 073-0765126, e-post Peter.Hamback@botan.su.se
Uppemot 18 000 svenskar opereras för höftfraktur varje år. De allra flesta som bryter höften är äldre kvinnor.
– Höftfrakturer ger rörelsehinder, värk och ökat hjälpbehov och dessutom höga samhällskostnader. Det är viktigt att identifiera de kvinnor som löper större risk för fraktur så att vi kan sätta in förebyggande åtgärder, säger distriktsläkaren Daniel Albertsson.
I studien, som är genomförd vid FoU-centrum inom landstinget Kronoberg, fick 1248 kvinnor över 70 år svara på en enkät om sin frakturrisk. De två följande åren kontrollerades vilka kvinnor som drabbats av höftfraktur. Resultaten visar att fyra enkla frågor om hög ålder, låg vikt, tidigare frakturer och svårigheter att resa sig kan användas för att bedöma frakturrisken.
– Vi kunde se att strax över 80 % av de kvinnor som bryter sin höft har minst två av de fyra riskfaktorerna. Några enkla frågor skulle alltså kunna hjälpa vårdpersonalen på vårdcentralen att upptäcka vilka kvinnor som ligger i riskzonen för höftfraktur innan de bryter höften, säger Daniel Albertsson.
Avhandlingen visar också att kvinnor i riskzonen kunde förbättra sin rörelseförmåga, genom enkel träning i hemmet eller i grupp. Fallrisker i kvinnornas hem åtgärdades. Kvinnor med tidigare fraktur och låg bentäthet mätt i hälen fick tillskott av D-vitamin och kalcium, vilket verkade förbättra även deras rörelseförmåga.
– Antalet fallolyckor minskade och rörelseförmåga förbättrades inom interventionsgruppen bland kvinnor med hög risk för höftfraktur. Bara två höftfrakturer inträffade i interventionsområdet mot elva i det dubbelt så stora kontrollområdet, säger Daniel Albertsson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin, enheten för allmänmedicin.
Avhandlingens titel: Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care
Avhandlingen försvaras fredagen den 11 maj, klockan 13.00, hörsal 2118, Hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Daniel Albertsson, distriktsläkare, telefon: 0470-58 62 62, 070-546 60 59, e-post: daniel.albertsson@ltkronoberg.se
Eva Pettersson-Lindberg, avdelningschef FoU-centrum Landstinget Kronoberg, telefon: 0470-58 63 95, 070-984 44 52
Handledare:
Professor Robert Eggertsen, telefon: 031-98 67 70
Detaljerad kunskap om jordskorpans struktur, dynamik och kemiska sammansättning är viktig för modern geovetenskaplig forskning kring jordens utveckling och pågående förändring. Jordens fasta inre kärna, som sträcker sig från 2 900 km in till jordens mitt, består framför allt av järn, men också lättare element såsom svavel, kol, syre, kisel och väte skulle kunna ingå. Den exakta sammansättningen är dock inte känd.
1980 lyckades forskare, genom att använda sig av höga tryck, för första gången experimentellt framställa en förening mellan järn och väte, järnhydrid. Detta var en överraskning eftersom denna förening inte bildas under normala betingelser. Det är således helt möjligt att det kan finnas väte närvarande i jordens järnkärna. Men geofysiska eller mineralkemiska data är svåra att få med enbart experimentella metoder, eftersom trycket och temperaturen i jordens inre är så extrema, och teoretiska modeller kan därför bidra med viktig kunskap.
I den aktuella studien har forskarna med kvantmekanistiska beräkningar upptäckt att järnhydridens egenskaper förändras med trycket och funnit att det kan förklara nuvarande diskrepanser mellan experimentella och teoretiska data. Genom att ta hänsyn till atomernas vibrationer, och hur dessa ändras med trycket, kunde de besvärande avvikelserna avlägsnas. Beräkningarna kan också användas för att förutsäga transportegenskaper som
exempelvis värmeledning hos den inre jordkärnan.
De omfattande numeriska studierna genomfördes vid Uppsala universitets centrum för högpresterande datorberäkningar, UPPMAX.
– Denna studie visar för första gången principerna för järnets stabilitet tillsammans med väte vid olika tryckförhållanden relevanta för jordens inre, säger Börje Johansson, professor i den kondenserade materiens teori vid Uppsala universitet och KTH.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Rajeev Ahuja, 018-471 36 26, 070-425 09 35, e-post: Rajeev.Ahuja@fysik.uu.se, eller Börje Johansson,
018-471 36 23, 070-417 54 52, e-post: Borje.Johansson@fysik.uu.se
Problemet med den behandling av hepatit C som används idag är dels att den endast fungerar på hälften av patienterna, dels att den ger upphov till allvarliga biverkningar. Därför hyser forskarna stort hopp till den nya behandlingsmetoden som går ut på att hindra ett centralt enzym, proteaset NS3. Robert Rönn har i sin avhandling studerat kemiska föreningar som innehåller den kemiska gruppen acylsulfonamid, eftersom det tidigare har visat sig att man med den kan få fram föreningar som hindrar NS3 mycket effektivt.
Robert Rönn har undersökt vilka av gruppens egenskaper som påverkar dess förmåga att fungera som hämmare, och även gjort försök att finna nya kemiska grupper med ännu bättre egenskaper. Han har dessutom utvecklat en ny metod för tillverkning av acylsulfonamider som är både snabb och smidig. Metoden, som går ut på att man värmer reaktionsblandningen med mikrovågor, har han sedan använt för att framställa en ny typ av hämmare mot proteaset NS3.
– Eftersom hepatit C-viruset ständigt förändrar sitt utseende och blir motståndskraftigt mot läkemedel krävs det fortfarande mer forskning om de nya läkemedlen, säger han.
Uppskattningsvis bär 170 miljoner människor i världen på hepatit C- viruset, vilket gör det till ett globalt hälsoproblem. De som smittas riskerar att utveckla allvarliga leversjukdomar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Robert Rönn, 018-471 43 18, , 070-659 09 99, e-post: robert.ronn@orgfarm.uu.se
– Vi vill bidra till hållbar utveckling genom innovation som stödjer samverkan på distans. Nya lösningar inom ljud- och bildkommunikation ska underlätta för människor att anamma en mer hållbar livsstil., säger Charlie Gullström, föreståndare för det nya forskningscentret VINNOVA Centre of Excellence for Sustainable Communications vid KTH.
Det nya forskningscentret samlar expertis från många områden: medieteknik, telekommunikation, kommunikationsvetenskap, miljöstrategi, samhällsvetenskap, arkitektur och design. Nya användarbaserade tjänster, produkter, miljöer, affärsmodeller, metoder och verktyg ska underlätta och möjliggöra samarbete mellan människor som befinner sig på olika platser men som trots fysiska avstånd ska kunna kommunicera på olika sätt.
VINN Excellence-programmet innebär en långsiktig satsning från statliga forskningsfinansiären VINNOVA som bidrar med sju miljoner kronor per år under tio år. KTH och partners inom industri och samhälle satsar tillsammans ytterligare 14 miljoner kronor per år.
Centret deltar redan nu i flera projekt som undersöker hur informations- och kommunikationsteknik, IKT, kan bidra till hållbar utveckling. Ett exempel är EU-projektet Service, Utveckling och Kommunikation på Distans” i norra Dalarna. Där kan Arbetsförmedlingens kunder på åtta orter nu träffa handläggare för personliga möten via en distansmötesplats som ger full ögonkontakt och inte kräver någon som helst teknikhantering. Efter några månader sålde Arbetsförmedlingen i Mora tre av sina sju bilar och i Malung har man kunnat dra ner på bilresorna till lokalkontoret i Sälen. Kunderna har samtidigt, tack vare distanslösningen, betydligt bättre tillgång till Arbetsförmedlingens service. Miljön har vunnit och servicen har blivit bättre.
Samverkan med användare i samhälle och industri är en viktig del i forskningscentrets arbete.
– Sverige är en erkänt stark IT-nation, låt oss utnyttja detta för att ta fram medierade kommunikationstjänster som underlättar en mer hållbar livsstil. Hållbar affärsutveckling innebär dessutom stora möjligheter för svensk export till nya växande ekonomier, menar Charlie Gullström, som själv är arkitekt.
Nya kommunikationstjänster kommer i framtiden även att påverka utformning och planering av den byggda miljön. Eftersom vi inte längre rör oss i enbart fysiska miljöer blir en viktig fråga för arkitekter och planerare hur IKT-tjänster kan integreras i arkitekturen för att bidra till resurssnål rumsanvändning, menar hon.
– IT och IT-baserade tjänster är resurser som är alltför viktiga för att förbises nu när klimatfrågorna hamnar alltmer i fokus. Det nya centret ska visa hur olika IT-baserade kommunikationslösningar kan bidra till ett mer hållbart samhälle, säger Ulf Blomqvist, enhetschef Tjänster och IT-användning, VINNOVA.
– De nya medieformat som är under utveckling innebär stora möjligheter för oss i medieindustrin men ansvarsfulla företag måste beakta miljö- och hållbarhetsaspekter, säger Lennart Wiklund på Bonnier, en av centrets partners.
– Telekommunikation är ett av de starkaste verktyg vi har för att nå ett hållbart samhälle. Nya samhällsbehov avseende energi och global uppvärmning har stor nytta av bredbandstekniker, både fasta och mobila, framhåller Per O. Andersson, chef för hållbar utveckling på Ericsson och ordförande i centrets styrelse.
Utöver KTH, Bonnier och Ericsson medverkar följande organisationer som partners i det nya centret: Boverket, Joltid, Stiftelsen Folkets Hubb, Sting (Stockholm Innovation and Growth), TeliaSonera och Tidningsutgivarna.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Föreståndare Charlie Gullström, 08-790 9211,
charlieg@kth.se
David Ståhlberg har just disputerat på en doktorsavhandling om Sveriges vanligaste orkidéart Jungfru Marie nycklar och dess underart skogsnycklar samt andra närbesläktade arter – t ex ängsnycklar. Han har undersökt deras systematik, evolution och invandringshistoria. Det visar sig att den genetiska variationen inom Jungfru Marie nycklar är mycket stor i mellersta Norrland. Så är det även om man jämför med situationen på kontinenten – Ståhlbergs undersökning är mycket omfattande och sträcker sig över hela Europa.
– Det är en iakttagelse som stämmer med vad man funnit för vissa andra arter i mellersta Norrland; den genetiska variationen är t ex också stor för djur som björn och åkersork och för fårsvingel, en gräsart, konstaterar David Ståhlberg och fortsätter:
– Mellersta Norrland är ett område där inlandsisen har varit särskilt mäktig – framför allt vid Höga Kusten, och det är också där variationen hos Jungfru Marie nycklar är som störst. Vi brukar anta att arterna följde isen norrut under invandringen efter istiden. Men isen låg kvar länge i mellersta Norrland och därför vandrade också arter in norrifrån. Olika genetiska linjer inom samma art möttes, korsade sig och gav upphov till en förhöjd biologisk mångfald. Spåren av detta är alltså fortfarande synliga.
Det är en allmänt vedertagen uppfattning att när gener i samband med korsningar omkombineras finns det en del av arvsmassan som består oförändrad. En oförändrad del hos växter är det s k kloroplast-DNA:et – DNA i form av ringar i stället för en lång sträng. Därför har kloroplast-DNA använts som en genetisk markör i olika undersökningar för att bestämma vart underarter och genetiska linjer hör. Men David Ståhlberg har gjort en upptäckt som ur vetenskaplig synpunkt får anses som sensationell. Hos Jungfru Marie nycklar förekommer nämligen omkombinationer även hos kloroplast-DNA. Om detta är vanligt hos fler arter får förmodligen växternas stamträd i många fall skrivas om.
Kontaktinformation
David Ståhlberg disputerade fredagen den 27 april. Hans doktorsavhandling heter Systematics, phylogeography and polyploid evolution in the Dactylorhiza maculata complex (Orchidaceae) För mer information kan David Ståhlberg nås på tel 070 286 36 74.
Vargen var det första djur som människan tämjde. Trots att alla hundar härstammar från vargen finns hundar i dag i fler varianter än något annat däggdjur. Variationerna är inte bara ett resultat av avel, utan också av att det bekvämare livet som hund har lett till att djuret förändrats genetiskt.
– Man förväntar sig att hundar kan skilja sig genetiskt från en annan hundras, men att de inom en ras ska vara relativt lika varandra som grupp. Men faktum är att hundar inom samma ras är mer olika genetiskt än vad man trott, säger Susanne Björnerfeldt och nämner som exempel pudeln, som är genetiskt uppdelad i fem grupper fastän kennelklubbarna delar in pudeln efter storlek i fyra olika grupper.
Susanne Björnerfeldt har i sin avhandling främst jämfört hundens mitokondrie-DNA med vargens och konstaterat att fler proteinförändringar har skett i hundens genom på kortare tid än hos dess anfader vargen. Hundarna har muterat snabbare än vad vargen gjort. Många av dessa genförändringar kan vara skadliga för djuret. Medan vargen har gjort sig av med de flesta förändrade egenskaper genom naturligt urval (en vild varg med mindre bra egenskaper får inte para sig) har hunden däremot kunnat föra sina mutationer vidare, på gott och ont.
Fördelen är till exempel att det är lättare att använda hunden som försöksmodell i vetenskapliga studier för att underlätta sökandet efter sjukdomsrelaterade gener. Nackdelen är att renrasiga hundar blir mer mottagliga för sjukdomar, enligt Susanne Björnerfeldt, som själv är ägare till två Welsh springer spaniels.
– Den ena hunden, Higgins, har faktiskt bidragit till mitt arbete med hår till en studie där jag jämförde vilken metod som fungerar bäst för att få fram DNA från ett hårstrå, säger Susanne Björnerfeldt.
Bifogad bild (se länk nedan): kinesisk nakenhund och varg
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Susanne Björnerfeldt, 018-471 64 65, 070-341 21 45, e-post: susanne.bjornerfeldt@ebc.uu.se
Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har under hela 1900-talet – från dess tillblivelse 1907 fram till idag – haft en betydande roll inom rättsvetenskaplig forskning i Sverige. Men även som remissinstans och forum för att sprida medvetenhet om nya lagförslag och rättsutvecklingen, samt som plantskola för kompetens till näringslivet och offentlig verksamhet.
Under jubileets seminarieprogram presenteras bland annat vilka hot och möjligheter EU-medlemskapet innebär för svenska medborgare, miljön, rättsväsende och näringsliv. Vad händer med rättssäkerheten för individen när internet och ny teknik ställer allt högre krav på domarnas tekniska förståelse för att korrekta domar ska avkunnas? Måste juridiken alltid ligga steget efter den tekniska utvecklingen, eller kan juridiken styra teknikutvecklingen? Hur ska löntagare få del av de stora vinster företagen gör på uppfinningar de anställda är med och skapar? Hur skyddar man varumärken och patent när världen alltmer globaliseras? Vilket rättsskydd gäller för databaser och vem har rätt till patenten vid datorrelaterade uppfinningar? Vad händer med offentlighetsprincipen när dokument alltmer lagras och vidarebefordras elektroniskt? Hur påverkas individens rättsställning när förvaltnings-myndigheter alltmer fattar beslut och kommunicerar via webben? Vad ligger i talessättet mediernas roll som ”tredje statsmakt”? Ger konstitutionen medierna ett uppdrag i den demokratiska rättsstatens tjänst? Det och mycket mer kommer tas upp under de två seminariedagarna.
Nyheter presenteras bland annat inom kommersiell rätt, varumärken, upphovsrätt, miljörätt, och IT-rätt. Seminarierna arrangeras av Juridiska fakulteten tillsammans med Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL), Institutet för rättsinformatik (IRI), Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt (IFIM), Rättsgenetiska institutet och Stockholms miljörättscentrum.
Jubileet invigs den 10 maj kl.17.00 i Aula Magna på Stockholms universitet av dekanus Suzanne Wennberg. Därefter håller professor Claes Sandgren – innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap – en installationsföreläsning på temat korruptionsbekämpning. I samband med jubileet publicerar Juridiska fakulteten också en minnesskrift författad av 25 verksamma forskare vid fakulteten som belyser juridiken i förändring, från dåtid till nutid.
Läs mer om jubileet och seminarierna på http://www.juridicum.su.se/jurweb/nyheter/jubileum/3.html. Observera att det ligger en mer detaljerad pdf som länk till varje rubrik.
Kontaktinformation
Vid frågor kontakta Juridicums redaktör Suzanna Nilson på mobil 070422 57 11 eller suzanna.nilson@juridicum.su.se
Undervisning ses vanligen som något som sker i strikt ordnade former. I 40-minuterpass ska lärare lära ut ett givet lektionsinnehåll som eleverna förväntas lära sig. Utifrån den bilden framstår lärare ofta som misslyckade figurer med irrationella beteenden och dålig måluppfyllelse.
– Men lärares arbete fungerar inte så och har aldrig gjort det. Verkligheten är alldeles för komplex, ingen skoldag är den andra lik och alla elever är unika.
Det säger Ann-Sofi Wedin, som har studerat lärares kunskapsbildning, dvs. hur lärare lär sig i sitt vardagliga arbete. Hon disputerade nyligen i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Hon har i sammanlagt 200 arbetsdagar följt två högstadielärare på nära håll i deras dagliga arbete.
Det handlar mycket om relationer, konstaterar hon. Det som utifrån sett kan verka irrationellt kan vara en högst målmedveten handling. En lärare kan välja att ta vara på och utnyttja en oplanerad situation istället för att till varje pris genomdriva en i förväg uppgjord plan. Kontakter med elever dominerar lärares vardag och kräver ständiga improvisationer.
Själva undervisningen bygger på relationer till eleverna. Detta är något som erfarna lärare utvecklar en rad strategier för.
– Småprat och skämt är viktiga relationsbyggande strategier, säger Ann-Sofi Wedin.
Att vara lyhörd, lyssna, hålla löften och anpassa sitt beteende efter elevernas ålder är andra. Men den viktigaste av alla är att vara sig själva, att visa sin personlighet.
– Ungar avslöjar direkt människor som försöker förställa sig. Det enda hållbara är att vara den man är.
Förmågan att improvisera är central i lärararbetet. Ann-Sofi Wedin beskriver hur lärare läser av klassens stämningsläge och kan kasta om hela planeringen om så behövs. Sådan avläsningskunskap, skriver hon, är en av de största kunskaper som lärare besitter. Därför undviker också erfarna lärare en alltför fastlåst planering. Det måste alltid finnas utrymme för improvisationer.
Förutom relationer och praktisk didaktisk förkovran, handlar lärares kunskapsbildning också om betygssättning. Kravet på att sätta betyg finns ständigt närvarande i lärarnas medvetande, konstaterar Ann-Sofi Wedin. De brottas med det omöjliga kravet att hjälpa alla elever till ett godkänt betyg och även här har de utvecklat strategier för att klara det, alltifrån ledsagning och ständiga förmaningar till en grundlig träning inför nationella prov.
För att kunna sätta rättvisa betyg utvecklar de rutiner som att föra noggrann statistik över inlämnade uppgifter och deras egna bedömningar. Det gäller att ha på fötterna när betyget väl sätts och kanske ifrågasätts eller rent av överklagas.
Sammantaget beskriver Ann-Sofi Wedin en vardag, där rörelse, förändring och aktivitet är regel snarare än undantag. Lärarna finns mitt i detta och arbetar med att uppfylla ibland motsägelsefulla och omöjliga krav. De strategier de utvecklar för att hantera denna vardag är knappast möjliga att lära ut på ett teoretiskt plan. Däremot kan blivande lärare förberedas bättre, menar Ann-Sofi Wedin:
– Eftersom en trygghet om vem man är som person är så viktig vore det kanske befogat med en kurs för lärarstudenter i att lära känna sig själva och sina egna reaktioner i olika situationer. Det är definitivt något de kommer att behöva i den praktiska vardagen som lärare.
Kontaktinformation
Ann-Sofi Wedin disputerade den 20 april. Avhandlingen heter ”Lärares arbete och kunskapsbildning. Utmaningar och inviter i den vardagliga praktiken”. Telefon till Ann-Sofi Wedin 013-282672, 0709-662746, e-post: annwe@iuv.liu.se
Bland annat bekräftar studien att en stor mängd fel i programvara kommer från ett fåtal moduler. Detta medför att man kan fokusera det kvalitetsförbättrande arbetet på färre moduler och därmed få effektivare programvaruutveckling. Vidare konstateras att felen upptäcks i samma faser av utvecklingen i olika projekt. Det gör att man kan få ett underlag för att planera kvalitetsåtgärder baserat på vad man vet om gamla projekt.
– Studien är en replikering av ett arbete som gjordes för sju år sedan, säger forskarassistent Carina Andersson. Den visar att det finns en del principer som gäller när man utvecklar programvara – inte naturlagar, men i alla fall tumregler.
– Publiceringen visar att det går utmärkt att kombinera industrirelevant forskning med hög akademisk kvalitet, säger professor Per Runeson. Vi ser detta som ytterligare ett erkännande av att programvaruforskningen vid LTH ligger i internationell framkant.
Fakta
Artikeln: C. Andersson, P. Runeson, A Replicated Quantitative Analysis of Fault Distributions in Complex Software System” IEEE Transactions on Software Engineering, May 2007 (Vol. 33, No. 5) pp. 273-286
Kontaktinformation
Forskarassistent Carina Andersson, carina.andersson@cs.lth.se, 046-222 33 19
Professor Per Runeson, per.runeson@cs.lth.se, 046-222 93 25
