Ing-Marie Back Danielssons avhandling vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, handlar om kroppsliga uttryck och identiteter under den yngre järnåldern i Skandinavien. Avhandlingen tar bland annat fasta på att frånvaron av ben i gravar istället kan tolkas utifrån närvaron av ben i andra sammanhang.
– Brända ben kan bland annat ha använts i keramiktillverkning eller för att härda järn till stål. Det färdiga föremålet, ett kärl eller ett svärd, kan genom att kremerade och krossade ben tillförts ha ansetts få de egenskaper som de människor eller djur hade, som benen kom ifrån. Möjligheten att exempelvis svärd betraktades som väsen med sociala kvaliteter, alltså som en person, indikeras till exempel av den poetiska Eddan, som berättar att svärd kunde ha namn och till och med kunde vägleda den svärdssvingande, säger Ing-Marie Back Danielsson.
Ben från människor och djur verkar alltså ha fungerat utanför gravsammanhang som en slags återfödelsesubstans för föremål eller personer. Flöden av sådana substanser inom samhällen är nödvändiga för att personer ska kunna fortsätta att existera som divider och det är här en av de tydligaste skillnaderna mellan en individ och en divid blir märkbar.
– Medan individer är självständiga och slutna som personer, är en divid helt beroende av sin delbarhet och sina relationer med andra människor, ting och substanser för att kunna fortsätta att vara en person. En järnåldersperson var tvungen att engagera sig i den kontinuerliga produktionen, konsumtionen och cirkulationen av de essenser som människor var gjorda av, alltså ben, berättar Ing-Marie Back Danielsson.
– Det är för att vi i västvärlden framför allt uppfattar oss själva som individer, som vi också vill hitta dem i förhistorien, avslutar Ing-Marie Back Danielsson.
Faktaruta
Under den yngre järnåldern i Skandinavien var det vanligt på vissa platser att människor och djur kremerades. Ett mindre urval av benen gravlades i t ex en gravurna. Av de cirka 2,5 kg brända ben en vuxen människa ger återfinns vanligen bara några få hekto i gravar. Under kremering sprängs de kroppsdelar som vanligen brukar användas för könsbedömning, alltså bäckenet och skallen. Dessutom är de ben som gravlagts ofta krossade i centimeterstora bitar, vilket likaledes kraftigt försvårar en könsbedömning.
Avhandlingens titel: Masking Moments – The Transitions of Bodies and Beings in Late Iron Age Scandinavia.
Ytterligare information:
Ing-Marie Back Danielsson, FD i arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, mobil 0733-105 905, e-post im.back@ark.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst tfn 08-16 4090, e-post press@su.se
Fataneh Farahanis avhandling handlar om det underutforskade området iranska kvinnors sexualitet och är baserad på djupintervjuer med första generationens invandrarkvinnor från Iran. I fokus står dels hur islamiska kulturella värderingar har påverkat kvinnornas syn på sin sexualitet, dels hur deras syn på sexualitet har påverkats av mötet med rådande värderingar och normer i Sverige.
I intervjuerna berättar kvinnorna om olika faktorer som de anser vara viktiga i relation till deras kroppar och sexualitet. De ger sin syn på bland annat oskuldens betydelse, användningen av slöja, brist på sexualundervisning, äktenskap och skilsmässa. De berättar också om vilka olika taktiker de behövt använda för att flytta gränser och ifrågasätta förtryck och om sina erfarenheter av att ständigt behöva förhandla och kastas mellan olika sexistiska och rasistiska fördomar och hinder.
Kvinnorna upplever inte att de slits mellan de två kulturerna, den iranska och den svenska, utan att de utsätts för sexistiska och rasistiska fördomar, från både iranier och svenskar. Fataneh Farahani menar att kvinnorna lever som en hybrid av iranskhet, svenskhet och andra sociala relationer.
– Komplexiteten gör att de ibland tvingas existera i ett vakuum men de skapar också på sitt eget sätt ett utrymme som är en hybrid av olika kulturella och sociala värderingar.
Det finns också en komplexitet i kvinnornas sätt att förhandla om sin sexualitet.
– Den förenklade synen på kvinnorna som enbart offer eller enbart aktörer måste därmed problematiseras, säger Fataneh Farahani.
I avhandlingen tar Fataneh Farahani också upp frågan om hur kvinnor agerar i situationer av dominans och kontroll i vardagen samtidigt som de uppfinner olika sätt att förhandla och utöka sina handlingsutrymmen.
– Det är min förhoppning att avhandlingen ska bidra till en djupare förståelse om kvinnor som kommer från Mellanöstern och är bosatta i nutida multikulturella västerländska samhällen och att den ska fördjupa kunskapen om sambandet mellan genus, religion och kultur, säger Fataneh Farahani.
Avhandlingens titel: Diasporic Narratives: A Discursive Analysis on Iranian Immigrant Women’s Sexuality in Sweden
Ytterligare information
Fataneh Farahani, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet, tfn 08-674 7926, e-post Fataneh.Farahani@etnologi.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst tfn 08-16 4090, e-post press@su.se
Bristning av knäets främre korsband är särskilt vanlig bland fotbollsspelare. Varje år opereras 3000 svenskar för denna form av knäskada.
– När korsbandet brister så är det svårt att reparera, men genom målmedveten muskelträning är det möjligt att få tillbaka god funktion i knäet, säger sjukgymnasten Camille Neeter.
I studierna ingick totalt 135 patienter med skadat eller opererat främre korsband. Patienterna följdes under två år efter det att skadan inträffat eller efter det att de opererats. Muskelstyrka och hoppförmåga mättes i sex nyutvecklade tester.
– Vi jämförde resultaten från deras skadade knä med deras friska. Vårt krav var att patienterna skulle ha fått tillbaka 90 % av funktionen men det vara mindre än hälften som klarade detta krav efter två år, säger Camille Neeter.
Camille Neeter drar slutsatsen att patienter bör få bättre information om att de måste genomföra en mer omfattande och långvarig rehabilitering efter denna typ av knäskada.
– Den troligaste orsaken är att patienterna inte fortsätter tillräckligt länge att träna intensivt. Många återgår till krävande arbete, motion eller idrott redan ett halvår efter sin skada eller sin operation och det är för tidigt, säger han.
I sin avhandling har Camille Neeter också vidareutvecklat och förfinat muskeltester som mer i detalj mäter olika aspekter av knäets funktion.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Knee function after Anterior Cruciate Ligament injury – with special reference to muscle power, hop performance and kinematics during high-intensity running
Avhandlingen försvaras onsdagen den 16 maj, klockan 09.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Camille Neeter, leg. sjukgymnast, telefon: 070-690 07 30, e-post: camille.neeter@orthop.gu.se
Handledare:
Docent Roland Thomeé, telefon: 070-598 70 23, e-post: roland.thomee@orthop.gu.se
Adjungerad professor Jón Karlsson, telefon: 070-579 87 55, e-post: jon.karlsson@orthop.gu.se
Medicine doktor Jesper Augustsson, telefon: 070-558 97 52, e-post: jesper.augustsson@orthop.gu.se
– Vi kan fortsätta att leva bra med god välfärd samtidigt som vi minskar miljöbelastningen, menar bokens författare docent Christer Sanne. Om vi tar till oss det Keynes sa och växlar in effektiviteten i mer fritid så skulle vi utnyttja naturresurserna mindre och fler människor skulle få arbete. Detta innebär visserligen en stor omställning i samhället med många påfrestningar och olika problem att lösa, men det är kanske våra barnbarns och jordens enda hopp.
– Det är lätt att bli uppgiven och handlingsförlamad inför alla rapporter om jordens försämrade tillstånd. Men den tekniska utvecklingen kan ge både en bättre miljö och mer fri tid om vi utnyttjar den rätt.
I boken visar Christer Sanne hur vi i Sverige kan producera det vi behöver, och dessutom effektivare, med en allt mindre arbetsinsats. Det verkliga hotet mot vår framtid är inte arbetslöshet utan förstörd miljö och uttömda naturresurser.
– Men för att alla på jorden ska kunna leva materiellt väl måste de redan rika hålla igen på sin tillväxt. Vi i Sverige och andra rika länder måste ta till oss Keynes budskap om att vi inte längre behöver spänna alla krafter för att producera mer. Särskilt som det inte tycks leda till att vi mår bättre. Vi har dubbla skäl att skapa ett välfärdssamhälle med större hänsyn till naturen och rättvisa, lokalt och globalt, menar författaren.
Keynes barnbarn skildrar samhällsutvecklingen och vad den betytt för levnadsförhållanden och miljö. Den gör en djupdykning i frågan om våra behov och drivkrafterna bakom konsumtion, både hos konsumenterna och i samhällssystemet. Den beskriver ”rekyleffekten” som innebär att miljöpolitiken tenderar att jaga sin egen svans: ju effektivare något blir, desto mer konsumerar vi av det.
Boken vänder sig till alla som är intresserade av samhällsdebatten och vill veta mer om samhällets utveckling och framtiden.
Christer Sanne är samhällsforskare, civilingenjör, fil dr och senast docent på KTH. Christer Sanne har bland annat gett ut böckerna ”Hur mycket arbete behövs?”, ”Ett Göteborg mindre” samt ”Arbetets tid”.
Boken ”Keynes barnbarn – en bättre framtid med arbete och välfärd” kostar 249 kr inkl moms och beställs på www.formas.se eller i bokhandeln. För recensionsex. Maria Guminski, maria.guminski@formas.se 08-775 40 08.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kjell Lindqvist, Forskningsrådet Formas, kjell.lindqvist@formas.se, tel 08-775 40 04
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se, tel 08-775 40 38, 0733 50 31 61
Christer Sanne, christer.sanne@glocalnet.net, tel 08 30 47 38 mobil 0739-22 17 33
Dovhjortar och andra betande djur måste äta tillräckligt med näringsämnen och på samma gång undvika att få i sig för stora mängder växtförsvar, ett slags kemikalier som växter producerar för att inte bli betade. Genom att studera individers födoval i olika situationer och med föda av olika halt garvämnen, kan man dra slutsater om hur dovhjortar går till väga när de väljer föda.
En del av dovhjortens naturliga föda innehåller garvämnen. När födan över lag innehåller högre halter garvämnen, äter dovhjorten också mer av dessa ämnen.
– En viktig upptäckt är att individer redan från födseln skiljer sig åt i hur mycket garvämne de föredrar och att dessa skillnader består, säger Ulrika Alm Bergvall.
Det har också visat sig att de individer som är mer sparsmakade och föredrar lägre koncentrationer av garvämnen, också i högre grad söker efter bättre föda. Den här typen av individskillnader brukar kallas personlighet och det har man alltså även funnit hos dovhjortar.
Dovhjorten väljer också föda beroende på hur vanliga växterna är och på hur en växt skiljer sig från de övriga inom ett mindre område. Kunskap om hur växtätare väljer föda kan bidra till att förstå deras påverkan på växtligheten och den biologiska mångfalden, men kan även belysa evolutionen av växternas försvarssubstanser.
Avhandlingens titel: Food choice in fallow deer – experimental studies of selectivity
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulrika Alm Bergvall, Zoologiska Institutionen, Stockholms universitet. tfn 08-16 41 33, mobil 070-756 48 45, e-post ulrika.alm-bergvall@zoologi.su.se
TCOs kvalitets- och miljömärkning av bildskärmar är ett bra exempel på medvetet miljöarbete inom datorområdet. På 15 år har strålningen från skärmarna halverats, utsläppen av bromerade flamskyddsmedel har minskat och stora energimängder har sparats. I dag använder en halv miljard människor jorden runt en TCO-märkt bildskärm som arbetsverktyg på arbetsplatser, i skolor och hemma.
Den största förändringen i våra arbetsförhållanden på grund av den ökade datoranvändningen rör hur vi använder kroppen. Varierade arbetsrörelser ersätts med samma rörelser för en mängd olika uppgifter. Följderna är flera och omdiskuterade – skadligt för kroppen, effektivt för organisationen, tråkigt för individen? På konferensen ”Work with Computing Systems” möts forskare och praktiker för att diskutera dessa frågor.
Andra frågor på agendan är: Mobil teknik – fungerar designen för användning under förflyttning? Äldre i arbetslivet – hur använder de IT? Ett av konferensens mål är att få en bild av hur arbetsförhållandena vid arbete med datorsystem ser ut i förhållande till människors behov. Man vill också förbättra kunskaperna om hur hälsoaspekter kan inkluderas i systemutvecklingsprocessen.
Huvudarrangörer för konferensen är KTH och Vinnova, med Arbetsmarknadsstyrelsen, LO, TCO Development och Arbetslivsinstitutet som medarrangörer. Konferensen äger rum på KTH. Representanter för media är välkomna att delta.
Tid: måndag 21 maj-torsdag 24 maj 2007
Plats: Lindstedtsvägen 22-24, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
För mer information om konferensen, kontakta
Tomas Berns, Ergolab, 08-664 64 30, tomas.berns@ergolab.se
Allan Toomingas, Arbetslivsinstitutet, 08-619 67 73, allan.toomingas@ali.se
Yngve Sundblad, KTH, 08-790 7147, y@kth.se
För frågor kring deltagande från media, kontakta
Helena Tobiasson, KTH, 08-7909273 tobi@csc.kth.se
Henrik Brånstad, VINNOVA, 08-473 30 30 Henrik.Branstad@VINNOVA.se
Mikael Mellqvist
är lagman vid Gotlands tingsrätt och har tidigare varit kansliråd i Justitiedepartementet och hovrättsråd i Svea hovrätt. Han har ett stort intresse för rättsvetenskapen och har publicerat ett flertal lagkommentarer och artiklar om insolvensrätt, förmögenhetsrätt och processrätt men även inom retorik, förvaltningsrätt och bolagsrätt.
Frederik Zimmer
är professor i rättsvetenskap vid Oslo universitet och har publicerat böcker och artiklar inom skatterättsliga ämnen. Han är ordförande i Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet och har starkt påverkat skattevetenskapens utveckling och ställning i de nordiska länderna. Han har återkommande anlitats för offentliga uppdrag både i hemlandet och internationellt.
Susan Foster
är dansforskare vid University of California i Los Angeles och en av samtidens ledande dansforskare. Hon har under tre decennier genom böcker och antologier förändrat dansforskningen från att främst handla om analyser av enskilda koreografiska verk till att omfatta dans som estetiskt och samhälleligt fenomen, som en iscensättning av det samtida mentala, sociala och intellektuella livet.
Michael Metzeltin
är professor vid universitetet i Wien och en av samtidens ledande romanister med en imponerande vetenskaplig produktion inom romansk filologi och språk- och litteraturvetenskap. Han är en av huvudförfattarna till det mycket omfattande och erkända Lexikon der Romanistischen Linguistik (11 band 1988 – 2004).
William M. Adams
är professor inom ämnet bevarande och tillväxt vid geografiinstitutionen i Cambridge. Han är en tongivande och innovativ forskare inom en bred tvärvetenskapligt inriktad miljögeografi. Hans forskning har rört hur bevarande av biologisk mångfald kan gå hand i hand med fattigdomsbekämpning och med respekt för befolkningarna i tredje världen, deras vardagsmiljöer och produktionslandskap.
Johannes Oerlemans
är professor i meteorologi vid Utrechts universitet i Nederländerna och medlem i holländska vetenskapsakademien. Hans forskning handlar om fysikaliska processer i jordens klimatsystem, speciellt de processer som styr istider och glaciärers dynamik. Han har starkt bidragit till vår förståelse av hur den pågående globala uppvärmningen påverkar bergsglaciärer och havsytans nivå.
Hedersdoktorerna kommer att promoveras vid den sedvanliga installations- och promotionshögtiden i Blå hallen i Stockholms stadshus fredagen den 28 september.
Kontaktinformation
Ytterligare frågor besvaras av Agneta Paulsson, mobil 070-696 65 15
Mattias Lundins avhandling illustrerar olika sätt att använda frågor för att överbrygga vetenskapliga och vardagliga sätt att kommunicera och hur elevers frågor och uttryckta erfarenheter blir en del av ett etablerat ämnesinnehåll. Studien bygger på videoobservationer under NO-lektioner i skolår 5-9.
– Vad mina videoobservationer visar är att verksamheten byggs med olika aktiviteter, så att fokus riktas mot olika väsentliga delar, säger Mattias Lundin. Lärarens roll framstår som oerhört central i detta arbete. Resultaten kan därmed, inte oväntat, sägas tyda på att även då elever arbetar med sina egna frågor -exempelvis i projektform- så fungerar läraren som en kraft som hjälper till att rikta in fokus på det som är relevant utifrån ett ämnesperspektiv, samtidigt som
andra mål tillgodoses.
Läraren har samtidigt en funktion som innebär kontroll och uppföljning så att elevernas lärande inte drar iväg alltför mycket från det innehåll som traditioner och kursplaner föreskriver. Resultaten kan ses som ett framlyftande av lärares komplexa och mångfacetterade arbete med att tillgodosede olika mål och syften som ingår i undervisning.
Mattias Lundins avhandling lyfter också fram karaktäristiska drag som skiljer skolans naturvetenskapliga verksamhet från exempelvis en naturvetenskaplig forskningsverksamhet. Resultaten visar exempel på hur flera karaktäristiska ord som till exempel ”hypotes” och ”experiment” används. Han föreslår att begreppet NOSS (Nature of School Science) används för att lyfta fram speciella syften och mål som finns i en lärandepraktik och som särskiljer skolans aktiviteter från deras motsvarigheter i exempelvis professionella orskningsverksamheter.
– Även om individuell övning för att träna i enlighet med de individuella behoven är både möjligt och viktigt, så är mitt förslag att vi betraktar lärandet av NO som ett gemensamt snarare än ett individuellt projekt i större utsträckning, säger Mattias Lundin. Skapandet av en gemensam plattform kan ses i analogin; fotboll. Vid fotbollsträning är det visserligen viktigt att träna individuellt men det är samtidigt avgörande att få träna på att spela fotboll ihop i laget.
Avhandlingen heter ”Students´participation in the realization of school science activities”. Disputationen äger rum onsdagen den 23 maj kl 13.00, sal A137, Kocken, Landgången 4, Kalmar.
Opponent är Professor Jan Schoultz. Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Mattias Lundin
tel: 0480-44 69 28
e-post: mattias.lundin@hik.se
Sofia Diamantopoulou har undersökt problematiska kamratrelationer hos barn i åldern nio till tolv år. Studien visar att barn med starka adhd-symptom som hyperaktivitet, impulsivitet och koncentrationssvårigheter ogillas bland kamraterna. Sambandet mellan problematiska kamratrelationer och adhd-symptom förstärks dessutom av att de här barnen har bristande exekutiva funktioner, det vill säga svårt att planera och kontrollera sina handlingar, samt svårt att ge och ta i sociala situationer.
– Resultaten tyder på att barns sociala anpassning inte bara kan försvåras av störande beteende som hyperaktivitet, utan också av oförmåga att uppfatta och tolka social information, säger Sofia Diamantopoulou.
Flickor med den här typen av problem möts av mer ogillande och har svårare att få kamrater än pojkarna, vilket tyder på att dessa egenskaper inte passar in i vår kulturella stereotyp för hur flickor ska vara.
– Förmågan att skaffa sig vänner, upprätthålla vänskapsrelationer och tillhöra en kamratgrupp kräver både komplext tänkande och sociala färdigheter. De här kunskaperna är viktiga för att barnen ska kunna utvecklas till välfungerande individer, säger Sofia Diamantopoulou.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sofia Diamantopoulou, 018-471 68 02, e-post: Sofia.Diamantopoulou@psyk.uu.se
Barn med adhd har nedsättningar i så kallade exekutiva funktioner, det vill säga förmågan att organisera sitt handlande för att uppnå ett visst mål. Ett effektivt exekutivt fungerande kräver framför allt förmåga att hålla fast vid målet i framtiden (arbetsminne) samt att kunna skjuta upp eller hämma lockelsen att göra sådant som inte passar in i det målinriktade beteendet (inhibition). Karin Brocki har i sin avhandling studerat störningar i de här två funktionerna i relation till adhd-symptom, som uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet. Hennes perspektiv är att adhd bör förstås som en extrem av eller en utvecklingsförsening i funktioner och beteenden som förekommer hos alla individer, om än i olika utsträckning.
Sammantaget visar resultaten en tydlig koppling mellan brister i arbetsminnet och inhibition, och adhd-symptom.
– Speciellt intressant är att de här funktionernas betydelse i relation till adhd-symptom verkar variera beroende på barnets utvecklingsnivå eller ålder. Brister i inhibition är framträdande framför allt hos yngre skolbarn i relation till både hyperaktivitet och uppmärksamhetssvårigheter, medan det hos äldre skolbarn finns ett samband mellan bristande arbetsminne och uppmärksamhetssvårigheter, säger Karin Brocki.
Adhd bör därför tolkas som ett utvecklingssyndrom som förändras med tiden. Barnets ålder är enligt Brocki en viktig faktor som bör beaktas, inte bara för att förstå de beteendesymptom som är förknippade med adhd men också i relation till neuropsykologiska faktorer.
– Resultaten tyder på att både diagnostiken och behandlingen av adhd bör anpassas efter barnets ålder, menar hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Brocki, 018-471 22 24, 073-682 43 63, e-post: karin.brocki@psyk.uu.se
– Det som är intressant med Tools for Creativity och Interactive Institute är den breda tolkningen av själva forskningsbegreppet, säger Helena Pettersson. De anställda kommer från många olika discipliner och bakgrunder. Mina informanter, som alla kallas för forskare är, bland annat självlärda 3D-modellerare, dataprogrammerare, forskare i informatik, konstnärer, skådespelare och kognitionsvetare.
Ett fokus i studien är den teknik som informanterna arbetat med och försöker utveckla. Tekniken visade sig vara ett gemensamt nav bland medarbetarna vid Tools for Creativity, de olika bakgrunderna till trots. Det inkluderar en stark framtidstro och syn på teknisk utveckling som ”ohejdbar”. Emellertid finns även en stark teknikskepticism.
– Den kritiska och ambivalenta hållningen till teknik som mina informanter har givit uttryck för är viktig att lyfta fram, framhåller Helena Pettersson. Parallellt med en stark tekniktilltro finns civilisationskritik och en rädsla för ett allt för intimt samband mellan teknik och människa. När jag påbörjade mitt fältarbete i studion trodde jag att informanterna skulle ställa sig positivare än andra till cyborg-idén – människa fusionerad med maskin – men det visade sig vara tvärt om.
Till skillnad mot teknikens enande karaktär, visade sig definitionen av forskning vara mer diffus. Medarbetarna inlemmades i ett bredare forskningsbegrepp där även en person som inte hade forskarutbildning skulle vara forskare. Tolkningen av vem som kunde bedriva ”forskning” och vem som kunde benämnas som ”forskare” var både akademiserande och bekönade. I denna situation uppstod en förhandlingar, där enskilda medarbetare försökte tillskansa sig möjlighet att både bedriva forskning. Den enskilde medarbetarens kompetens fungerade som ett förhandlingsobjekt i försöken att tillskansa sig fortsatt arbete i de olika forskningsprojekten.
– I dessa sammanhang blir plötsligt frågor som hierarki och kön synliga. Det ”demokratiserade” forskningsbegreppet betraktas inte som funktionellt av studions etablerade forskare som konkurrerar om forskningsmedel och publikationsutrymme i tidskrifter. De medarbetare utan akademisk forskarutbildning upplever å andra sidan den av studion i teorin omhuldade mångfaldsidén osynliggörs. Här är det även intressant att lyfta fram att mångfald avser arbetsfärdigheter, inte etnisk bakgrund eller kön.
Själva tekniken som sådan omges av bekönade värderingar. Kön är inte en uttalad kategori bland medarbetarna: Det är en neutralisering av genus som eftersträvas. De få kvinnliga medlemmarna upplever emellertid ett osynliggörande av sin faktiska kompetens. Mannen som norm blir synlig i tolkningar av egenskaper och färdigheter. Att vara teknikkunnig och att vara forskare är nära relaterat till att vara man.
– Tools tolkning av forskning utmanar den akademiska forskningsordningen, men fastslår även begreppets symbolladdade och legitimerande betydelse. Studien kan ses i ett större reflexivt perspektiv. Min analys av studions forskningsbegrepp kan fungera reflexivt inom verksamheter där forskning är en central verksamhet.
Avhandlingen försvarades fredagen den 11:e maj kl. 10.00-12.00 i hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset. Opponent är Prof. David Hakken från School of Informatics och Dept. of Anthropology, University of Indiana i Bloomington.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Helena Pettersson,
tel 090-786 69 07 eller via e-post helena.pettersson@kultmed.umu.se
Läs mer på adress: http://www.umu.se/kultmed/personal/pettersson/helena.html
Utvecklingen när det gäller dödlighet och sjuklighet under de senaste decennierna samt frågan om hur utvecklingen kommer att se ut de närmaste decennierna kan ha mycket stora konsekvenser för både framtida behov av vård och omsorg och hela välfärdspolitiken. Ilija Batljans avhandling vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, fokuserar på att presentera metoder för demografiska framskrivningar av framtida behov av vård och omsorg samt att analysera hur de förväntade demografiska förändringarna kommer att påverka framtida behov av äldreomsorg.
Äldres hälsa mätt som andel personer med svår ohälsa har förbättrats under perioden 1975-1999. I avhandlingen visas att cirka 6 procent av den totala befolkningen som förväntas leva 6 år eller kortare svarar för cirka 37 procent av de totala slutenvårdskostnaderna inom hälso- och sjukvården.
– Samhällets svar på de förväntade förändringarna när det gäller den åldrande befolkningen och dess betydelse för framtida behov av vård och omsorg kan handla om allt från förändringar inom ramen för äldreomsorg, via stark fokusering på ökade insatser av den arbetsaktiva befolkningen, till folkhälsosatsningar. Därför är det viktigt att ha så bra bild av den framtida utvecklingen som möjligt, säger Ilija Batljan.
Förändringar i populationssammansättningen när det gäller andelen av äldre med hög utbildning och dödlighetsskillnader beroende på utbildningsnivå kan påverka prognoserna rörande antalet äldre personer i befolkningen. Om man i befolkningsprognoserna tar hänsyn till dessa förändringar resulterar detta i både ett högre antal äldre personer (cirka 10-15 %) och högre förväntad medellivslängd än prognostiserat i enlighet med de officiella befolkningsprognoserna menar Ilija Batljan.
– Vi visar att den prognostiserade ökningen av antalet äldre personer med svår ohälsa som resultat av ökat antal äldre personer kan dock i stor omfattning balanseras av förändringar i populationssammansättningen med ökad andel äldre personer med högre utbildning och lägre prevalens av svår ohälsa, säger Ilija Batljan.
Han betonar att det är samtidigt mycket viktigt att redan idag börja planera hur framtida demografiska utmaningar ska mötas.
Avhandlingen ”Demographics and Future Needs for Public Long Term Care and Services among the Elderly in Sweden: The Need for Planning” finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=6787
Ytterligare information
Ilija Batljan är även kommunalråd i Nynäshamn kommun. Han nås på tfn 070-518 39 67, e-post ilija.batljan@nynashamn.se.
I byggandet av nationen har både borgerlighet och arbetarrörelse sett kulturens uppgift som klassöverskridande och samhörighetsskapande. Den viktigaste motsättningen på kulturpolitikens område har inte – som en del tidigare forskning gärna velat hävda – gått mellan borgerlighet och arbetarrörelse, utan mellan elit och massa, mellan ofta akademiskt utbildade ledare och deras medlemmar och väljare. Den slutsatsen drar Per Sundgren i sin idéhistoriska avhandling Kulturen och arbetarrörelsen: Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander.
– Konflikten mellan högt och lågt, mellan finkultur och populärkultur, har varit avgörande inom svensk kulturpolitik. För folkbildarna inom arbetarrörelsen innebar det en ständig kamp mot populärkulturen och en ständig strävan att höja och skola den låga folkliga smaken. Och denna motsättning är inte på något sett överspelad i dagens kulturpolitik, säger Per Sundgren, som själv under många år varit en aktiv kulturpolitiker, bland annat som kulturborgarråd i Stockholm.
I Kulturen och arbetarrörelsen, som utkommer på Carlssons bokförlag, behandlas kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander, från den organiserade folkbildningens första stapplande steg i slutet av 1800-talet till de första kulturpolitiska programmen femtio år senare. En rad kulturföreträdare och kulturpersonligheter inom arbetarrörelsen passerar revy: August Palm, Hjalmar Branting, Oscar Olsson, Rickard Sandler, Arthur Engberg, Carl Lindhagen, Zeth Höglund, Nils Flyg, Ture Nerman, Kata Dalström, Gunnar Hirdman, Tage Lindbom, Per-Olov Zennström, Gunnar Gunnarson och Tage Erlander.
Disputationen äger rum torsdagen den 24 maj klockan 13 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8 C.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Per Sundgren tel 08-86 48 18 el 073-733 68 92
E-post: per.sundgren@idehist.su.se
För bilder: tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
Förutom blivande medlemmar kräver EU också respekt för rättsstatsprincipen av sina befintliga medlemsstater, som annars kan utsättas för kännbara sanktioner inom EU-systemet.
– Att hota med sanktioner för bristande respekt för en princip som man inte kan förklara innehållet i är på sitt sätt lika illa som att kräva åtlydnad för lagar som är hemliga eller på annat sätt otillgängliga. Det strider mot de flesta klassiska uppfattningar om hur en rättsstat ska fungera, säger Erik Wennerström, som har studerat hur EU handskas med begreppet rättsstat i sin externa och interna verksamhet.
Eftersom begreppet aldrig definierats analyserar han istället EU:s beteende. Hur EU använder sig av principen som rättsregel analyseras i avhandlingen i tre olika sammanhang: internt, framför allt i de sammanhang där EG-domstolen har ett avgörande inflytande, i utvidgningssammanhang där kandidatländer måste tillfredsställa EU:s krav på rättsstatlighet för att beviljas medlemskap, samt i EU:s yttre förbindelser som handel och bistånd, där ett tredje lands respekt för rättsstatsprincipen är ett villkor för olika positiva och negativa sanktioner.
Erik Wennerström beskriver hur rättsstatsbegreppet utvecklats från vagt definierad princip för politisk förändring till statsrättslig rättsregel på det nationella, regionala och internationella planet.
– Trots att rättsföljder knutits till regeln är den sällan tydligare definierad idag än den var när den först började användas. Ibland strider det här mot själva andan i rättsstatsprincipen; vad är förutsebarheten hos tillämpningen av en rättsregel som inte definierats ordentligt? påpekar han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Wennerström, 08-405 47 61, 070-542 43 57, e-post: e.wennerstrom@telia.com
Ana Romeros studier har riktats in på två typer av vita blodkroppar som båda känner igen och effektivt dödar flera typer av canceromvandlande celler, men dessa tumördödande celler är ofta inaktiva vid flera cancerformer. Detta anses bidra till att maligna celler kan sprida sig.
I sin avhandling från år 2006 visar Ana Romero att kroppens egna fagocyter undertrycker den tumördödande funktionen hos två typer av vita blodkroppar genom att producera reaktiva syreradikaler.
– Fagocyter är den typ av immunceller som försvarar kroppen mot inkräktare genom att innesluta dem och äta upp dem. Som en del i sitt försvar använder de reaktiva syreradikaler som alltså tycks utnyttjas av maligna celler för att undgå att förstöras av immunsystemets effektorceller, säger Ana Romero.
Avhandlingen beskriver i detalj vilka molekylära mekanismer som ligger bakom detta fenomen som kallas cancerrelaterad immunosuppression och vilka funktionella konsekvenser suppressionen får. Hennes resultat kan i förlängningen leda till nya behandlingar, bland annat vid den vanligaste formen av akut blodcancer hos vuxna, akut myeloisk leukemi.
– Ana Romero visar att läkemedel som hämmar suppressionen kan ha avgörande betydelse för sjukdomsförloppet. Det är första gången vi ser en möjlighet att farmakologiskt behandla återfall av akut myeloisk leukemi, säger professor Gösta Granström, verkställande ledamot, Assar Gabrielssons fond för klinisk cancerforskning.
Ana Romero försvarade sin avhandling Immunoregulation by mononuclear phagocytes: mechanisms and clinical implications den 3 mars 2006.
Assar Gabrielssons fonds pris delas ut för utmärkt avhandling i cancerforskning under de senaste tre åren och prissumman är på 100 000 kronor. Priset delas nu ut för tredje gången.
Assar Gabrielsson, 1891 – 1962, var en av Volvos grundare. 1916 anställdes han vid SKF och sju år senare utsågs han till koncernens försäljningschef. 1924 inledde han samarbete med Gustaf Larsson för att starta biltillverkning i Sverige. 1926 bildades AB Volvo och Assar Gabrielsson utsågs till företagets VD, en tjänst han inte lämnade förrän 30 år senare. Till minne av Assar Gabrielsson bildades efter hans död forskningsstiftelsen Assar Gabrielssons fond. Stiftelsen delar årligen ut runt 3 miljoner kronor till forskare inom fältet klinisk cancerforskning.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Gösta Granström, verkställande ledamot, Assar Gabrielssons fond för klinisk cancerforskning, telefon: 031-342 12 76, e-post: gosta.granstrom@orloss.gu.se
Medicine doktor Ana Romero, telefon: 031-342 49 18, e-post: ana.romero@gu.se
När man studerat språkblandning (kodväxling) i talspråk har man kommit fram till att den språkblandning som tvåspråkiga personer ofta använder i sitt vardagstal med andra tvåspråkiga uppfyller många praktiska funktioner, såsom att påkalla samtalspartnerns uppmärksamhet, understryka något, byta samtalsämne eller ståndpunkt i samtalet. Genom att utgå från resultaten av tidigare studier om kodväxling i talspråk och i skrivet språk har nu Linda Ohlson intresserat sig för detta språkliga fenomen i moderna musiktexter som blandar engelska och spanska.
I USA bor det över 35 miljoner spanskamerikaner som utgör 12,5% av den totala befolkningen. Många av dessa har spanska som modersmål eller kan en del spanska som de har lärt sig av släktingar, vänner och grannar. Det normala är att de som tillhör första generationens invandrare, dvs. de som är födda i Latinamerika och har flyttat till USA efter att de fyllt 8 år, talar spanska som modersmål och kan lite engelska. De som tillhör andra generationens invandrare, dvs. de som är födda i USA eller flyttade dit innan de fyllde 8 år och vars föräldrar är födda i Latinamerika, är tvåspråkiga och kan båda språken ungefär lika bra. De som tillhör tredje generationens invandrare, dvs. de vars far- och morföräldrar föddes i Latinamerika och flyttade till USA, kan bara engelska.
Den här tendensen indikerar att spanskan dör efter tre generationer i USA. Samtidigt ökar invandringen från Latinamerika lavinartat och det kommer hela tiden nya spansktalande till landet. När två språk möts på ett så intensivt sätt och under en så lång tid som i USA är det ofrånkomligt att majoritetsspråket kommer att påverka minoritetsspråket på olika sätt. Ett av dessa språkliga fenomen som uppkommer i språkkontaktssituationer är just kodväxling.
Linda Ohlson har studerat kodväxlingen mellan spanska och engelska i tio musiktexter. Sju av texterna är skrivna och framförda av musikgruppen Aventura som består av första och andra generationens invandrare från Dominikanska Republiken och Puerto Rico. Aventura producerar bachata, en traditionell, mycket romantisk musikstil från Dominikanska Republiken. Aventuras musik är mycket originell eftersom deras bachata är starkt influerad av pop, rap och funk och texterna blandar spanska och engelska konstant.
En annan av musiktexterna framförs av rapparen Mellow Man Ace, som tillhör andra generationens invandrare från Kuba. Ytterligare en text som analyseras är skriven och framförd av musikgruppen Proyecto Uno. Gruppen består av fyra män av första och andra generationens invandrare från Dominikanska Republiken och Puerto Rico. Deras musik är en blandning av den dansvänliga musikstilen merengue från Dominikanska Republiken, hip-hop och disco. Slutligen analyseras en musiktext av den mexikanska rock/hip-hop gruppen Molotov som består av tre mexikaner som bor i Mexico och en nordamerikan som tillhör första generationens invandrare i Mexico.
Genom att djupanalysera språkanvändningen i dessa tio musiktexter kan Linda Ohlson konstatera att kodväxlingen uppfyller flera av de pragmatiska och stilistiska funktionerna som man tidigare kunnat påvisa att kodväxlingen uppfyller såväl i talspråk såsom i skrivet språk. Dessutom har Linda Ohlson även hittat ett antal nya funktioner som är specifika för musiktexterna.
Avhandlingens titel: ”SOY EL BROTHER DE DOS LENGUAS.” El cambio de código en la música popular contemporánea de los hispanos en los Estados Unidos.
Disputationen äger rum lördagen den 26 maj 2007 kl. 10.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Linda Ohlson, tel. 031-786 17 77 (arb),
linda.ohlson@rom.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
