Karin Jönsson har varit lärare för yngre barn i drygt 30 år och har använt sitt eget klassrum som underlag för avhandlingen. Hon har dokumenterat, analyserat och försökt att förstå hur eleverna använder litteratur. Eleverna följdes under fyra år – från att de började i förskoleklassen till att de slutade årskurs 3 – och studien tar upp gemensam högläsning, läsloggskrivande, boksamtal och elevernas enskilda läsning.
– Mindre barn bygger egna föreställningsvärldar när de läser själva eller någon läser högt. De skapar egna fantasivärldar precis som vuxna men reflektioner och reaktioner på en läst text kommer med en viss fördröjning hos barn. De kan komma via lekar, i bilder, genom kroppsliga uttryck eller via språket, säger Karin Jönsson när hon summerar de viktigaste resultaten i avhandlingen.
– Det går tidigt att tala med barn om och kring litteratur. De kommenterar och ställer frågor både vid högläsning och om de böcker som de läser själva. Däremot ska man inte tro att de klarar allting själva. Genom boksamtalen upptäckte jag att klassen tillsammans kan klara av saker som den enskilda inte klarar när det gäller lite svårare böcker. Även läraren är viktig som samarbetspartner för att hjälpa barn att på olika sätt närma sig texter och för att bli en läsare, fortsätter hon.
Det betyder att det är viktigt att tala om vad man läst, hur man uppfattat saker och varför man uppfattat innehållet på ett visst sätt, menar Karin Jönsson.
– På det sättet skaver även olika föreställningsvärldar mot varandra och det enskilda barnets föreställning eller bild kring en enskild bok växte. Även texterna växte via barnens loggböcker och gjorde deras resonemang tydligare, säger hon.
Karin Jönsson ser skönlitteratur som en självklar källa för att utveckla läsandet, skrivandet men även tänkandet hos eleverna som går sina första år i skolan. Läs- och skrivprocesser har varit det stora intresset för henne som lärare och något som hon ständigt velat utveckla i undervisningen. Att hon även valt att forska kring barns läsning är med andra ord naturligt.
– Kanske är min avhandling också en reaktion mot alla larmrapporter om att elever läser för lite böcker eller propåer om vilka läsmetoder som fungerar bäst. Jag har tvärtom velat lyfta fram att innehåll i skönlitteratur kan användas mycket tidigt i skolan, säger hon.
Hon hoppas att avhandlingen ska bidra till en innehållslig diskussion om vad det är för böcker vi läser och vad dessa texter väcker för tankar och idéer.
– Skolan behöver föra en diskussion om hur man levandegör texter och hur samtal kring böcker kan bli vägar till förståelse och utveckling. I vilka sammanhang i skolan ges barn och ungdomar tillfälle att läsa skönlitterära texter och sedan samtala om dem? Jag vill att min avhandling ska vara en inspirationskälla till lärare ute i skolan över hur de själva arbetar med litteratur men även för att börja jobba som reflekterande praktiker, säger Karin Jönsson.
Karin Jönsson försvarade sin avhandling ”Litteraturens möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs F-3” fredagen den 11 maj klockan 10:15-12:00 på Lärarutbildningen (Orkanen, sal D 138), Nordenskiöldsgatan 10, Malmö.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Karin Jönsson på telefon 040-665 81 49 eller e-post karin.jonsson@lut.mah.se.
– Framgångsrika engagerade kundföretag, professionella beställare, täta relationer och stor förståelse för våra kunders utmaningar och dilemman ger resultat inte bara ur ett lärande- och utvecklingsperspektiv, utan även på Financial Times ranking. Att en aktör med svensk bas placerar sig så högt på en ledande internationell rankinglista är inte bara en framgång för våra kunder, deltagare och medarbetare, utan i allra högsta grad även för svenskt näringsliv och förvaltning samt för svensk utbildning och forskning i stort, säger Peter Hägglund, Ekonomie Doktor och VD för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
I rankingen av kvalificerade management- och ledarutvecklingsprogram (executive education) som presenteras i dag i Financial Times placerar sig IFL vid Handelshögskolan på 17:e plats i världen inom skräddarsydda program och delar därmed plats med franska Insead och amerikanska Wharton. Handelshögskolan i Stockholm har i och med detta passerat både London Business School och Stanford University. IFL vid Handelshögskolans samarbetspartner Duke University placerar sig för tredje året i rad på en förstaplats.
– Vi har rankats högst av de nordiska aktörerna sedan vi gick med i rankingen år 2000. Redan för ett par år sedan ökade vi pressen på oss själva genom att bestämma oss för att utmana de ledande i Europa. I år delar vi plats med franska Insead och passerar London Business School och ingen kan väl säga annat att de länge varit internationella prestigeskolor, tillägger Hägglund.
Handelshögskolan i Stockholm deltar genom IFL vid Handelshögskolan i Stockholm (IFL vid HHS) och sin verksamhet i Ryssland (SSE Russia) för åttonde året i rad i denna utvärdering och placerar sig på en 31:a plats i världen på den kombinerade rankingen av skräddarsydda och öppna program.
– Men det kanske roligaste av allt är att vi är bäst i Europa och fyra i världen inom området ”future use”, som betyder att våra kunder vill arbeta med oss även i framtiden, vilket jag tolkar som att vi är det bästa alternativet i Europa för företag och organisationer som vill ha verklig effekt av sina insatser, avslutar Peter Hägglund.
Handelshögskolan i Stockholm deltar årligen i Financial Times ranking med programmen inom executive education (IFL vid HHS), Executive MBA och Master of Science.
Om Financial Times ranking
Financial Times genomför årligen en ranking av världens business schools, universitet och andra institutioner som erbjuder olika former av management- och ledarutvecklingsprogram.
Dessa utvärderas utifrån ett tiotal kriterier och genom omfattande intervjuer bland deltagare, inköpare av utbildningar samt utifrån kvantitativ information tillhandahållen av respektive aktör. Här fokuseras upplevelser i nyttotermer såsom måluppfyllelse, användbarhet, innovationshöjd, pedagogik och ny kunskap men även andra dimensioner som inslag av internationell fakultet och internationella deltagare, könsfördelningen bland deltagarna samt undervisningsmaterialets kvalitet.
Rankingen presenteras i form av tre olika rankinglistor; En avseende s k öppna program, en för skräddarsydda program och en för kombinationen av de båda. De öppna programmen riktar sig till enskilda individer i företag och organisationer. De skräddarsydda programmen avser program som anpassas till ett enskilt företag eller organisation och deras specifika utvecklingsbehov.
Financial Times utvärderar 100-tals aktörer med hjälp av data från deltagare och kunder inom executive education. Av dessa presenteras de 50 bästa aktörerna på rankinglistan.
www.financialtimes.com/businesseducation
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Institutet bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland och genom systerbolag även i Lettland.
IFL vid Handelshögskolan ägs av Stiftelsen IFL och Handelshögskolan i Stockholm.
www.ifl.se samt www.hhs.se
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Peter B. Hägglund, Ekonomie Doktor, VD IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-860 28 88 / 08-586 175 01, e-mail: peter.hagglund@ifl.se
Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se
Anne von Bergen, senior rådgivare, projektledare ranking, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-230 16 10 e-mail: anne.von.bergen@hhs.se
Forskarna hoppas att den blockerande substansen, inhibitorn, kan leda till utveckling av mer effektiv behandling för patienter som lider av en rad olika cancersjukdomar, däribland prostatacancer, mag-tarmcancer, cancer i buskspottkörteln vissa former av lungcancer och en ärftlig form av basalcellscancer.
Inom och mellan våra celler pågår hela tiden signaltrafik som styr genaktivering i cellkärnan. Alla signaler har sin specifika uppgift för kroppens funktion och utveckling. En av dessa signalmekanismer kallas för ”Hedgehog-signalering”. Namnet har sitt ursprung i den gen kallad ”Hedgehog” som när den muterat gör att bananflugans embryon får ett taggigt utseende.
Hedgehog-signaleringen är aktiv under fosterstadiet och är viktig för celltillväxt och cellmognad. Under vuxenlivet ska den normalt sett vara avstängd, men kan slås på igen vid exempelvis sårskador, inflammationer eller DNA-mutationer. Långvarig aktivering kan orsaka cancersjukdomar.
Inhibitorn stoppar signalen i slutskedet av signaleringen, vilket ger bättre möjlighet till blockering av tumörceller än att bromsa signalen i något tidigare skede.
– Det kan gå fel på många olika plan, men om signaleringen stoppas i slutskedet spelar det ingen roll var i signalkedjan det går fel i tidigare stadier, säger Rune Toftgård, professor vid Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära och en av forskarna bakom studien.
Publikation:
”Inhibition of GLI-mediated transcription and tumor cell growth by small-molecule antagonists”
Mattias Lauth, Åsa Bergström, Takashi Shimokawa, Rune Toftgård
PNAS, online 7-11 maj 2007
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Rune Toftgård, professor
Tel: 08-608 91 52
Mobil: 070 872 05 33
E-post rune.toftgard@biosci.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Forskargruppen som leds av professor Anders Hedenström vid Ekologiska institutionen har använt sig av långtungade fladdermöss. Det är en art som hör hemma i Syd- och Mellanamerika. Liksom kolibirin lever den av nektar och kan hålla sig svävande i luften.
– Om den hade varit en insektsjägare hade den varit betydligt svårare att studera i vindtunnel. Men när den svävar vid ett rör med nektar och man ökar vindhastigheten till exempelvis fem meter i sekunden, ja då kommer den att visa det flygbeteende som krävs för att för att förflytta sig med just den hastigheten, berättar professor Hedenström och tillägger:
– Det är förstås en nackdel att fladdermöss inte flyger på kontorstid. Vi har ändrat deras dygnsrytm genom att göra dagen till natt och natten till dag.
I vindtunnellaboratoriet i Lund studerar man fåglar genom att låta dem flyga genom vattenånga. Dimpartiklarna bakom fågeln belyses med laser och fotograferas med höghastighetskamera. Partiklarna bildar föränderliga mönster som kan analyseras med dator. Vad man då ser är de luftvirvlar som bildas bakom fågeln – med andra ord flygningens aerodynamik. Professor Hedenström var år 2003 förmodligen först i världen med att använda denna metoden på fåglar. Nu har han använt samma metod på fladdermöss.
En fågel som flaxar upp och ner med vingarna spärrar ut fjädrarna vid slagen uppåt så att luftströmmen kan passera mellan dessa. Det blir då inte någon luftmotstånd. Detta kan inte fladdermusen göra eftersom vingarna utgörs av ett hudmembran. Men det visar sig att fladdermusen faktiskt utvecklar lyftkraft och drivkraft framåt även när den gör ett uppslag. Vingen roterar under uppslaget 180 grader och det skapar den nödvändiga kraften. Vid hastigheter högre än 3 meter i sekunden försvinner den fördelen; då vrids inte vingen utan arbetar bara uppåt och neråt.
Konventionell vingteori förutsäger inte att fladdermusvingen kan utveckla så stor lyftkraft vid låg hastighet. En annan överraskning är att det bakom vingarna finns ett virvelmönster som skiljer sig från det hos fåglar och vars roll i flygningen man för närvarande inte kan förklara.
– Även om fladdermöss inte kan flyga lika fort och lika långt som fåglar är deras flygteknik mycket effektiv och energibesparande. Och i vissa avseenden överträffar den fåglarna. Fladdermössens manövreringsförmåga i luften är t ex överlägen fåglarnas, summerar Anders Hedenström.
Artikeln i Science heter A Hedenström, L C Johansson, N Wolf, R. von Busse, Y Winter och G R Spedding: Bat Flight Generates Complex Aerodynamic Tracks. Fritt tillgängliga bilder på fladdersmöss finns på
www.naturvetenskap.kanslimn.lu.se/fladdermusvirvlar.jpg
www.naturvetenskap.kanslimn.lu.se/bataction.jpg
www.naturvetenskap.kanslimn.lu.se/langtungadfladdermus.jpg
(Foto: L.C. Johansson, M. Wolf, A. Hedenström)
Kontaktinformation
För ytterligare information nås professor Hedenström på tel 070 689 1476.
Undersökningen ger historiska tillbakablickar över lagstiftning om tjänstetvång, hembiträdens arbetsförhållanden, invandring och arbetsförmedling. Den rör också dagens situation med fri rörlighet inom EU, internetbaserade förmedlingar, au pair-arbete och företag för hushållstjänster.
En central fråga i undersökningen är hur reglerna om arbets- och anställningsförhållanden i husligt arbete skiljer sig från annat arbete.
– Den nu gällande regleringen av anställningar i arbetsgivarens hushåll skiljer sig från arbetsrätten för resten av arbetsmarknaden på flera viktiga punkter, säger Catharina Calleman.
Arbetsgivaren har till exempel inte någon skyldighet att ge skriftlig information om anställningsvillkoren, arbetstiden kan vara längre än för annat arbete och detsamma gäller för den tillåtna övertiden. Dessutom kan den som arbetar i ett privat hushåll sägas upp utan att något skäl behöver anges. På resten av arbetsmarknaden krävs saklig grund för uppsägning.
– Ofta gäller det arbete där fackliga organisationer och kollektivavtal saknas. Det är förhållanden som sällan blir belysta i arbetsrättslig forskning, menar Calleman.
Catharina Calleman är docent på juridiska institutionen vid Umeå universitet och har tidigare skrivit böcker och artiklar om anställningsskydd och diskrimineringslagstiftning och om arbetsrätten ur ett genusperspektiv.
Projektet har finansierats med medel från FAS och IFAU. Undersökningen publiceras i bokform på PANG förlag. Den vänder sig till politiker, fackliga organisationer, jurister och andra som intresserar sig för ämnet.
Kontaktinformation
Catharina Calleman nås på:
Tel: 090-786 77 11
Mobil: 0733-160695
E-post: Catharina.calleman@jus.umu.se
Vid konferensen möts 300 nordiska deltagare – forskare, yrkesverksamma sjuksköterskor, sjukvårdsledningar och studenter – för att diskutera de senaste rönen kring etisk reflektion i omvårdnadshandledning. Bland huvudtalarna återfinns flera av Nordens främsta forskare i ämnet, bland andra professor Elisabeth Severinsson (bördig från Trollhättan, men numera verksam vid Stavanger universitet i Norge) och professor Katie Eriksson, från Åbo Akademi i Vasa, Finland. Nämnas kan också docent Bengt Brülde från Högskolan Väst, som kommer att prata om sin uppmärksammade forskning om lycka och lidande.
– Den här konferensen syftar i första hand till att nå ut med kunskap till dem som är yrkesverksamma i vården idag, men vi hoppas också att den ska leda till nya kontakter och nätverk som kan ge framtida forskningssamarbete, säger pol. doktor Ingela Berggren, som tillsammans med fil. dr Ingrid Bégat står bakom konferensen.
Media hälsas välkomna att närvara.
Tid: Från måndagen den 14 maj kl. 12.30 till onsdagen den 16 maj kl. 12.30.
Plats: Hebeteatern, Folkets Hus i Trollhättan, Kungsgatan 25
Kontaktinformation
För mer information kontakta: pol. dr Ingela Berggren, tel: 0520 – 22 39 07, mobil 0704 – 48 73 34, e-post ingela.berggren@hv.se eller prefekt Madeleine Bergh, tel: 0520 – 22 39 55, mobil 0733 – 97 50 30, e-post Madeleine.Bergh@hv.se
Funbo-Lövsta är en egendom som ägs av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Här bodde Pehr Kalm som kom att bli en av Linnés främsta lärjungar och bland annat fick i uppdrag att utforska Nordamerika. På Funbo-Lövsta drev Pehr Kalm olika försöksodlingar i parken och på samma ställe kommer ett exemplar av äppelsorten Rambo att planteras vid ceremonin den 21 maj.
Äppelsorten Rambo kommer ursprungligen från en familj som 1640 utvandrade från Göteborg till Amerika. Med sig på färden hade de äppelkärnor för att plantera i det nya landet. Svenskarna tog sig namnet Rambo efter Ramberget i Göteborg varifrån de kom.
När Pehr Kalm besökte det Nya Sverige vid Delaware-floden kom han i kontakt med familjen Rambo och fick också provsmaka äpplen med samma namn. Äpplena beskrevs om mycket saftiga och goda, samt utmärkta att användas till cider. Det blev en efterfrågad sort i Amerika men i Sverige har den inte funnits sedan länge.
Nu ska alltså Rambo-äpplet åter ge frukt i Sverige. Det första trädet får sin plats i trädgården vid Funbo-Lövsta för att på det sättet hedra Linnélärjungen Pehr Kalm. Det senaste året har ympkvistar av Rambo funnits i ”karantän” på SLU i Alnarp för att förhindra att några eventuella importade nya sjukdomar på trädet skulle spridas i Sverige. Cornell-universitetet i New York har valt ut ympmaterial till dessa träd och Kung Carl XVI Gustaf har genom en fond finansierat denna förflyttning och karantän. En representant för släkten Rambo i USA, Herbert Rambo, finns på plats när trädet ska planteras.
Vid ceremonin på Funbo-Lövsta kommer även ett annat äppelträd att planteras. Det är äpplesorten Fredrik, den allra senaste förädlade sorten som tagits fram vid SLU:s anläggning i skånska Balsgård. SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse kommer att plantera det trädet.
Ceremonin på Funbo-Lövsta startar kl. 11.30 och avslutas ca 13.30 måndagen 21 maj. Representanter från media är mycket välkomna att bevaka arrangemanget. Var gärna på plats minst 15 minuter innan. Buss avgår kl. 10.30 från presscentret för Linnéfirandet i Uppsala vid Åsgränd 1.
Anmäl gärna i förväg, senast 18 maj, att ni kommer till Funbo-Lövsta carin.wrange@adm.slu.se Gäller särskilt de som vill ha lunch på plats!
Hitta dit: åk väg 282 från Uppsala mot Almunge. Efter några km ligger Funbo-Lövsta på höger sida, se skyltar.
För mer information: Carin Wrange 070-247 84 22 eller 018-67 26 40
I augusti går en historisk polarforskningsekspedition från Skandinavien till det istäckta havsområdet
norr om Grönland. Den svenska isbrytaren Oden kommer att användas som plattform
för den svensk/danska forskningsexpeditionen LOMROG, som ska kartlägga denna outforskade
del av den Arktiska oceanen. Expeditionen är en del av det Internationella polaråret 2007-2008 (IPY).
Oden lägger till vid Langelinie, kajplats 196, i Köpenhamn onsdag 16 maj. Med anledning av det kommer Sveriges kronprinsessa Victoria och Danmarks kronprins Frederik att tillsammans
besöka skeppet. Bägge tronföljarna är beskyddare för sina länders IPY-satsningar och
ska genom besöket ombord på Oden få ta del av forskningen inom bl.a. maringeologi och -geofysik, som kommer att bedrivas under LOMROG. Mer information om forskningsexpeditionen
LOMROG finns på webbsidan www.geo.su.se/geology/lomrog_2007.
Övriga gäster ombord är bl.a. den danske vetenskapsministern Helge Sander, statssekreterare Peter Honeth från svenska Utbildningsdepartementet och Sveriges Arktisambassadör Helena Ödmark. Besöket på Oden äger rum onsdag 16 maj kl. 15-16.45. Presspoolen lämnar Oden kl. 16.15.
Intresserade representanter från den svenska och danska pressen bjuds härmed in för att bevaka
tronföljarnas besök på Oden. Då det är begränsat med plats ombord kommer en presspool att upprättas. Reglerna för presspoolen finns i Pressrummet på Polarforskningssekretariatets hemsida, www.polar.se/pressrum, tillsammans med detta pressmeddelande.
Mediarepresentanter som inte ingår i presspoolen kommer att ha fotograferingsmöjligheter från kajen.
Kontaktinformation
Anmälan om att få delta i presspoolen ska vara Polarforskningssekretariatet tillhanda senast måndag 14 maj kl. 12.00. Anmälan görs till Sofia Rickberg, informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet,
som också kan ge mer information om arrangemanget. E-post: sofia.rickberg@polar.se, telefon: 08-673 97 25, eller mobil: 070-344 92 65.
Enligt den nya studien är mer än 90 procent av framgångarna bland artister oberoende av talang. Framgångarna kan istället förklaras av en snöbollseffekt där försäljningen hänger samman med exponering av artisten.
− Människor följer strömmen och köper det som de hör andra människor prata om. Det här har ingenting med talang att göra, säger Mark Voorneveld som är docent vid Handelshögskolan i Stockholm.
Studien är gjord av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och University of Groningen i Holland med hjälp av statistik om skivor från 1950-talet och framåt som antingen sålt guld (100 000 skivor) eller som legat etta på listor. Enligt studien kan alltså 90 procent av framgångarna förklaras av andra orsaker än talang.
− De resterande 10 procenten utgörs av de verkliga superstjärnorna som till exempel the Beatles, Elvis Presley och Elton John. Kanske är det talang som skiljer de här superstjärnorna från stjärnorna, säger Mark Voorneveld.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Mark Voorneveld, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 92 17
Mobil: 073-094 67 32
E-post: mark.voorneveld@hhs.se
För att kunna göra datorsimuleringar av till exempel de luftströmmar i atmosfären som används när man gör väderprognoser, krävs att man löser en lång kedja av matematiska problem. En länk i kedjan är lösningen av linjära ekvationssystem, som Erik Bängtsson forskat kring.
– Ett linjärt ekvationssystem är ett matematiskt problem som kan bestå av ett ofantligt antal delproblem som alla är beroende av varandra och som måste lösas i tur och ordning. I min avhandling har jag studerat hur man kan lösa en viss typ av ekvationssystem snabbt och effektivt, säger Erik Bängtsson.
Att man kan lösa ekvationerna snabbare och effektivare, och därmed spara tid och datorminne, innebär också att man kan ge sig på större ekvationer och få säkrare simuleringar. Ju större ekvation ekvationssystemet är, desto mer exakt blir nämligen resultatet av simuleringen.
Den största delen av arbetet har Erik Bängtsson ägnat åt ekvationer som används i metoder för att kunna simulera hur litosfären, det vill säga jordskorpan och övre delen av jordens mantel, påverkas av en eventuell ny istid. Inlandsisens tillväxt och avsmältning kan ju få stora konsekvenser för slutförvaringen av kärnavfall.
– Jag har jämfört olika sätt att i datorn representera de ekvationer som beskriver litosfärens rörelser och olika sätt att lösa de linjära ekvationssystem som uppstår. Den metod jag utvecklat är effektivare och ger troligtvis bättre resultat än en tidigare känd och använd metod, säger Erik Bängtsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Erik Bängtsson, 018-471 62 87, e-post: erik.bangtsson@it.uu.se
Det är känt att äldre personer med högst nio år i grundskola löper högre risk än andra gamla att drabbas av och dö i slaganfall (stroke). En del forskare hävdar att utbildningsnivåns betydelse minskar ju äldre personerna blir, men i avhandlingen noteras den största risken bland lågutbildade över 75 år. Medicinsk forskning har av tradition studerat hjärt- kärlsjukdomar upp till 75 års ålder. Därför grundar sig behandlingsriktlinjerna för vården av de äldre patienterna i allmänhet på vetenskaplig kunskap om yngre och medelålders personer. Det drabbar dessutom särskilt kvinnor, eftersom de brukar insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar fem-tio år senare än män.
En förklaring till att slaganfall är vanligare i den här gruppen kan ligga i att lågutbildade ofta har allmänt svårare att påverka sina levnadsvillkor, t.ex. ha kontroll över sin arbetssituation, och att låg utbildning är relaterat till lägre inkomst. Dessutom har en högre andel bland de lågutbildade ett mindre hälsosamt beteende: Röker mera, äter sämre mat och har sämre tillgång till sjukvårdens förebyggande resurser.
Avhandlingen baserar sig också på djupintervjuer med äldre personer som drabbats av slaganfall, nio kvinnor och sju män. De har berättat om hur de upplevt vården och blivit bemötta av personalen. Berättelserna ger bilden av en hierarkisk sjukvård, där de äldre lätt känner sig bortkomna. De väljer därför olika strategier för att hantera situationen. Det handlar dels om att bygga allianser med personal och andra patienter, att försöka bli vän med dem och förstå hur man ska samtala på deras nivå. I linje med detta försökte patienterna också följa de oskrivna reglerna på avdelningen, t.ex. vänta på sitt rum när det är rond eller inte störa sjuksköterskorna vid de tider på dagen när de har mycket att göra. Andra sätt var att göra motstånd, att kritisera vården eller visa fram sig själv som en självständig person som klarat tidigare motgångar i livet. Både män och kvinnor använde alla olika strategier, men de kvinnor som försökte bygga allianser vände sig framför allt till undersköterskorna medan männen vände sig till personal högre upp i hierarkin.
Intervjuerna handlar dessutom om hur patienterna hanterar vardagen efter ett slaganfall. Där framkom att både kvinnor och män försökte tona ner sitt hjälpbehov, att de eftersträvade oberoende, men i vissa situationer accepterade hjälp från andra. Resultatet tolkas som att det finns ett samband mellan deltagarnas livsvillkor och erfarenheter och deras uppfattningar om hjälp från andra.
Ulrika Löfmark är läkare och doktorand i folkhälsovetenskap med inriktning mot genusforskning vid enheten för allmänmedicin, Umeå universitet, klinisk verksam vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Hon kan nås på tel. mobil 0730-27 17 11, e-post Ulrika.lofmark@fammed.umu.se
Måndagen den 14 maj försvarar Ulrika Löfmark, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stroke with a focus on the elderly- from a gender and socioeconomic perspective. Svensk titel: Slaganfall med fokus på äldre, ur ett genus och ett socioekonomiskt perspektiv.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal 135, Bv, Byggnad 9A, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Cecilia Björkelund, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
Porträttbild finns på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
– Det handlar om väldigt spännande forskningsmiljöer med mycket intressanta idéer. Samtliga finns också inom något av universitetets tolv starka forskningsområden. Det är nu oerhört viktigt att de lyckas paketera sina koncept på ett bra sätt för att bli framgångsrika i den kommande urvalsprocessen, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Vetenskapsrådet, VR, offentliggjorde den 4 maj utlysningen av 2007 års Linnéstöd. Minst 120 miljoner kronor ska fördelas av Vetenskapsrådet och Formas i samarbete. Den ekonomiska ramen för hur mycket pengar Umeå universitet får ansöka om blev 47,5 miljoner kronor.
– Vi har gjort en mycket noggrann urvalsprocess och mot bakgrund av rekommendationerna från universitetets Linnéanalysgrupp har jag fattat beslut om att det är just dessa sex miljöer som vi ska föra fram i årets Linnéomgång, säger Sandberg.
Forskningsmiljön ”Den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor” som leds av professor Anders Brändström tilldelades vi förra årets omgång ett Linnéstöd på åtta miljoner kronor per år i tio år, det vill säga 80 miljoner kronor.
– Att få ett Linnéstöd är oerhört värdefullt eftersom det betyder att forskargrupperna har finansieringen tryggad för tio år framöver och därför kan jobba mer långsiktigt. Det innebär också att de även får möjlighet följa upp teorier som vid första anblick kan verka långsökta och osannolika men som just därför kan visa sig vara banbrytande, förklarar Göran Sandberg
Följande miljöer har Umeå universitet nominerat:
Infektioner, med professor Bernt Eric Uhlin som huvudsökande forskare
Ekosystem i förändring, med professor Kristin Palmqvist som huvudsökande forskareCancerforskning, med professor Göran Roos huvudsökande som forskare
Ämnesomsättningssjukdomar, med professor Helena Edlund som huvudsökande forskare
Välfärdsforskning, med professor Stefan Svallfors som huvudsökande forskare
”Gröna fabriken”, med professor Stefan Jansson som huvudsökande forskare
Hösten 2005 utlystes Linnéstödet för första gången. Bidragsformen syftar till att skapa miljöer för grundforskning av högsta vetenskapliga kvalite. I forskningspropositionen från 2005 fick forskningsråden och VINNOVA i uppdrag att utlysa ett stöd till starka forskningsmiljöer som lärosätena – inte enskilda forskare – skulle kunna söka. Tanken var att de miljöer som får stöd ska ligga i linje med sina respektive lärosätens strategiska planering.
Alla ansökningar som kommer in till VR kommer att granskas av tre externa granskare och tre panelledamöter. Därefter rangordnas de inom någon av fem paneler – fyra ämnesspecifika och en ämnesövergripande.
Patrik Lindenfors har tillsammans med kollegor i Tyskland och England funnit att könsskillnader i beteenden drivit hjärnans evolution hos primater. Främst har forskarna hittat en koppling mellan antalet honor i primaters sociala grupper och storleken hos båda könen på neocortex, den del av hjärnan som främst hanterar tänkandet och håller reda på sociala interaktioner.
Genom att jämföra levnadssätt och hjärna hos 21 arter av apor har forskarna funnit en koppling mellan storleken på neocortex och hur komplexa honornas sociala beteenden är.
För hanarna var graden av socialitet oviktig. Det visade sig dock att mängden av fysisk konkurrens hanar emellan var knuten till storleken på de hjärnstrukturer som hanterar senso-motoriska aktiviteter samt aggressivitet och aggressionskontroll.
Hanars fysiska konkurrens och honors socialitet har således verkat på helt olika hjärn-strukturer under evolutionens gång. Att honors socialitet har stor betydelse för primat-hjärnans evolution framgår av att just en stor neocortex är karakteristisk för primater.
– Tyvärr finns ännu inte tillräckligt med data för att studera skillnader mellan könen i primathjärnor – om de nu finns. Men att kunna koppla art-typiska könsskillnader i beteenden till art-typiska skillnader i hjärnan är ett intressant första steg, säger Patrik Lindenfors.
Nästa steg för forskarna är att scanna en mängd hjärnor av avlidna apor från djurparker för att kunna undersöka om det går att koppla könsskillnader i beteenden till könsskillnader i hjärnan.
För ytterligare information:
Patrik Lindenfors, fil dr, Zoologiska institutionen, tfn 08-559 25 811 (Skype), mobil +254-735 502 811 e-post Patrik.Lindenfors@zoologi.su.se. Patrik befinner sig för närvarande i Nairobi, Kenya.
För bild på Patrik Lindenfors, kontakta Stockholms universitets presstjänst, tfn 08-164090, e-post press@su.se.
Bioetik handlar om etiska problem som uppstår ur utvecklingen av forskning på biomolekyler och bioteknik. Västerländsk filosofi baserad på idén om autonomi har präglat teoribildningen inom bioetik. Men många av de antaganden som görs, och ges universell betydelse, kanske inte med nödvändighet delas av andra, icke västerländska samhällen. Moralisk pluralism utgör en utmaning för bioetiken, dvs tanken att det existerar olika synsätt, moraliska eller religiösa – i ett givet samhälle. Det handlar helt enkelt om mångfald.
I de flesta västerländska samhällen betyder idén om autonomi att varje individ har rätt till självbestämmande. Men I många afrikanska samhällen ses personen som ett relativt jag”, där sociala relationer och ömsesidigt beroende, snarare än individualism, bildar basen för moraliska beslut.
Chikezie Onuoha ger en ingående kritisk analys av olika teoretiska ansatser inom västerländsk biomedicinsk etik, samt en analys av hur verklighetsuppfattning och människosyn i afrikansk kultur kan ha betydelse för teoribildningen inom bioetiken. Studien analyserar etiska teorier av John Kekes och bioetiska teorier hos H. Tristram Engelhardt, Tom L. Beauchamp och James Childress. Framför allt diskuteras frågan om det i ett mångkulturellt och sekulariserat samhälle är möjligt att artikulera en gemensam moral som kan läggas till grund för bioetiken. Det övergripande syftet är att undersöka vilka bidrag afrikansk filosofi och teologi kan ge till utformningen av en nutida biomedicinsk etik.
Han artikulerar tre ’prima facie’ moralprinciper, nämligen respekt för mänskligt liv, solidaritet och rättvisa, och menar att dessa principer är av största vikt för en acceptabel och giltigt bioetik inom afrikansk kontext. Han argumenterar för att en acceptabel bioetik bör vara lyhörd för den kulturella verklighet i den kultur där den utövas, och tillämpas utifrån det. Men samtidigt bör den söka gemensamma moraliska värden i mänsklig erfarenhet. I avhandlingen visar han med hjälp av verklighetsuppfattningen hos Igbos i sydöstra Nigeria att olika kulturer har olika betydelse i bioetisk analys.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta, Chikezie Onuoha, tel: 031-22 64 09, e-post: chikezie.onuoha@teol.uu.se
Vattenskalle kallas också hydrocefalus och innebär att för mycket vätska samlas i hjärnans hålrum. Nästan ett av tusen barn drabbas före ett års ålder i Sverige. Barn kan få hydrocefalus i samband med ryggmärgsbråck, olika missbildningar eller blödningar i hjärnan. Hydrocefalus kan behandlas genom att vätskan i hjärnan dräneras till buken genom en smal plastslang.
– Människans syn är ett komplicerat system av olika hjärnfunktioner. En hjärnskada kan påverka ögonens rörelseförmåga och samarbete vilket kan orsaka skelning och göra det svårt att hålla blicken stadig, säger doktoranden Eva Aring.
I studien undersöktes 75 barn som opererats för hydrocefalus och som jämfördes med en grupp friska barn. Flera ögonproblem visade sig vara betydligt vanligare bland barnen med hydrocefalus.
– Som grupp hade de nedsatt förmåga att hålla blicken stadigt fixerad på en punkt, 69 % skelade, 60 % hade onormala ögonrörelser, och 44 % hade ögondarr eller nystagmus som det också kallas, säger Eva Aring.
Barn med hydrocefalus och ytterligare handikapp så som CP, epilepsi eller inlärningssvårigheter hade sämre förmåga att fixera blicken och skelade oftare än de som inte hade flera handikapp. Barn med ryggmärgsbråck hade inte lika ofta associerade handikapp och de skiljde sig inte heller från de friska barnen vad gäller förmågan att fixera blicken. Skelning var däremot lika vanligt som hos övriga barn med hydrocefalus.
Avhandlingen är en del i en multidisciplinär studie där barnneurolog, neuropsykolog, neuroradiolog, ögonläkare och ortoptist deltar.
– Hydrocefalus påverkar barnet på många olika sätt och samarbete mellan olika discipliner är viktigt för att ge en komplett bild av barnets styrkor och svagheter, säger Eva Aring.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för oftamologi
Avhandlingens titel: Orthoptic Findings and Visual Fixation: in children in general and in children with surgically treated hydrocephalus
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Aring, ortoptist, telefon: 031-343 47 21, 070-308 61 15, e-post: eva.aring@vgregion.se
Handledare:
Professor Ann Hellström, telefon: 031-343 58 43, e-post: ann.hellstrom@medfak.gu.se
Tobaksrökning är en känd riskfaktor för bukspottkörtelcancer, som är ovanligt elakartad cancerform. Eftersom det är vanligt att snusare också röker har utmaningen i all epidemiologisk forskning om snus och cancer varit att särskilja effekterna av rökning från effekterna av snusandet. Vad som gör den nu publicerade studien unik är att det varit möjligt att undersöka sambandet mellan snusning och cancerrisk i en tillräckligt stor grupp av män som över huvud taget inte rökt.
De undersökta männen besökte Bygghälsans hälsokontroller mellan 1978 och 1992 och rapporterade då om sina rök- och snusvanor. Forskarna har även studerat förekomsten av munhåle- respektive lungcancer bland männen, men hittade inget samband med snusbruk.
– Vi är egentligen inte särskilt överraskade. Bukspottkörteln har varit på tapeten i flera tidigare epidemiologiska undersökningar på människa, både vad gäller skandinaviskt snus och amerikansk rökfri tobak. Däremot har tidigare studier av munhåle- och lungcancer i relation till skandinaviskt snus varit negativa, säger professor Olof Nyrén, forskningsledare vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik.
Det som den nya studien främst tillför är att den slår fast att även skandinaviskt fuktigt snus kan vara cancerframkallande. Men studien visar också att riskerna för snusare är små och av allt att döma betydligt mindre än riskerna som är associerade med rökning.
– Om 10 000 snusande men icke-rökande män följs i tio år kommer enligt våra data åtta eller nio att få bukspottkörtelcancer jämfört med fyra bland dem som varken röker eller snusar. Men 9 991 drabbas inte, så oddsen är inte så dåliga, säger han.
Debatten om huruvida nettoeffekten av snusanvändning är positiv eller inte har pågått länge. Ledande forskare och sjukvårdspersonal har förespråkat användning av snus om det samtidigt innebär att människor röker mindre. Olof Nyrén menar dock att det är viktigt att ha alla fakta på bordet innan man ger rådet att använda snus som rökavvänjning.
– Vi måste ha tillförlitliga och precisa mått på riskerna med såväl rökning som snusning, men också om effekterna av andra, alternativa rökavvänjningsmetoder. Dessutom måste vi vara säkra på att en ökad marknadsföring av snus inte leder till ett tobaksberoende hos ungdomar som annars inte hade börjat röka, säger han.
Publikation:
”Oral use of Swedish moist snuff (snus) and risk for cancer of the mouth, lung and pancreas in male construction workers; a retrospective cohort study”
Juhua Luo, Weimin Ye, Kazem Zendehdel, Johanna Adami, Hans-Olov Adami, Paolo Boffetto, Olof Nyrén
The Lancet, online, 10 maj 2007
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Olof Nyrén
Tel: 08-524 861 95
Mobil: 070-7428020
E-post: olof.nyren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se