– Vi kan fortsätta att leva bra med god välfärd samtidigt som vi minskar miljöbelastningen, menar bokens författare docent Christer Sanne. Om vi tar till oss det Keynes sa och växlar in effektiviteten i mer fritid så skulle vi utnyttja naturresurserna mindre och fler människor skulle få arbete. Detta innebär visserligen en stor omställning i samhället med många påfrestningar och olika problem att lösa, men det är kanske våra barnbarns och jordens enda hopp.

– Det är lätt att bli uppgiven och handlingsförlamad inför alla rapporter om jordens försämrade tillstånd. Men den tekniska utvecklingen kan ge både en bättre miljö och mer fri tid om vi utnyttjar den rätt.

I boken visar Christer Sanne hur vi i Sverige kan producera det vi behöver, och dessutom effektivare, med en allt mindre arbetsinsats. Det verkliga hotet mot vår framtid är inte arbetslöshet utan förstörd miljö och uttömda naturresurser.

– Men för att alla på jorden ska kunna leva materiellt väl måste de redan rika hålla igen på sin tillväxt. Vi i Sverige och andra rika länder måste ta till oss Keynes budskap om att vi inte längre behöver spänna alla krafter för att producera mer. Särskilt som det inte tycks leda till att vi mår bättre. Vi har dubbla skäl att skapa ett välfärdssamhälle med större hänsyn till naturen och rättvisa, lokalt och globalt, menar författaren.

Keynes barnbarn skildrar samhällsutvecklingen och vad den betytt för levnadsförhållanden och miljö. Den gör en djupdykning i frågan om våra behov och drivkrafterna bakom konsumtion, både hos konsumenterna och i samhällssystemet. Den beskriver ”rekyleffekten” som innebär att miljöpolitiken tenderar att jaga sin egen svans: ju effektivare något blir, desto mer konsumerar vi av det.
Boken vänder sig till alla som är intresserade av samhällsdebatten och vill veta mer om samhällets utveckling och framtiden.

Christer Sanne är samhällsforskare, civilingenjör, fil dr och senast docent på KTH. Christer Sanne har bland annat gett ut böckerna ”Hur mycket arbete behövs?”, ”Ett Göteborg mindre” samt ”Arbetets tid”.

Boken ”Keynes barnbarn – en bättre framtid med arbete och välfärd” kostar 249 kr inkl moms och beställs på www.formas.se eller i bokhandeln. För recensionsex. Maria Guminski, maria.guminski@formas.se 08-775 40 08.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kjell Lindqvist, Forskningsrådet Formas, kjell.lindqvist@formas.se, tel 08-775 40 04
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se, tel 08-775 40 38, 0733 50 31 61

Christer Sanne, christer.sanne@glocalnet.net, tel 08 30 47 38 mobil 0739-22 17 33

Mikael Mellqvist
är lagman vid Gotlands tingsrätt och har tidigare varit kansliråd i Justitiedepartementet och hovrättsråd i Svea hovrätt. Han har ett stort intresse för rättsvetenskapen och har publicerat ett flertal lagkommentarer och artiklar om insolvensrätt, förmögenhetsrätt och processrätt men även inom retorik, förvaltningsrätt och bolagsrätt.

Frederik Zimmer
är professor i rättsvetenskap vid Oslo universitet och har publicerat böcker och artiklar inom skatterättsliga ämnen. Han är ordförande i Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet och har starkt påverkat skattevetenskapens utveckling och ställning i de nordiska länderna. Han har återkommande anlitats för offentliga uppdrag både i hemlandet och internationellt.

Susan Foster
är dansforskare vid University of California i Los Angeles och en av samtidens ledande dansforskare. Hon har under tre decennier genom böcker och antologier förändrat dansforskningen från att främst handla om analyser av enskilda koreografiska verk till att omfatta dans som estetiskt och samhälleligt fenomen, som en iscensättning av det samtida mentala, sociala och intellektuella livet.

Michael Metzeltin
är professor vid universitetet i Wien och en av samtidens ledande romanister med en imponerande vetenskaplig produktion inom romansk filologi och språk- och litteraturvetenskap. Han är en av huvudförfattarna till det mycket omfattande och erkända Lexikon der Romanistischen Linguistik (11 band 1988 – 2004).

William M. Adams
är professor inom ämnet bevarande och tillväxt vid geografiinstitutionen i Cambridge. Han är en tongivande och innovativ forskare inom en bred tvärvetenskapligt inriktad miljögeografi. Hans forskning har rört hur bevarande av biologisk mångfald kan gå hand i hand med fattigdomsbekämpning och med respekt för befolkningarna i tredje världen, deras vardagsmiljöer och produktionslandskap.

Johannes Oerlemans
är professor i meteorologi vid Utrechts universitet i Nederländerna och medlem i holländska vetenskapsakademien. Hans forskning handlar om fysikaliska processer i jordens klimatsystem, speciellt de processer som styr istider och glaciärers dynamik. Han har starkt bidragit till vår förståelse av hur den pågående globala uppvärmningen påverkar bergsglaciärer och havsytans nivå.

Hedersdoktorerna kommer att promoveras vid den sedvanliga installations- och promotionshögtiden i Blå hallen i Stockholms stadshus fredagen den 28 september.

Kontaktinformation
Ytterligare frågor besvaras av Agneta Paulsson, mobil 070-696 65 15

– Det som är intressant med Tools for Creativity och Interactive Institute är den breda tolkningen av själva forskningsbegreppet, säger Helena Pettersson. De anställda kommer från många olika discipliner och bakgrunder. Mina informanter, som alla kallas för forskare är, bland annat självlärda 3D-modellerare, dataprogrammerare, forskare i informatik, konstnärer, skådespelare och kognitionsvetare.

Ett fokus i studien är den teknik som informanterna arbetat med och försöker utveckla. Tekniken visade sig vara ett gemensamt nav bland medarbetarna vid Tools for Creativity, de olika bakgrunderna till trots. Det inkluderar en stark framtidstro och syn på teknisk utveckling som ”ohejdbar”. Emellertid finns även en stark teknikskepticism.

– Den kritiska och ambivalenta hållningen till teknik som mina informanter har givit uttryck för är viktig att lyfta fram, framhåller Helena Pettersson. Parallellt med en stark tekniktilltro finns civilisationskritik och en rädsla för ett allt för intimt samband mellan teknik och människa. När jag påbörjade mitt fältarbete i studion trodde jag att informanterna skulle ställa sig positivare än andra till cyborg-idén – människa fusionerad med maskin – men det visade sig vara tvärt om.

Till skillnad mot teknikens enande karaktär, visade sig definitionen av forskning vara mer diffus. Medarbetarna inlemmades i ett bredare forskningsbegrepp där även en person som inte hade forskarutbildning skulle vara forskare. Tolkningen av vem som kunde bedriva ”forskning” och vem som kunde benämnas som ”forskare” var både akademiserande och bekönade. I denna situation uppstod en förhandlingar, där enskilda medarbetare försökte tillskansa sig möjlighet att både bedriva forskning. Den enskilde medarbetarens kompetens fungerade som ett förhandlingsobjekt i försöken att tillskansa sig fortsatt arbete i de olika forskningsprojekten.

– I dessa sammanhang blir plötsligt frågor som hierarki och kön synliga. Det ”demokratiserade” forskningsbegreppet betraktas inte som funktionellt av studions etablerade forskare som konkurrerar om forskningsmedel och publikationsutrymme i tidskrifter. De medarbetare utan akademisk forskarutbildning upplever å andra sidan den av studion i teorin omhuldade mångfaldsidén osynliggörs. Här är det även intressant att lyfta fram att mångfald avser arbetsfärdigheter, inte etnisk bakgrund eller kön.

Själva tekniken som sådan omges av bekönade värderingar. Kön är inte en uttalad kategori bland medarbetarna: Det är en neutralisering av genus som eftersträvas. De få kvinnliga medlemmarna upplever emellertid ett osynliggörande av sin faktiska kompetens. Mannen som norm blir synlig i tolkningar av egenskaper och färdigheter. Att vara teknikkunnig och att vara forskare är nära relaterat till att vara man.

– Tools tolkning av forskning utmanar den akademiska forskningsordningen, men fastslår även begreppets symbolladdade och legitimerande betydelse. Studien kan ses i ett större reflexivt perspektiv. Min analys av studions forskningsbegrepp kan fungera reflexivt inom verksamheter där forskning är en central verksamhet.

Avhandlingen försvarades fredagen den 11:e maj kl. 10.00-12.00 i hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset. Opponent är Prof. David Hakken från School of Informatics och Dept. of Anthropology, University of Indiana i Bloomington.

Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Helena Pettersson,
tel 090-786 69 07 eller via e-post helena.pettersson@kultmed.umu.se
Läs mer på adress: http://www.umu.se/kultmed/personal/pettersson/helena.html

Utvecklingen när det gäller dödlighet och sjuklighet under de senaste decennierna samt frågan om hur utvecklingen kommer att se ut de närmaste decennierna kan ha mycket stora konsekvenser för både framtida behov av vård och omsorg och hela välfärdspolitiken. Ilija Batljans avhandling vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, fokuserar på att presentera metoder för demografiska framskrivningar av framtida behov av vård och omsorg samt att analysera hur de förväntade demografiska förändringarna kommer att påverka framtida behov av äldreomsorg.

Äldres hälsa mätt som andel personer med svår ohälsa har förbättrats under perioden 1975-1999. I avhandlingen visas att cirka 6 procent av den totala befolkningen som förväntas leva 6 år eller kortare svarar för cirka 37 procent av de totala slutenvårdskostnaderna inom hälso- och sjukvården.

– Samhällets svar på de förväntade förändringarna när det gäller den åldrande befolkningen och dess betydelse för framtida behov av vård och omsorg kan handla om allt från förändringar inom ramen för äldreomsorg, via stark fokusering på ökade insatser av den arbetsaktiva befolkningen, till folkhälsosatsningar. Därför är det viktigt att ha så bra bild av den framtida utvecklingen som möjligt, säger Ilija Batljan.

Förändringar i populationssammansättningen när det gäller andelen av äldre med hög utbildning och dödlighetsskillnader beroende på utbildningsnivå kan påverka prognoserna rörande antalet äldre personer i befolkningen. Om man i befolkningsprognoserna tar hänsyn till dessa förändringar resulterar detta i både ett högre antal äldre personer (cirka 10-15 %) och högre förväntad medellivslängd än prognostiserat i enlighet med de officiella befolkningsprognoserna menar Ilija Batljan.

– Vi visar att den prognostiserade ökningen av antalet äldre personer med svår ohälsa som resultat av ökat antal äldre personer kan dock i stor omfattning balanseras av förändringar i populationssammansättningen med ökad andel äldre personer med högre utbildning och lägre prevalens av svår ohälsa, säger Ilija Batljan.

Han betonar att det är samtidigt mycket viktigt att redan idag börja planera hur framtida demografiska utmaningar ska mötas.

Avhandlingen ”Demographics and Future Needs for Public Long Term Care and Services among the Elderly in Sweden: The Need for Planning” finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=6787

Ytterligare information
Ilija Batljan är även kommunalråd i Nynäshamn kommun. Han nås på tfn 070-518 39 67, e-post ilija.batljan@nynashamn.se.

I byggandet av nationen har både borgerlighet och arbetarrörelse sett kulturens uppgift som klassöverskridande och samhörighetsskapande. Den viktigaste motsättningen på kulturpolitikens område har inte – som en del tidigare forskning gärna velat hävda – gått mellan borgerlighet och arbetarrörelse, utan mellan elit och massa, mellan ofta akademiskt utbildade ledare och deras medlemmar och väljare. Den slutsatsen drar Per Sundgren i sin idéhistoriska avhandling Kulturen och arbetarrörelsen: Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander.

– Konflikten mellan högt och lågt, mellan finkultur och populärkultur, har varit avgörande inom svensk kulturpolitik. För folkbildarna inom arbetarrörelsen innebar det en ständig kamp mot populärkulturen och en ständig strävan att höja och skola den låga folkliga smaken. Och denna motsättning är inte på något sett överspelad i dagens kulturpolitik, säger Per Sundgren, som själv under många år varit en aktiv kulturpolitiker, bland annat som kulturborgarråd i Stockholm.

I Kulturen och arbetarrörelsen, som utkommer på Carlssons bokförlag, behandlas kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander, från den organiserade folkbildningens första stapplande steg i slutet av 1800-talet till de första kulturpolitiska programmen femtio år senare. En rad kulturföreträdare och kulturpersonligheter inom arbetarrörelsen passerar revy: August Palm, Hjalmar Branting, Oscar Olsson, Rickard Sandler, Arthur Engberg, Carl Lindhagen, Zeth Höglund, Nils Flyg, Ture Nerman, Kata Dalström, Gunnar Hirdman, Tage Lindbom, Per-Olov Zennström, Gunnar Gunnarson och Tage Erlander.

Disputationen äger rum torsdagen den 24 maj klockan 13 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8 C.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Per Sundgren tel 08-86 48 18 el 073-733 68 92
E-post: per.sundgren@idehist.su.se
För bilder: tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se

Förutom blivande medlemmar kräver EU också respekt för rättsstatsprincipen av sina befintliga medlemsstater, som annars kan utsättas för kännbara sanktioner inom EU-systemet.

– Att hota med sanktioner för bristande respekt för en princip som man inte kan förklara innehållet i är på sitt sätt lika illa som att kräva åtlydnad för lagar som är hemliga eller på annat sätt otillgängliga. Det strider mot de flesta klassiska uppfattningar om hur en rättsstat ska fungera, säger Erik Wennerström, som har studerat hur EU handskas med begreppet rättsstat i sin externa och interna verksamhet.

Eftersom begreppet aldrig definierats analyserar han istället EU:s beteende. Hur EU använder sig av principen som rättsregel analyseras i avhandlingen i tre olika sammanhang: internt, framför allt i de sammanhang där EG-domstolen har ett avgörande inflytande, i utvidgningssammanhang där kandidatländer måste tillfredsställa EU:s krav på rättsstatlighet för att beviljas medlemskap, samt i EU:s yttre förbindelser som handel och bistånd, där ett tredje lands respekt för rättsstatsprincipen är ett villkor för olika positiva och negativa sanktioner.

Erik Wennerström beskriver hur rättsstatsbegreppet utvecklats från vagt definierad princip för politisk förändring till statsrättslig rättsregel på det nationella, regionala och internationella planet.

– Trots att rättsföljder knutits till regeln är den sällan tydligare definierad idag än den var när den först började användas. Ibland strider det här mot själva andan i rättsstatsprincipen; vad är förutsebarheten hos tillämpningen av en rättsregel som inte definierats ordentligt? påpekar han.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Wennerström, 08-405 47 61, 070-542 43 57, e-post: e.wennerstrom@telia.com

När man studerat språkblandning (kodväxling) i talspråk har man kommit fram till att den språkblandning som tvåspråkiga personer ofta använder i sitt vardagstal med andra tvåspråkiga uppfyller många praktiska funktioner, såsom att påkalla samtalspartnerns uppmärksamhet, understryka något, byta samtalsämne eller ståndpunkt i samtalet. Genom att utgå från resultaten av tidigare studier om kodväxling i talspråk och i skrivet språk har nu Linda Ohlson intresserat sig för detta språkliga fenomen i moderna musiktexter som blandar engelska och spanska.

I USA bor det över 35 miljoner spanskamerikaner som utgör 12,5% av den totala befolkningen. Många av dessa har spanska som modersmål eller kan en del spanska som de har lärt sig av släktingar, vänner och grannar. Det normala är att de som tillhör första generationens invandrare, dvs. de som är födda i Latinamerika och har flyttat till USA efter att de fyllt 8 år, talar spanska som modersmål och kan lite engelska. De som tillhör andra generationens invandrare, dvs. de som är födda i USA eller flyttade dit innan de fyllde 8 år och vars föräldrar är födda i Latinamerika, är tvåspråkiga och kan båda språken ungefär lika bra. De som tillhör tredje generationens invandrare, dvs. de vars far- och morföräldrar föddes i Latinamerika och flyttade till USA, kan bara engelska.

Den här tendensen indikerar att spanskan dör efter tre generationer i USA. Samtidigt ökar invandringen från Latinamerika lavinartat och det kommer hela tiden nya spansktalande till landet. När två språk möts på ett så intensivt sätt och under en så lång tid som i USA är det ofrånkomligt att majoritetsspråket kommer att påverka minoritetsspråket på olika sätt. Ett av dessa språkliga fenomen som uppkommer i språkkontaktssituationer är just kodväxling.

Linda Ohlson har studerat kodväxlingen mellan spanska och engelska i tio musiktexter. Sju av texterna är skrivna och framförda av musikgruppen Aventura som består av första och andra generationens invandrare från Dominikanska Republiken och Puerto Rico. Aventura producerar bachata, en traditionell, mycket romantisk musikstil från Dominikanska Republiken. Aventuras musik är mycket originell eftersom deras bachata är starkt influerad av pop, rap och funk och texterna blandar spanska och engelska konstant.

En annan av musiktexterna framförs av rapparen Mellow Man Ace, som tillhör andra generationens invandrare från Kuba. Ytterligare en text som analyseras är skriven och framförd av musikgruppen Proyecto Uno. Gruppen består av fyra män av första och andra generationens invandrare från Dominikanska Republiken och Puerto Rico. Deras musik är en blandning av den dansvänliga musikstilen merengue från Dominikanska Republiken, hip-hop och disco. Slutligen analyseras en musiktext av den mexikanska rock/hip-hop gruppen Molotov som består av tre mexikaner som bor i Mexico och en nordamerikan som tillhör första generationens invandrare i Mexico.

Genom att djupanalysera språkanvändningen i dessa tio musiktexter kan Linda Ohlson konstatera att kodväxlingen uppfyller flera av de pragmatiska och stilistiska funktionerna som man tidigare kunnat påvisa att kodväxlingen uppfyller såväl i talspråk såsom i skrivet språk. Dessutom har Linda Ohlson även hittat ett antal nya funktioner som är specifika för musiktexterna.

Avhandlingens titel: ”SOY EL BROTHER DE DOS LENGUAS.” El cambio de código en la música popular contemporánea de los hispanos en los Estados Unidos.
Disputationen äger rum lördagen den 26 maj 2007 kl. 10.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Linda Ohlson, tel. 031-786 17 77 (arb),
linda.ohlson@rom.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se