Sedan slutet av 1980-talet har alla Central- och Östeuropeiska länder genomgått stora politiska och ekonomiska förändringar, men även hälso- och sjukvårdssystemet har genomgått radikala förändringar. Dr Kaja Põlluste har gjort en unik utvärdering av det nya estniska hälso- och sjukvårdsektorn med fokus på resultaten och kvalitén på hälsosystemet.
– Vid planering av hälsoreformer är det viktigt att se på resultatet i relation till de existerande folkhälsoproblemen och om det verkligen givit befolkningen en förbättrad hälsa. Ur det perspektivet och med patienten i centrum har jag undersökt primärvårdens och sjukvårdsförsäkringens tillgänglighet och vårdkvalitet och folkhälsoreformens påverkan på folkhälsan, säger Dr Kaja Põlluste.
Tack vare jämlikhetsprinciper och omfattande finansieringsmodeller har befolkningen fått ett bra ekonomiskt skydd i samband med sjukdom och för att uppehålla hälsa. Resultaten visar att befolkningen känner sig mer nöjda med sin sjukvårdförsäkring.
Folk är också nöjda med den nya primärvårdsreformen, speciellt familjeläkarsystemet där mer än hälften av patienterna fick tid samma dag som de ringde. Familjeläkarna spelar här en viktig roll där de genom sina möten med alla individer får en bra överblick över utvecklingen av folkhälsobehoven.
– Den vuxna och åldrande befolkningens livsstil visar på en rad riskfaktorer som det nu är viktigt att ta tag i. Utan fler förbättrade och förebyggande insatser kommer antalet kronisk sjuka att öka dramatiskt. En verklig utmaning för hela hälso- och sjukvårdssystemet, säger Kaja Põlluste.
För att förebygga de viktigaste hälsoriskerna har ett antal nationella program och projekt påbörjats. Resultaten av dessa satsningar visar på en positiv trend, till exempel vad gäller förbättrade matvanor, minskad spädbarnsdödlighet och tuberkulos. Den bästa framgången ser man på de områden där väl sanktionerade politiska beslut ligger till grund för det hälsofrämjande arbetet. Tyvärr har inte rökningen och konsumtionen av starksprit minskat och man ser en explosionsartad ökning av nya HIV- fall.
– Det saknas i många delar fortfarande en långsiktlig planering och bristen på samarbete mellan olika sektorer och på olika nivåer i hälsokedjan kan bero på bristande insikt om detta bland beslutsfattarna. Reformer kräver klara visioner och gemensamma grundvärderingar accepterade av samhällets alla skikt för att vara livaktiga, säger Kaja Põlluste.
– Jag hoppas att avhandlingen kommer bidra till att hälso- och sjukvårdssystemet blir mer patientcentrerat och att patientens perspektiv blir en naturlig del av utvecklingsprocessen. Jag hoppas också att forskare i de övriga Baltiska länderna skall inspireras till att göra motsvarande forskning i sina länder, säger Kaja Põlluste.
För mer information kontakta:
Kaja Põlluste, Dr, the Department of Internal Medicine at the University of Tartu, Estland
telefon: +372 7 318 606 e-post: kaja.polluste@ut.ee
Handledare:
Professor Runo Axelsson, NHV, telefon: + 46 31 693 924,
e-post: runo@nhv.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Health reforms in Estonia – acceptability, satisfaction and impact.
Avhandlingen försvaras måndagen den 21 maj klockan 13, NHVs Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg, Välkomna!
Susanne Lj Westergren
Informatör
NHV – Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
+46 31 693952
westergren@nhv.se
www.nhv.se
Vid invigningen den 28 maj presenterar ledande hjärnforskare sina senaste framsteg som kommer mekanismerna bakom schizofreni, Alzheimers sjukdom, epilepsi och andra svåra neuropsykiatriska sjukdomar på spåren.
Journalister är välkomna att delta i den officiella invigningen. Möjlighet finns även att närvara vid en PET- undersökning. Anmälan görs till pressekreterare Sabina Bossi.
Tid: Måndag 28 maj klockan 10.00
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet Campus, Solna
Vid Karolinska Institutet finns sedan flera år en av världens mest framstående PET-anläggningar. PET (PositronEmissionsTomografi) är en bildteknik som gör det möjligt att se in i organ i den levande människokroppen. Med hjälp av PET-kameran kan man bland annat undersöka de proteiner i hjärnan som är biologiskt aktiva när nervceller signalerar till varandra. Kunskapen om dessa proteiner har stor betydelse för att förstå hur hjärnan fungerar, men också för att på ett effektivt sätt utveckla och testa nya läkemedel.
– Vi kommer att kunna studera signalsystem som vi hittills inte kunnat se med tidigare PET-kameror, säger professor Christer Halldin vid Karolinska Institutet.
Den PET-kamera som nu tas i drift har dubbelt så hög bildupplösning som tidigare teknik. Det gör att forskarna kan få skarpa bilder av mycket små områden i hjärnan, som hittills varit svåra att studera. Något som i sin tur öppnar för nya kunskaper om orsakerna bakom olika neuropsykiatriska sjukdomar.
AstraZenecas satsning på 80 miljoner kronor över en femårsperiod innebär att PET-centrum får utrustning av högsta internationella klass. AstraZeneca får tillgång till nya metoder för att stödja aktuella utvecklingsprojekt.
Utöver Karolinska Institutet och AstraZeneca deltar även Karolinska Universitetssjukhuset och Apoteksbolaget i satsningen.
– Vi förväntar oss att detta nära samarbete mellan svensk akademi och läkemedelsindustri får betydelse för såväl diagnostik som behandling av patienter med svåra sjukdomar inom framför allt psykiatri, neurologi och inom smärtområdet, säger professor Lars Farde på AstraZeneca.
För mer information, kontakta:
Professor Christer Halldin, Karolinska Institutet
Tel: 08-517 726 78
Mobil: 070-484 49 89
E-post: christer.halldin@ki.se
Professor Lars Farde, AstraZeneca
Tel: 08-553 280 49, 08-517 726 73
Mobil: 073-354 22 39
E-post: lars.farde@astrazeneca.com
Pressekreterare Sabina Bossi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Informationschef Staffan Ternby, AstraZeneca
Tel: 08-553 261 07
Mobil: 070-557 43 00
E-post: staffan.ternby@astrazeneca.com
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
AstraZeneca är ett av världens ledande läkemedelsföretag. Vi förvandlar goda idéer till effektiva läkemedel för att förbättra våra patienters hälsa och livskvalitet över hela världen. För mer information besök hemsidan astrazeneca.se
Allt liv på jorden har ett gemensamt ursprung. Redan före Linnés tid upptäckte man mikroorganismer, men först på 1970-talet lyckades man studera deras familjeträd. Forskare fann en grupp mikroorganismer, arkéerna, som utgjorde en helt egen gren på livets familjeträd och som är närmare släkt med växter och djur än bakterier.
– Precis som bakterierna är arkéerna avgörande för ekosystemens funktion. De omsätter näringsämnen och finns överallt på hela jorden. Till och med i vårt matsmältningssystem, säger Magnus Lundgren vid institutionen för evolution, genomik och systematik.
Den typ av arké Magnus Lundgren har studerat, Sulfolobus, föredrar dock mycket varmare omgivningar. Den finns bara i vulkaniska områden, i till exempel gejsrar och varma källor, och växer och frodas bara om temperaturen är runt 80 grader. Det är en av de tidigast upptäckta arkéerna, men är ändå tämligen okänd – hitintills. I sin avhandling har Magnus Lundgren kartlagt Sulfolobus tidigare ganska anonyma liv och leverne.
– Vi vet mycket om hur våra egna långt mer komplicerade celler fungerar, men väldigt lite om arkéer. Arkéerna visar sig ha gener som liknar våra egna, fast mycket enklare. De kan därför ge ökad förståelse för människans celltillväxt och kanske komma att få betydelse för till exempel cancerforskningen.
Den mest häpnadsväckande upptäckten i Sulfolobus livscykel var att när cellen delade sig och kopierade arvsmassan, använde den sig av tre punkter (replikatorer) på kromosomen. Tidigare har man trott att arkéer och bakterier bara utgått från en startpunkt för att replikera sig.
– Det kan visa sig att det finns fler arkéer och bakterier som har fler startpunkter. Detta förändrar i grunden hur vi ser på evolutionen av en av de mest centrala processerna i cellen, säger Magnus Lundgren.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Magnus Lundgren, 018-471 49 51, 070-961 01 81, e-post: magnus.lundgren@ebc.uu.se
Insekter är mycket känsliga för miljö- och klimatförändringar, och genom att studera insektsfossil kan vi öka vår kunskap om hur miljön och klimatet har förändrats under förhistorien.
– Insekter kan också ge oss information om samspelet mellan människan och dess omgivning, förklarar Phil Buckland, miljöarkeolog vid Umeå universitet. Det använder vi inom miljöarkeologin för att få ny kunskap om forntida människors handlingar.
The Bugs Coleopteran Ecology Package (BugsCEP) är ett nytt datorprogram för analys av fossila skalbaggar från arkeologiska och kvartärgeologiska prover. Programmet har utvecklats av Phil Buckland, som en del av den doktorsavhandling han lägger fram i dagarna.
– BugsCEP innehåller en databas av ekologi- och spridningsinformation för över 5500 skalbaggsarter, data från i stort sett alla undersökningar som gjorts på fossila insekter i Europa, berättar Philip Buckland. Programmet har inbyggda verktyg för att återskapa landskap och klimat utifrån fossila eller nutida insekter.
Informationen om de fossila skalbaggarna kan med hjälp av BugsCEP användas för att bättre förstå samspelet mellan insekter och naturen, och därigenom också lättare förutspå hur insektsarter kommer att reagera på framtida förändringar i miljön och klimatet, till exempel på grund av växthuseffekten och mänsklig påverkan på deras habitat.
Under åren har arkeologer i Sverige och Storbritannien klassificerat över 5000 skalbaggsarter utifrån deras miljöpreferenser, fakta som samlas i den databas som är integrerad i BugsCEP. Det har skapat underlag för nya statistiska metoder som snabbt kan producera grafer över variationer i miljön.
– Graferna kan användas för att hjälpa förstå hur miljön har ändrats i forntiden, tolka olika arkeologiska lämningar, eller se hur skalbaggar reagerar på nutida miljöförändringar, förklarar Buckland. BugsCEP kan också skapa grafiska klimatrekonstruktioner från dessa artlistor, och förutse vilka arter som skulle kunna överleva under olika klimatscenarior.
Philip Bucklands avhandling beskriver utvecklingen av databasen, metoderna och programvaran. Databasens innehåll beskrivs utifrån sitt relevans för miljö- och klimatforskning. De nyutvecklade metoderna utvärderas i avhandlingen med hjälp av publicerade och nya data om nutida och fossila insekter. Databasen används redan i forskning och undervisning i flera länder och en nordamerikansk version är under utveckling. En ny version med inbyggda karterings- och GIS-funktioner planeras. Datorprogrammet BugsCEP kan laddas ner från http://www.bugscep.com/ och finns med i avhandlingen på en CD.
Fredagen den 18 maj försvarar Philip Buckland, institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Development and Implementation of Software for Palaeoenvironmental and Palaeoclimatological Research: The Bugs Coleopteran Ecology Package (BugsCEP).
Svensk titel: Utveckling och implementering av mjukvara för forskning inom paleomiljö och paleoklimat: The Bugs Coleopteran Ecology Package (BugsCEP).
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Lilla Hörsalen, plan 3, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Professor Paul Sinclair, Uppsala universitet.
Philip Buckland är född i Doncaster, uppväxt i Sheffield, England, och flyttade till Sverige 1996 för att studera miljöarkeologi.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Philip Buckland via e-post
phil.buckland@arke.umu.se eller mobiltelefon 0738 321 131.
I studien ingår 229 slumpvis utvalda personer som avled i Västra Götaland år 2001. Samtliga journaler samlades in och analyserades.
– Bara i hälften av journalerna hittade jag ord och begrepp som visade att patienterna varit aktiva i sin egen vård. I vissa journaler fanns beskrivningar från bara en situation där patienter varit delaktiga medan andra innehöll flera situationer, säger sjuksköterskan Irma Lindström
Resultaten antyder att patienterna snarare tar avstånd än kommer överens i dagliga vårdsituationer i livets slutskede. Vanligast är att patienter vägrar erbjuden vård och behandling.
– I journalerna beskrevs detta som att patienterna inte ville, gjorde motstånd, avböjde, inte tog emot, låste dörren, bet, pressade ihop sina läppar och spottade, säger Irma Lindström.
När vårdpersonalen gjorde anteckningar om att patienterna bett om lindring handlade det oftast om smärtlindring. I journalerna uttrycks det som att patienterna bad om, grät, beklagade sig, jämrade sig, och kroppsligen gestikulerade.
Att bestämma själv beskrevs i ett fåtal patienters journaler.
– Då rörde det sig om situationer som handlade om vardagliga saker, som att åka till sjukhuset eller ringa läkaren, säger Irma Lindström.
De patienter som var delaktiga var i högre grad nedstämda, trötta, illamående eller led av urininkontinens eller muskel- och skelettsjukdom. De patienter där delaktighet saknades var i oftare desorienterade.
– Delaktiga patienter karakteriserades av fler besvärande symptom än patienter som inte dokumenterats delaktiga. Det är en brist i dokumentationen att de desorienterade patienternas vilja och önskemål förblir osynliga, säger Irma Lindström.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Irma Lindström, leg. sjuksköterska, telefon: 031-786 60 65, e-post: irma.lindstrom@fhs.gu.se
– Programmet har ökat kunskapsbasen och stärkt det internationella och tvärvetenskapliga forsknings- och utvecklingssamarbetet inom sektorn. Förhoppningsvis kommer det att främja utvecklingen av skogsbruk och
skogsråvarubaserad industri, och bidra till fortsatt samarbete mellan våra båda länder, säger Sture Blomgren som är tillförordnad generaldirektör på Formas.
På slutkonferensen presenteras de senaste resultaten från 16 svenskfinska forskargruppers arbete, och samtidigt släpps slutrapporten. Projekten spänner från skogsbruksmetoder till utveckling av nya produkter från vedråvara. Bland talarna märks vice generaldirektör Lena Gustafsson, VINNOVA, Jan Lagerström, Skogsindustrierna, Olav Gislerud, Norges forskningsråd, samt Kristina Poppius-Levlin som är programkoordinator för Wood Material Science and Engineering.
Programmet etablerades 2003 med en rad finländska och svenska FoU-organisationer samt medverkan av svenska och finska företag. Budgeten är cirka 20 miljoner euro. Programmet är indelat i två delar, en med grundläggande forskning och en med behovsmotiverad forskning och utveckling.
Konferensen hålls i Stockholm på Wenner-Gren Center, Sveavägen 166. För mer information se kalendariet på www.formas.se eller www.VINNOVA.se.
Kontaktinformation
Emilie von Essen, eve@formas.se; 0733 50 31 61
Jan Svensson, jan.svensson@formas.se; 0704 95 05 10
Eva Esping, eva.esping@VINNOVA.se; 08-473 31 53
Brakeless proteinet samverkar med proteinet Atrophin i bananflugans embryon. En mänsklig version av Atrophin, Atrophin-1, orsakar en nervnedbrytande sjukdom (dentatorubral pallidolysian atrofi, eller DRPLA) när en byggsten i Atrophin-1 proteinet upprepas onormalt många gånger. Forskargruppen, ledd av docent Mattias Mannervik, fann att både bananflugans och de mänskliga motsvarigheterna till Brakeless och Atrophin binder till varanadra. Eftersom de här två proteinerna samverkar vid genkontroll under embryoutveckling i bananflugan, är det möjligt att de också fungerar tillsammans för att kontrollera gener i mänskliga celler.
I bananflugan är det möjligt att genetiskt kartlägga komplicerade processer, som till exempel embryoutveckling. Över hundra års forskning på denna organism har lett till att avancerade genetiska verktyg har utvecklats. Det har möjliggjort en förståelse av biologiska processer på molekylär nivå. Många cellulära och molekylära processer sker på samma sätt i bananflugor som hos människor och runt två tredjedelar av bananflugans cirka 14 000 gener finns även hos människor.
– Även många mänskliga gener som orsakar sjukdom har en motsvarighet i bananflugan. Vi kan därför lära oss om de bakomliggande molekylära och cellulära mekanismer som ger upphov till sjukdom genom att studera bananflugor, säger Mattias Mannervik.
– Som utvecklingsbiolog är jag intresserad av att förstå hur en enda cell, det befrukatde ägget, kan ge upphov till en organism med hundratals olika celltyper. Det enkla svaret är att olika gener slås på i olika celltyper, vilket ger cellen dess unika egenskap. På det sättet används andra gener i till exempel en hudcell än i en hjärncell. Vi studerar proteiner som styr när och var gener ska slås på och slås av för att ett embryo ska utvecklas på rätt sätt, säger han.
Mattias Mannerviks forskargrupp har letat efter nya proteiner som krävs för att gener ska slås på och av i korrekt antal celler i bananflugans embryon. De fann ett protein, Brakeless, som leder till att vissa gener slås på i fler celler än normalt. Brakeless är nödvändig för funktionen av ett annat genreglerande protein, Tailless. Tailless tillhör en familj av proteiner, de så kallade kärnreceptorerna, som också inkluderar till exempel kortison, östrogen och sköldkörtel hormon receptorerna i människa. Tailless funktion är också beroende av ett annat protein, Atrophin.
– Eftersom Tailless är beroende av både Brakeless och Atrophin undersökte vi om Brakeless och Atrophin binder till varandra. Vi fann att så är fallet. I framtiden vill vi studera ifall Brakeless och Atrophin är nödvändiga även för vissa mänskliga kärnreceptorers förmåga att kontrollera gener och ifall bindning till Brakeless bidrar till att det muterade Atrophin-1 orsakar celldöd av nervceller i lillhjärnan, säger Mattias Mannervik.
Kontaktinformation
För mer information:
Docent Mattias Mannervik på telefon 08-16 15 65, mobil 073 965 45 65, e-post: mannervik@devbio.su.se
I djurvärlden kan hanar oftare än honor öka sin fortplantningsframgång genom att ha flera sexuella partners. Detta kan leda till att hanar utsätter honor för sexuella trakasserier och – från honans perspektiv – alldeles för många parningsinviter. Hos promiskuösa lanthöns står tupparna för över 90 procent av alla parningsinviter, vilka oftast sker på kvällen efter att hönorna har lagt sina ägg och det är större chans att en parning leder till befruktning. I grupper med mestadels hönor och få tuppar utsätts inte hönorna för så intensiva trakasserier. En studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften American Naturalist visar att i dessa grupper är hönor mer intresserade av kvällssex än i grupper med många tuppar.
– I grupper med mestadels tuppar blir däremot tupparnas trakasserier för mycket för hönorna. De väljer då istället att ha morgonsex eftersom tupparna är mindre intresserade under denna tid på dygnet, samtidigt som de frigående hönsen också är mer utspridda under morgontimmarna. Att ha sex på morgonen minskar därför risken för att utsättas för sexuella trakasserier, säger Hanne Løvlie vid Zoologiska institutionen, en av forskarna bakom studien.
Studien visar därmed att hönorna på ett flexibelt sätt väljer när på dagen de vill ha sex, beroende på hur mycket sexuella trakasserier de utsätts för.
– Könen är alltså inte bara är osams om hur mycket sex de vill ha, men också när på dagen det passar, säger Hanne Løvlie.
Studien är ett samarbetsprojekt mellan Zoologiska Institutionen vid Stockholms universitet och University of Oxford, England.
Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Naturalist i maj 2007.
För ytterligare information kontakta gärna:
Hanne Løvlie, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-6394497, 08-16 48 96, e-post hanne.lovlie@zoologi.su.se.
För bilder, kontakta universitetets presstjänst tfn 08-16 4090, e-post press@su.se.
För att studera simulatorns effektivitet som utbildningshjälpmedel utvecklades ett träningsprogram i radiologi för tandläkarstuderande. Studenter inbjöds att delta i en experimentell studie där de lottades till att träna i simulator eller till att träna på konventionellt sätt. Resultaten visar att simulatorträning gav en påtaglig kunskapsförbättring medan förbättringen vid konventionell träning var mindre uttalad. Störst nytta av simulatorträning har de studenter som vid konventionell träning har svårast att lära sig det tränade momentet. Vid en långtidsuppföljning åtta månader efter träningen hade de förvärvade kunskaperna delvis reducerats jämfört med kunskapsnivån direkt efter träningen.
Simulatorgruppen hade dock fortfarande bättre kunskaper än före träningen.
Avhandlingen visar att röntgensimulering kan vara en effektiv metod för utbildning i radiologi. Den högre effektiviteten antas bero på att det i simulatorns värld går att skapa funktioner som är omöjliga att åstadkomma i den verkliga världen vilket kan utnyttjas för att förbättra lärandet. I det aktuella träningsprogrammet kunde studenterna titta inuti i käkarna på simulatorpatienten och studera de avbildade tändernas anatomi. Det underlättar förståelsen för hur röntgenbilderna ska tolkas. Motsvarade möjligheter finns av naturliga skäl inte vid konventionell utbildning.
Den simulator som använts i försöken är ett unikt nytt utbildningshjälpmedel som har utvecklats i samarbete mellan VRlab och odontologiska institutionen vid Umeå universitet. Den kan liknas vid ett avancerat datorspel där man röntgenundersöker en patientmodell och därefter tolkar de röntgenbilder man tagit. Tack vare simulatortekniken sker all träning i en strålningsfri miljö.
Tore Nilsson visar i sin avhandling att den utvecklade metoden för röntgensimulering ger geometriskt korrekta röntgenbilder, oavsett projektionsförhållanden. Det innebär att metoden är användbar för simulering av alla typer av traditionella röntgenundersökningar.
Simulatorkonceptet vidareutvecklas nu i ett forskningssamarbete med Stanford University. Företaget Qbion AB, som bildats med stöd av Uminova Innovation, utvecklar forskningsresultaten till kommersiella produkter.
Högupplösta bilder som visar röntgensimulatorn finns att ladda ned på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Tore Nilsson är född och uppvuxen i Hedemora, där han tog sin studentexamen.
Fredagen den 25 maj försvarar Tore Nilsson, institutionen för odontologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Simulation supported training in oral radiology: methods and impact on interpretative skill. Svensk titel: Simulatorstödd träning i oral radiologi: metoder och utbildningsresultat.
Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal B, Tandläkarhögskolan 9 tr. Fakultetsopponent är docent Martin Rydmark, institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tore Nilsson, övertandläkare vid enheten för oral diagnostisk radiologi, odontologi, Umeå universitet på telefon 090-785 61 78, mobiltelefon 070-617 617 3 eller e-post tore.nilsson@odont.umu.se.
Redan efter 8 år hade 68 % ingen diagnostiserbar ätstörning. De som tillfrisknade snabbast hade mindre kroppsliga komplikationer under första perioden av sin sjukdom. Egna höga krav ansågs av f d patienter vara det största bidraget till sjukdomsuppkomst. För att tillfriskna var det betydelsefullt med ett eget beslut att vilja bli frisk i kombination med yttre faktorer. En vändpunktsupplevelse kunde vara betydelsefull för att starta tillfriskandet.
Vänner, behandling, aktiviteter och familj är viktiga för att tillfrisknandet ska fortsätta. Behandling i kombination med uppmuntran till deltagande i vanligt socialt liv är viktiga framgångsfaktorer.
Metoden var intervjuer och skattningsformulär 8 och 16 år efter sjukdomsdebut. I intervjun fanns även före detta patienters egna åsikter om orsaker och vad som varit betydelsefullt för tillfrisknande.
Slutsatser:
• Anorexia nervosa är fortfarande en sjukdom som bör betraktas med respekt även om komplikationer som leder till döden har minskat.
• Man kan vara mycket hoppfull om möjligheterna till tillfrisknande.
• Även efter lång sjukdomstid är det fullt möjligt att bli frisk.
• Vänners och anhörigas insatser har stor betydelse för tillfrisknandet.
• Det är viktigt med tidig diagnostik och behandling.
En högupplöst porträttbild i färg på Karin Nilsson finns att ladda ned från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Fredagen den 25 maj försvarar Karin Nilsson, Institutionen för klinisk vetenskap, barn- och ungdomspsykiatri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Recovery from Adolescent Onset Anorexia Nervosa – A longitudinal study. Svensk titel: Tillfrisknande från Anorexia Nervosa som debuterat under ungdomsåren – En longitudinell studie.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är docent Lauri Nevonen, Nationellt resurscenter för ätstörningar, Örebro.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Nilsson på telefon 090-785 66 58 eller e-post karin.nilsson@psychiat.umu.se.
Tid: Torsdagen den 31 maj kl 13.00-16.00
Plats: SNS, Jakobsbergsgatan 18, Stockholm
Ur programmet
Introduktion
Joakim Palme, vd Institutet för framtidsstudier
Paula Blomqvist, fil dr Uppsala universitet
Varför är det så svårt att styra sjukvården? Medicinsk specialisering och professionens intressen?
Anders Anell, adjungerad professor vid Institutet för ekonomisk forskning, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Det nygamla gränssnittet; äldrevårdens omorganisering
Mats Thorslund, professor ÄldreCentrum, Karolinska Institutet/Stockholms universitet
Valfriheten – en misslyckad sjukvårdsreform?
Ulrika Winblad, med dr Uppsala universitet
Hur skall vi prioritera i framtidens sjukvård?
Peter Garpenby, docent Linköpings universitet
Paneldebatt med bl a Ylva Johansson, riksdagsledamot, och Kåre Jansson, utredningschef, Sveriges läkarförbund
Moderator: Göran Arvidsson, forskningsledare, SNS
Pris: Ingen konferensavgift.
Boken ”Vem styr vården?” säljs på konferensen till konferenspris 222 kr inklusive moms.
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44
SENAST torsdag 24 maj. Obs! Mycket begränsat antal platser.
Se även Institutets hemsida: www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Priset gick till Dr Artem Kulachenko samt professorerna Tetsu Uesaka och Per A Gradin vid Mittuniversitetet. Dr Artem Kulachenko disputerade vid Mittuniversitetet våren 2005. Priset delades nyligen ut vid en konferens i Australien, Paper Physics Conference. Den verksamhet som lett fram till priset har skett inom ramen för FSCN:s forskningsprogram, Fibre Science and Communication Network.
Ett stort problem inom tryckeribranschen är vad som kallas fluting, det vill säga när det vid heatsetoffset-tryckning under torkningen uppstår längsgående åsar och dalar i pappersbanan. Vid den här tryckmetoden torkas den tryckta pappersbanan i ett speciellt torkparti. Fenomenet fluting gör att det färdiga trycket uppvisar längsgående ränder där tryckfärgen har bristfällig täckning. Många forskare har försökt förklara vad som orsakar fenomenet. Dock har ingen av de modeller som presenterats kunnat förklara alla observationer som gjorts ute på tryckerierna.
I artikeln Basic Mechanisms in Fluting Formation and Retention in Paper presenteras en förklaring som visar att fluting uppstår på grund av lokala fuktvariationer i pappersbanan under den snabba torkningsprocessen. Artikeln publicerades i den vetenskapliga tidskriften Mechanics of Materials.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Professor Per A Gradin, 060-14 89 46 eller 070-647 1517. E-post per.gradin@miun.se
Ann-Louise Glasberg har undersökt sambandet mellan samvetsstress och utbrändhet, där hon tittat på utbrändhet utifrån två dimensioner: emotionell utmattning och distansering eller cynism. Resultaten visar att faktorer som har samband med emotionell utmattning är: att tvingas döva sitt samvete för att kunna arbeta kvar i vården; samvetsstress pga att man saknar tid att ge den vård patienten behöver, att arbetet är så krävande att det påverkar privatlivet och att man upplever att man inte kan leva upp till andras förväntningar; upplevelse av bristande stöd från medarbetare och låg grad av inre styrka. Därtill inverkade även faktorerna: att vara kvinna, att vara läkare eller tillhöra gruppen övrig vårdpersonal (tex sjukgymnast eller arbetsterapeut) och att arbeta inom äldrevård eller primärvård. De faktorer som visade på samband med distansering eller cynism var: återigen att tvingas döva sitt samvete; samvetsstress pga att man inte kan leva upp till andras förväntningar och att man måste sänka sina ambitioner att ge god vård samt återigen upplevelsen av bristande stöd från arbetskamraterna och att vara läkare.
I brist på passande mätinstrument för att mäta dåligt samvete utvecklade gruppen ett sådant. I mätinstrumentet frågar forskarna dels hur ofta ett antal stressande situationer förekommer på personens arbetsplats, dels i vad mån dessa situationer leder till dåligt samvete, vilket forskarna benämner ”samvetsstress”. Frågeformulär delades ut till alla anställda inom ett sjukvårddistrikt i norra Sverige, och 423 användbara svar lämnades in. 50 % av de svarande var sjuksköterskor, 27 % var undersköterskor, 11 % var läkare, och 12 % hade andra yrken, exempelvis arbesterapeut, sjukgymnast eller socialarbetare. Svaren visar att samvetsstress förekommer inom vården, och att det har ett samband med personens uppfattning eller sätt att se på samvete. Särskilt gäller det uppfattningen att samvetet varnar oss för att skada andra, att inte kunna följa samvetet i sitt arbete och att vara tvungen att döva samvetet för att kunna arbeta kvar i vården. Dessutom hade upplevelsen av bristande stöd från närmaste chefen, låg grad av inre styrka, att arbeta på medicinska vårdavdelningar samt hur moraliskt känslig man är inverkan på samvetsstressen.
Ann-Louise Glasberg har även intervjuat 30 sjukvårdschefer i norra Sverige, de flesta verksam-hetschefer, angående faktorer som bidrar till utbrändhet. Cheferna beskriver bristande ledarskap, misstro och minskad respekt inom organisationen. Personalen känner sig utbytbara och inte sedda som unika personer. Bilden av sjukvården i media som den ”tärande sektorn” har dessut-om bidragit till att personalen ifrågasätter sitt eget värde. Allt bidrar till att vårdpersonalen ham-nar i en nedåtgående spiral vad gäller upplevelse av otillräcklighet, pessimism och maktlöshet.
Fredag 25 maj försvarar Ann-Louise Glasberg, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln Stress of conscience and burnout in healthcare: The danger of deadening one’s conscience.
Disputationen äger rum i Vårdvetarhusets aula, Umeå universitet klockan 9.00. Fakultetsopponent är professor Töres Theorell, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Louise Glasberg på e-post ann-louise.glasberg@nurs.umu.se, mobiltelefon 070-230 52 91 eller telefon 090-786 92 22.
Små barns inflytande på förskolans innehåll är aktuellt i de nordiska förskolorna.
– I Sverige ska förskolan uttalat vila på demokratisk grund. I Norge har vi sedan 2006 en ny ramplan för förskolan, inspirerad av den svenska läroplanen, säger Elin Eriksen Ødegaard som disputerar vid institutionen för pedagogik och didaktik den 25 maj.
Kravet på delaktighet och inflytande skapar problem för förskolepersonalen. Utmaningen är extra stor när barnen är så små att de utrycker sin vilja och sina åsikter i uttryck och gester. I avhandlingen är det barnens berättelser och perspektiv som undersöks. Dessutom beskrivs deras handlingsutrymme.
Till grund för avhandlingen ligger fältstudier från måltidssamtalen på en norsk förskola. Elin Eriksen Ødegaard är själv i grunden förskollärare, från Norges västligaste stad Florø, norr om Bergen.
Det som styrde valet av avhandlingsämne var att ganska lite forskning gjorts om innehållet i de yngsta barnens berättelser.
– Tidigare forskning har mer fokuserat på hur små barn skapar mening genom att förkroppsliga sina åsikter och sin vilja. Jag intresserar mig istället för berättelsernas innehåll, säger Elin Eriksen Ødegaard.
När barnen tog initiativ till att berätta handlade det om allvarliga teman som saknad, sinnen, rädsla och lust.
– Spänningsfältet mellan fruktan och fröjd visade sig vara särskilt viktigt för dem, säger Elin Eriksen Ødegaard.
När förskolläraren tog initiativet i de planerade aktiviteterna gällde åldersanpassade teman i berättelserna som exempelvis djur eller räknetal. När exempelvis de tvååriga pojkarna tog initiativet var det vuxna män som var temat. Sjörövare och tomtenissar var deras återkommande teman i berättelserna.
– De vuxna på förskolan visade ambivalens till aggressiva mansfigurer som sjörövare, medan de delade barnens engagemang när temat var jultomtar säger Elin Eriksen Ødegaard.
Det tolkar hon i avhandlingen som att förskolläraren är styrd av sitt samhällsuppdrag, som innebär att arbeta för jämställdhet. Då är det lättare att acceptera en snäll och givmild mansfigur som jultomten.
– Men det som såg ut att handla om aggressiva sjörövare kunde lika gärna handla om att utforska och förstå hur det är att vara rädd. Det fanns alltså paradoxer i barns berättelser, säger Elin Eriksen Ødegaard.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elin Eriksen Ødegaard, elin.odegaard@hib.no, 0047-55585932 , 0047-99154949
Avhandlingen ”Meningsskaping i barnehagen – innhold og bruk av barns og voknes samtalefortellinger” försvaras fredagen den 25 maj, kl 13.00 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A,Västra Hamng. 25, Göteborg.
Pressansvarig Torsten Arpi
Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-7862161 , 0768-581187
E-post: torsten.arpi@gu.se
Ing-Marie Back Danielssons avhandling vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, handlar om kroppsliga uttryck och identiteter under den yngre järnåldern i Skandinavien. Avhandlingen tar bland annat fasta på att frånvaron av ben i gravar istället kan tolkas utifrån närvaron av ben i andra sammanhang.
– Brända ben kan bland annat ha använts i keramiktillverkning eller för att härda järn till stål. Det färdiga föremålet, ett kärl eller ett svärd, kan genom att kremerade och krossade ben tillförts ha ansetts få de egenskaper som de människor eller djur hade, som benen kom ifrån. Möjligheten att exempelvis svärd betraktades som väsen med sociala kvaliteter, alltså som en person, indikeras till exempel av den poetiska Eddan, som berättar att svärd kunde ha namn och till och med kunde vägleda den svärdssvingande, säger Ing-Marie Back Danielsson.
Ben från människor och djur verkar alltså ha fungerat utanför gravsammanhang som en slags återfödelsesubstans för föremål eller personer. Flöden av sådana substanser inom samhällen är nödvändiga för att personer ska kunna fortsätta att existera som divider och det är här en av de tydligaste skillnaderna mellan en individ och en divid blir märkbar.
– Medan individer är självständiga och slutna som personer, är en divid helt beroende av sin delbarhet och sina relationer med andra människor, ting och substanser för att kunna fortsätta att vara en person. En järnåldersperson var tvungen att engagera sig i den kontinuerliga produktionen, konsumtionen och cirkulationen av de essenser som människor var gjorda av, alltså ben, berättar Ing-Marie Back Danielsson.
– Det är för att vi i västvärlden framför allt uppfattar oss själva som individer, som vi också vill hitta dem i förhistorien, avslutar Ing-Marie Back Danielsson.
Faktaruta
Under den yngre järnåldern i Skandinavien var det vanligt på vissa platser att människor och djur kremerades. Ett mindre urval av benen gravlades i t ex en gravurna. Av de cirka 2,5 kg brända ben en vuxen människa ger återfinns vanligen bara några få hekto i gravar. Under kremering sprängs de kroppsdelar som vanligen brukar användas för könsbedömning, alltså bäckenet och skallen. Dessutom är de ben som gravlagts ofta krossade i centimeterstora bitar, vilket likaledes kraftigt försvårar en könsbedömning.
Avhandlingens titel: Masking Moments – The Transitions of Bodies and Beings in Late Iron Age Scandinavia.
Ytterligare information:
Ing-Marie Back Danielsson, FD i arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, mobil 0733-105 905, e-post im.back@ark.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst tfn 08-16 4090, e-post press@su.se
Fataneh Farahanis avhandling handlar om det underutforskade området iranska kvinnors sexualitet och är baserad på djupintervjuer med första generationens invandrarkvinnor från Iran. I fokus står dels hur islamiska kulturella värderingar har påverkat kvinnornas syn på sin sexualitet, dels hur deras syn på sexualitet har påverkats av mötet med rådande värderingar och normer i Sverige.
I intervjuerna berättar kvinnorna om olika faktorer som de anser vara viktiga i relation till deras kroppar och sexualitet. De ger sin syn på bland annat oskuldens betydelse, användningen av slöja, brist på sexualundervisning, äktenskap och skilsmässa. De berättar också om vilka olika taktiker de behövt använda för att flytta gränser och ifrågasätta förtryck och om sina erfarenheter av att ständigt behöva förhandla och kastas mellan olika sexistiska och rasistiska fördomar och hinder.
Kvinnorna upplever inte att de slits mellan de två kulturerna, den iranska och den svenska, utan att de utsätts för sexistiska och rasistiska fördomar, från både iranier och svenskar. Fataneh Farahani menar att kvinnorna lever som en hybrid av iranskhet, svenskhet och andra sociala relationer.
– Komplexiteten gör att de ibland tvingas existera i ett vakuum men de skapar också på sitt eget sätt ett utrymme som är en hybrid av olika kulturella och sociala värderingar.
Det finns också en komplexitet i kvinnornas sätt att förhandla om sin sexualitet.
– Den förenklade synen på kvinnorna som enbart offer eller enbart aktörer måste därmed problematiseras, säger Fataneh Farahani.
I avhandlingen tar Fataneh Farahani också upp frågan om hur kvinnor agerar i situationer av dominans och kontroll i vardagen samtidigt som de uppfinner olika sätt att förhandla och utöka sina handlingsutrymmen.
– Det är min förhoppning att avhandlingen ska bidra till en djupare förståelse om kvinnor som kommer från Mellanöstern och är bosatta i nutida multikulturella västerländska samhällen och att den ska fördjupa kunskapen om sambandet mellan genus, religion och kultur, säger Fataneh Farahani.
Avhandlingens titel: Diasporic Narratives: A Discursive Analysis on Iranian Immigrant Women’s Sexuality in Sweden
Ytterligare information
Fataneh Farahani, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet, tfn 08-674 7926, e-post Fataneh.Farahani@etnologi.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst tfn 08-16 4090, e-post press@su.se
