Vi säger och tänker saker om världen som kan vara sanna eller falska. Filosofer och lingvister intresserar sig för egenskaper som sanning och mening, så kallade semantiska egenskaper. En central fråga inom modern filosofi är om semantiska egenskaper kan förstås i naturvetenskapliga termer. Man talar om att ”naturalisera” mening och sanning.

Alexander Almérs avhandling problematiserar frågan om vad naturalisering är och undersöker vad som talar för eller emot hypotesen att mening är ett naturligt fenomen. Författaren hävdar att det finns goda skäl att söka naturalistiska förklaringar av semantiska företeelser. Men han tillbakavisar tanken att vi redan har avgörande skäl att anta att det måste finnas sådana förklaringar till dessa fenomen.

Nära förknippat med naturalism är föreställningen att det finns en naturlig värld, som är vad den är oberoende våra försök att beskriva den. Man brukar tala om realism och absolut sanning. Mot detta står olika anti-realistiska och relativistiska uppfattningar. Dessa utgår inte ifrån den realistiska hypotesen att tankar och språk handlar om en otolkad värld, eller att påståenden är absolut sanna eller falska enbart beroende på otolkade fakta. Almérs avhandling bemöter kritik mot realismen och kritiserar anti-realistiska och relativistiska sanningsteorier.

Ytterligare ett tema är centralt i avhandlingen, nämligen frågan om pragmatiska aspekter på språklig kommunikation och sammanhangets betydelse för innehållet. När vi talar med varandra så tar vi hjälp av språkets struktur och uppbyggnad för att förstå vad som sägs. Men det räcker inte alltid. Om någon säger att det regnar, så kan du bara ta ställning till det påståendet om du vet vilken plats som avses. Platsen är tillsynes inte markerad i den språkliga utsagan. En omtvistad fråga inom lingvistik och relaterad filosofi är hur mycket och vad av det som sägs som ligger kodat i språkets struktur. Författaren kritiserar ett modernt förslag, enligt vilket det språkligt bestämda innehållet spelar en relativt liten roll när vi tolkar yttranden. Också i detta sammanhang diskuteras naturalistiska ansatser. En fråga som problematiseras är vilken sorts observationer eller data man skall utgå från för att formulera och testa teorier om språklig mening och kommunikationsinnehåll.

Avhandlingens titel: Naturalising Intentionality. Inquiries into Realism & Relativism.
Disputationen äger rum tisdagen den 5 juni kl 13.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
Alexander Almér, 031-786 41 80 (arb), 0768-66 48 36, alexander.almer@filosofi.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se

I avhandlingen ”Bilder av småstaden. Om estetisk värdering av en stadstyp” undersöker arkitekten Catharina Sternudd allmänhetens och den egna yrkeskårens estetiska värderingar.
Allt har sin upprinnelse i blekingska Karlshamn där hon är född och uppväxt. En studie av Karlshamnsbornas syn på sin stad visade att nästan alla var fästa vid de gamla husen. Många tyckte också om nya hus byggda i gammal stil. Men de gillade inte de stora nya fyrkantiga hyreshusen och kolossen vid torget, som är Karlshamns svar på de centrumanläggningar som förstörde många stadskärnor under 60- och 70-talen. Unga och gamla, kvinnor och män var överens i sina omdömen. Detta överraskade Catharina Sternudd som följde upp resultaten.

I doktorsavhandlingen jämför hon Karlshamnsstudiens resultat med svenska och internationella undersökningar av människors smak och offentliga miljöers betydelse och konstaterar att karlshamnsborna inte är unika. Världen över gillar många människor småskalighet, variation, naturmaterial och färg, grönska och ett formspråk som anknyter till en gammal byggnadstradition. Det är egenskaper som i hög grad matchar bebyggelsen i den traditionella småstaden.

Men bland stadsplanerarna och arkitekterna har det modernistiska och funktionalistiska idealet länge dominerat – bortsett från 1980- och 90-talen, då postmoderna stilexperiment tilläts. Studier visar att modernismens stramhet och enhetlighet generellt gillas av arkitekter men vanligen ogillas av lekmän. Under 2000-talet är det den så kallade nyfunkisen som gäller, en slags nedtonad modernism. Allmänhetens smak för traditionell bebyggelse slår ofta igenom då de boende själva får bestämma – som i nya villaområden, där Bullerby-idealen blommar ut.

– Tittar man däremot på de stora byggföretagens hemsidor så är de flesta hus och miljöer intill förväxling lika. Någon mångfald kan man sällan tala om, säger Catharina Sternudd.

När privata byggherrar bestämde sig för att bygga en hel stadsdel i gammal hansastil i Jakriborg i Hjärup utanför Lund blev det ”ett himla liv” som Catharina Sternudd säger, och många arkitekter blev provocerade. Det som är tabu i arkitekternas ögon är efterapningarna av gammal stil. Längtan efter det som är gammaldags ses nästan som osunt. Man misstänkliggör människors smak och tolkar in en världsfrånvänd nostalgisk längtan efter en svunnen tid. Autentiska gamla byggnader älskas dock av arkitekterna lika mycket som av alla andra.

Inskolningen i den modernistiska smaken sker på arkitektutbildningar över hela världen. Här lär sig blivande arkitekter vad som är vackert och vilka berömda arkitekter som är värda att efterlikna. Det är närmast en dogm att nya byggnader ska spegla sin egen tid eller vara nyskapande. Studenterna lär sig att bara experter begriper vad som är bra arkitektur. Arkitektstudenterna tränas sällan i att rita hus i dialog med de framtida brukarna.

– ”Idyll” är ett skällsord bland arkitekter. Men arkitekten bygger ramen för människors vardagsliv – de miljöer där de ska känna ”jag är hemma, vad härligt, så fint här är!”. Det är inget man kan ta lätt på. Och om nu människor trivs med idyll, ska de inte få det? Det är ett etiskt dilemma.

Catharina Sternudd ser inte som sin mission att allt ska byggas i traditionell stil. Det främjar inte mångfalden. Däremot menar hon att det borde finnas utrymme för större variation och flera personliga uttryck hos arkitekter. Gammaldags och nyskapande sida vid sida, varför inte?

– Jag vill att fler arkitekter ska ställa sig frågan: är det alltid fel att bygga varierat, småskaligt, intimt och kanske i gammal stil? Jag vill bygga en bro över vallgraven mellan arkitektyrkets homogent modernistiska smaknorm och det slags byggande som människor i allmänhet föredrar.

Catharina Sternudd lägger fram sin avhandling den 25 maj kl 13.15 i sal A:C i A-huset, Lunds tekniska högskola, Sölvegatan 24, Lund.

Kontaktinformation
Mer info:
Catharina Sternudd,
Tel arbetet: 046 – 222 15 35
Hemtel: 046 – 211 05 91
Mobil: 0702 – 44 50 53
E-post: Catharina.Sternudd@arkitektur.lth.se

Frågor som dessa ska belysas på ”Nordiskt seminarium om kontorsbyggnader i glas” på LTH den 31 maj och 1 juni. Seminariet arrangeras av Institutionen för energi och byggnadsdesign vid LTH, WSP Environmental och Skanska Teknik i samarbete med Energimyndigheten, BELOK och Energikontoret Skåne.
Det är ett möte för arkitekter, byggnadsbeställare och deras ekonomer, tekniska konsulter, energirådgivare, fastighetskontor och stadsbyggnadskontor, forskare, företagare, fasadleverantörer och glastillverkare. Bland deltagarna kan nämnas arkitekter som Gert Wingårdh (bl a skapare av Universeum) och Kim Holst Jensen (Den Sorte Diamant”), forskare som Åke Blomsterberg och Helena Bülow-Hübe, LTH, praktiker som Lars Birve, MKB Fastighets AB, och en rad tekniska forskare och experter från Österrike, Belgien, Grekland, Portugal och Tyskland.
Konferensen avslutas med ett besök på bygget av värdarna WSP:s eget nya glaskontor i Malmö, som många nyare glashus byggs det med dubbelfasad. (Kanske ett lämpligt fototillfälle?)

Representanter för massmedia är välkomna till seminariet som hålls på svenska och engelska.
Hela programmet finns att ladda hem på http://www.ebd.lth.se/aktuellt/

Kontaktinformation
Frågor besvaras av tekn dr Åke Blomsterberg, tel: 040-6996331, eller 070-8859439.

I sin intervjustudie har Petra studerat hur studenterna upplever och hanterar sjuksköterskeutbildningens olika delar. Under tre år, fram till examen, har hon har följt åtta studenter på sjuksköterskeutbildningen vid ett lärosäte i södra Sverige.

Studenterna hade olika bakgrundsfaktorer. Resultatet visar att studenternas vägar genom sjuksköterskeutbildningen ser olika ut beroende på individuella mål och föreställningar, och att livet vid sidan av utbildningen har stor betydelse för hur utbildningen upplevs.

– Förr var sjuksköterskeyrket mer ett kall: studenterna bodde på elevhem, de fick inte vara gifta förrän efter 1930-talet och gav upp i stort sett hela sitt liv när de började studera. Det har förändrats nu, menar Petra.

Studenterna väver in sina livserfarenheter i utbildningen. Även extrajobb och sommarjobb inom vården är viktiga för studenternas utveckling.

– Högskoleverket lyfter fram det som något negativt när studenter jobbar extra vid sidan av studierna, men jag har sett att arbetet blir en slags extrautbildning som ger erfarenhet och ett ökat självförtroende.

Vidare konstaterar Petra att gamla föreställningar om sjuksköterskeyrket är väldigt befästa hos studenterna. Trots att det är snart 15 år sedan sjuksköterskeutbildningen ändrades från att enbart ge en yrkesexamen till att även ge en akademisk examen, förväntar sig dagens studenter ofta en renodlad yrkesutbildning.

– De kommer till högskolan med dessa förväntningar och möts istället av en akademiserad miljö med vetenskapsteori och mycket teoretisk omvårdnad. Det blir en krock helt enkelt, säger Petra.

Denna krock hindrade till en början studenterna från att ta till sig utbildningens innehåll, men så småningom omvärderade de sina föreställningar.

– Vid examenstillfället tänkte de annorlunda om omvårdnad och hade funnit en innebörd i ämnet, trots att de under sina teoretiska studier upplevt ämnet som abstrakt och otydligt. I berättelserna framkom också tydligt vikten av den verksamhetsförlagda utbildningen i studenternas omvärdering och lärande.

Fotnot: Petra Lilja Andersson var antagen till forskarutbildning vid Malmö högskola och disputerade den 16 maj vid Högskolan Kristianstad med avhandlingen ”Vägar genom sjuksköterskeutbildningen – Studenters berättelser.”

Kontaktinformation
Kontaktperson: Petra Lilja Andersson, 044-20 40 66

När landskap uppmärksammats inom fiktionsfilm har det vanligen kopplats till berättelsens framskridande eller karaktärernas utveckling. I sin avhandling utforskar filmvetaren Henrik Gustafsson vid Stockholms universitet istället landskap som ett uttryck i sin egen rätt, och ibland med sin egen agenda.

– Inom måleri, litteratur och fotografi har landskap på olika sätt gestaltat och förklarat relationen mellan nation och natur, individ och samhälle, ursprung och samtid. Min avhandling visar hur landskap också kan erbjuda en möjlighet för att resa frågor kring och reflektera över representation, självbild och minne, säger Henrik Gustafsson.

En utgångspunkt för avhandlingen är att landskap är tidsbundet snarare än platsbundet.

– Landskap är alltså inte något ”där ute” att beskåda eller att fånga på film utan förstås som en rad samverkande uttryck, idéer och föreställningar i rörelse över nationella och kulturella gränser och mellan ”höga” och ”låga” konstformer.

I fokus för avhandlingen står det sena sextiotalets och tidiga sjuttiotalets ”New Hollywood” film, en benämning som anspelar på ett släktskap med andra nya vågor i europeisk film och på en generation amerikanska regissörer som Robert Altman, Dennis Hopper och Terrence Malick som bröt upp från traditionella berättarkonventioner. Central för perioden är en problematiserad idé om nationell identitet och ifrågasättandet av nationella myter och medier. Perioden sammanfaller också med en omfattande revidering och förnyelse av landskap inom en rad andra konstnärliga och akademiska discipliner.

Avhandlingen är baserad på en omläsning av ett antal centrala filmer i denna ofta diskuterad period i amerikansk film, klassiker som ”Badlands” och ”Deliverance” men också mindre uppmärksammade filmer som ”The Last Movie” och ”Two-Lane Blacktop”. Samtidigt kastar den ljus över vad som förblivit outforskad terräng inom filmvetenskap.

Avhandlingens titel: Out of Site: Landscape and Cultural Reflexivity in New Hollywood Cinema 1969-1974.

Disputationen äger rum den 25 maj kl 10 i föreläsningssalen, Filmhuset, Borgvägen 5, Stockholm.

Ytterligare information:
Henrik Gustafsson, doktorand vid filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn arbete 08-674 76 25, hem 08-640 18 84, mobil 070- 671 18 71, e-post henrik.gustafsson@mail.film.su.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst tfn 08-16 4090, e-post press@su.se.

Det är inte bara när det är melodifestival som länder poängsätts och rankas. Tvärtom mäts staters framgångar och misslyckanden också i allvarligare sammanhang. Internationella organisationer rapporterar till exempel om länder präglas av korruption eller till vilken grad de kan anses vara marknadsekonomier.

I sin avhandling ”States under scrutiny: international organizations, transformation and the construction of progress” analyserar Matilda Dahl, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, den ökande granskningen av stater.

Hon jämför i sin studie tre olika ”granskare”: EU-kommissionen, den Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och frivilligorganisationen Transparency International (som bevakar och bekämpar korruption). Dessa organisationers granskning av Estland, Lettland och Litauen är i fokus.

-Granskningen av stater är förstås en förenkling. Det är för att skapa möjligheter att jämföra och mäta. Relativt oberoende av organisation och område följer granskningsprocesser en viss logik, där traditionell revision kan ses som är ett förhärskande ideal, säger Matilda Dahl.

I det nya Europa finns föreställningar om vad som bör räknas som framsteg och hur dessa bör mätas och utvärderas. Index, rankningar och rapporter skapar en bild av utvecklingen och får den att verka linjär och målinriktad. Samtidigt ställer granskarna krav på det som granskas. Det kan ofta handla om att producera rätt typ av information vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. I den processen skapas olika föreställningar om vad som är problem och hur de bör lösas. Genom jämförelse med andra länders utveckling och med de egna utvecklingen, konstrueras ”framsteg” och också föreställningar om vad en modern (europeisk) stat är eller bör vara.

De omvälvande förändringarna i Central- och östeuropa sedan början på nittiotalet beskrivs ofta som en av de viktigaste händelserna i Europa i modern tid. Många studier rörande de ekonomiska och politiska förändringarna i de berörda länderna har redan gjorts. Däremot har den intensiva övervakningen som ett flertal internationella organisationer stod för studerats i lägre utsträckning. Länderna lämnades knappast vind för våg i sin strävan att modernisera.

– Tvärtom har utvecklingen i de forna Sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen bevakats och styrts av många internationella organisationer. Att bli accepterad som ”EU-fähig” innebar att man öppnade upp för olika typer av granskning, inom olika områden. Det blir då viktigt att bättre förstå granskningens roll. Den kan ses om en del i en växande transnationell reglering, så kallad governance, på både europeisk och global nivå, säger Matilda Dahl.

Matilda Dahl disputerar i företagsekonomi vid Stockholms universitet och är verksam på Södertörns högskola. Disputationen sker 25 maj kl.10.00.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Matilda Dahl, doktorand. tfn 08-608 41 65, mobil 0709-409 837e-post matilda.dahl@sh.se

Du blir uppringd av en person och tycker dig känna igen rösten, men kan inte placera den. Det blir allt mer uppenbart att du borde känna igen personen – och helt plötsligt gör du det. Ett ord eller en referens till en gemensam upplevelse gör att du omedelbart vet vem det är du prata med. Känner du igen situationen? Det har säkert också hänt dig flera gånger att du av misstag pratat med en förälder, en kusin eller någon annan som låter väldigt lik personen du avsåg att prata med. Misstaget kan ibland vara pinsamt och du tycker kanske att du borde ha hört att det inte var din kompis.

Varför vissa personen låter så lika att de blir nästan oskiljbara är bara delvis utforskat. I en serie studier som sammanställs i en avhandling från Umeå universitet undersöks ett antal faktorer som påverkar hur vi känner igen andra människor på deras röst. Kognitionsvetaren Erik Eriksson visar att dialekten är en mycket viktig faktor när vi identifierar personer. Den är så viktig att vi inte kan bortse från den när vi försöker lägga rösten på minnet. Därför leder det till förvirring om en person som vi bara delvis känner växlar mellan dialekter. Med hjälp av filmmaterial med Johnny Depp visar Eriksson och andra att imitationer av dialekter och accenter kan påverka människors förmåga att skilja röster åt, men att det beror på imitationens kvalitet och lyssnarnas erfarenhet av den imiterade dialekten och accenten.

Erik Eriksson visar också att korrigerad hörselnedsättning inte påverkar graden av identifiering mer än vad ålder generellt gör. Personer som av ålder har nedsatt och korrigerad hörsel har alltså inte svårare att känna igen röster än andra personer i samma ålder som inte har en korrigerad hörselnedsättning. Däremot skiljer sig båda dessa grupper mot yngre lyssnare. Äldre människor är mer beroende av att den kända personens röst presenteras i ett sammanhang som de äldre är vana att höra personen i.

Erik Eriksson är den första som disputerar i ämnet kognitionsvetenskap vid Umeå universitet. Han är uppväxt i Uppsala och har studerat kognitionsvetenskap i Umeå.

Torsdagen den 24 maj försvarar Erik Eriksson, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln “That voice sounds familiar: factors in speaker recogntion” Disputationen äger rum i hörsal F, humanisthuset, Umeå universitet, kl. 10.00. Fakultetsopponent är professor Christopher Darwin, School of Life Sciences, University of Sussex.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Erik Eriksson på
Tel 090-786 56 78 eller e-post erik.eriksson@ling.umu.se.