Sjuksköterskan Ami Hommel har studerat omhändertagandet av patienter med höftledsfraktur vid Universitetssjukhuset i Lund. Hon visar bland annat att patienter som vårdats på ortopedkliniken hade fyra dagars kortare vårdtid på sjukhuset och var tillbaka i sitt ursprungliga boende två veckor tidigare än patienter som vårdats på andra kliniker.
– Därför är det olyckligt att det blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan också utomlands, att de här patienterna tas om hand på andra avdelningar. I Lund var det i slutet av 1990-talet 15-20 patienter med höftfraktur om året som vårdades på andra kliniker. Nu däremot är det uppåt 150 om året! säger Ami Hommel.
När det gäller mottagandet har dock vården i Lund blivit bättre. Ami Hommel har jämfört resultatet före och efter en rad förändringar som infördes hösten 2003. Förändringarna gav mycket bra resultat utan att vara kostsamma; det handlade mer om nya rutiner än om ny behandlingsteknik.
Ett exempel är att patienterna numera inte skickas tillbaka till akutmottagningen sedan de röntgats, utan förs direkt till en avdelning.
– Förut skulle röntgenbilderna bedömas av en läkare på akuten, och patienterna skulle skrivas in där. Nu skriver vi in dem på avdelningen i stället, vilket besparar dem ett par timmars väntan på en hård brits. De får också bättre smärtlindring, näringslösningar, trycksårsbehandling och syrgas med start redan i ambulansen, och slipper möta fullt så många nya ansikten, säger Ami Hommel. Hon ser alla dessa insatser som viktiga för de sköra gamla patienterna, som ofta har flera sjukdomar förutom höftfrakturen.
Lundaforskaren har också studerat vad väntan på operation betytt för slutresultatet. En operation kan ibland uppskjutas på grund av patientens andra sjukdomar och medicinering, men det vanligaste skälet är att det helt enkelt inte finns operationspersonal. Och den väntan kan vara förödande: dödligheten efter fyra månader var högre hos patienter som fått vänta mer än 24 timmar på operation än hos dem som opererats inom det första dygnet efter sin fraktur.
Här ger sjuksköterskornas omvårdnadsperspektiv en annan bild än det kirurgiska perspektivet. Det har nämligen hävdats från läkarhåll att man kan vänta upp till 48 timmar med att operera en höftfraktur, men detta gäller bara själva operationsresultatet. Alla andra besvär patienten kan lida av, som förvirring, förstoppning, syrebrist och trycksår, blir värre ju längre hon eller han får vänta på sin operation.
Ami Hommel har hämtat sitt material ur det nationella registret ”Rikshöft”, som hon är koordinator för. Där registreras ända sedan 1988 en stor mängd uppgifter kring höftfrakturer på alla landets sjukhus.
Avhandlingen heter Improved safety and quality of care for patients with a hip fracture, och läggs fram den 25 maj. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se, skriv ”Hommel” i sökrutan. Ami Hommel nås på tel 046-17 71 06 eller 0730-20 93 27, ami.hommel@med.lu.se.
I sin avhandling presenterar Jakob Dahlin ny metodik för luftprovtagning av bland annat isocyanater och anhydrider, vilka är reaktiva ämnen som bildas vid tillverkning och upphettning vid bearbetning av till exempel polyuretan och epoxiplast. Med den nya metodiken studeras hur ämnena fördelar sig mellan gaser och olika stora partiklar i luften. Små partiklar kan nå långt ner till luftvägarnas känsligaste delar. De undersökta ämnena kan orsaka luftvägsproblem och astma. På senare tid har även exponering för små partiklar fått stor uppmärksamhet, då dessa är hälsoskadliga och misstänks kunna ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar.
Med de nya metoderna ges möjlighet till att samtidigt kartlägga flera olika ämnen i ett luftprov. Detta gör att det går snabbare att utreda vad en arbetare kan exponeras för. Analysmetodiken har förbättrats och nu går det att mäta halter ner till en miljontedel av det gällande gränsvärdet. Analysmetodiken har under 2006 publicerats som två internationella standardmetoder (ISO). Den förbättrade analysmetodiken gör att man nu kan ta reda på vad lungans känsligaste delar verkligen utsätts för.
Ofta är det okänt av vilka ämnen olika plaster är uppbyggda av och vad som kan bildas vid upphettning under bearbetning. Exponering för luftburna reaktiva ämnen är ett stort problem i industrin och i många fall är man inte medveten om att arbetare exponeras. Man kan inte utesluta att exponering för farlig plaströk också sker i hemmiljön.
– Med den nu utvecklade provtagaren har vi visat att några av de isocyanater som har lägst gränsvärde ofta förekommer på små partiklar som kan nå lungornas alveoler. Upphettning av polyuretanplast ger upphov till detta, säger Jakob Dahlin. Förhoppningen är att provtagaren ska kunna fungera som ett hjälpmedel för att kartlägga samband mellan exponering och sjukdom.
Avhandlingen försvaras den 25 maj, klockan 10.00 i Hässleholms kulturhus. Opponent är Robert P. Streicher, forskare vid National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH), Cincinnati, USA. Avdelningen för arbetsmiljökemi, som tillhör Institutionen för analytisk kemi vid Stockholms universitet, bedriver sedan flera år forskning i Hässleholm.
Avhandlingens titel: Aerosols of Isocyanates, Amines and Anhydrides – Sampling and Analysis.
Ytterligare information
Jakob Dahlin, doktorand vid Avdelningen för arbetsmiljökemi, tfn 0451-38 52 56, 070-297 41 24, e-post jakob.dahlin@anchem.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst tfn 08-16 4090, e-post press@su.se.
Ola Magntorn är själv lärare i biologi. Han blev frustrerad av att se hur svårt det är att få till en bra undervisning i biologi utomhus och att få eleverna att se sambanden i naturen, ekosystemen.
– Ofta har lärare för lite tid och kunskaper för att kunna undervisa utomhus på ett meningsfullt sätt. Ekologin blir teoretisk.
Det handlar inte bara om att gå ut också plocka några blommor som man sedan namnger. Nästa steg är viktigare: Att veta vad arterna har för krav, varför de trivs just där de växer.
I sitt forskningsarbete har Ola Magntorn studerat hur elever och lärare på olika stadier kan hjälpas att bättre förstå ett ekosystem. Ett exempel är en mellanstadieklass som fick studera en å och en nyckelorganism, sötvattensmärlan.
– Det är en liten räka som betyder mycket för ekosystemets funktion i en å. Om man vet något om dess roll blir det lättare att koppla den kunskapen till andra organismer och till hela systemet. Vad äter den och vem äter upp den?
Det handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta, istället för tvärtom. Istället för att sitta vid sitt bord och rita näringskedjor studerar man dem på plats.
– Det blir mer spännande när man börjar i det konkreta.
Och istället för att plugga in en mängd olika arter lösryckta från sitt sammanhang bör man koncentrera sig på ett litet antal nyckelarter och deras funktion, menar han. När man studerar dessa arter i deras naturliga miljö får man en helt annan känsla för vad ett ekosystem betyder. Man kan börja tolka naturen, eller läsa den, som titeln på hans avhandling anger.
– Och om man aldrig har sett ett vanligt ekosystem, så kan man heller inte se om det störs.
Ola Magntorn var själv med och startade Naturskolan i Kristianstad för fem år sedan. Idag finns det Naturskolor på 75 orter där de arbetar med att fortbilda lärare. Med bättre kunskap och planering går utomhusundervisningen att göra meningsfull och mera effektiv.
Han medger dock att skolor mitt i asfaltdjungeln kan ha problem. Då är det svårt att ta sig ut i naturen.
– Men man kan studera skolgårdens ekologi också. Fast visst förlorar man en känslodimension.
Kontaktinformation
Ola Magntorn disputerade den 27 april vid Forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, Fontd, Linköpings universitet. Avhandlingen heter Reading nature. Developing ecological literacy through teaching. Ola Magntorn arbetar vid Högskolan i Kristianstad, telefon till honom 044-20 34 40, 23 56 77, e-post: ola.magntorn@mna.hkr.se
Syftet med Peter Axelbergs forskning har varit att finna nya mätmetoder för att hitta störningskällor i nätet och att klassificera vissa typer av spänningsstörningar.
– Vinsten med detta är att man ska kunna upptäcka begynnande fel på nätet innan det uppstår ett haveri. Han ger ett exempel inom industrin, där man skulle kunna planera driftstopp för att åtgärda brister innan det uppstår ett allvarligt och kostsamt oplanerat avbrott. Oplanerade driftavbrott kan för en processindustri kosta över en miljon kronor om dagen.
– Kan detta förhindras kan företaget tjäna stora belopp, förklarar han.
Utvecklar elnätsanalysatorer
Peter Axelberg kommer från Alingsås och arbetar som lärare på Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås, sedan 1992. Han tog examen på Chalmers 1984. Efter en kort tid på Ericsson i Mölndal jobbade han under åren 1984-92 på ABB Kabeldon i Alingsås. Parallellt med sitt lärarjobb är han dessutom delägare i företaget, Unipower AB. Företaget har tolv anställda och verkar globalt. Kunderna finns över hela världen.
– Företaget utvecklar och marknadsför elnätsanalysatorer – instrument som bestämmer elkvalitet i elektriska nät, precis det som jag forskat på, berättar han. Det var genom företaget och med delfinasiering från KK-stiftelsen som Peter Axelberg kunde påbörja sin forskning på Chalmers tekniska högskola i form av ett industridoktorandprojekt 2001.
Viktigt få fram fler ingenjörer
Efter disputationen kommer Peter Axelberg att fortsätta med undervisning på Ingenjörshögskolan, och till viss del vara engagerad i det egna företaget.
– Jag kan också tänka mig att fortsätta med forskning inom området. Det är klart tillämpbart och efterfrågan är stor, men allt hänger på finansiering, säger han. Undervisningen ser Peter Axelberg som en viktig del för återförsörjningen av ingenjörer. Idag råder det stor brist på ingenjörer inom många områden – inte bara i Sverige utan också i andra delar av världen.
– Det är allvarligt att intresset för ingenjörsstudier är så lågt. Det blir allt svårare att få tag på personer med rätt kompetens. Det är viktigt för både stora och små företag att det utbildas nya ingenjörer för att klara kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt. De som satsar på en ingenjörsutbildning har verkligen goda framtidsmöjligheter, avslutar han.
Akademisk avhandling för avläggande av teknologie doktorsexamen vid Chalmers tekniska högskola försvaras vid offentlig disputation.
Titel: On Tracing Flicker Sources and Classification of Voltage Disturbances
Plats: Sal HC1, Hörsalsvägen 14, Chalmers, Göteborg
Datum och tid: 1 juni kl. 10.00
Fakultetsopponent: Professor Alain Robert, Université catholique de Louvain Louvain-la-Neuve, Belgium
Kontaktinformation
Peter Axelberg
Universitetsadjunkt
Institutionen Ingenjörshögskolan
E-post: peter.axelberg@hb.se
Telefon: 033-4354627
I Tjårrojåkka, cirka fem mil västsydväst om Kiruna, hittade SGU (Sveriges geologiska undersökning) i mitten av 1960-talet en järnfyndighet och några år senare en närliggande koppar/guld-mineralisering. Någon brytning blev aldrig av eftersom fyndigheterna var för små för att det skulle vara lönsamt, men all information – borrkärnor, protokoll och analysresultat – finns bevarad på SGU:s informationskontor i Malå. Tjårrojåkka är det bästa svenska exemplet på närliggande järn- och koppar/guldfyndigheter och har därför använts som studieobjekt i Åsa Edfelts doktorsavhandling, med vilken hon disputerar vid Luleå tekniska universitet den 25 maj.
– Utgångspunkten i mina studier har varit att undersöka om järnmalmer och koppar-guldmalmer kan bildas under en och samma malmbildande händelse, och att identifiera egenskaper hos dem som kan användas vid prospektering både i Sverige och utomlands, säger Åsa Edfelt.
– Jag har gjort jämförande studier av bland annat ålder, kemiska karaktärsdrag hos mineral, bildningstemperaturer och sammansättning på de malmbildande lösningarna hos de båda fyndigheterna i Tjårrojåkka och kommit fram till att de bildats under en och samma händelse.
Åsa Edfelt har i sitt forskningsarbete även påvisat att mineralet apatit eventuellt kan användas för att bestämma vilka järnmalmer som är kopparförande. Resultaten är av stor betydelse för den just nu så heta prospekteringsmarknaden både i Sverige och andra delar av världen. Ett 50-tal järnfyndigheter är redan kända i Norrbotten och kan således också bli intressanta för koppar och guld.
Liten ordlista
Fyndighet – förekomst av malm- eller industrimineral, byggnadssten, olja, gas, sand, grus eller andra naturligt förekommande jord- och bergarter
Malm – i naturen förekommande metallhaltig mineralkoncentration som ur ekonomisk synpunkt är brytvärd
Mineralisering – benämning på mineralkoncentrationen
Åsa Edfelt föddes 1975 i finska Jakobstad och blev filosofie magister i geologi och mineralogi vid
Åbo Akademi 2001 samt filosofie licentiat i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet 2003.
Under sina doktorandstudier har hon tillbringat sex månader på The Natural History Museum i
London och en månad på United States Geological Survey i Denver.
Kontaktinformation
Upplysningar: Åsa Edfelt, tel. 0920-49 20 29, asa.edfelt@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Anslaget är en del i en samsatsning från svenska VINNOVA och japanska JST på ”Multidiciplinary BIO” och Lundagruppen tilldelas 1.400.000 kr.
Forskarna hoppas kunna utveckla en generell, ny metod för effektiva vaccinationer mot många slags sjukdomar. I projektet kopplas vaccinet till små nanopartiklar som visat sig öka effekten av vaccineringen avsevärt.
– Tidigare har olika typer av liposomer och andra partiklar använts för att öka effekten men med mycket begränsat resultat. Det som gör våra nanopartiklar, som är helt ofarliga för cellerna, unika är att de tar med sig antigenet in i cellerna och stimulerar dem inifrån, säger Malin Lindstedt.
De preliminära resultaten är mycket lovande. Att kunna öka effektiviteten vid vaccineringar öppnar dörrar för nya, förenklade, typer av vaccinationer som till exempel via nässpray, en strategi som idag står högt på WHO:s önskelista.
Kontaktinformation
För mer information kontakta
Malin Lindstedt, Tfn: 046-222 92 56, E-post: Malin.Lindstedt@immun.lth.se
Carl Borrebaeck, Tfn: 046-222 96 13, E-post: Carl.Borrebaeck@immun.lth.se
Satsningen ska öka förståelsen för sociala, ekonomiska och kulturella faktorers betydelse för barns hälsa. Programstöden syftar till att förstärka och bygga ut forskarmiljöer. Det ska göra det möjligt för forskargrupper att ta upp nya, angelägna frågeställningar och bearbeta dem under en längre tid.
Vid Centre for Health Equity Studies in Stockholm, CHESS, ska skolans betydelse för de ungas psykiska och psykosociala hälsa studeras. På Göteborgs universitet startar ett forskningsprogram om barns livsstil och fetmaepidemin. Två program drivs av Karolinska institutet, där det ena gäller en studie om betydelsen av miljö- och livsstilsfaktorer under graviditet och barnets tidiga uppväxt för utveckling av allergier, det andra gäller utvecklingen av mental hälsa och beteendeproblem kopplat till arv och miljö.
Bidragen till anställningar har gått till Göteborgs universitet och Örebro universitet. Det ena programmet ska bl.a. med hjälp av skolhälsovården studera utvecklingen av övervikt, fetma och undervikt hos ett antal barn i Göteborg kopplat till socioekonomiska faktorer. I Örebro ska tre projekt involveras i ett program för att förstå risk- och skyddsfaktorer för beteendeproblem, utveckla och utvärdera ett nytt interventions-
program samt ta fram ett nytt utredningsinstrument som kan användas av skola, psykiatri och socialtjänst.
Utlysningarna hade en bred inriktning och omfattade såväl medicinsk som beteende- och samhällsvetenskaplig forskning. En beredningsgrupp, gemensamt utsedd av FAS och Vetenskapsrådet, har bedömt ansökningarna.
Programstöd – mer information lämnas av:
Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se – www.fas.se
Bidrag till anställning som forskarassistent – mer information lämnas av:
Janet Eltebo, forskningshandläggare
Tfn: 08-546 44 290
E-post: janet.eltebo@vr.se – www.vr.se
Darius Strasevicius har i sin avhandling undersökt hur vattenkraftutbyggnaden påverkar mängden knott längs de sju stora Norrlandsälvarna, från Torne älv i norr till Ume älv i söder. Han har också studerat vilka konsekvenser denna påverkan får för de fåglar som lever längs älvarna.
– Knottlarver behöver rinnande vatten för att kunna fånga upp näring, men i de utbyggda älvarna kan vattnet vara helt stillastående. Detta för med sig att fåglar som lever längs utbyggda älvar inte får tillgång till lika mycket mat, förklarar Darius Strasevicius.
För att samla knott har Darius Strasevicius kört mer än 4500 km med ett stort nät på biltaket. På detta sätt har han fångat och identifierat över 70 000 knott.
Skillnaden i antalet knott mellan älvtyperna visade sig vara mycket större för knotthanar än för knotthonor. Vid de orörda älvarna kunde det finnas upp till 100 gånger fler knotthanar. De stannar, till skillnad från honorna, i närheten av den älv där de fötts. Knotthonorna är däremot rörligare och kan flyga långt i jakt på en måltid blod. I medeltal fanns ungefär sju gånger fler knott längs de orörda älvarna.
Hur fågelsamhällena ser ut skiljer sig också mellan orörda och utbyggda älvdalar. Den insektsätande fågeln svartvit flugsnappare har lättare att föda upp ungar längs orörda älvar jämfört med utbyggda älvar. Detta är förmodligen en effekt av den större mängden insekter som finns längs orörda älvar. Antalet fåglar som inte äter insekter tenderar att minska, efter häcksäsongen, längs orörda älvar medan de ökade längs utbyggda älvar.
Via knott sprids blodparasiten Leucocytozoon, som kan vara dödlig för fåglar. Darius Strasevicius fann en högre frekvens av parasiten i fåglar längs den ”orörda” Vindelälven jämfört med den reglerade Umeälven. Detta mönster stämmer väl överens med tätheten fågelparasiterande knott som är lägre längs Umeälven. Olika knottarter väljer nämligen olika värdar, helst attackerar knott stora och vanliga djur som t.ex. älg, sork, tjäder och orre.
Darius Strasevicius kommer ursprungligen från Litauen. 1997 kom han till Umeå universitet som utbyetsstudent i mikrobiologi. Tre år senare påbörjade han sina forskarstudier i ekologi.
Fredagen den 25 maj försvarar Darius Strasevicius, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Indirect effects of river regulation: consequences for landbirds of reduced numbers of aquatic insects.
Disputationen äger rum klockan 13 i Lilla hörsalen, KBC-huset. Fakultetsopponent är docent Eeva Tapio, University of Turku, Finland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Darius Strasevicius, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 66 34
E-post: darius.strasevicius@emg.umu.se
Eva-Lotta Eriksson vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping hade gjort det bästa vetenskapsreportaget. Det handlade om Anders Svenssons doktorsavhandling om kommunikationen på webbsajten HV-fantasten.
Till bästa utbildningsfilm utsågs bidraget ”Försöka förstå”, om vad som är lärande och hur man forskar om pedagogik, av Gunnar Zetterberg och Per Sättberger från Lärarhögskolan i Stockholm.
Informationsfilmklassen vanns av fyra studenter från Högskolan Väst; Christina Bertman, Christian Borg, Ludvig Ekelund och Sofia Larsson med kortfilmen ”Olyckan”. Den hade gjorts under utbildningen och blev så lyckad att Räddningsverket köpte in den.
Prislistan i de tre klasserna:
Vetenskapsreportage:
1. Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. HV-fantasten (Eva-Lotta Eriksson)
2. Lärarhögskolan i Stockholm. Träna bort koncentrationssvårigheter (Gunnar Zetterberg, Per Sättberger, Linda Karlsson och Lina Leuven)
3. Högskolan i Borås. Eldsjäl i Vävskolan (Annika Koldenius, Jan-Erik Andersson)
Hedersomnämnande: Högskolan i Halmstad. Chefens tid (Mikael Herrman och Lasse Vastersson).
Informations/presentationsfilm:
1. Högskolan Väst. Olyckan (Christina Bertman, Christian Borg, Ludvig Ekelund och Sofia Larsson)
2. Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Välkommen till HLK (Josefina Sahlin och Malin Burström)
3. Lärarhögskolan i Stockholm. Är information kunskap?
(Linda Leuven, Mafrtin Nordesjö, Gunnar Zetterberg och Per Sättberger)
Utbildningsfilm:
1. Lärarhögskolan i Stockholm. Försöka förstå.
(Pia Johansson, Gunnar Zetterberg och Per Sättberger)
2. Karolinska institutet. Det våras för infektionen.
(Thomas Nixon och Sofia Olsson)
3. Högskolan i Borås. Design och konsumtion.
(Lars G. Strömberg och Filip Nilsson)
I varje klass tävlade 10 filmer, max fem minuter långa.
Varje jury hade en egen klass.
Jurymedlemmar var Christina Björk och Sten-Åke Pettersson, Utbildningsradion, Ingela Grahn, Jordbruksverket, Gabriella Norlin, Vetenskapsrådet, Kicki Hultin, SVT Göteborg, Mohamed Chaib, Högskolan för lärande och kommunikation samt studenterna Andreas Lindgren, Jens Elfsberg och Carl-Johan Karlsson.
Festivalen arrangerades av projektet Västsvensk Universitets-TV inom det Västsvenska universitetssamarbetet i samarbete med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Projektet Västsvensk Universitets-TV leds av Cecilia Anderson Edwall, chef för Digitala Medier vid Göteborgs universitet och Lars-Åke Engblom, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Kontaktinformation
Lars-Åke Engblom, tfn 036 10 14 51, 036 14 43 70, 0708-796 279, lars-ake.engblom@hlk.hj.se.
Cecilia Anderson Edwall, tfn 031 786 2013, 070 772 75 49, cecilia.edwall@adm.gu.se
Konferensen ”ICF-CY – Ökad delaktighet för barn och unga i behov av särskilt stöd” äger rum på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping 24-25 maj 2007.
Vad betyder ICF-CY?
ICF är WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (International Classification of Functioning, Disability and Health). ICF med tillägget CY är klassifikationsmodellen för barn och unga (Child and Youth).
På konferensen presenteras det senaste inom området av föreläsare från Sverige, Norge, Island och USA.
I Sverige koordineras arbetet via forskningsprojektet CHILD och Eva Björck-Åkesson (VD och professor vid HLK) som leder den svenska arbetsgruppen för ICF för barn och ungdom.
Till konferensen i Jönköping kommer ca 100 deltagare från hela Norden.
Arrangörer för konferensen är Högskolan för lärande och kommunikation, Hälsohögskolan och Mälardalens högskola inom ramen för forskningsprojektet CHILD.
Kontaktinformation
Lotta Olofson, konferensansvarig, tfn 036-10 15 01, 0706-56 43 44
Eva Skillgate, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, har i en studie jämfört effekten av naprapati med effekten av rådgivning av läkare enligt de riktlinjer som tidigare visats vara bäst vid rygg- och nackbesvär. Resultaten visar klara skillnader till fördel för naprapatin.
I studien om 409 patienter jämfördes två grupper av personer som led av besvär i rygg och nacke. Efter en läkarundersökning där allvarliga tillstånd kunde uteslutas lottades patienterna mellan två behandlingsalternativ. Hälften behandlades av naprapat och den andra hälften fick rådgivning och stöd av läkare i syfte att stärka patientens tro på sig egen förmåga att hantera besvären. Rådgivningen gick ut på att förmå patienten att röra sig även om det gör lite ont, och att leva ett så vanligt liv som möjligt.
Tolv veckor efter studiens start uppgav 57 procent i naprapatgruppen att deras tillstånd var ”väldigt mycket förbättrat”. Motsvarande andel i kontrollgruppen var 13 procent. 69 procent i naprapatgruppen och 42 procent i kontrollgruppen uppgav en tydlig smärtminskning, och 19 procent i naprapatgruppen och 7 procent i kontrollgruppen var helt återställda 12 veckor efter studiens start. Resultaten var liknande även när patienter med ryggbesvär och nackbesvär analyserades var för sig. De flesta patienterna hade haft sina besvär i mer än ett år.
Naprapati är ett speciellt system för att återställa funktion och minska smärtan i muskler och leder. Behandlingen är manuell, och naprapaten använder sig av manipulation och mobilisering av ryggraden och andra leder, samt mjukdelsbehandling som töjning och massage. Ofta kompletteras behandlingen med olika former av träning och rådgivning.
– I studien undersöktes en mycket vanlig typ av rygg- och nackbesvär. Resultaten öppnar för att naprapati kan integreras i den vanliga vården i högre grad än vad som görs i dag för dessa patienter, säger Eva Skillgate.
Publikation:
”Naprapathic Manual Therapy or Evidence-Based Care for Back and Neck Pain: A Randomized, Controlled Trial”
Eva Skillgate, Eva Vingård, Lars Alfredsson
Clinical Journal of Pain, maj 2007, 23:431-439
För mer information, kontakta:
Doktorand Eva Skillgate
Tel: 08-524 879 95
Mobil: 070-920 99 30
E-post: eva.skillgate@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Tidigmodern tid, det vill säga 1520-1815, präglades av krig, missväxt och farsoter. För många var utgången dödlig. Att människor dog innebar inte bara att den döda skulle omhändertas, utan också att livssituationen förändrades för många levande. För dessa kunde dödsfallet innebära sorg och saknad, ekonomiska bekymmer likväl som problem med att mentalt acceptera dödsfallet.
Ann-Sofie Arvidssons avhandling tar, med betoning på perioden 1686-1823, upp frågor om hur myndigheterna ansåg att de döda skulle omhändertas och om vad som förvän-tades av de sörjande.
– Att påstå att sörjande i äldre tid enbart fick hjälp av sitt personliga och lokala nätverk är fel. Myndigheternas agerande i samband med dödsfall är inte, som vi gärna tror, kopplat till välfärdsstaten, säger Ann-Sofie Arvidsson.
Regelverket för begravningar och förklaringar av hur de döda borde hedras visar på myndigheternas engagemang. Källorna visar att det kunde vara straffbart att meddela dödsfallet, liksom att bjuda begravningsgästerna på mat och dryck. Andra frågor som besvaras är vad prästen egentligen förmedlade vid begravningen och vad som ansågs trösta, samt på vilka sätt efterlevande kunde få ekonomiskt bistånd till sin överlevnad.
Med hjälp av begreppen stöd och krav analyseras statens och kyrkans agerande gentemot efterlevande så som det speglas i lagar, psalmer, förordningar och sorgkorrespondens. Analysen fungerar också som en fallstudie av relationen mellan myndighet och individ. Ann-Sofie Arvidssons avhandling visar att denna relation i mindre grad präglades av fostran än vad som tidigare ansetts, medan omsorgen om individen hade framträdande betydelse.
Avhandlingens titel: Makten och döden. Stat och kyrka möter svenska efterlevande under ett långt 1700-tal
Kontaktinformation
Ytterligare information: Ann-Sofie Arvidsson, doktorand vid Historiska institutionen, tfn mo-bil 073-6520271, e-post ann-sofie.arvidsson@historia.su.se
För bilder kontakta: Maria Erlandsson, presschef Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mo-bil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Varje år dör barn under sitt första levnadsår. Många föds för tidigt eller är tillväxthämmade.
– Vad som ligger bakom dessa födelseutfall är inte alltid klart, men oavsett vilken aspekt av spädbarnens hälsa man än tittar på verkar det finnas skillnader över hela det sociala spektrat, det är inte bara de som har lägst status som har högre risker för dessa utfall, säger Marit Gisselmann, verksam vid CHESS, Centre for Health Equity Studies, Stockholms universitet.
Marit Gisselmann har i sin avhandling fokuserat på mammans sociala klass och utbildning. Hon menar att länken mellan mammans och barnets hälsa inte har uppmärksammats tillräckligt i forskning kring ojämlikheter i hälsa.
– När man tydliggör denna länk, blir det intressant att titta på mammans levnadsvillkor och resurser, och där finns socioekonomiska skillnader som påverkar fostret.
I internationell jämförelse är Sverige ett relativt jämlikt land med lägre inkomstskillnader, ett bra socialförsäkringssystem och mycket god mödravård och barnhälsovård. Trots detta verkar alltså socioekonomiska faktorer spela en roll för risken att föda för tidigt, att föda ett lågviktigt barn och till och med att barnet ska vara dödfött eller dö under det första levnadsåret. Bakom dessa risker finns troligen en mängd komplexa samband.
– Till exempel har moderns klasstillhörighet i barndomen betydelse för åtminstone hennes barns födelsevikt och för risken att barnet dör under den första levnadsmånaden och detta oberoende av hennes klass i vuxenlivet, säger Marit Gisselmann.
Marit Gisselmann har tillsammans med en kollega också undersökt arbetsmiljöns betydelse för kvinnors födelseutfall. Bland annat visade sig kontroll över arbetssituationen och arbetets fysiska krav ha samband med många födelseutfall, till exempel kunde forskarna se ett samband mellan låg kontroll och höga fysiska krav och låg födelsevikt och för tidig födsel. Dessa arbetsmiljöfaktorer skiljer sig åt för sociala klasser, med exempelvis högre fysiska krav i arbetaryrken.
– Det visade sig också att arbetsmiljön hade en påverkan på födelseutfall tidigare i graviditeten än då havandeskapspenningen betalas ut, säger Marit Gisselmann.
Avhandlingens titel: The first injustice: Socio-economic inequalities in birth outcome.
Mer information:
Marit Gisselmann, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet, tfn 0731-585181, 08-163899, e-post Marit.Gisselmann@chess.su.se
Behandling med vedaska anses kunna motverka försurning av mark och vatten. För att undersöka hur vedaska från biobränslen påverkar vattenkemi och biologi i en bäck har ett skogsområde i Bispgården behandlats med 3 ton aska per hektar, som är den dos Skogstyrelsen rekommenderar.
– Det som överraskar är den förhållandevis ringa påverkan behandlingen fick på såväl vattenkemi som sammansättningen av kiselalger i bäcken, säger Andreas Aronsson. Trots att askan spreds nära bäcken och i utströmningsområden, har pH-värden och alkalinitet inte nämnvärt ökat. Hög alkalinitet ger god motståndskraft mot försurning. Höga halter av för vattenorganismer giftiga former av aluminium minskade inte heller till följd av askbehandlingen, vilket är ett av huvudsyftena med askåterföring.
Förhöjda halter av grundämnet kalium i vattenlevande mossa och blad från gråal visar att ämnet snabbt lakas ut ur askan och blir tillgängligt för levande organismer. Laboratoriestudier har tidigare visat att såväl alger som vattenmossa kan dra nytta av de näringsämnen som finns i vedaskan.
– Vår tidigare hypotes om att askåterföring kan leda till övergödning av mindre vattendrag tycks inte stämma när man ser till resultaten från fältstudien i Bispgården. De förhållandevis höga halterna av potentiellt giftiga metaller, till exempel koppar, zink, kadmium eller andra giftiga ämnen, i vedaska har i våra studier inte visat sig innebära något hot mot vattenorganismer, fortsätter Andreas Aronsson.
Fortfarande saknas kunskap om vedaskans inverkan på många av de organismer som exempelvis insekter och groddjur som är anpassade till ett liv i mindre vattenförekomster i skogslandskapet. Framtida studier är därför viktiga för att undvika utarmning av ekologiskt funktionella och betydelsefulla vattenmiljöer.
Andreas Aronsson är uppvuxen i Sundsvall där han tog sin gymnasieexamen. Han disputerar i Sundsvall den 25 maj med avhandlingen ” Effects of wood ash on freshwater organisms and aquatic forest ecosystems”.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Andreas Aronsson, 060-14 85 64 67 eller 070-621 42 30. E-post: Andreas.Aronsson@miun.se
Mittuniversitetets forskare har tillsammans med CERN:s mikroelektronikgrupp och andra forskare i det internationella projektet MEDIPIX lyckats ta fram färgröntgendetektorn Medipix2.
Digital färgröntgen bygger på samma avancerade teknologi som används när kärnfysiker söker efter nya elementarpartiklar. Den stora vetenskapliga utmaningen med att bygga en färgröntgenkamera är att kunna krympa ner kärnfysikernas stora mätapparater till mikroskopiskt små format. Utläsningselektroniken för varje pixel i kamerans bildsensor ska rymmas inom 55×55 µm, och dessutom tåla röntgenstrålning. Mittuniversitetets forskare har löst dessa designproblem. De har dessutom visat att Medipix2 kan användas för att sänka stråldosen vid tandläkarröntgen. Men även industrin väntar på möjligheten att kunna se materialsammansättning på röntgenbilder.
– Med vår digitala färgröntgen kan det bli möjligt att halvera strålningsrisken vid röntgenundersökningar, säger Börje Norlin.
Vidare har Mittuniversitetet genom avancerad datorsimulering av nästa generations röntgenkameror utvecklat sätt att förbättra kvalitén på färgröntgenbilder. Dessa kameror kommer att ha både bättre upplösning och kunna visa fler färger i högre kvalité.
CERN kommer att i anslutning till disputationerna hålla ett av sina kvartalsmöten i Sundvall för att diskutera vidare utveckling av färgröntgentekniken.
Avhandlingarna försvaras vid Campus Sundsvall följande datum:
– 22 maj Suliman Adballa (licentiatseminarium), Architecture and Circuit Design of Photon-Counting Readout for X-Ray Imaging Sensors
– 25 maj Xavier Llopart, Design and characterization of 64K pixels chips working in single photon processing mode (Xavier är stationerad vid CERN i Geneve)
– 30 maj Jan Lundgren, Simulating Behavioral Level On-Chip Noise Coupling
– 1 juni Börje Norlin, Characterisation and application of photon counting X-ray detector systems
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Börje Norlin, 060-148594, 070-5256363, borje.norlin@miun.se
Jan Lundgren, 060-148556, 070-3913028, jan.lundgren@miun.se
Christer Fröjdh, 060-148733, 070-6322616, christer.frojdh@miun.se
Sjukgymnasten Annelie Gutke följde drygt 300 kvinnor i en västsvensk kommun från första hälften av graviditeten till tre månader efter förlossningen. Alla undersöktes kliniskt med avseende på ryggsmärtor i nedre ländryggen och fick fylla i frågeformulär.
Under graviditetsveckorna 12-18 hade 62 procent av kvinnorna någon form av nedre ländryggssmärta. Tre månader efter förlossningen hade var tredje kvinna fortfarande besvär. Störst var problemen hos de kvinnor vars smärtor kom från bäckenet eller både från bäckenet och nedre delen av ryggraden. Förutom smärta hade många försämrad livskvalitet och funktionsnedsättning.
Kvinnorna med kvarstående ryggbesvär hade tre gånger högre risk för så kallad postpartumdepression jämfört med dem som inte hade någon form av ryggsmärta.
Genom att identifiera dessa smärttillstånd kan man hjälpa de drabbade och ge dem riktad behandling. Idag tas inte alltid ländryggsmärtor hos gravida på allvar. Kvinnorna riskerar att betraktas som ”gnälliga” och sjukskrivning för den gruppen är starkt ifrågasatt.
-Vi har visat att detta handlar om betydligt mer än själva värken. Den påverkar kvinnans hela vardag. En del orkar bara arbeta eller gå korta stunder i taget, de klarar inte att lyfta sitt nyfödda barn ur sängen och de får dålig nattsömn. I de värsta fallen får mannen sjukskriva sig för att ta hand om barnet, säger Annelie Gutke.
Forskargruppen fortsätter nu med en behandlingsstudie. Det är viktigt att typen av smärta identifieras för att patienten ska ges rätt råd om aktivitet och träning. Gravida kvinnor får ofta samma råd som andra med ryggont, vilket ibland kan försämra deras tillstånd. Det behövs mer kunskap kring träning eftersom det är osäkert hur mammagymnastik och vattengymnastik påverkar bäckensmärta.
-Annelie Gutkes avhandling visar att ländryggsmärtor under graviditet är ett särskilt tillstånd som kräver ett nytt synsätt. Vi måste nu hitta vägar att förbättra behandlingen av dessa kvinnor, säger Birgitta Öberg, handledare och professor i sjukgymnastik.
Avhandlingen Pelvic girdle pain and lumbar pain in relation to pregnancy läggs fram vid disputation 25 maj kl 13 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Karin Harms-Ringdahl, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Annelie Gutke 0768-986007, anngu@ihs.liu.se
Birgitta Öberg 0708-993977, birob@ihs.liu.se
