Det nya centrumet ska täcka Mellanöstern i begreppets allra vidaste bemärkelse; från Marocko i väst till Iran, Turkiet och Saudiarabien i öst. Islam och arabiska dominerar visserligen i området, men även andra språk och religioner ska täckas in.
– Tanken är att det nya centrumet ska bli en samlingspunkt för studenter och forskare inom olika discipliner, säger centrumets föreståndare Leif Stenberg.
Redan idag finns mycket forskning utspridd på en mängd olika institutioner; inom ekonomisk historia studeras exempelvis Historiska hinder till modernisering i Mellanöstern, islamologer ägnar sig om allt från den saudiska samhällsdebatten efter 11 september till marockansk familjerättslagstiftning, och vid institutionen för teknisk vattenresurslära studeras bland annat metoder för återanvändning av avloppsvatten inom bevattning i Mellanöstern. Inom ramarna för det nya centrumet ska man nu ordna forskarseminarier, workshops och konferenser så att den breda kunskapen som finns vid Lunds universitet kan samordnas och utnyttjas på allra bästa sätt.
– Det finns ett stort behov i samhället av människor med bred och kvalificerad överblick över förhållandena i Mellanöstern, säger rektor Göran Bexell, som är en av initiativtagarna till Centrum för Mellanösternstudier.
Lunds universitet ger redan rad kurser med anknytning till Mellanöstern men inom ramarna för centrumet planeras nu för fler utbildningar, bland annat ett mastersprogram och skräddarsydda utbildningar åt olika företag och organisationer med kontakter i regionen.
Centrum för Mellanösternstudier leds av en styrelse med representanter från universitetet, Utrikesdepartementet och kultur- och näringsliv.
Jordaniens prins El Hassan bin Talal inviger Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Vid ceremonin föreläser även Ingmar Karlsson, generalkonsul i Istanbul och Peter Wallensteen, professor vid Uppsala universitet
För mer information tala med föreståndare Leif Stenberg på telefonnummer 0705-36 44 35
Exempel på Mellanösternforskning vid Lunds universitet
Ekonomisk historia
Kommersiella banker och ekonomisk utveckling i Libanon
Utbildningens roll i den egyptiska samhällsutvecklingen.
Historiska hinder till modernisering i Mellanöstern
Humanekologi
Hedersfrågan
Historia
Förintelsens plats i den israeliska historiekulturen
Antisemitism bland araber och muslimer
Framväxten av den iranska nationalismen under mellankrigstiden
Islamologi
Islamisering av vetenskap
Politisk sufism i Syrien
Islamisk predikokonst och retorik
Den saudiska debatten om islams politiska roll mot bakgrund av attentaten den 11 september, kriget i Irak och attentaten i Riyadh 2003
Missionsbegreppet inom islam
Familjerättslagstiftning i Marocko
Talibanernas uppgång och fall
Salman Rushdies författarskap
Judaistik
Sionism: från utopi till ideologi
Kyrkohistoria
Kristendomens roll och framväxt i Mellanöstern de första århundradena efter Kristus
Minoriteternas plats i judendom, kristendom och islam
Religionsmöten, särskilt judisk-kristna relationer
Mötet mellan paganism och kristendom i 400-talets Alexandria och Beirut
Sociologi
Arabiska volontärer i Afghanistan 1978-89
Sociala rörelser och demokratiseringsprocesser i Mellanöstern
Statsvetenskap
Konfliktlösning och israelisk-palestinska förhandlingar 1988-1998
Tolkningsföreträde i israelisk historieskrivning
Teknisk vattenresurslära
Olika forskningsprojekt som berör Mellanösterns knappa vattenresurser:
-Återanvändning av avloppsvatten inom bevattning i Mellanöstern
-Insamling av regnvatten från tak eller asfalt exempelvis för dricksvatten eller bevattning
-Metoder för användning av saltvatten
Byggnadsfysik
– Nya idéer till hållbara energisystem
Vetenskapsrådet har samlat fem forskare till en frukost där barns hälsa och ohälsa under uppväxten belyses ur flera perspektiv då deras forskningsprojekt presenteras.
Program:
Uppsala Birth Cohort flergenerationssudie
Ilona Koupil professor vid Centre for Health Equity Studies, CHESS, Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Fyra generationer studeras för att utforska hur sociala, ekonomiska och biologiska skillnader reproduceras över generationer.
Normbrytande beteende hos barn
Henrik Andershed, docent på Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap vid Örebro universitet, forskar om uppförandestört beteende i barndomen med syftet att bland annat utveckla ett interventionsprogram som ska kunna användas i skola, psykiatri och socialtjänst.
Mobbning som socialt samspel
Ann-Carita Evaldsson, professor på Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet, berättar om sitt tvärvetenskapliga forskningsprojekt kring mobbning som socialt samspel i en mångkulturell skola. Hur används vardagliga mobbningsaktiviteter av flickor respektive pojkar för att mobilisera status och sociala skillnader är en frågeställning.
Ursprungskultur och uppväxtkultur. Kulturens betydelse för internationellt adopterades hälsa och livskvalitet
Judith Lind, forskarassistent på Institutionen för hälsa och livskvalitet vid Linköpings universitet, kommer att berätta om sin forskning kring ursprungskultur och uppväxtkultur och dess betydelse för livskvalitet.
Växa upp – övervikt, fetma och undervikt bland barn och ungdomar relaterat till uppväxtmiljö och livsstil under barndomen
Agneta Sjöberg, forskare på Institutionen för medicin i Göteborg studerar socioekonomins betydelse för längd- och viktutveckling bland 10-åringar i Göteborg.
Inleder gör Ulf P Lundgren, huvudsekreterare vid utbildningsvetenskapliga kommittén, professor i pedagogik vid Uppsala universitet. Moderator är Gisela Dahlquist, professor i klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Tid & plats:
Tisdagen den 5 juni kl. 9.30-11.00 på Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm.
Kaffe & smörgås serveras från kl. 9.00. Välkomna!
Kontaktinformation
anna.karin.svenningsson@vr.se, tel 08-546 44 219.
För att kunna sälja till en bred målgrupp gäller det att spela på värderingar som alla kan relatera till och känna igen sig i. Kändisförsäljning blir försäljning av värderingar, politik och religion anpassad efter det kulturella sammanhanget, som ser olika ut i Sverige och USA.
− Medan amerikanska artister presenteras som störst, bäst och vackrast är svenska artister varken det ena, det andra eller det tredje, men tycker att ”det är roligt om folk tycker om det man gör”. Den svenska publiken vill veta att artisten är som alla andra och höra dem säga att de är som alla andra. Ska Robyns BMW vara okej måste hon försäkra att hon också letar extrapriser i mataffären, säger Nanna Gillberg.
− Svenska artister skapas av den kommunala musikskolan medan amerikanska artister skapas av Gud. Resultatet blir två olika sorters magi, vardagsmagi och supermagi, som i min avhandling illustreras med hjälp av tv-formaten ”Fame Factory” och ”The fabulous life of…”.
Det svenska programmet ”Fame Factory” bottnar i socialdemokratisk fördelningspolitik där ingen är bättre än någon annan och där det viktigaste för att bli någon är att visa att man inte är eller tror sig vara någon. Det är viktigt att inte sticka ut och att vara lojal med kollektivet.
I det amerikanska programmet ”The Fabulous life of…” byggs artisternas storhet kring konsumtionsförmåga och extravagant livsstil. Artisterna tar vara på ojämnt fördelade gudagivna gåvor och är sin egen lyckas smed såsom amerikansk konstitution föreskriver. Fokus ligger på möjligheten att komma från ingenstans och ta sig hur långt som helst och ytterligheterna är en del av samhällssystemets pedagogik.
De två tv-formaten skildrar de samhällssystem som de är en produkt av och det blir tydligt att värderingar spelar en central roll för försäljningen inom populärkulturen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Nanna Gillberg, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 94
Mobil 0739-30 20 16
E-post: nanna.gillberg@hhs.se
Gun Johansson är doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och presenterar i sin avhandling modellen om sjukflexibilitet i syfte att öka förståelsen kring orsaker till sjukfrånvaro. Studien visar att ju mindre anpassningsbar en arbetsplats är desto högre är sjukfrånvaron. Resultaten kan komma att påverka både hur arbetslivet organiseras för att inrymma sjuklighet samt underlätta för människor med ohälsa att vara kvar i arbetslivet.
Modellen om sjukflexibilitet beskriver hur sjukdom påverkar förmågan och motivationen att arbeta. Om människor får stora möjligheter att anpassa arbetstakt, uppgifter och tider efter sin hälsa är chansen större att de kan fortsätta arbeta istället för att sjukskriva sig. Bland dem som ändå är tvungna att sjukskriva sig är chansen större att de återgår till arbetet efter lång frånvaro om de har möjlighet till anpassning.
När någon är borta från jobbet kan det få negativa konsekvenser, både för individen och för arbetskamraterna som kanske får mer att göra. Konsekvensen blir att vissa personer känner krav på att gå till jobbet trots att de är sjuka och borde stanna hemma. Höga närvarokrav ökar sannolikheten för hög sjuknärvaro.
Sjukskrivningar är vanligare bland arbetare än tjänstemän. Skillnaderna minskar om man tar hänsyn till olikheter när det gäller hälsa och möjligheter att anpassa arbetet, närvarokrav och stimulansen i arbetet, möjligheter som är mer begränsade bland arbetare än tjänstemän.
Avhandling: ”The illness flexibility model and sickness absence”, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Disputation sker den 1 juni 2007.
För mer information, kontakta:
Gun Johansson, sociolog och doktorand
Tel: 08-737 37 39
Mobil: 0733-628362
E-post: gun.johansson@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Erika Peterson Björkdahl presenterar i sin avhandling en förklaringsmodell för vilka krav parterna kan ställa i de fall då lagreglering saknas – krav som många privatpersoner inte känner till. Hit hör till exempel vilka omständigheter man kan vara skyldig att upplysa om inför ett avtal, och vilka av de uppgifter man lämnar i samband med ett avtal som man kan bli ansvarig för. Dessutom tar hon upp vissa situationer där en part kan vara skyldig att avråda från att ett avtal alls ska ingås.
– En person som anlitar en hantverkare ska också kunna förvänta sig att denne utreder och upplyser om ifall det beställda arbetet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå önskat resultat. Om så inte är fallet skall hantverkaren avråda från att arbetet utförs, annars kan beställaren slippa att betala för tjänsten, berättar Erika Peterson Björkdahl.
Detta gäller generellt för personer som utför tjänster, från frisörer till snickare och rörmokare.
Även vid fastighetsköp kan en säljare behöva upplysa om vissa viktiga omständigheter, annars kan köparen ha rätt att häva köpet.
Ett annat exempel gäller en privatperson som vänder sig till en bank för att få råd om penningplacering. Här är banken skyldig att först göra en ordentlig utredning av personens ekonomi – om detta inte görs och investeringen medför en förlust kan personen i vissa fall få ersättning av banken. Banker är även skyldiga att avråda en person från att göra alltför vidlyftiga investeringar.
– En privatperson som tar lån för att starta en egen näringsverksamhet ska till exempel ofta avrådas från att göra ett personligt borgensåtagande för verksamheten. Om banken inte har gjort det kan det leda till att åtagandet jämkas, förklarar Erika Peterson Björkdahl.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erika Peterson Björkdahl, 018-471 76 76, 070-665 69 82, e-post: Erika.Peterson-Bjorkdahl@jur.uu.se
Mönstret går igen även i privatlivet. Vissa gånger försöker vi vara helt rationella och gå på så kallade objektiva kriterier, som till exempel kvadratmeterpris vid husköp. Men till exempel vid val av sin partner går vi istället i betydligt större utsträckning på kriterier som vi inte alltid ens kan sätta fingret på.
I sin doktorsavhandling ”Development of Elicitation Methods for Managerial Decision Making” presenterar Ari Riabacke resultat om hur människor fattar beslut då det föreligger risk och osäkerhet.
– Jag fann att människors förmåga att hantera stora informationsmängder på ett rationellt sätt är tämligen begränsad. Därför kan datorbaserade beslutsanalysverktyg många gånger vara till stor hjälp, säger Ari Riabacke. Sådana verktyg finns i dag men används i väldigt lite omfattning, bland annat för att de inte är särskilt användarvänliga och för att de är svåra att fylla med korrekt information.
Det Ari Riabacke har kommit fram till i sin forskning är att beslutsfattare ofta saknar grundläggande kunskaper när det gäller att identifiera och strukturera problem. De måste också kunna skatta sannolikheter på ett mera formellt sätt om tänkbara utfall och omvandla dem i konsekvent handling utan att låta sig styras känslomässigt.
I avhandlingen presenterar han modeller för hur man på ett mera objektivt sätt ska kunna förbättra olika typer av beslutsprocesser. Det kan ske genom att utveckla metoder för att på ett bättre sätt kunna ”vaska fram” så korrekta värden som möjligt ur beslutsfattare. Dessa värden används sedan för att kunna bistå dem i deras beslutsfattande. Forskningen bygger bland annat på intervjuer med chefer inom Svensk skogsindustri och omfattar resultat från totalt 400 respondenter i Sverige och Brasilien.
Ari Riabacke bor i Stockholm. Han disputerar den 7 juni på Mittuniversitetet med avhandlingen ”Development of Elicitation Methods for Managerial Decision Making”.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Ari Riabacke, 070-539 4928, E-post Ari.Riabacke@miun.se
– Avhandlingen visar att utvecklingen av vårdnätverk eller såkallade vårdkedjor har en hög prioritet i svensk hälso- och sjukvård, men att utvecklingen av dessa trots detta gått trögt. Vårdkedjor är dock här för att stanna, ett skäl är att de alltmer ses som byggstenar i utformningen av vår närsjukvård. Närsjukvården behöver vårdkedjor för att fungera och vårdkedjor behöver närsjukvård för att utvecklas, säger Bengt Åhgren.
Det är framför allt patienter som behöver hjälp från flera olika typer av vårdgivare som behöver denna form av integrerad/samverkande hjälp. Det behöver alltså inte bara gälla individer med svåra sjukdomar utan även de som har vanliga åkommor men med många andra kompletterande hjälpbehov, exempelvis äldre och funktionshindrade.
Vårdkedjor och närsjukvård sätter patienten i fokus. De skapar därmed motvikt till den starka specialistuppdelning som präglar sjukvården och samtidigt ordning av en för patienterna upplevd kaotisk situation. Totalt sett sammanför vårdkedjorna den i dag ganska uppsplittrade hälso- och sjukvården. Men avhandlingen visar också att det är viktigt med vem som tar initiativet.
– Det är uppenbart att ett genomförande uppifrån och ner tycks hindra utvecklingen av vårdkedjor. Å andra sidan visar resultaten att om ett projekt är lokalt initierat av engagerade läkare är sannolikheten i stället stor för att det ska bli framgångsrikt. Utvecklingsarbetets förankring bland kollegor har en avgörande betydelse för framgången i arbetet, säger Bengt Åhgren.
Eftersom utvecklingen av närsjukvård till övervägande del styrs av landstingsledningar måste nya sätt utvecklas för att även skapa förändring underifrån och upp. Framgångarna tycks öka om professionellt engagemang, legitimitet och tillit främjas i förändringsarbetet. Dessutom måste samarbetet i det kliniska arbetet, som är grunden för samverkan inom sjukvården, ha högsta uppmärksamhet.
– I avhandlingen presenteras en mätmodell av klinisk integration mellan olika verksamheter, vilken kan ge chefer i sjukvården viktig information i deras stöd till pågående utveckling, säger Bengt Åhgren.
För mer information kontakta:
Bengt Åhgren, Pol. mag. och management konsult, telefon: + 46 31 693 919,
e-post: bengt.ahgren@nhv.se
Handledare:
Professor Runo Axelsson, telefon: + 46 31 693 924, e-post: runo@nhv.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Creating Integrated Health Care
Avhandlingen försvaras tisdagen den 5 juni, klockan 13:00, NHVs Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg, Välkomna!
Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
e-post: westergren@nhv.se
www.nhv.se
Den primitiva människan som jagar mammutar, den rika godsherren som vilar sig framför eldstaden i sitt slott och affärskvinnan som lutar sig tillbaka i flygplansstolen – trots att de tillhör olika tidsperioder har de alla kunnat dra nytta av förbränning. I slutet av 1800-talet påbörjades systematiska vetenskapliga beräkningar av förbränning. Men redan från förhistorisk tid har människor försökt förstå eldens natur, från persiska elddyrkare till myten om den grekiske titanen Prometheus, som gav elden till människorna.
Ett av huvudproblem inom modern förbränningsvetenskap är att beräkna förbränningshastigheten genom att t.ex. ta reda på hur hastigheten påverkas av olika kemikaliska och fysikaliska egenskaper i bränslet och av geometrin i förbränningskammaren. De flesta flammor, t.ex. i bilmotorer och gasturbiner, har en böjd form. Sådana flammor har en större yttre area och de förbrukar därför mer bränsle per del och tid. Som ett resultat av detta utvidgar dessa flammor sig också snabbare än plana flammor. Länge trodde man att ett virvlande flöde var den huvudsakliga faktorn som påverkade flammans snabbhet. Andra, väldigt viktiga fenomen, som flammornas interaktion med väggarna i förbränningskammarna och med ljudvågor utelämnades i många fall.
V’yacheslav Akkerman och hans kollegor har studerat dessa och andra fenomen som är relaterade till flammornas dynamik. Deras forskning har baserats på både teoretiska analyser och simuleringar av förbränning. De har visat att virvelrörelser inte är huvudorsaken till att flammor böjs, även om de märkbart bidrar till att öka förbränningshastigheten. Av större betydelse för förbränningshastigheten är dock friktion i förbränningskammarens väggar och interaktion mellan flammor och ljudvågor. Friktion i väggarna leder till att flammorna accelererar obegränsat ändra fram till explosionsögonblicket. Positionen och tiden vid ögonblicket för explosionen har dessutom bestämts. Flammornas interaktioner med ljudvågor kan också öka förbränningshastigheten 20-50 gånger.
V’yacheslav Akkerman undersöker i sin avhandling effekter inom förbränningsteorin som tidigare inte har blivit fullständigt undersökta. Resultaten kan komma till användning vid olika laboratorier och industrier, bl.a. vid viktiga säkertsföreskrifter och vid konstruktion av ottomotorer i bilar, pulsdetonationsmotorer i moderna flygplan och gasturbiner i kraftverk.
Fredagen den 1 juni försvarar V’yacheslav Akkerman, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Turbulent burning, flame acceleration, explosion triggering.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i föreläsningssal N430, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Geoffrey Searby, IRPHE, Marseille, Frankrike.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
V’yacheslav Akkerman
Telefon: 090-786 99 85
E-post: slava.akkerman@physics.umu.se
Dagens kraftfulla datorer har skapat tidigare oanade möjligheter till presentation och analys av vetenskapliga data. Särskilt volymdata – som tredimensionella datortomografier av människokroppen – kan innehålla oerhörda mängder information. När sådana data ska analyseras kan det vara en fördel att komplettera synen med andra sinnen.
Karljohan Lundin Palmerius vid Avdelningen för visuell informationsteknologi har utvecklat metoder för att utforska volymdata med känsel – en vetenskapsgren som ofta kallas haptik. Han beskriver sitt banbrytande arbete i doktorsavhandlingen Direct volume haptics for visualization.
Tack vare de nya beräkningsalgoritmerna kan de tredimensionella formerna fritt undersökas och uppfattas på ett naturligt sätt för användaren, som arbetar vid en datorskärm med någon typ av känselverktyg. Den vanligaste typen är konstruerade som en industrirobot där elektriska miniatyrmotorer ger återkoppling till handen.
– Det krävs olika ekvationer för olika tillämpningar. Jag var först med att få fram de dynamiska skeendena i ett slående hjärta hos en verklig patient, säger Karljohan Lundin Palmerius.
Hans metoder kan utnyttjas för att ge bättre underlag för diagnos, men också för simuleringar där läkaren kan öva på den patient som sedan ska opereras i verkligheten.
De medicinska data han arbetar med kommer från Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) vid Linköpings universitet. Från Saab har han fått tillgång till data från utvecklingen av det obemannade flygplanet Shark, och skapat en virtuell vindtunnel där konstruktören kan känna hur luftströmmarna rör sig runt flygplanskroppen.
Avhandlingen lades fram 25 maj.
Kontaktinformation
Karljohan Lundin Palmerius 011-363326, Karljohan.Palmerius@itn.liu.se
Nu samlas för första gången representanter för ledande forskargrupper inom området för ett världsmöte på Karolinska Institutet där de senaste forskningsrönen kommer att diskuteras.
Bland deltagarna finns Christian P. Larsen och Bernhard J. Hering som genomfört lyckosamma transplantationer av grisöar till apor, David K.C. Cooper som utvecklat metoder att genmodifiera grisar för att minska risken att grisceller stöts bort, samt Ray V. Rajotte, en av de mest meriterade forskarna inom området.
Journalister är välkomna att delta. Möjlighet finns även att prata med forskarna. Anmälan görs hos pressekreterare Sabina Bossi.
Tid: 4-5 juni
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet, Campus Solna
Diabetes är ett växande problem världen över. Enligt WHO hade 171 miljoner människor någon typ av diabetes år 2000. Siffran beräknas vara fördubblad år 2030. I Sverige räknas diabetes som en av de stora folksjukdomarna, cirka 350 000 personer lider av sjukdomen. Av dessa har cirka 50 000 den allvarliga, insulinkrävande formen.
Insulin tillverkas i människans bukspottskörtel. Sedan flera år har det varit möjligt att isolera de insulinproducerande cellerna, de så kallade Langerhanska cellöarna. Man har även gjort prövat att transplantera öarna från just avlidna personer till patienter med diabetes. Resultaten har varit lovande men tillgången på mänskliga cellöar är för liten. Mindre än en procent skulle kunna behandlas med metoden.
Ett alternativ är att använda cellöar från grisar. Tidigare använde man insulin framställts ur grisvävnad för injektion, så det är klart att grisinsulin kan normalisera blodsockret hos diabetiker. Nyligen har två amerikanska forskargrupper rapporterat om apor som i flera månader blivit botade från sin diabetes efter transplantation med grisöar. Forskning bedrivs nu på flera håll i världen för att möjliggöra transplantation av cellöar från gris till människa. I Sverige finns en aktiv forskargrupp med forskare på KI och Uppsala Universitet.
För mer information, kontakta:
Professor i transplantationskirurgi, Karolinska Institutet
Carl G. Groth
Tel: 08-524 82276
Mobil: 070-483 36 44
E-post: carl.groth@ki.se
Pressekreterare
Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Erik Alfthan på teknisk fysik på KTH har undersökt den optimala spelstrategin för Memory-partier mellan två personer. Det svåra vägvalet uppstår när en spelare vänt ett kort som inte matchar något kort som spelarna sett tidigare.
– Antingen vänder man på vinst och förlust ett kort som inte tidigare vänts. Då har man chansen att få ett par, även om den är liten. Eller så kan man fega och vända ett tidigare känt kort för att inte ge ny information till sin motspelare och öka hans chanser att få ett par i nästa omgång, säger Erik Alfthan.
Den tydliga och mycket enkla strategin som maximerar chanserna att vinna är kopplad till hur många par det finns kvar där inget av korten ännu vänts upp, visar Erik Alftahns beräkningar.
– Om det är ett udda antal par där båda korten är okända före man börjar sitt drag ska man chansa, om antalet sådana par är jämnt skall man fega, avslöjar han.
Strategin har bekräftats med datorsimuleringar där en spelare med den optimala strategin möter en motståndare som antingen bara chansar eller bara fegar. Det visar sig att spelaren som använder Erik Alfthans strategi får i genomsnitt 55 respektive 60 procent av paren.
– Memory visade sig vara ett bra träningsfall för att öva på att lösa problem och tänka strategiskt. Det var extra roligt att Erik hittade en så snygg vinnande strategi, säger Svante Linusson, professor i matematik, som varit Erik Alfthans handledare.
Förutsättningarna för arbetet, som presenteras onsdagen den 30 maj, har varit att båda spelarna har perfekt minne. Erik Alfthan har med datorkörningar visat att strategin gäller för spel upp till 200 par.
Tid: klockan 10.15
Plats: sal 3733, Lindstedtsvägen 25, plan 7, KTH, campus Valhallvägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Svante Linusson, 08-790 9444, 070-444 7906, linusson@math.kth.se
Erik Alftan, 070-2126521, ealfthan@kth.se
Skador på nerver mellan hjärna och urinblåsa kan vara orsak till att många patienter får svårt att tömma sin blåsa på naturlig väg.
– Om man inte känner att blåsan är full och heller inte kan tömma den fullständigt av egen kraft måste urinen komma ut på något sätt. Vi visar att tömning av urinblåsan med kateter nästan är helt riskfritt, säger uroterapeuten Birgitta Lindehall.
Metoden innebär att patienterna själva för in en kateter i urinblåsan genom urinröret. Denna självtömning genomförs mellan fyra och sex gånger varje dag.
– Vi kallar behandlingen ”ren intermittent kateterisering”. Det finns patienter som börjar med denna behandling redan när de är nyfödda och börjar genomföra tömningen själva när de är fyra eller fem år gamla. Antagligen måste de fortsätta med självtömningen under hela sitt liv, säger Birgitta Lindehall.
I studierna som beskriver risken för komplikationer ingår totalt 59 tonåringar och unga vuxna. De har behövt tömma sin urinblåsa med en slang under mellan tio och tjugo års tid och tillsammans har de genomfört denna tömning nästan två miljoner gånger.
Resultaten visar att allvarliga komplikationer är ovanliga bland de unga männen. Hos unga kvinnor fanns inga allvarliga komplikationer alls.
– Den låga förekomsten av skador kan förklaras av att patienterna mycket tidigt lärt sig att själva genomföra behandlingen, att vi inte använder för tunna katetrar och att patienterna kontinuerligt får professionellt stöd, säger Birgitta Lindehall.
I en annan studie i avhandlingen intervjuades 24 patienter som på detta sätt tömt sin egen blåsa under mer än fem år. Patienterna beskrev både smärta och obehag när någon annan utförde behandlingen, till exempel i samband med medicinska undersökningar. Av de patienter som tidigare tömt sin blåsa med annan tömningsmetod ville ingen gå tillbaka till den tidigare tekniken.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Teenagers and young adults with myelomeningocele and clean intermittent catheterisation – urological and psychosocial aspects.
Avhandlingen försvaras fredagen den 1 juni, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Birgitta Lindehall, leg. sjuksköterska och uroterapeut, telefon: 070-972 04 97, 0520-66 70 63, e-post: birgitta.lindehall@privat.utfors.se
Handledare:
Docent Kate Abrahamsson, telefon: 031-343 46 33, e-post: kate.abrahamsson@vgregion.se
2006 minskade den generella arbetslösheten bland akademiker. Sett över en längre tid, i takt med det senaste årtiondets höjning av den svenska arbetskraftens utbildningsnivå, har det ändå blivit svårare för många nyutbildade akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av den utvecklingen gjordes undersökningen Göteborgsakademiker 2006. Den studerar situationen på arbetsmarknaden för unga akademiker som hämtade ut sin examen från Göteborgs universitet och Chalmers under åren 2000-2003. Och den visar att studenterna från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet får arbete, även under konjunkturmässigt svagare år.
– Det är mycket inspirerande att få den här bekräftelsen på att våra studenter är väl rustade för arbetsmarknaden, säger Rolf Wolff, rektor på Handelshögskolan i Göteborg.
– Liksom förra året har vi nu ett högt söktryck till höstens utbildningsprogram. Både det och undersökningens resultat är kvitton på att vårt arbete med att skapa utbildningar av internationellt hög klass ger resultat.
Om undersökningen Göteborgsakademiker 2006 – Arbetssituation och syn på utbildningen bland unga akademiker
– Undersökningen är utförd av forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG)
– Undersökningens population är personer födda 1967 eller senare som fått ut sin examen från en grundutbildning vid Göteborgs universitet eller Chalmers under åren 2000 till 2003
– 2 132 personer, 61 % av urvalet, har besvarat enkäten
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Åsa Kultje, kommunikationschef
Handelshögskolan Göteborgs universitet
tel: 031-786 1443, 0709-22 66 85
e-post: asa.kultje@handels.gu.se
Världens koraller dör i allt större omfattning till följd av exploatering, miljöförstöring och katastrofer relaterade till global uppvärmning. I koralldödens spår sprider alger ut sig, gynnade av utfiskning samt god tillgång på näringsämnen. Hur kommer framtidens korallrev ut? Och finns det några korallrevsfiskar som faktiskt trivs bland död korall, korallgrus och alger?
– Många fiskar på korallrev är direkt beroende av hur bottenfaunan ser ut. Mina studier visar att förekomsten av koraller till stor del styr både mängden och artrikedomen av fiskar. Korallerna, inte minst de med förgrenat växtsätt, erbjuder mat och skydd för både fiskar och de ryggradslösa djur som utgör föda för många fiskar. Samtidigt är de förgrenade korallerna mest sårbara inför den pågående ödeläggelsen, säger Kajsa Garpe.
Till korallreven kommer fiskarna som yngel efter en tid som larver i öppet hav. Återväxten av korallrevsfisk är helt beroende på att ynglen bottenfäller och överlever till vuxen ålder och det har visat sig att korallerna spelar en synnerligen viktig roll i dessa skeenden.
– En inventering av nyligen bottenfällda fiskyngel visade att nästan hälften etablerat sig i koraller, framför allt i förgrenade sådana. Antalet yngel var direkt relaterad till förekomsten av levande korall och på de rev där koraller saknades skedde så gott som ingen föryngring, säger hon.
I Tanzania jämförde Kajsa Garpe och hennes kollegor fiskfaunan före och efter en episod av omfattande korallblekning. Konsekvenserna var ansenliga, framför allt när korallerna eroderat ner till grus. Mycket få fiskar uppehåller sig i den miljön, eftersom inget skydd finns att få. Om inte nyetablering av koraller sker, kommer fisken troligtvis inte tillbaka, förklarar hon, och refererar till ynglens behov av levande korall för att kunna återvända till revet.
När koraller dör är det vanligt att högväxande alger breder ut sig. Dessa är oätliga även för de flesta betande fiskar och i motsats till koraller kan de begränsa förekomsten av fiskar.
– När vi klippte och skrubbade bort alger från revet, som del i ett storskaligt experiment i Karibien, ökade mängden fisk omedelbart. Att täta algbestånd erbjuder en specifik livsmiljö visade också studier av algodlingar i Zanzibars grunda laguner. Både mängden fisk och artsammansättningen i och utanför algodlingar skiljde sig väsentligt åt, avslutar Kajsa Garpe.
FAKTA KORALLREV
Korallrev finns i mer än 100 länder.
1/3 av jordens fiskarter återfinns på korallrev (ca 4000).
Ungefär en halv miljard människor lever i närheten av korallrev och är mer eller mindre beroende av den mat och inkomst de generar.
Det ekonomiska värdet på jordens korallrev motsvarar åtminstone $ 30 miljarder per år.
20 procent av jordens korallrev har redan förstörts.
50 procent av jordens korallrev riskerar att förstöras inom kort.
Förhöjda vattentemperaturer ledde 1997-1998 till att 16 procent av jordens koraller blektes och dog.
Avhandlingens titel: Effects of habitat structure on tropical fish assemblages
Kontaktinformation
Ytterligare information
Kajsa Garpe, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0708-106 229, e-post kajsa.garpe@zoologi.su.se
För ytterligare bilder: tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
Avhandlingen fokuserar på förarens mentalbelastning. Mentalbelastning hos en förare handlar om hur mycket information föraren kan hantera under körningen. Mentalbelastningen varierar hela tiden under körningen beroende på många olika faktorer. Hur föraren presterar påverkas av hans eller hennes erfarenhet och träning (förarutbildning) men även av andra faktorer som distraktion.
I avhandlingen slås fast att det inte är en myt att en förare med mycket erfarenhet klarar av att hantera mera komplexitet i trafiken och kan ”tåla” mera distraktion än förare som kör sällan eller nyss börjat köra bil.
Distraktion från mobiltelefonsamtal, med både handsfree och handhållna system, har också analyserats. Resultaten visar att om föraren inte har uppmärksamhet på trafiken omkring sig, spelar det igen roll om det finns en eller två händer på ratten. Det är alltså samtalets komplexitet som avgör hur distraherad föraren blir.
Avhandlingens titel: Cognitive Workload and the Driver
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Christopher Patten, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-626 16 37, e-post: christopher.patten@vv.se
I Sverige och Danmark präglades perioden 1720-1800 av förhållandevis långa perioder av fred och en begynnande agrar revolution. Fredrik Thisner har studerat vad som hände med det arvegods militärstaten hade lämnat efter sig och hur statens omfördelade resurser påverkade möjligheten att som officer befästa en position inom samhällseliten.
Han analyserar bland annat officerarnas inkomster och de utgifter de hade i form av tjänsteköp, och gör en uppskattning av deras privata förmögenheter. Officerarnas sociala bakgrund, deras äktenskapsmönster och den betydelse som patron-klientförhållanden hade inom de dåtida arméerna granskas också i avhandlingen.
– 1700-talets officerskår var inte i första hand en yrkeskår i modern bemärkelse, utan kan närmast jämföras med en lokal gentlemannaklubb. Medlemmarna var i huvudsak män ur samhällets övre skikt och lönerna ett komplement till deras övriga egendomsinnehav, berättar Fredrik Thisner.
Hans resultat bidrar till att förklara den logik som de statliga förvaltningarna under 1700-talet fungerade enligt. Denna logik förstås bäst utifrån de sociala intressen som de grupper som utgjorde officers- och ämbetsmannakårernas ryggrad hade.
– Också den agrara revolutionen och den begynnande samhällsförändringen mot ett kapitalistiskt samhälle påverkade i förlängningen de villkor som statstjänarna hade att verka under, säger Fredrik Thisner.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fredrik Thisner, 018-471 15 48, 073-390 60 29, e-post: Fredrik.Thisner@hist.uu.se
